Politiskt system
Brittisk politik domineras sedan länge av två partier, Konservativa partiet och det socialdemokratiska Labour.
Sedan maj 2015 har Storbritannien en konservativ regering, som har egen majoritet i underhuset. Mandatperioden innan 2015 styrdes landet av Konservativa partiet och Liberaldemokraterna, den första brittiska koalitionsregeringen sedan 1945.
1999 fick Skottland och Wales egna regionala parlament, som sedan dess har fått nya befogenheter. Bland skottarna har stödet för ett självständigt Skottland vuxit på senare år. Efter ett fredsavtal 1998 har även Nordirland ett begränsat självstyre.
Överhuset var länge landets högsta rättsliga instans, men sedan 2009 har Storbritannien en högsta domstol.
Fördjupning om aktuell politik i landet hittar du i Landguiden
Nordirland
Konflikten mellan protestanter och katoliker i Nordirland går tillbaka till 1600-talet. Den senaste våldsvågen, som brukar kallas för The Troubles, inleddes i slutet av 1960-talet och har krävt över 3 700 människors liv.
Sedan ett fredsavtal undertecknats 1998 har läget i Nordirland sakta normaliserats, även om våldet inte helt försvunnit.
Skottland
1999 fick Skottland visst själstyre. Men Skotska nationalistpartiet (SNP), som styr i Edinburgh sedan 2007, vill gå längre än så: att Skottland ska bli en självständig stat. En majoritet av väljarna i Skottland röstade dock nej till fullt oberoende i en folkomröstning i september 2014, men marginalen blev betydligt mindre än vad de flesta hade trott bara några månader tidigare.
Kraven på självständighet tog ny fart efter EU-omröstningen i juni 2016, då britterna röstade för att lämna EU, eftersom en majoritet av skottarna ville stanna kvar inom unionen.
Wales
1999 fick Skottland och Wales visst själstyre. Nationalförsamlingen i Wales, Cynulliad Cenedlaethol Cymru, har 60 ledamöter som väljs för en mandatperiod på fyra år. Det har dock färre befogenheter än sin skotska motsvarighet.
Utrikespolitik och försvar
Storbritannien har under alla år haft ett laddat förhållande till EU och den skilsmässa som väntas komma igång 2017 kommer sannolikt att bli komplicerad.
Relationerna till EU har traditionellt balanserats av den ”särskilda relation” till USA som Storbritannien har haft sedan 1945. Det påpekas då och då att relationen är mer ”särskild” för britterna än för amerikanerna.
Ekonomi
Storbritannien är världens femte största ekonomi. Länge dominerade tung industri, där varvsindustrin och kolbrytning spelade stor roll.
Sedan 1970-talet har tillverkningsindustrins betydelse för ekonomin minskat drastiskt.
Numera svarar tjänstenäringarna, varav finanssektorn är en viktig del, för drygt tre fjärdedelar av bruttonationalprodukten (BNP).
Läs om naturresurser och näringar i avsnittet om Storbritanniens geografi >
Utrikeshandel
Storbritannien har sedan 1998 ett underskott i handelsbalansen. Under många år var växlingskursen på pundet hög vilket ledde till att brittiska exportvaror blev dyrare, samtidigt som importen blev billigare. Handelsunderskottet har dock fortsatt att vara stort även på senare år då pundet förlorat i värde och kriser i eurozonen och USA har minskat efterfrågan på brittiska varor.
Sociala förhållanden
De sociala klyftorna i Storbritannien har ökat på senare år. Det är de som redan tjänar mest som har fått de högsta löneökningarna.
Det råder även stora skillnader mellan olika delar av landet. Ekonomin är betydigt starkare i söder än i norr. Hur stort gapet är syns i statistiken över förväntad livslängd. Kvinnor och män i England lever två respektive tre år längre än de gör i Skottland.
Besök Landguiden och läs mer om Storbritannien.
Konflikter : Nordirland
Text: utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Läs mer om
