Energins viktigaste egenskap är att den är konstant. Energi kan varken skapas eller förstöras, bara omvandlas mellan olika former av energi.
M

Energikällor

Ny text kommer snart. Allt beräknas vara färdigt under ht 2018.

  • Olika typer av energikällor.
  • Förnybara energitillgångar.
  • Alternativa drivmedel.

-------- Texten nedan kommer snart bytas ut--------

En energikälla är något vi får energi från, t.ex. muskelkraft, bränsle, elektricitet m.m.

Idag skiljer vi på förnybara energikällor och icke förnybara energikällor.

Förnybara energikällor kan inte ta slut, till skillnad från de icke förnybara energikällorna som det bara finns en viss mängd av och som kommer ta slut.

Exempel på förnybara energikällor är: solenergi, vind- och vattenkraft.

Exempel på icke förnybara energikällor är: olja, kol och naturgas.

 

Att prata om energi

Energi är kul. Men att prata om energi och att jobba med frågor som rör energi i skolan eller i vardagen, kan vara ganska svårt. En orsak till det är att energi är ett komplext och brett ämne - energi finns i många olika former men går inte att ta på eller att se. Men svåra saker behöver inte innebära att de är omöjliga att förstå utan kan tvärtom utmana oss att lära oss mer om och försöka förstå.

Här kommer några förklaringar av vad energi är och grundläggande energibegrepp.

Vad är energi?

Energi kan beskrivas som något som medför förändring eller någon form av uträttat arbete, en kraft som sätter något i rörelse.

Energin kan finnas lagrad eller vara något som omvandlas i olika former. Till exempel finns energi lagrad i olja som förädlas till bensin som driver motorn i en bil. Då omvandlas lagrad energi till rörelseenergi som får bilen att förflytta sig. Energin finns också lagrad i maten vi äter, i form av kolhydrater, som vår kropp kan omvandla till värme och rörelse.

Var kommer energin ifrån?

Mycket av den energi som finns på jorden har sitt ursprung från solen. Undantag är till exempel kärnenergin, tidvattensenergin och den geotermiska energin (jordvärme). Olja, kol och naturgas finns lagrade inne i, eller på jorden och här har solen spelat en annan roll än som direkt källa till energin. Gemensamt för dessa s.k. fossila bränslen är att de bildats av döda växter och djur, under högt tryck och under en lång tid (flera miljoner år). Torv är ett annat bränsle som tar lång tid att bilda även om det inte tar lika lång tid som olja, kol och naturgas. Torv bildas av gamla växter och finns i så kallade torvmossar. En förutsättning för alla växter och djur är solen, utan solljus kan de inte leva. Solen har därför spelat en viktig roll i bildandet av dessa bränslen.

Solenergin, i form av solinstrålning, kan vi ta tillvara direkt som värme eller el. Men även vindkraften och vattenkraften har sitt ursprung från solen. Vinden blåser på grund av att solen värmer luften vid marken och luftlager på olika höjd, och som under påverkan av lufttrycket gör att vinden kommer i rörelse och blir starkare eller svagare. På sommaren blåser det oftast mer på dagen, när solen skiner, än på natten. Vinden kan vi ta tillvara i vindkraftverk och omvandla till el.

När det gäller vattenkraften så ingår den i ett kretslopp med solen som motor. Solen värmer marken och haven som avdunstar vatten i form av vattenånga. Vattenångan stiger högre upp och bildar moln, när molnet blir tillräckligt fyllt och har stigit högt upp kyls vattenångan ner och faller mot marken som regn eller snö. Detta kretslopp av vatten fyller upp vattenmagasinen som vi sedan utnyttjar till att skapa energi från, via det flödande vattnet. Allt hänger ihop i ett gigantiskt, globalt kretslopp på jorden.

Energibärare

En energibärare lagrar eller transporterar energi. Några exempel är elektricitet och varmt vatten. Även bensin och diesel är exempel på energibärare.

Ett exempel på energibäraren elektricitet:

  • Vatten i vattenmagasinet faller och skapar rörelseenergi. Rörelsen i vattnet sätter fart på en turbin som, via generatorn, producerar elektricitet. Elektriciteten är en energibärare som bär energin från generatorn till slutanvändaren, via elkablarna i elnätet.
Grön el är el som är producerad av förnybara energikällor, oftast vattenkraft, vindkraft och biobränsle (som utgår från solenergi).

