Muhammed föddes omkring 570 e.Kr. Det är svårt att veta närmare exakt eftersom historiekällorna vid den här tiden inte är helt och hållet tillförlitliga. Han blev tidigt föräldralös och började vid unga år att arbeta som karavanförare.
Vid 25 års ålder gifte han sig med sin första fru, Khadidja. Hon var änka, mycket förmögen och ägare till ett "karavanåkeri".
Khadidja kom att få stor betydelse för islams uppkomst. Det var för henne som Muhammed först berättade om sina uppenbarelser. Hon gav därefter Muhammed sitt fulla stöd i hans nya roll som Guds profet.
När Muhammed var omkring 40 år framträdde han för första gången i Mekka.
Hans avsikt var att reformera den gamla arabiska religionen (liksom Jesus på sin tid hade velat förändra judendomen). Muhammeds budskap byggde på uppenbarelser som enligt islamsk tradition hade sänts till honom från Gud med ärkeängeln Gabriel.
Han kände därefter ett stort kall efter att bli profet då han ville komplettera och fullborda alla tidigare uppenbarelser som sänts från Gud till andra profeter (som Moses och Jesus) och som låg till grund för judendomen och kristendomen. Muhammed var övertygad om att han var Guds sista profet. Han hade fått ett nytt och slutgiltigt budskap från Gud som nu måste spridas till människorna.
På Muhammeds tid rådde det stor social oro i handelsstaden Mekka på den Arabiska halvön. Samhället som tidigare hade varit uppbyggt på stamgemenskap, höll på att falla sönder. Handeln hade blivit större med Syrien och Jemen, vilket medförde att stora mäktiga affärsmän framträdde. Den rike affärsmannen blev något av ett ideal och föredöme som allt fler ville efterlikna. Dessa affärsmän handlade ofta helt i sitt eget intresse vilket medförde att de mindre framgångsrika stöttes ut. Det var bland dessa socialt och ekonomiskt utstötta som Muhammed sökte anhängare. Muhammed erbjöd dem en gemenskap på en ny grund - islam - som bland annat krävde givmildhet och omtanke till alla medmänniskor.
Det finns bara en gud. Allah är den enda guden, alla andra gudar är avgudar. Allah är Skaparen och den som givit liv åt skapelsen. Han är också den allsmäktige domaren, vilket människan ska vara mycket medveten om. Givmildhet och empati är de främsta av människans dygder, girighet är en svår synd...
Detta möttes inte med odelad glädje i handelsstaden Mekka. De styrande i staden var oroliga att intäkterna från templen skulle komma att minska om bara en gud fick tillbes. I Mekka fanns vid den här tiden en rad tempel för olika gudar och gudinnor. Muhammeds prat om att det bara existerade en gud gjorde många köpmän oroliga eftersom stadens intäkter till stor del kom från pilgrimer som vallfärdade till stadens tempel för att be till sina gudar. Även kraven på givmildhet och medkänsla provocerade de rika invånarna i Mekka.
Efter att de styrande i Mekka förföljt och hotat Muhammed under en längre tid, flydde han från sin hemstad till grannstaden Medina. Detta skedde år 622 och har med tiden blivit ett mycket viktigt årtal för alla muslimer eftersom utvandringen till Medina fått utgöra startåret för islams tideräkning.
I Medina gick det lättare för Muhammed och hans anhängare att förverkliga sina idéer. Här grundade Muhammed den första muslimska församlingen och upprättade ett islamiskt samhälle.
År 630 drog Muhammed i spetsen för en stor muslimsk armé mot Mekka, som erövrades nästan utan strid.
När Muhammed intagit staden rensade han tempelområdet från gudabilder. Kaba och tempelområdet förvandlades därefter till muslimernas heligaste plats och främsta vallfärdsmål. Mekkas invånare anslöt sig nu till profetens anhängare.
