Antal invånare: 44 909 351 (2021)
Huvudstad: Khartoum
Sudan skapades av den brittiska kolonialmakten utan hänsyn till etniska eller religiösa skillnader mellan norr och söder. Syftet var främst att få kontroll över Nilen för bevattning i Egypten. När landet blev självständigt 1956 följde närmare 50 år av inbördeskrig. Ett fredsavtal mellan norr och söder slöts 2005 och i juli 2011 delades slutligen Sudan. Då blev södra Sudan den självständiga staten Sydsudan. En rad tvister om gränsdragning och resursfördelning kvarstår dock mellan de två grannstaterna.
Befolkning
I Sudan lever hundratals folkgrupper och ett trettiotal olika språk talas. Uppemot sju av tio invånare räknar sig som araber, men många av dem har sitt ursprung i icke-arabiska folk. Bland minoriteterna finns beja, fur och guhayna. Arabiska är officiellt språk.
Religion
Islam är statsreligion i Sudan, men i princip ska religionsfrihet råda. Efter landets delning 2011 är dock en mycket stor majoritet av befolkningen muslimer, oftast sunniter.
Politiskt system
I Sudan styr militären på egen hand sedan ett civil-militärt övergångsstyre havererade hösten 2021. Det bräckliga övergångsstyret hade tillträtt i augusti 2019, fyra månader efter det att landets auktoritära president Omar al-Bashir störtats i en militärkupp efter 30 år vid makten. Sudans författning är avskaffad och parlamentet upplöst.
Fördjupning om aktuell politik i landet hittar du i Landguiden.
Demokrati och rättigheter
Sudans moderna historia präglas av kupper, militärt styre och korta perioder av bräckliga försök att införa demokrati. Oftast har styret av landet kännetecknats av trakasserier mot oppositionen samt grova kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Sedan en kupp genomfördes den 25 oktober 2021 styrts landet av militären.
Utrikespolitik och försvar
Sudans val av allierade i omvärlden har skiftat sedan självständigheten 1956. Från början var landet nära knutet till västvärlden och drogs senare mot Sovjetblocket för att därefter mest samarbeta med andra arabstater. På 2000- och 2010-talen utgjorde Kina Sudans viktigaste politiska stöd och största handelspartner. Under övergångsstyret från 2019 närmade sig landet åter väst. Stora delar av omvärlden fördömde den militärkupp som i oktober 2021 satte stopp för demokratiprocessen.
Ekonomi
Delningen av Sudan i juli 2011 innebar ett enormt slag mot det nya, mindre Sudans ekonomi, då tre av fyra oljekällor hamnade i den nya staten Sydsudan. Ännu ett årtionde senare kämpar Sudan med effekterna av förlusten av oljeinkomsterna och landet genomgår hårda besparingsprogram. Beroendet är stort av lån och bistånd från bland annat Kina och flera arabländer.
Läs om naturresurser och näringar i avsnittet om Sudans geografi >
Sociala förhållanden
Inbördeskrigen i Sudan har drivit miljontals människor på flykt såväl inom landet som utomlands. Krigen har, tillsammans med perioder av torka, då och då orsakat svältkatastrofer eller utbredd hungersnöd. Samtidigt har många sudaneser i lugnare delar av landet upplevt förbättringar av sin levnadsstandard, särskilt efter millennieskiftet då oljeutvinning gav staten stora inkomster. Under 2010-talet tvingade dock en ekonomisk kris tillbaka många i fattigdom.
Besök Landguiden och läs mer om Sudan.
Konflikter : Sudan
Text: utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Läs mer om