Energikällor

Energikälla kallas en naturtillgång eller naturfenomen som kan omvandlas till energiformerna ljus, rörelse och värme. Energikällor kan vara lagrade eller flödande (förnybara). De lagrade energikällorna är de fossila bränslena naturgas, råolja, stenkol och, till viss del även torv. Torv återfinns i en egen kategori eftersom torv nybildas på kortare tid än övriga fossila bränslen. Uran räknas också till de lagrade energikällorna eftersom det inte nybildas. De lagrade energikällorna finns i begränsade mängder och nybildas inte.

Till de flödande energikällorna räknas vattenkraft, solenergi, vindkraft, vågenergi, biomassa, geotermisk energi och tidvattensenergi. Dessa nybildas hela tiden.

Miljöproblem och klimatförändringar

Alla energikällor påverkar miljön på något sätt. Luften påverkas vid förbränning av bränslen med utsläpp av växthusgaser och försurning som följd. Redan nu märks förändringar av klimatet. Bland annat har medeltemperaturen på jorden ökat under de senaste 100 åren. Andra tecken på förändringar är glaciärernas tillbakagång, minskning av istäcket i Arktis, stigande havsnivåer och förändrade nederbördsmönster.

Många miljöproblem påverkar stora områden, ibland hela världen som global temperaturökning, ibland större regioner som t.ex. nedfall av surt regn och långväga  luftföroreningar. Högre temperatur i världshaven samt smältande glaciärer orsakar stigande havsnivåer som en effekt av klimatförändringarna. Läs om växthuseffekten >

Bedömningen är att det är det fattigaste länderna i världen, delar av Afrika och Asien, som kommer att vara mest utsatta för klimatförändringarna.

De allvarligaste konsekvenserna av klimatförändringarna är förlust av livsmedelsproduktion, försämrad tillgång på vatten och förlust av ekosystem. De effekterna kan i sin tur leda till stora folkomflyttningar och att fattigdomsbekämpningen försvåras.

Hur ska vi bromsa utvecklingen?

Men mycket görs på olika nivåer för att bromsa utsläppen och skapa en miljövänligare energianvändning. Inom EU har man bland annat antagit ett långsiktigt mål som innebär att den globala temperaturen bara får stiga med max 2 grader Celsius. Då måste vi minska utsläppen av växthusgaser. Energisystemet svarar för cirka 80 % av utsläppen av växthusgaser.
 

Viktiga begrepp

Energi: Det som behövs för att skapa en rörelse, driva något eller värma något.

Energikälla: Det vi får energi från, t.ex. muskelkraft, bränsle, elektricitet m.m.

Förnybara energikällor: Energikällor som inte kommer ta slut, t.ex. solenergi, vind- och vattenkraft.

Solenergi: Att ta tillvara på energin i solens strålar med hjälp av solfångare som värmer vatten eller solceller som omvandlar till elektricitet.

Vindkraft: När man framställer elektricitet ur vindens rörelse med hjälp av vindkraftverk.

Vattenkraft: När man framställer elektricitet ur rinnande vattens rörelse, t.ex. vid dammar i älvar och floder.

Biobränsle: Förnybart bränsle som kommer från levande material, biomassa.

Icke förnybara energikällor: Energikällor som det bara finns en viss mängd av och som kommer ta slut, t.ex. olja, kol och naturgas.

Fossila bränslen: Har bildats i jordens inre under miljontals år, t.ex. olja, kol och naturgas.

Kärnkraft: Att klyva uranatomer för att utvinna värme, som sedan omvandlas till rörelse och till slut elektricitet. Denna process ger radioaktivt avfall.

Utsläpp: När t.ex. användandet av fossila bränslen gör att olika farliga ämnen släpps ut i luften eller naturen. Utsläpp från fossila bränslen innehåller bl.a. växthusgaser som gör så att växthuseffekten ökar på jorden. Läs mer >

Miljövänligt: Sånt som inte skadar eller smutsar ner miljön eller leder till klimatförändringar.

Hållbar utveckling: Att hushålla med jordens resurser och tillgodose våra behov idag utan att försämra möjligheterna för kommande generationer att tillgodose sina behov. Läs mer >

Klimatförändringar: Klimatet förändras ständigt. Vissa perioder är kallare, t.ex. istider, medan andra är varmare.

Global uppvärmning: Sedan slutet av 1800-talet ökar hela jordens medeltemperatur.

Koldioxidutsläpp: Då fossila bränslen förbränns frigörs den koldioxid som finns i dessa.

Klimatpolitik: Politik som försöker se till att den globala uppvärmningen inte blir för kraftig.