År 632 genomförde Muhammed en noga planerad vallfärd till Mekka. De riter han genomförde ligger till grund för de riter som pilgrimerna utför där än idag.
Kort efteråt, år 632, dog Muhammed liggande i favorithustrun Aishas famn. Enligt traditionen steg Muhammed upp till himlen på en häst från en klippa i Jerusalem. Där ligger nu Klippmoskén.
Vid sin död 632 hade Muhammed lyckats förena hela den arabiska halvön till ett enda rike som var grundat på den nya religionen.
Information om Muhammeds liv kan hämtas ur en mängd källor. Eftersom hans liv redan på ett tidigt stadium betraktades som ett föredöme, började människor i hans närhet att skriva ner episoder ur Muhammeds liv.
Det uppstod snabbt en mängd berättelser om Muhammeds liv. Dessa berättelser kallas hadither. Efterhand sållades många mindre trovärdiga hadither bort, samtidigt som de mer autentiska skildringarna av profetens liv fogades samman i stora samlingar. Det var specialister som sysslade med detta. Dessa samlingar betraktas som ideal, Muhammeds levnadsideal, eller sunna. Ordet kan översättas med sed eller tradition. Vid rättsliga bedömningar är sunna mycket viktig.
De fyra rättmätiga (legitima) kaliferna:
Efter profetens död blev det stridigheter om vem som skulle ta över ledarskapet. Muhammed hade före sin död inte utsett någon efterträdare till posten. Efter Muhammeds död fanns därför varken någon ledare eller organisation. Ingen visste heller hur man skulle gå till väga för att utse en efterträdare.
Det rådde delade meningar om hur det skulle gå till. Några ansåg att den utsedde skulle stå i släktskap med profeten och besitta särskilda religiösa dygder (goda moraliska egenskaper). Andra menade att det enbart var de religiösa dygderna som var viktiga och att släktskapet inte var så viktigt. Det var dessa åsikter som senare gav upphov till uppdelningen i shia och sunni.
Slutligen samlades de ledande männen till ett rådslag för att där utse en ny ledare. De flesta enades om att välja Abu Bakr, Muhammeds svärfar, till "de troendes ledare". Det fanns dock de som var mycket missnöjda med detta och som hellre hade sett Ali, Muhammeds kusin och svärson, som efterträdare. Men Ali var mycket ung vid den här tiden, vilket talade emot honom.
Abu Bakr 632-634: Kalifatet expanderade under Abu Bakrs tid som ledare. Muslimerna intog Palestina, Syrien och delar av Irak. Abu Bakr blev dock inte långvarig som islams främste ledare, han dog efter bara två år.
Umar ibn al-Khattab 634-644: Umar var en av profetens närmaste vänner och tidigaste anhängare. Det var under hans tid som titeln kalif började användas. Kalif betyder "Muhammeds ställföreträdare".
Arabernas välde expanderade ytterligare under Umars ledarskap. Under den här tiden erövrades delar av Iran, resterade delar av Irak, Egypten och Nordafrikas kust.
Araberna fördrev inte lokalbefolkningen under sina erövringar, det rådde heller inga krav på omvändelse till Islam. De muslimska erövrarna tog bara över styret. Den enskilda människan påverkades därför inte särskilt mycket av maktövertagandet. Detta bidrog till att islam kunde expandera i snabb takt.
Muslimerna införde ett provinsstyre med en guvernör i varje provins. Guvernörerna hade sina säten i olika garnisonsstäder. Basra i Irak är ett exempel på en sådan garnisonsstad.
Umar mördades år 644 av en persisk slav.
Uthman ibn Affan 644-656: Uthman utsågs genom ett traditionellt rådslag. Han var medlem av en av de mäktigaste familjerna.
När han fick makten utnämnde han genast sina släktingar till de högsta styrande posterna. Uthman var en ganska svag regent och fick snart problem med de arabiska stammarna. Han fick också stark kritik från profetens familj.
