M

Kategori

En asiatisk kvinna med ett litet barn på ryggen. De är flyktingar. I bakgrunden står en stridsvagn.

Det korta 1900-talet präglades av stora internationella konflikter, styrda av bakomliggande ideologiska drivkrafter. Aldrig förr i historien har så många människor dött eller varit på flykt på grund av krig och förföljelser.

Det korta 1900-talet 1914-1991

Lästid 6 minuter

”Det korta 1900-talet” är ett begrepp som formats av den brittiske historikern Eric Hobsbawm i syfte att förenkla indelningen av historien i karaktäristiska epoker istället för århundraden. Hobsbawms ”korta nittonhundratal” innefattar perioden från första världskrigets början 1914 till kalla krigets slut i samband med Sovjetunionens sammanbrott 1991.

Det korta nittonhundratalet började med en rad motgångar i form av världskrig, ekonomiska kriser och bakslag för demokratin.

”Det korta 1900-talet” är ett begrepp som formats av den brittiske historikern Eric Hobsbawm i syfte att förenkla indelningen av historien i karaktäristiska epoker istället för århundraden. Hobsbawms ”korta nittonhundratal” innefattar perioden från första världskrigets början 1914 till kalla krigets slut i samband med Sovjetunionens sammanbrott 1991.

Det korta nittonhundratalet började med en rad motgångar i form av världskrig, ekonomiska kriser och bakslag för demokratin.

ANNONS

Världskrigens tid

Decennierna från första världskrigets utbrott fram till andra världskrigets slut var en katastrofal period i mänsklighetens historia.

Under det första världskriget mobiliserade (samlade) de inblandade länderna sina resurser och satte stora delar av sin befolkning under vapen. Det nya industrisamhällets fabriker kunde nu förse arméerna med fler och dödligare vapen än någonsin tidigare. Resultatet blev katastrofalt. Fler än tio miljoner människor dog och ännu fler sårades.

Mellankrigstiden – tiden mellan de två världskrigen – var också dramatisk och kan ses som en längre period av osäker vapenvila. Världen hann aldrig komma till ro efter det första världskriget. Många länder brottades med olösta sociala och nationella konflikter. I Ryssland tog kommunisterna över och bildade Sovjetunionen. USA hamnade efter börskraschen 1929 i en djup kris som spreds över världen. Och i Tyskland tog Adolf Hitler och nazisterna makten och skapade en av historiens mest brutala diktaturer.

Efter bara två decennier av fred var det dags för ett ännu större världskrig.

Andra världskriget omfattade flera små och stora konflikter som utkämpades på olika ställen i världen och blev den hittills mest omfattande och blodigaste konflikten i människans historia. Under kriget miste omkring 60 miljoner människor livet, varav ca tretton miljoner i nazisternas folkmord.

USA och Sovjetunionen var det andra världskrigets stora vinnare. När kriget slutade hade båda länderna fortfarande mycket stora militära och ekonomiska resurser. USA och Sovjetunionen kom därför att dominera världspolitiken under efterkrigstiden.

Kalla kriget

Tiden efter andra världskriget 1945 fram till Sovjetunionens sammanbrott 1991 kallas ibland för efterkrigstiden. Perioden präglades av det kalla kriget som var en kraftmätning mellan supermakterna USA och Sovjetunionen.

Bild: Ex1le

Skylt som visar ingången till ett amerikanskt kärnvapenkrigsanpassat skyddsrum.

Under efterkrigstiden delade eller konkurrerade de båda supermakterna om makten över världen samtidigt som de hotade varandra med kärnvapen. Det kalla kriget medförde att mänskligheten under årtiondena efter 1945 fick leva med ett ständigt överhängande hot om kärnvapenkrig. Konflikten var vid några tillfällen nära att övergå i ett tredje världskrig, men avmattades med tiden allteftersom det blev tydligare att Sovjetunionen inte kunde tävla med USA:s ekonomiska kapacitet.

Kolonial frigörelse

Efter andra världskriget passade många kolonier på att bryta sig loss från de gamla europeiska kolonialmakterna. Efterkrigstidens konflikter handlade därför ofta om koloniernas befrielsekamp. De enorma kolonialväldena som flera europeiska stormakter hade byggt upp under det långa 1800-talet skakades och rasade samman.

På bara några decennier, från mitten av 1940-talet till mitten av 1960-talet, blev nästan alla europeiska kolonier i Afrika och Asien självständiga.