Visste du att:

  • Begreppet energi går tillbaka till Galilei på 1600-talet, men först på 1800-talet utvecklades begreppet så att det kunde förklara en rad egenskaper hos naturen, bl.a. sambanden mellan arbete, värme och rörelse.
  • Världens största vattenkraftverk finns i Kina. I Sverige finns det största vattenkraftverket i Harsprånget i Luleälven. Vattenkraftverket i Kina har en installerad effekt som är cirka 22 gånger större än det i Harsprånget.
  • Energi kan aldrig skapas eller förbrukas. Användningen av energi måste därför alltid vara lika stor som tillförseln.

Uppgifter och frågor

  1. Förklara skillnaden mellan förnybara och icke förnybara energikällor.
     
  2. Vilka är de vanligaste förnybara och icke förnybara energikällorna? Ge så många exempel du kan komma på.
     
  3. Gör en lista med minst sex olika energikällor där du beskriver deras för- och nackdelar.

 

Text: Energimyndigheten
Hemsida: Energikunskap.se

Ny text kommer snart. Allt beräknas vara färdigt under ht 2018.

  • Olika typer av energikällor.
  • Förnybara energitillgångar.
  • Alternativa drivmedel.

-------- Texten nedan kommer snart bytas ut--------

En energikälla är något vi får energi från, t.ex. muskelkraft, bränsle, elektricitet m.m.

Idag skiljer vi på förnybara energikällor och icke förnybara energikällor.

Förnybara energikällor kan inte ta slut, till skillnad från de icke förnybara energikällorna som det bara finns en viss mängd av och som kommer ta slut.

Exempel på förnybara energikällor är: solenergi, vind- och vattenkraft.

Exempel på icke förnybara energikällor är: olja, kol och naturgas.

Uppdaterad: 03 december 2018
Publicerad: 14 oktober 2010

Annons

Lärarmaterial om Energikällor

av:
FN:s utvecklingsprogram (UNDP)
Målgrupp:
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet
Vi är den första generationen som kan avskaffa fattigdomen och den sista som kan bekämpa klimatförändringarna.
av:
Utbildningsradion (UR)
Målgrupp:
Gymnasiet
UR:s serie "Perspektiv på världen" ser på frågor om demokrati, makt, rättigheter och miljö ur nya perspektiv och från olika delar i världen.
av:
Naturskyddsföreningen
Målgrupp:
Högstadiet
Hur miljövänlig är er skola? Hur används energi och resurser och vem ser till att miljöarbetet går framåt? I den här övningen granskar eleverna skolans miljöarbete och kommer med förslag på förbättringar.
av:
Naturskyddsföreningen
Målgrupp:
Högstadiet
Vad är en onödig pryl? Varför tillverkas prylar som inte behövs? Hur påverkar det naturresurser och människor? Vilka samband finns mellan prylar och identitet? Det är frågor som eleverna får undersöka i den här övningen.
av:
Naturskyddsföreningen
Målgrupp:
Högstadiet
I den här övningen går eleverna på spaning i hemmet för att upptäcka hur livsstil och miljöpåverkan hänger ihop.
av:
Naturskyddsföreningen
Målgrupp:
Högstadiet
Vad vet klassen om energi och hållbar utveckling? Låt bildspelet bli en utgångspunkt för samtal om viktiga hållbarhetsfrågor.
av:
Naturskyddsföreningen
Målgrupp:
Högstadiet
Alla måste använda mindre energi! Eller? Genom värderingsövningar får eleverna diskutera och ta ställning till svåra frågor om energi och hållbar utveckling.
av:
Naturskyddsföreningen
Målgrupp:
Mellanstadiet
Den här övningen passar bra som en introduktion till energibegrepp och klimatfrågor, hur de är kopplade till varandra och hur vi själva kan påverka!
av:
Naturskyddsföreningen
Målgrupp:
Mellanstadiet
Var kommer värmen i huset ifrån? Vad används elen till? Med hjälp av spaningskort undersöker eleverna familjens vanor.
av:
Naturskyddsföreningen
Målgrupp:
Mellanstadiet
Jag kan klara mig utan energi! Eller? Genom värderingsövningar får eleverna diskutera och ta ställning till svåra frågor kring energi och hållbar utveckling.
av:
Naturskyddsföreningen
Målgrupp:
Mellanstadiet, Högstadiet
Energifallet är ett utbildningsmaterial om energi och hållbar utveckling från Naturskyddsföreningen. Ett material som inte bara ger eleverna teoretiska kunskaper utan även låter dem använda verkligheten utanför klassrummet för att undersöka hur hållbar utveckling hänger ihop med alla ämnen i skolan.

Artiklar om Energikällor

M
Mattias Axelsson
2017-01-15
Även om kolet var den energikälla som drev industrialiseringen framåt, var det oljan som gjorde det möjligt att under 1900-talet att omvandla förindustriella jordbrukssamhällen till moderna...

