Antal invånare: 67 miljoner (2022)
Huvudstad: London
Kelter, romare, angler och saxare, danska vikingar och normander lade grunden till det som skulle bli en av Europas och världens stormakter. Vid 1900-talets början var Storbritannien centrum i ett imperium där det brukade sägas att solen aldrig gick ned. Avkoloniseringen efter andra världskriget har gjort Storbritannien till ett mer vanligt land, men dess politiska, ekonomiska och kulturella inflytande är fortfarande stort. 2020 lämnade Storbritannien EU efter en folkomröstning som skapade stora spänningar i samhället.
Befolkning
Storbritannien är med sina 67 miljoner invånare ett av Europas folkrikaste länder. Fem av sex britter bor i England. En stor del av befolkningsökningen beror på invandring. Utöver engelskan är walesiska och skotsk gaeliska urspråk.
Av de olika landsdelarna har England 56 miljoner invånare, Skottland 5,5 miljoner, Wales drygt 3 miljoner och Nordirland nästan 2 miljoner.
Religion
I Storbritannien finns en lång rad religioner och samfund. Det finns två nationella kyrkor: den anglikanska i England och den presbyterianska i Skottland. Under de senaste årtiondena har samhället dock blivit alltmer sekulariserat.
Omkring hälften av de sammantagna invånarna i England, Skottland och Wales ser sig som kristna. Det kan jämföras med 2001 då motsvarande siffra var omkring 70 procent. Det råder dock stora skillnader i landet, där så många som var fjärde invånare i London har en annan religion än kristendomen.
Politiskt system
Brittisk politik domineras sedan länge av två partier, Konservativa partiet (Tories), som sitter vid makten i dag, och det socialdemokratiska Labour. I regel har Storbritannien majoritetsregeringar eftersom valsystemet är utformat så att vinnaren tar allt i respektive valkrets. Nordirland, Skottland och Wales har även regionala parlament och visst självstyre.
Till skillnad från de flesta andra stater har Storbritannien ingen skriven författning. I stället styrs landet med hjälp av lagar som stiftats av parlamentet, sedvanerätt och internationella konventioner och kan således anpassas till förändrade politiska förhållanden. Så länge Storbritannien var med i EU fick nya lagar inte strida mot de åtaganden som landet hade gjort där, men detta upphörde i och med att britterna lämnade samarbetet i januari 2020, och över 100 000 ändringar i lagstiftningen behövde göras.
Fördjupning om aktuell politik i landet hittar du i Landguiden
Demokrati och rättigheter
Storbritannien är en demokrati med månghundraåriga rötter. Det första parlamentet bildades på 1200-talet och dagens parlamentariska system grundlades på 1600-talet. Det finns ett starkt skydd för politiska och medborgerliga rättigheter som i de flesta fall respekteras. Människorättsorganisationer har dock riktat kritik mot att myndigheterna fått allt större befogenheter att övervaka invånarna. Press- och yttrandefrihet råder.
Nordirland
Konflikten mellan protestanter och katoliker i Nordirland går tillbaka till 1600-talet. Våldsvågen "The Troubles" inleddes i slutet av 1960-talet och kom att kräva över 3 700 människors liv. Sedan ett fredsavtal undertecknats 1998 har läget sakta normaliserats, men motsättningarna har gjort att det är svårt att bilda regeringar i provinsen.
Skottland
Skottlands relation till London är kluven sedan länge. 1999 fick regionen visst självstyre, men Skotska nationalistpartiet (SNP), som styr i Edinburgh sedan 2007, vill ha självständighet. En majoritet av väljarna i Skottland röstade dock nej till fullt oberoende i en folkomröstning i september 2014. Diskussionen har dock fortsatt och eldats på av att en stor majoritet av skottarna ville förbli kvar i EU, som Storbritannien lämnade 2020.
Utrikespolitik och försvar
Storbritannien är en utrikespolitisk och militär världsmakt i kraft av sitt permanenta medlemskap i FN:s säkerhetsråd, sina kärnvapen och sin ”särskilda relation” till USA. I Västeuropa kan bara Frankrike mäta sig militärt. Medlemskapet i EU var laddat och utträdet ur samarbetet 2020 blev komplicerat, inte minst vad gäller den känsliga Nordirlandsfrågan. Efter brexit hoppas regeringen på en ännu starkare roll på världsscenen.
Redan när Storbritannien 1973 gick med i EG (som senare blev EU) var landet en motvillig medlem. Den brittiska EU-politiken handlade ofta mer om hur man skulle undvika att lämna ifrån sig makt till Bryssel än att framhålla fördelarna med samarbetet. För britterna var det främst ett sätt att gynna handeln mellan medlemsländerna och de motsatte sig politisk integration.
Ekonomi
Storbritannien är världens sjätte och Europas näst största ekonomi. Länge dominerade tung industri, där varvsindustrin och kolbrytning spelade stor roll. Sedan 1970-talet har tillverkningsindustrins betydelse för ekonomin minskat drastiskt. Numera svarar tjänstenäringarna, varav finanssektorn är en viktig del, för omkring tre fjärdedelar av BNP.
Läs om naturresurser och näringar i avsnittet om Storbritanniens geografi >
Utbildning
Val av skola och utbildning hänger starkt samman med vilken samhällsklass man tillhör. Det finns både statliga och privata skolor. En förändring som skett på senare år är att det vuxit fram en rad nya alternativ inom det statliga systemet, vilka till viss del finansieras av privata aktörer.
Sociala förhållanden
Storbritannien är ett klassamhälle med djupa sociala klyftor. Det råder även stora skillnader mellan olika delar av landet. Ekonomin är betydligt starkare i söder än i norr. Detta ger bland annat utslag i statistiken över förväntad livslängd. I England lever man två år längre än i Skottland.
Skillnaderna i livslängd, och hur länge invånarna lever utan allvarliga hälsoproblem, syns även mellan rikare och fattigare områden i Nordirland, Skottland och Wales.
Storbritannien ligger på 15:e plats i FN:s utvecklingsindex över mänsklig utveckling (HDI). Det räknas som "mycket hög utvecklingsnivå", den högsta kategorin globalt och utgör en genomsnittlig västeuropeisk nivå (se lista).
Besök Landguiden och läs mer om Storbritannien.
Konflikter : Nordirland
Text: utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Läs mer om