Uthman mördades till slut av en grupp arabiska soldater som varit posterade i Egypten. Efter mordet anklagades Ali (Muhammeds kusin och svärson) för att ligga bakom. Trots det blev han en kort tid därefter utsedd till ny kalif.
Ali ibn abi Talib 656-661: Ali mötte omedelbart motstånd från andra grupper som var missnöjda med hans utnämning till kalif. Ali reste därför från Mekka till staden Kufa i nuvarande Irak där han bildade en ny bas. Det är Alis anhängare, shiat-Ali (shia betyder parti, Alis parti) som senare kommer att kallas för shiamuslimer. Irak har sedan dess varit ett starkt fäste för shia.
Meningsskilljaktigheterna som funnits inom de arabiska stammarna alltsedan Ali blev utnämnd till kalif, övergick efter ett tag i öppet krig. Muawiya, som var Alis ståthållare (guvernör) i Syrien och tillhörde Uthmans släkt, ville hämnas Uthmans död som han beskyllde Ali för. Muawiya ville dessutom själv komma åt kaliftiteln. Muawiya fick efter hand övertaget i kriget varefter Ali gick med på förhandling och en uppgörelse.
Muawiya tillhörde en grupp som kallades sig umayyader. Ali blev mördad av en umayyad år 661.
Efter Alis död år 661 var det några som samlades kring hans son Hasan som de ansåg skulle ärva titeln som kalif. Men det blev istället den umayyadiska ledaren Muawiya som utropade sig till kalif med säte (huvudort) i Damaskus i Syrien.
Muawiya hade tidigare varit Alis ståthållare i Syrien och disponerade därför över en stark armé där.
I Syrien var den bysantinsk-hellenistiska (östromerska) kulturen förhärskande vilket snart kom att påverka den arabiska kulturen. Det gäller främst inom konst och arkitektur.
Majoriteten av muslimerna ansåg att Muawiya var den rättmätiga kalifen. Men för shiamuslimerna gällde annorlunda. Hasan hade dragit sig tillbaka och istället lämnat över posten som Muhammeds efterträdare till sin bror Husayn, som även han var Alis son och dotterson till Muhammed.
Efter Muawiyas död, trädde hans son Yazid in på scenen. Husayns anhängare uppmanade nu Husayn att utmana den nye ledaren Yazid. Husayn var inte sen att slå till, men fick betala ett högt pris när hans trupper led ett förskräckligt nederlag vid Karbala år 680. Yazid ledde en här på över tusen man, medan Husayn enligt sägnerna endast förfogade över en mindre styrka på 72 man, ett tal som allt sedan dess haft stor betydelse för shiiterna.
Slaget vid Karbala har sedan dess haft stor betydelse för shiiterna. Händelsen har färgat hela deras livssyn där Husayn utgör en symbol för det sanna martyrskapet. Karbala, som ligger i dagens Irak, är därför en helig plats för shiiter vid sidan av Mekka, Medina och Jerusalem.
Under umayyaderna expanderade kalifatet ytterligare. Spanien, Iran och Afghanistan införlivades i det muslimska imperiet. Det rådde en stor öppenhet gentemot andra religioner. Man hade under den här tiden täta kontakter med judar och kristna.
Umayyaderna var en utpräglad arabdynasti. Kalifen utsågs alltid från samma familj. I Damaskus påbörjades nu också organiserandet av ett centralstyrelse efter bysantinsk (östromersk) modell. Arbetet med centraliseringen fullföljdes under Abd al-Maliks tid som kalif (685-705). Förvaltingsspråket var till en början grekiska, men övergick under al-Malik till arabiska.
al-Malik var också den första att prägla mynt av islamsk typ. Dessa mynt var kopior av de bysantinska (östromerska). Mynten var präglade med korancitat, trosbekännelsen och härskarens namn. Tidigare var det bara kejsaren i Konstantinopel som slagit mynt i sitt eget namn, detta var därför en mycket viktig symbolisk handling för muslimerna. Med de nya arabiska mynten ville man visa att kalifen nu var jämställd med den östromerska (bysantinska) kejsaren.