Förenta nationerna och Europeiska unionen – efterkrigstidens stora fredsprojekt

Vid andra världskrigets slut låg stora delar av Europa i ruiner. Omkring 60 miljoner människor hade dött. På bara några decennier hade Europa och världen uthärdat två världskrig. Detta fick aldrig mera upprepas!

Det var nu – i oktober 1945 strax efter andra världskriget – som den nya säkerhetsorganisationen Förenta nationerna (FN) föddes. Vid starten var 51 stater medlemmar och lovade därmed "att rädda kommande släktled undan krigets gissel", som det står i inledningen av FN-stadgan. Idag (2025) har medlemsantalet ökat till 193.

Bild: Svenska FN-förbundet

Karta som visar FN:s medlemsländer. 193 länder är idag (2024) medlemmar. Vatikanstaten är den enda internationellt erkända stat som inte är medlem i FN, dock har man permanent observatörsstatus i FN. Ytterligare stater som inte är medlemmar är Cooköarna och Niue, som endast har begränsad självständighet. Palestina, Taiwan, Västsahara och Kosovo är ännu inte internationellt erkända som självständiga stater och kan därför inte heller bli medlemmar i FN. Palestina har dock sedan 2012 status som observatörsstat utan medlemskap i FN.

Vid sidan av FN, vars organisation är öppen för världens alla länder, så grundades i Europa också en helt europeisk organisation, den s.k. Kol- och stålgemenskapen som senare har utvecklats till Europeiska unionen (EU). Det ursprungliga syftet med Kol- och stålgemenskapen (d.v.s. EU i dess tidigaste stadium) var att få ett slut på krigen mellan Europas länder som gång på gång hade orsakat så mycket mänskligt lidande. På 1950-talet inledde därför en rad europeiska länder ett ekonomiskt och politiskt samarbete för att bevara freden. EU-projektet har sedan dess växt i omfattning och involverar idag nästan alla de europeiska länderna.

Ekonomisk tillväxt

Efter 1945 vann kapitalismen, välfärdsstaten och rättssamhället fotfäste, inte bara i västvärlden utan också i många tidigare europeiska kolonier.

Mellan åren 1945-1973 vände världsekonomin uppåt samtidigt som välståndet ökade hos folk. Många länder lyckades under de här åren bygga upp välfärdssystem med trygghet för alla. Den otroliga ekonomiska tillväxt och sociala omvandling som skedde under perioden har troligtvis förändrat det mänskliga samhället mer än någon annan lika kort period i mänsklighetens historia.

Decennierna efter oljekrisen 1973 drabbades den rika delen av världen av konjunktursvängningar och flera stora ekonomiska kriser. Under senare delen av 1900-talet fick därför många länder svårigheter att få skattepengarna att räcka till välfärden.

Europa förlorar sin ledande roll

Den dramatiska händelseutvecklingen under det korta 1900-talet resulterade i att Europa, efter andra världskriget, förlorade sin ledande roll som världens ekonomiska och kulturella nav. De länder som en gång riktat blickarna över världshaven mot Europa riktade dem nu åt andra håll. USA och Sovjetunionen blev de nya och enda supermakterna.

Under senare delen av 1900-talet, i samband med den ökande globaliseringen, började även de industrier som en gång startat i Europa att flytta därifrån.

Det korta 1900-talet har kanske mest av allt varit USA:s sekel. Det var en tid av uppgång och triumf för USA som under andra halvan av 1900-talet blev världens rikaste och mäktigaste stat.

ANNONS

Bild: Chmouel

Andra världskriget är den hittills mest omfattande och blodigaste konflikten i människans historia. Under kriget miste mellan 50 och 60 miljoner människor livet, varav ca 10 miljoner i nazisternas utrotningsläger.

Ytterligheternas tidsålder

Det korta 1900-talet har varit massdödens århundrade. Aldrig förr i historien har så många människor dött på grund av krig och förföljelser. Inte ens om man lägger ihop alla de andra århundradena. Historiker har räknat ut att omkring 187 miljoner människor miste livet under perioden som en följd av andra människors beslut.

Men världens befolkning har ändå ökat enormt under perioden. År 1910 fanns 1 750 miljoner människor på jorden och 1990 hade antalet ökat till 5 270 miljoner människor. Världens befolkning hade blivit tre gånger större på bara 80 år (se befolkningstabell i Wikipedia). Världen var dessutom ojämförligt mycket rikare på 1990-talet än i början av seklet. Och 1990-talets ungdomar var både längre, tyngre och mer välnärda än sina äldre släktingar.

Under andra delen av 1900-talet kunde förmodligen också de flesta människorna anses vara läskunniga, vilket är något unikt i världshistorien. Mänskligheten var samtidigt mycket bättre bildad i slutet av perioden än 1914.

