Medeltidens muslimska värld

När profeten Muhammed dog år 632 var det inte självklart vem som skulle efterträda honom. Efterträdaren skulle vara både religiös och politisk ledare för den stat Muhammed börjat bygga upp. Han skulle ta över alla de plikter som tillkommit Muhammed utom den att vara Guds profet. Bara Muhammed var profet och ingen kunde vara det efter honom. Muhammed hade haft flera hustrur men han efterlämnade inga söner. Endast dottern Fatima, gift med Ali, överlevde honom. Muhammed hade inte pekat ut någon efterträdare. Bland stammarna på Arabiska halvön var det heller inte självklart att en son efterträdde sin far som ledare. Det var snarare så att ledarskapet byggde på att någon av de äldste i släkten tog över ledarskapet genom att erkännas som ledare...

+ Läs mer

År 629 tågade den bysantinske kejsaren Heraklius in i Jerusalem i triumf. Efter många fältslag hade sasaniderna, som var en dynasti i Persien, till sist besegrats. Heraklius tågade in som det anstod en kejsare, klädd i guld och purpur. Det bysantinska riket hade skapats när romarriket delades. Västrom hade gått under men Östrom levde kvar under namnet Bysans och styrdes från huvudstaden Konstantinopel...

+ Läs mer

Muhammed anses inom islamisk tradition vara den siste i en rad av profeter, profeternas insegel. I islamisk teologi har varje folk fått ett sändebud från Gud, som har varnat dem. De var utsända under tidigare historiska epoker. Skrifterna som de tidigare profeterna förmedlat uppfattas inom islamisk tradition som förlorade eller förvanskade. Det är bara Koranen som är en fulländad bok från Gud. Den har förmedlats av profeten Muhammed...

+ Läs mer

Härskare som lever avskilda från folket de bestämmer över, som tror sig vara utvalda av gudarna, och därför är helt säkra på att inget kan besegra dem - den typen förekommer inte så sällan i mänsklighetens långa historia. Kalifen al-Mustasim Billah av Bagdad var en av dem. I slutet av år 1257 kom ett sändebud från en annalkande armé mongoliska krigare, ledda av Hülegü, sonson till Djingis khan. Erkänn oss som dina härskare, så kommer vi att skona dig och din stad, löd budskapet. Gör du inte det, då kommer vi att förgöra dig och hela ditt folk. Kalifen svarade något i stil med: ni kan dra. Ingen kan besegra mig, för jag är kalifen av Bagdad, världens centrum, och därmed beskyddad av Gud, ske hans vilja...

+ Läs mer

Två stormakter behärskade världspolitiken på 600-talet, det bysantinska (östromerska) kejsardömet och det persiska väldet. Mitt emellan dessa låg den arabiska halvön. När de båda stormakternas inbördes kamp mattades började en islamisk-arabisk expansion, som snabbt spred sig över de båda imperiernas områden. En ny världsreligion med religiös och politisk inriktning började breda ut sig...

+ Läs mer

"Karl Martell stod emellertid redo att med sina franker ta emot den fruktade stöten av Österns skaror... Vid Poitiers år 732 kastade Karl sig i vägen för den frambrusande stormfloden... Västerlandet var räddat, och en slutlig gräns satt för den muhammedanska expansionen." Mer eller mindre varierat stod det ofta förr så här i historieböckerna om slaget vid Poitiers 732. Ibland tog man i och skrev att "Europas öde" avgjordes där. För att det påståendet skulle stämma borde alltså muslimerna planerat ett stort erövringståg i västra Europa. Hur var det egentligen med den saken?

+ Läs mer