Umayyaderna var religiöst inklusiva, men etniskt exklusiva. Detta framgår inte minst i beskattningssystemet som gör gällande att de arabiska muslimerna endast behövde betala ett tionde i skatt. De som däremot var muslimer men icke-araber fick betala hela 50 procent i skatt. Men värst drabbade var de som varken var muslimer eller araber, alltså judar och kristna, som utöver att betala 50 procent av sin inkomst i skatt också fick dras med en extra pålagd skatt för att de inte var muslimer.
Med tiden växte en stark opposition (proteströrelse) fram mot umayyaderna. Den arabiska elitismen motverkade sammanhållningen i det stora umayyadiska riket som därför började knaka i fogarna. Den arabiska stamlojaliteten var fortfarande mycket stark och betydelsefull, men den fungerade samtidigt som en splittrande kraft som fick andra uteslutna samhällsgrupper att enas och gå samman mot umayyaderna. Det blev revolt år 747 och några år senare tog de s.k. abbasiderna upp kampen under sin svarta fana och besegrade till slut umayyaderna.
På 750-talet övertogs ledningen för islam av abbasiderna och huvudstaden flyttades från Damaskus till Bagdad i nuvarande Irak. Det abbasidiska riket varade i femhundra år. Abbasiderna var ättlingar till Muhammeds farbror al-Abbas, vilket gav dem ett oöverträffat trumfkort i kampen mot umayyaderna.
Abbasidernas fämsta mål var att upphäva orättvisorna som uppstått runt om i den muslimska världen under umayyadernas styre. Mawali, en grupp som var muslimer men inte araber, utgjorde maktbasen. De bestod av köpmän och hantverkare. Abbasiderna avskaffade därför den arab-etniska identiteten. Grunden för lojalitet skulle hädanefter utgöras av islam. I detta ingick också att få andra att konvertera (omvändas) till islam. Till skillnad från umayyaderna var abbasiderna religiöst exklusiva och etniskt inklusiva. Alla som inte var muslimer fick hädanefter lägre social status samtidigt som avståndstagandet gentemot andra religioner ökade. Däremot sågs alla muslimer - oavsett vilken etnicitet de hade - som jämbördiga anhängare av islam.
Under början av 800-talet påbörjade abbasiderna i Bagdad omfattande översättningar av grekiska texter. Man började nu intressera sig för bland annat medicin, matematik, teologi och filosofi.
Den senare delen av perioden präglades av fientliga invasioner och krig. Först mot de fanatiska korsfarararméerna och därefter mot de väldrillade mongoliska styrkorna. Under mongolernas invasion 1258 erövrades och förstördes Bagdad. Det abbasidiska riket gick nu under. De femhundra åren under den abbasidiska ledningen brukar ofta ses som islams storhetstid.
Osmanska riket, eller Ottomanska riket, var turkarnas imperium som varade i drygt 600 år, fr.o.m. slutet av 1200-talet till 1923 då det moderna Turkiet bildades. I samband med erövringen av Konstantinopel 1453 blev det Osmanska riket en världsmakt. Osmanska riket var under lång tid den islamiska världens främsta stormakt och utgjorde ett allvarligt hot mot det kristna Europa. När det var som störst under 1600-talet omfattade det hela Mellanöstern, Turkiet, Balkanhalvön och stora delar av Nordafrika.
Det Osmanska riket gick under efter att ha satsat på fel sida under första världskriget då turkarna kämpade tillsammans med Tyskland. Resterna av imperiet omvandlades därefter till dagens Turkiet.
