Antal invånare: 67 326 569 (2021)
Huvudstad: London
Kelter, romare, angler och saxare, danska vikingar och normander lade grunden till det som skulle bli en av Europas och världens stormakter. I början av 1900-talet var Storbritannien centrum i ett imperium där det brukade sägas att solen aldrig gick ned. Avkoloniseringen efter andra världskriget har gjort Storbritannien till ett mer vanligt land, men dess politiska, ekonomiska och kulturella inflytande är fortfarande stort. London har förblivit ett viktigt finansiellt centrum. I januari 2020 lämnade Storbritannien EU efter en folkomröstning som skapade stora spänningar i det brittiska samhället.
Befolkning
Storbritannien är ett av Europas folkrikaste länder. Drygt fyra britter av fem bor i England som enligt officiella beräkningar hade drygt 56 miljoner invånare 2020. Samma år hade Skottland 5,5 miljoner invånare, Wales 3,2 miljoner och Nordirland 1,9 miljoner. En stor del av befolkningsökningen beror på invandring.
Religion
I Storbritannien finns en lång rad religioner och samfund. Det finns två nationella kyrkor: den anglikanska (Church of England) i England och den presbyterianska kyrkan (Church of Scotland) i Skottland. Under de senaste decennierna har samhället dock blivit allt mer sekulariserat.
Politiskt system
Brittisk politik domineras sedan länge av två partier, Konservativa partiet och det socialdemokratiska Labour. Sedan maj 2015 har Storbritannien en konservativ regering. Överhuset var länge landets högsta rättsliga instans, men sedan 2009 har Storbritannien en högsta domstol. 1999 fick Skottland och Wales egna regionala parlament, som sedan dess har fått nya befogenheter. Bland skottarna har stödet för ett självständigt Skottland vuxit på senare år. Efter ett fredsavtal 1998 har även Nordirland ett begränsat självstyre.
Fördjupning om aktuell politik i landet hittar du i Landguiden
Demokrati och rättigheter
Storbritannien är en demokrati med månghundraåriga rötter. Det första parlamentet bildades redan på 1200-talet och dagens parlamentariska system grundlades på 1600-talet. Det finns ett starkt skydd för politiska och medborgerliga rättigheter, som i de flesta fall respekteras. Människorättsorganisationer har dock riktat kritik mot att myndigheterna fått allt större befogenheter att övervaka invånarna. Press- och yttrandefrihet råder.
Nordirland
Konflikten mellan protestanter och katoliker i Nordirland går tillbaka till 1600-talet. Den senaste våldsvågen, som brukar kallas för The Troubles, inleddes i slutet av 1960-talet och har krävt över 3 700 människors liv. Sedan ett fredsavtal undertecknats 1998 har läget i Nordirland sakta normaliserats, även om våldet inte helt försvunnit.
Skottland
1999 fick Skottland visst självstyre. Men Skotska nationalistpartiet (SNP), som styr i Edinburgh sedan 2007, vill gå längre än så: att Skottland ska bli en självständig stat. En majoritet av väljarna i Skottland röstade dock nej till fullt oberoende i en folkomröstning i september 2014, men marginalen blev mindre än vad de flesta hade räknat med. SNP har fortsatt att trycka på för att en ny folkomröstning om självständighet ska hållas. Sedan sommaren 2020 har de som vill ha självständighet haft ett övertag i opinionen, men den brittiska regeringen säger nej till en ny folkomröstning.
Wales
1999 fick Skottland och Wales visst självstyre. Nationalförsamlingen i Wales, Senedd Cymru, har 60 ledamöter som väljs för en mandatperiod på fyra år. Det har dock färre befogenheter än sin skotska motsvarighet.
Utrikespolitik och försvar
Storbritannien har hela tiden haft ett laddat förhållande till EG/EU och processen att lämna samarbetet blev också komplicerad. I slutet av 2020 enades dock Storbritannien och EU om ett handels- och samarbetsavtal. Relationerna till EU har traditionellt balanserats av den ”särskilda relation” till USA som Storbritannien har haft sedan 1945. Det påpekas ofta att relationen är mer ”särskild” för britterna än för amerikanerna.
Den brittiska regeringen hoppas att Storbritannien efter brexit ska kunna stärka sin roll på världsscenen.
Ekonomi
Storbritannien är världens femte största ekonomi. Länge dominerade tung industri, där varvsindustrin och kolbrytning spelade stor roll. Sedan 1970-talet har tillverkningsindustrins betydelse för ekonomin minskat drastiskt. Numera svarar tjänstenäringarna, varav finanssektorn är en viktig del, omkring fyra femtedelar av bruttonationalprodukten (BNP).
Läs om naturresurser och näringar i avsnittet om Storbritanniens geografi >
Sociala förhållanden
Storbritannien är ett klassamhälle, med djupa sociala klyftor. Det råder även stora skillnader mellan olika delar av landet. Ekonomin är betydligt starkare i söder än i norr. Detta ger bland annat utslag i statistiken över förväntad livslängd. Kvinnor och män i England lever ungefär två år längre än dem som bor i Skottland.
Besök Landguiden och läs mer om Storbritannien.
Konflikter : Nordirland
Text: utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Läs mer om