Podcast om Energikällor

SO-rummet podcast icon
M
av:
Anna, Kristoffer och Mattias
2016-11-09

Mattias, Anna och Kristoffer pratar om kärnkraft. Vad är kärnkraft? Varför är den så politiskt kontroversiell? Vilka fördelar finns det?

SO-rummet podcast icon
M
av:
Anna, Kristoffer och Mattias
2016-11-02

Mattias, Kristoffer och Anna pratar om global uppvärmning, dess orsaker och konsekvenser och möjliga lösningar.

SO-rummet podcast icon
M
av:
Anna, Kristoffer och Mattias
2016-10-26

Mattias, Kristoffer och Anna pratar om vad energi och energikällor är för något?

Länkar om Energikällor

Sortera efter:
          

Naturskyddsföreningens skolsidor hittar du en ordlista med viktiga begrepp kopplade till energi, klimat och hållbar utveckling.

 Obs!  Ordlistan ligger länkad i högerspalten. Notera även de jättefina ordkorten.

Spara som favorit
          

Världens ledare har förbundit sig till 17 globala mål för att uppnå fyra fantastiska saker till år 2030. Att avskaffa extrem fattigdom. Att minska ojämlikheter i världen. Att lösa klimatkrisen. Att främja fred och rättvisa. Genom de Globala målen för hållbar utveckling kan det här uppnås. I alla länder. För alla människor. Om målen ska fungera måste alla känna till dem.

Spara som favorit
          

UR:s serie "Perspektiv på världen" ser på frågor om demokrati, makt, rättigheter och miljö ur nya perspektiv och från olika delar i världen. Det finns 22 kortdokumentärer som är mellan 5 och 10 minuter långa. Här möter vi personer med olika åsikter, möjligheter och perspektiv, blandat med förklarande grafik. Avsnitten avslutas alltid med tankeväckande frågor som sammanfattar innehållet. Varje avsnitt har ett eget, avgränsat tema.

Serien är indelad i åtta huvudteman med 22 underteman:

  1. Miljö: Hotet mot miljön | Kampen för miljön | Solenergi
  2. Ekonomi: Pengar, makten och demokratin | Global ekonomi
  3. Mänskliga rättigheter: När de mänskliga rättigheterna kränks | Dödsstraff | Hbtq – Rättigheter | Hbtq - Hatbrott
  4. Konflikter: Krigets offer | Terrorism
  5. Statsskick: Viral påverkan | Demokrati till varje pris? | Världens största demokrati
  6. Samhälle: Högerextremism | Sverige, ett extremland | Hijras, Indiens tredje kön | Kvotering
  7. Resurser: Människovärde | Bistånd
  8. Sverige och världen: EU | Nato

Här hittar du lärarhandledningen till Perspektiv på världen
Obs! Till varje avsnitt finns dessutom ett arbetsblad att ladda ner.

Spara som favorit
          

Här hittar du Naturskyddsföreningens skolanpassade faktablad och faktatexter. De behandlar allt ifrån energins kretslopp och transporter till mat, växthuseffekten och fakta om djur och växter. Faktabladen kan användas som stöd till pedagoger och underlag för äldre elever.

Se även: Energifallets ordlista för lärare och elever  Öppnas som PDF

Spara som favorit
          

Naturskyddsföreningens skolsidor hittar du ett avsnitt som handlar om energikällor och hållbar energi. Global tillgång till modern och förnybar energi och rena bränslen är en förutsättning för att kunna möta flera av de utmaningar världen står inför idag...

Se även: Energifallets ordlista för lärare och elever  Öppnas som PDF

Spara som favorit
          

Globalis är en interaktiv världskarta i FN-förbundets regi. Globalis har gjort en mängd statistik och information från FN och andra internationella organisationer tillgänglig på ett enklare och mer visuellt sätt. Verktyget innehåller en stor databas, där det finns förklaringar och ny FN-statistik sorterat efter teman.

Spara som favorit
          

Genomgång (6:00 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt sätt om fossila bränslen: olja, gas och kol.

Spara som favorit
          

Genomgång (3:06 min) där SO-läraren Hedvig Francke berättar om våra energikällor.

Spara som favorit
          

Genomgång (9:08 min) där SO-läraren Daniel Johansson tillsammans med en kollega går igenom några viktiga begrepp som berör arbetsområdet "energi och transporter" (geografi och samhällskunskap). Här förklaras följande begrepp: energi, energikälla, förnybara energikällor, icke förnybara energikällor, vattenkraft, vindkraft, solenergi, fossila bränslen, kärnkraft, transport, transportmedel, frakt, utsläpp samt miljövänligt.