LÄS MER: Muhammed
LÄS MER: Islam och den arabiska kulturen
LÄS MER: Arabernas och islams historia - från 600-talet till 1500-talet
LÄS MER: Medeltidens muslimska värld
LÄS MER: Mongolernas plundring av Bagdad gjorde slut på islams guldålder
Allah: Det arabiska namnet för Gud.
Fasta eller fastetid är en period då en person självmant avstår från mat och eventuellt dryck i olika utsträckning.
Kaba: En helig kubliknande byggnad i Mekka.
Kalif: Sunnimuslimsk andlig och världslig ledare.
Medina: Den första staden som övergick till islam. Muhammed bodde där en stor del av sitt liv.
Mekka eller Mecka: Islams heligaste plats (en stad som ligger i nuvarande Saudiarabien), dit en muslim helst bör vallfärda minst en gång under sitt liv.
Monoteism: Tron på en gud (mono = en | teos = gud).
Pilgrim: En person som genomför en helig resa. En pilgrim har både ett inre och yttre mål med sin vandring. Några exempel på inre mål kan vara ökad självkännedom, att känna frid och gudsnärvaro. Det yttre målet är den geografiska plats där resan slutar.
Profet: Person som kommer med budskap från Gud. Islams viktigaste profet heter Muhammed.
Shia: En mindre inriktning. Kallas ibland "Alis parti" eftersom de valde att följa Ali (Muhammeds kusin) som ledare efter Muhammed. Läs mer om shia >
Sunni: Den största inriktningen inom islam. Valde Abu Bakr som arvtagare till Muhammed. Deras ledare kallas kalif. Läs mer om sunni >
Vallfärd: Besök på en helig plats för att fullgöra en religiös plikt, för att bedja och få välsignelse.
Frågor till texten:
Svårare frågor och uppgifter:
Ta reda på:
Obs! I introduktionsavsnittet om islam hittar du mer grundläggande fakta och frågor om islam. Och i menyn uppe till vänster hittar du andra avsnitt som belyser islam ur olika perspektiv.
Litteratur:
Antony Black, The History of Islamic Political Thought, Edinburgh University Press and Routledge, 2001
Daniel Brown, A New Introduction to Islam, John Wiley & Sons, 2009
John L. Esposito, Islam den raka vägen, Studentlitteratur AB, 2011
S. Skovmand, Bonniers världshistoria, Bonniers, 2008
Sören Wibeck, Religionernas historia : Om tro, hänförelse och konflikter, Historiska Media, 2005
Amira K Bennison, The Great Caliphs: The Golden Age of the Abbasid Empire, Yale University Press, 2009
Ira M Lapidus, A History of Islamic Societies, Cambridge, 2002
Text: Leif Löwegren, tidigare gymnasielärare i religionskunskap, historia och filosofi vid Lerums gymnasieskola och ämnesdidaktiker i religionskunskap och historia vid Lärarhögskolan i Göteborg.
Nionde och sista delen i en artikelserie om arabernas historia under islam. Det arabiska imperium som växte fram under 600-talet hade redan två hundra år senare i realiteten vittrat bort. Det arabiska väldet började falla sönder redan under maktskiftet mellan det umayyadiska kalifatet och det abbasidiska kalifatet. Abbasiderna drabbades tidigt av ekonomiska och sociala problem. Till detta kom de rent etniska motsättningarna som fanns mellan araber, perser och turkar. Den sammanhållande kraften som ändå gjorde att det abbasidiska kalifatet kunde överleva i femhundra år var islam...
Åttonde delen i en artikelserie om arabernas historia under islam. Här kan du läsa om det abbasidiska kalifatets långdragna upplösning som påbörjades redan under 800-talet men avslutades definitivt i samband med mongolernas erövring av Bagdad år 1258. Här berättas även om det fatimidiska kalifatet, korstågen och Saladins grundande av det ayyubidiska riket med huvudstad i Kairo...
