Stockholmskällans lektionsmaterial om källkritik innehåller massor av olika övningar kring varierande teman.
Här hittar du alla lektionsförslag för åk 4-6
Stockholmskällans lektionsmaterial om källkritik innehåller massor av olika övningar kring varierande teman.
Här hittar du alla lektionsförslag för åk 4-6
av: Arena Skolinformation
av: Arena Skolinformation
av: Raoul Wallenberg Academy
av: Raoul Wallenberg Academy
av: Mediekompass / Tidningsutgivarna
av: Sveriges riksdag
av: Sveriges Annonsörer
av: Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA)
av: Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA)
av: Sveriges riksdag
av: Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA)
av: Dalarnas museum
av: Historiska museet
av: Västerbottens museum
av: Stockholmskällan
av: Stockholmskällan
av: Sveriges Utbildningsradio (UR)
av: Falu gruva
av: Myndigheten för tillgängliga medier (MTM)
Lästid 8 minuter
Under slutet av 1800-talet blev det populärt att gå till fotografen och ta porträtt som man samlade i album. Bilderna visade viktiga stunder som dop, konfirmation och födelsedagar, och var ofta högtidliga och noggrant arrangerade. Många poserade stelt, eftersom kamerorna krävde att man stod stilla länge. Fotografierna blev värdefulla minnen som spreds till släkt och vänner. Även idag berättar våra egna bilder om våra liv. Det är därför viktigt att bevara dem och skriva ner vilka personerna är innan minnena försvinner...
Lästid 15 minuter
Under flera hundra år fyllde vi i Sverige hemmets väggar med färgstarka bilder och texter med budskap. Folk satte upp bilder med religiösa motiv, kungar och visdomsord. I början av 1900-talet blev det vanligt med tryckta tavlor från Tyskland och broderade tygtavlor med ordspråk som "Borta bra, men hemma bäst". Bilderna och bonaderna visade vad folk trodde på, vad de tyckte var viktigt – som hemmets trygghet, hårt arbete och att vara snäll. Många drömde också om ett eget litet hus med trädgård. Och än idag hänger sådana bonader i många hem, särskilt vid jul...
Lästid 8 minuter
När en historiker undersöker spår från det som har hänt förr blir historia något mer än bara gamla berättelser – det blir en vetenskaplig undersökning. Genom att studera källor som brev, mynt och dagböcker försöker historikern förstå varför saker förändrades, hur olika händelser gick till och vad som hände efteråt. På det sättet kan vi få veta mer om hur människor levde och tänkte – även om vi bara har kvar små bitar av det som en gång var verklighet...
Lästid 17 minuter
Att tvätta kläder var förr i tiden ett mycket tungt och tidskrävande arbete som nästan alltid utfördes av kvinnor. Stortvätten skedde oftast två gånger om året och krävde många tunga arbetsmoment. Vattnet fick dessutom hämtas för hand, och sköljningen skedde ofta i iskalla vattendrag. Metoderna utvecklades med tiden, men det var först efter tvättmaskinens intåg som arbetet blev lättare...
Lästid 11 minuter
Under 1800-talet började människor i allt större takt flytta från landsbygden till städerna i jakt på arbete. Detta hände samtidigt som järnvägar förändrade resandet. Idag bor majoriteten av Sveriges befolkning i tätorter och städer.
Lästid 5 minuter
När fick Sverige allmän rösträtt? Frågan kan framstå som enkel att besvara. Ändå anger forskare, journalister, politiker och museer inte sällan olika årtal. Svaret är nämligen beroende av vilket perspektiv som anläggs och vad vi lägger i begreppet ”allmän rösträtt”...
Under 1900-talets början demokratiserades Sverige samtidigt som landets ekonomi blev allt bättre. Vid mitten av 1900-...
För en historiker är källorna utgångspunkten och grunden för historieskrivandet. Med hjälp av olika analysverktyg...
Samlingar med historiska kartor och statistik för historieämnet. Historiska kartor och statistik ger en snabb överblick...
Begreppet källvärdering har en mer positiv klang än begreppet källkritik och beskriver samtidigt...
Invandring (immigration) är en varaktig inflyttning av människor till ett land från andra länder....
Krig, konflikter och naturkatastrofer har varit vanligt förekommande genom hela mänsklighetens...
Stockholm grundades vid mitten av 1200-talet av Birger jarl, men det var inte förrän på 1600-talet...
Kartor är en förenklad bild av verkligheten. Kartografi går ut på att med hjälp av geografiska data...
Vägen mot Sveriges demokratisering påbörjades under perioden 1870-1914 i samband med att ett...
I de historiska arkiven finns spåren kvar efter människorna som fanns här före oss. Genom att ta...
Här nere har vi listat alla skolmaterial inom ämnet historia från externa svenska aktörer....
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om bakgrunden till skotten i Ådalen 1931.
Mattias, Julia och Kristoffer drar projektet om 1900-talet i land och avslutar med ett avsnitt om 90-talet. Ekonomisk kris, arbetslöshet, internetabonnemang, Robinson, Nile City, reklamradio, fotbolls-VM och en oändlig rad av dokusåpor.
Mattias, Julia och Kristoffer tar sig an 1980-talet. Löntagarfonder, aktierally, börsyra, högervåg, Razzel, Kryzz, Tv3 och Bruce på Ullevi.
Mattias, Julia och Kristoffer tar sig an 1970-talet. Oljekris, lotterriksdag, borgerlig regering, kärnkraft, disco samt staten och kapitalet.
Äntligen tar Julia, Mattias och Kristoffer tag i 1900-talet igen och går igenom 1960-talet. Rekordåren fortsätter, men något skaver i det svenska samhället. Popmusiken slår igenom. Hasse & Tage gör sina första revyer.
Koll på lagen junior är ett material om lagar och rättigheter för barn 6–12 år. Här får barn lära sig om vad som är olagligt, vilka rättigheter barn har och hur en kan agera om en utsätts för ett brott eller andra kränkningar, men även vilka skyldigheter en har inför lagen.
När skrevs Sveriges första kollektivavtal och när infördes föräldraledighet? Vad kom först, tillverkningen av blixtlås eller den första kvinnliga ministern i en svensk regering? I spelet När fick vi rättigheter på jobbet? gäller det att gissa när en viss händelse inträffade och om det var före eller efter andra händelser.
Hur ser demokratin i vardagen ut och hur är vi en del av den? Vilken roll spelar föreningsliv, fackföreningar och folkbildning för en levande demokrati? Vilka är demokratins utmaningar och hur kan de mötas? Det får du svar på i Vi skapar demokratin – ett utbildningsmaterial om vardagsdemokrati.
Utbildningsmaterialet "Varför handlar vi med omvärlden?" beskriver på ett lättillgängligt sätt varför länder handlar med varandra och hur den internationella handeln ser ut idag. Materialet är anpassat för i första hand gymnasieskolan.
Det här materialet handlar om unga och brott och bygger på statistik och fakta från Brås skolundersökning om brott där cirka 5 000 elever har svarat på frågor. Materialet handlar både om brott som unga begår, och som de blir utsatta för.