Spara som favorit
          

Genomgång (8:15 min) där SO-läraren Daniel Johansson tillsammans med en kollega går igenom några viktiga begrepp som berör arbetsområdet "Klimatförändringar och energi" i geografi. Här förklaras: klimatförändring, global uppvärmning, växthusgaser, växthuseffekten, permafrost, Golfströmmen, icke förnybar energi, fossila bränslen, koldioxidutsläpp, klimatpolitik, förnybar energi, solenergi, vindkraft, vågkraft, vattenkraft, biobränsle, kärnkraft m.m.

Passa också på att titta på Naturskyddsföreningens ordlista om energi, klimat och hållbar utveckling

Spara som favorit
          

factlab är ett unikt pedagogiskt verktyg med vars hjälp du som lärare eller elev kan presentera mängder med avancerad samhällsfakta på ett enkelt och lättåskådligt sätt. I factlab kan du själv laborera med fakta. Det är enkelt att göra jämförelser som visar samband och skillnader, till exempel globalt mellan länder, eller nationellt mellan kommuner, counties eller motsvarande. Man kan sedan följa utvecklingen över tidsperioder och presentera resultatet som jämförande tabeller, diagram eller få det visat på kartor. Se även factlab skola här på SO-rummet där du hittar färdiga lektionsmaterial till factlab.

Spara som favorit
          

Överskådlig powerpoint-lektion (41:28 min) från SO-läraren David Geiser som berättar om olika typer av energikällor såsom: solkraft, vattenkraft, vindkraft, biobränslen, fjärrvärme, fossila bränslen (olja och kol), kärnkraft m.m.

Spara som favorit
          

Fantastisk föreläsning (9:16 min, på engelska) av Hans Rosling som ger en bild av energiförbrukningen runt om i världen förr, idag och i framtiden. Visste du att en sjundedel av jordens befolkning står för hälften av världens energiförbrukning? I den här föreläsningen använder Hans ett annat redskap än Trendalyzer (Gapminder) för att visualisera sitt budskap...

Spara som favorit
          

Naturskyddsföreningens skolingång där du som lärare hittar massor med material om miljöfrågor.

Spara som favorit
          

Hur fungerar elektricitet, vattenrening och kärnkraft? Faktaintensiva reportage med expertintervjuer (ca 5 min per avsnitt). Materialet är producerat av UR.

Spara som favorit
          

Kortfattad pedagogisk genomgång (4:07 min) där det berättas förnyelsebara och framtida energikällor. Materialet presenteras av Studi.se.

Spara som favorit
          

På Svensk Energis webbplats hittar du ett skolanpassat utbildningsmaterial kring energi och energikällor. Utbildningsmaterialet innehåller bl.a. ett bildspel och olika informationsmaterial i pdf-format. Här berättas om energikällor ur ett miljöperspekktiv. Du får bl.a. veta mer om vattenkraft, vindkraft, kärnkraft, fusionskraft, biobränslen, fossila bränslen och el.

Spara som favorit
          

Statistiska centralbyrån är en central förvaltningsmyndighet för den officiella statistiken och för annan statlig statistik. Statistiken är opartisk, relevant och av god kvalitet samt är baserad på vetenskapliga grunder. Här finner du statistik inom en stor mängd områden.

Spara som favorit
          

Artikel på Tekniska museets webbsida där du hittar en förklaring till vad energi är.

Kategorier:
Spara som favorit
          

Kortfattad pedagogisk genomgång (2:16 min) där du ges en översikt av vad energi är och används till. Materialet presenteras av Studi.se.

Spara som favorit

Sidor

Relaterade ämneskategorier

Ekosofi är en naturinspirerad filosofi som strävar efter att öka människans ekologiska medvetenhet och engagemang i miljöfrågor. Ekosofin betonar...

Med globalisering menas att moderna kommunikationer har gjort att världens länder och folk bundits samman och fått en mer gemensam ekonomi, kultur...

Miljö och hållbarhetsfrågor handlar om samspelet mellan människan och jordens natur och naturtillgångar. Genom en hållbar utveckling kan vi...

Ekologismen är en samhällsåskådning som fokuserar på naturens kretslopp och på miljön som omger människan. Målet är ekologisk balans och en...

Hållbar utveckling och dess tre former: social hållbarhet, ekonomisk hållbarhet och ekologisk hållbarhet. Hur val och prioriteringar i vardagen...

Avsnittet tar upp olika sorters naturkatastrofer och orsakerna bakom dessa samt hur individer och samhällen kan förebygga naturgivna risker och...