Muhammed grundar islam
I början av 600-talet grundade profeten Muhammed en ny tro som baserades på judendomens och kristendomens läror. Den nya religionen fick namnet islam som betyder underkastelse inför Gud.
Muhammed växte upp i Mekka (som ligger i nuvarande Saudiarabien) där han också mottog sina gudomliga uppenbarelser via ärkeängeln Gabriel. Med hjälp av den nya läran lyckades Muhammed snart ena de splittrade stammarna på den Arabiska halvön. I och med det hade ett arabiskt rike uppstått som senare skulle växa åt alla håll till ett av de största imperier som världen hade skådat.
Muslimska erövringar skapade ett världsvälde
Efter Muhammeds död tog hans efterträdare (kaliferna) över ledningen för islam. Kaliferna tillhörde den s.k. umayyadiska dynastin och förde många erövringskrig. Bland annat erövrade araberna stora områden från det östromerska riket.
Ett världsvälde började nu ta form med Damaskus i Syrien som huvudstad och islam som den enande faktorn.
På 750-talet, drygt hundra år efter Muhammeds död, sträckte sig det muslimska väldet ända från Spanien och Portugal i väster, bort till floden Indus i öster (se karta).
Genom de muslimska erövringarna blev arabiska ett officiellt språk i de annekterade (införlivade) länderna. Anledningen till det var att den heliga Koranen är skriven på arabiska och inte får översättas till något annat språk.
Det islamska världsväldet har genom århundradena bytt ägare flera gånger och ofta varit splittrat i olika delar under olika härskare. Men erövrarna har alltid övertagit arabernas religion, islam.
Islams storhetstid
På 750-talet övertogs ledningen för islam av abbasiderna och huvudstaden flyttades från Damaskus till Bagdad i nuvarande Irak. Det abbasidiska riket varade i femhundra år.
Den senare delen av perioden präglades av fientliga invasioner och krig. Först mot de fanatiska korsfarararméerna och därefter mot de väldrillade mongoliska styrkorna. Under mongolernas invasion 1258 erövrades och förstördes Bagdad varefter det abbasidiska riket gick under. De femhundra åren under den abbasidiska ledningen brukar ofta ses som islams storhetstid.
Arabiskt vetande har genom tiderna haft stor influens på resten av världen. Under 700- och 800-talen översattes mängder av skrifter från antikens Grekland till arabiska. Många betydelsefulla antika böcker kom på så sätt att bevaras till eftervärlden. Arabiska vetenskapsmän gjorde också stora framsteg inom medicin, astronomi och matematik.
Araberna var ofta toleranta härskare och uppträde skonsamt mot de erövrade områdena och tillät i praktiken religionsfrihet. De som inte var muslimer fick istället betala en extra skatt. Muslimerna kunde därför införliva de nyligen erövrade områdena ganska snabbt i sitt välde.
Araberna var även framstående inom handel
I den muslimska delen av världen blomstrade handel och hantverk. Många nya städer växte fram.
Araberna tillverkade stora mängder silvermynt. Mynten gjorde det lättare för arabiska köpmän att handla varor och föra dem mellan Europa, Nordafrika och Asien.
Kryddor, siden, ädelstenar, guld, silver, porslin, jordbruksväxter och slavar tillhör några av de handelsvaror som araberna förde med sig både till havs och på land.
Tillsammans med handeln spreds även idéer och ny teknik. Det arabiska siffersystemet med decimaler och siffran noll byggde t.ex. vidare på det indiska. Med de arabiska siffrorna blev det mycket enklare för folk att räkna. Det nya siffersystemet revolutionerade därför matematiken och började därefter användas även i det kristna Europa.