Den kraftigt ökade utbildningsnivån bidrog till att göra 1900-talet till en tid av teknologiskt framåtskridande utan motstycke i världshistorien. Den kanske mest dramatiska och praktiska följden av detta var revolutionen inom transporter och kommunikationer som i stort sett utplånade tid och rum. Världen blev global. Globaliseringen har gjort att världens länder och folk bundits samman och fått en mer gemensam ekonomi, kultur, politik och miljö.

LÄS MER: Första världskriget

LÄS MER: Mellankrigstiden

LÄS MER: Andra världskriget

LÄS MER: Kalla kriget

LÄS MER: Nutidshistoria

ANNONS

Ord och begrepp

Börskrasch: En plötslig och kraftig nedgång i värdet på aktier vilket skapar en stor ekonomisk kris.

Diktatur: Ett styrelsesätt där en person eller en liten grupp har all makt och folket inte får vara med och bestämma.

Ekonomisk tillväxt: När ett land eller område får ökade inkomster och produktionen av varor och tjänster ökar.

Folkmord: När en hel folkgrupp eller del av en folkgrupp medvetet dödas, till exempel under Förintelsen.

Förenta nationerna (FN): En global organisation som arbetar för fred, mänskliga rättigheter och samarbete mellan världens länder.

Globalisering: När världens länder knyts allt närmare varandra genom handel, kultur, kommunikationer och politik.

Kalla kriget: En politisk konflikt och maktkamp mellan USA och Sovjetunionen efter andra världskriget, utan att det ledde till ett direkt krig mellan dem.

Kapitalism: Ett ekonomiskt system där företag och produktion ägs av privatpersoner och inte av staten, och där det råder fri konkurrens på marknaden.

Kolonial frigörelse: När länder i Afrika, Asien och Sydamerika blev självständiga och inte längre styrdes av europeiska kolonialmakter.

Konjunktursvängning: När ekonomin går upp och ner i perioder - ibland är det hög tillväxt och högkonjunktur, ibland kris och lågkonjunktur.

Massdöd: När mycket stora mängder människor dör, ofta på grund av krig, svält eller sjukdomar.

Supermakt: Ett land med mycket stor politisk, militär och ekonomisk makt, till exempel USA och Sovjetunionen under 1900-talet.

Välfärdsstat: Ett samhälle där staten ser till att invånarna har grundläggande trygghet, som vård, skola, pensioner och hjälp vid arbetslöshet.

Ytterligheternas tidsålder: Ett uttryck som beskriver 1900-talet som en tid med extrema händelser - både stora framsteg och stora katastrofer.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Hur skulle man kunna sammanfatta mellankrigstiden?
Vad var kalla kriget?
Vad innebar den koloniala frigörelsen?
Vad har FN och EU för gemensam historia?
Förklara varför Europa förlorade sin ledande roll under efterkrigstiden.
Förklara varför 1900-talet kan kallas för Ytterligheternas tidsålder.
Nämn minst en viktig följd av den ökade utbildningsnivån som skedde under 1900-talet.

Ta reda på:

Nämn lite fakta kring följande begrepp:

a) Titanics undergång 1912

b) T-forden

c) Börskraschen 1929

d) Hindenburgolyckan 1937

e) Elvis Presley

f) Berlinmuren

g) Månlandningen 1969

h) Nelson Mandela

Diskutera:

Det finns olika sätt att dela in historiens epoker. Gemensamt för alla sätten är att ingen epokindelning är riktigt bra och passar i alla sammanhang. Vad tycker du om Eric Hobsbawms sätt att dela in historien i ett långt 1800-tal (1789-1914) och ett kort 1900-tal (1914-1991)? Försök även att komma på ett alternativt namn på perioden som behandlats i avsnittet.
Tänk dig att du ska skriva en historiebok som endast fokuserar på de fem viktigaste händelserna under 1900-talet. Vilka händelser skulle du ha med? Rangordna dem och motivera varför de är viktiga. Jämför sedan med andra i klassen.

Litteratur:
Eric Hobsbawm, Ytterligheternas tidsålder – det korta 1900-talet, 1914-1991, Prisma, 1997
Peter Englund, Brev från nollpunkten, Bokförlaget Atlantis, 1996
Erik Lönnroth, Världshistoriens huvudlinjer: Det moderna Europa, Liber, 1994
Klas-Göran Karlsson, Europa och världen under 1900-talet, Liber AB, 2003

FÖRFATTARE

Text: Robert de Vries (red.)