Politiskt system
Brittisk politik domineras sedan länge av två partier, Konservativa partiet och det socialdemokratiska Labour. Sedan maj 2015 har Storbritannien en konservativ regering, som dock förlorade sin majoritet i underhuset i nyvalet 2017. Överhuset var länge landets högsta rättsliga instans, men sedan 2009 har Storbritannien en högsta domstol.
1999 fick Skottland och Wales egna regionala parlament, som sedan dess har fått nya befogenheter. Bland skottarna har stödet för ett självständigt Skottland vuxit på senare år. Efter ett fredsavtal 1998 har även Nordirland ett begränsat självstyre.
Fördjupning om aktuell politik i landet hittar du i Landguiden
Nordirland
Konflikten mellan protestanter och katoliker i Nordirland går tillbaka till 1600-talet. Den senaste våldsvågen, som brukar kallas för The Troubles, inleddes i slutet av 1960-talet och har krävt över 3 700 människors liv.
Sedan ett fredsavtal undertecknats 1998 har läget i Nordirland sakta normaliserats, även om våldet inte helt försvunnit.
Skottland
1999 fick Skottland visst självstyre. Men Skotska nationalistpartiet (SNP), som styr i Edinburgh sedan 2007, vill gå längre än så: att Skottland ska bli en självständig stat. En majoritet av väljarna i Skottland röstade dock nej till fullt oberoende i en folkomröstning i september 2014, men marginalen blev betydligt mindre än vad de flesta hade trott bara några månader tidigare. Sedan en majoritet av britterna 2016 röstat för att lämna EU, medan de flesta skottar ville stanna kvar, försökte SNP trycka på för en särlösning för Skottland, och på sikt en ny folkomröstning för självständighet. Det är dock osäkert om självständighetsivrarna kan vinna en sådan omröstning.
Wales
1999 fick Skottland och Wales visst självstyre. Nationalförsamlingen i Wales, Cynulliad Cenedlaethol Cymru, har 60 ledamöter som väljs för en mandatperiod på fyra år. Det har dock färre befogenheter än sin skotska motsvarighet.
Utrikespolitik och försvar
Storbritannien har under alla år haft ett laddat förhållande till EU och den process som nu pågår inför EU-utträdet är komplicerad. Relationerna till EU har traditionellt balanserats av den ”särskilda relation” till USA som Storbritannien har haft sedan 1945. Det påpekas då och då att relationen är mer ”särskild” för britterna än för amerikanerna.
Ekonomi
Storbritannien är världens femte största ekonomi. Länge dominerade tung industri, där varvsindustrin och kolbrytning spelade stor roll. Sedan 1970-talet har tillverkningsindustrins betydelse för ekonomin minskat drastiskt.
Numera svarar tjänstenäringarna, varav finanssektorn är en viktig del, för drygt tre fjärdedelar av bruttonationalprodukten (BNP).
Läs om naturresurser och näringar i avsnittet om Storbritanniens geografi >
Utrikeshandel
Storbritannien har sedan 1998 ett underskott i handelsbalansen. Under många år var växlingskursen på pundet hög vilket ledde till att brittiska exportvaror blev dyrare, samtidigt som importen blev billigare. Handelsunderskottet har dock fortsatt att vara stort även på senare år då pundet förlorat i värde och kriser i eurozonen och USA har minskat efterfrågan på brittiska varor.
Sociala förhållanden
Storbritannien är ett klassamhälle, med djupa sociala klyftor. Det råder även stora skillnader mellan olika delar av landet. Ekonomin är betydligt starkare i söder än i norr. Detta ger bland annat utslag i statistiken över förväntad livslängd.
Kvinnor och män i England lever ungefär två år längre än dem som bor i Skottland.
Besök Landguiden och läs mer om Storbritannien.
Konflikter : Nordirland
Text: utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Läs mer om