Sjunde delen i en artikelserie om arabernas historia under islam. Här kan du läsa om kvinnornas roll och ställning i det muslimska samhället under medeltiden. Det muslimska samhället var - och är fortfarande på de flesta håll - starkt patriarkaliskt. Under denna äldre tid var dock praktiskt taget alla samhällen i världen utpräglat patriarkaliska. Man ska också ha i minnet att en del företeelser som uppmärksammats mest av moderna västerlänningar egentligen inte är något som härrör från islam som religion utan bara blivit en del av kultur och sedvanor i muslimska länder...
Sjätte delen i en artikelserie om arabernas historia under islam. Här kan du läsa om slaveriet i den muslimska delen av världen under medeltiden. Här liksom i andra slavsamhällen kunde slavens liv vara mer eller mindre hårt. Dels berodde detta på ägarens sätt behandla slavarna dels på vilken typ av arbete som slaven utförde. Så kallade "husslavar" har generellt sett levt under mycket bättre förhållanden än t.ex. gruv- eller galärslavar...
Femte delen i en artikelserie om arabernas historia under islam. Artikelserien behandlar historien om arabernas välde och inte islams. Eftersom arabernas makt nu tydligt börjat avta närmar vi oss egentligen redan slutet på denna historia. Fortfarande fanns dock i kalifatets topp i Bagdad en arabisk härskarätt och den skulle sitta där länge än. Därför fortsätter den här historien ytterligare ett bra tag. I den här artikeln kan du läsa kortfattat om det abbasidiska kalifatets storhetstid från senare delen av 700-talet fram till och med 1200-talet...
Fjärde delen i en artikelserie om arabernas historia under islam. Här kan du läsa om islams tidiga splittring i två huvudgrenar: shia och sunni. Här behandlas också det umayyadiska kalifatets fall vid mitten av 700-talet, vilket ledde till uppkomsten av det abbasidiska kalifatet. Därmed försköts islams centrum från Damaskus i Syrien (som utgjort umayyadernas kärnland) till Bagdad i Irak som blev det nya abbasidkalifatets maktbas. Under det abbasidiska kalifatet började ett helt nytt muslimskt samhälle ta form...
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. religionskunskap) om den muslimska fastemånaden ramadan.
Julia, Kristoffer och Mattias pratar om den muslimska fastemånaden ramadan och den efterföljade festen Eid al-fitr.
Mattias, Julia och Mattias pratar om centralgestalterna i de två största världsreligionerna - Muhammed och Jesus. Vilka likheter och skillnader finns?
Läs om ramadan och andra högtider som är aktuella i dagens Sverige i Mångkulturella almanackan.
Avsnitt (18:07 min) från UR:s programserie Religionskunskap förklarad där du kan lära dig mer om islams historia. Islam är idag världens näst största religion, med runt 1,8 miljarder utövare i hela världen. Det är också den yngsta av de tre religioner som ibland kallas abrahamitiska. Inom islam ser man profeten Muhammed som den som, efter Moses och Jesus, kom med den slutgiltiga och fullbordade tolkningen av Guds budskap. Så hur gick det till när Muhammed blev den siste profeten? Vad utmärker islam? Och hur har religionen utvecklats under dess 1400-åriga historia?
Debattartikel i tidningen Expressen där du kan läsa om synen på avbildning av profeten Muhammed inom islam. Bilder på profeten Muhammed är vanliga i den islamiska historien. Ibland har profeten hyllats genom avbildningar, ibland genom bildförbud. Det skriver i dag idéhistorikern Mohammad Fazlhashemi...
Genomgång (23:46 min) av gymnasieläraren Christian Ohlsson om Israel-Palestinakonflikten och först mongolernas och sedan osmanernas historiska inflytande på konfliktens historiska utveckling mellan ca 1200-1900.
Genomgång (15:06 min) av gymnasieläraren Christian Ohlsson om Israel-Palestinakonflikten och religionernas historia på platsen. Här berörs judendomens, kristendomens och islams anknytning till det geografiska området Israel-Palestina med fokus på Jerusalem..
Webbföreläsning (14:15 min) gjord av SO-läraren Tobias Kjellström där islams två huvudgrenar - sunni och shia - gås igenom. Fokus ligger på de historiska orsakerna bakom splittringen - konflikten om ledarskapet för världens muslimer på 600-talet som ledde till uppdelningen av islam i två huvudgrenar.
Webbföreläsning (14:25 min) gjord av SO-läraren Tobias Kjellström som berättar om islams uppkomst och tidiga spridning. Här berörs även kortfattat Muhammeds liv och budskap.
Genomgång (11:45 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt sätt om de viktigaste heliga platserna inom de abrahamitiska religionerna.
Genomgång (13:22 min) där SO-Sture berättar om islams tidigaste historia. Här berättas om Muhammed och om det efterkommande kalifatet.
Kortfattad pedagogisk genomgång (6:23 min) där religionsläraren Rebecca Zimmermann berättar om Muhammed och islams tidiga historia. Ljudet i filmen är lite svajigt.
Kort genomgång (4:46 min) där gymnasieläraren Mattias Nylander berättar om Kalifatets utbredning och Osmanska riket. Hur man behandlade muslimer och icke-muslimer.
Sjätte avsnittet (27:41 min) av Världens religioner - islam, med Christer Hedin, religionshistoriker.
Genomgång (7:02 min) om vad som är islam och en kort redogörelse kring Muhammeds liv.
Pedagogisk genomgång (8:20 min) där gymnasieläraren Mattias Axelsson berättar om kalifer, kalifat, sunni och shia. Varför uppstod kalifatet? Vad hände? Och när slutade det?
Artikel i den kristna tidningen Världen idag där Kjell O. Lejon, professor i religionsvetenskap, berättar om bakgrunden till korstågen. Det som ofta utelämnas när man diskuterar korstågen är att muslimska krigs- och erövringståg, eller jihad mot kristna befolkningsområden, påbörjades redan på 600-talet...
I samband med islams uppkomst på 600-talet växte en ny kultur fram i Mellanöstern under medeltiden.
Mellanösterns historia i stora drag. Här finns material för dig som vill få en överblick av hela Mellanösterns historia...
Islam är en monoteistisk religion som grundades av profeten Muhammed på 600-talet e.Kr. Islam är idag utbredd över hela...
Allmänt om islam. Här hittar du fakta om islams troslära, seder och utövande i stora drag.
Koranen är islams heliga skrift och består av Muhammeds uppenbarelser som är en skildring av Guds (Allahs) budskap till...
I det här avsnittet kan du läsa om islams tre största riktningar: sunni, shia och ahmadiya.
Efter Muhammeds död år 632 växte rättssystemet för den muslimska världen fram och tog fast form. På 900-talet...
Konstantinopel är ett äldre namn (till 1930) på staden Istanbul i dagens Turkiet. Staden fick sitt...
Jerusalem är en stad i Israel som ligger 60 kilometer från Medelhavet. Den utropades 1950 ensidigt...
Muhammed (ca 570 - 632) räknas som grundare av världsreligionen islam. Han föddes i staden Mekka på...
Efter Muhammeds död uppstod en konflikt om vem som skulle efterträda honom. Majoriteten av alla...
Sunniislam är den största riktningen inom islam och omfattar mellan 85-90 procent av världens...
En ideologi är ett sammanhängande system av idéer och värderingar som berättar varför samhället ser...
Mekka (eller Mecka) är en stad i Saudiarabien som är känd som profeten Muhammeds födelsestad och...
Osmanska riket, eller Ottomanska riket, var turkarnas imperium som varade i drygt 600 år fr.o.m....
Många tror att religiösa motsättningar utgör en stor del av världens konflikter. Det är en...
