Antal invånare: 92,4 miljoner (2025)
Huvudstad: Teheran
Iran är en islamisk republik, i praktiken en religiös diktatur. Parlament och president utses i val, men konservativa religiöst lärda har den yttersta makten. Opposition tystas med fängelse, tortyr, spöstraff eller avrättning. En lång konflikt med omvärlden gäller landets misstänkta försök att skaffa kärnvapen, vilket Israel och USA anförde som skäl att anfalla Iran både 2025 och 2026. Regimen i Teheran har varit i ständig konflikt med väst, och via mellanhänder bekämpat regionala rivaler som Israel och Saudiarabien.
Befolkning
Perser utgör drygt hälften av invånarna i Iran. Näst flest är azerierna medan upp till en tiondel är kurder. Återstoden tillhör en rad mindre folkgrupper. Invånarantalet har nästan fyrfaldigats på ett halvsekel men de tidigare höga födelsetalen har minskat drastiskt sedan 1980-talet. De flesta iranier bor i norr och i väster.
Irans officiella språk är persiska (farsi). Det tillhör de iranska språken, som ingår i de indoiranska språken vilka i sin tur utgör en gren av det indoeuropeiska språkträdet. Till iranska språk hör också kurdiska, baluchiska och luri.
Religion
Den överväldigande majoriteten av iranierna är muslimer. De allra flesta – särskilt inom de största folkgrupperna perser och azerier – tillhör den shiamuslimska inriktningen inom islam. Iran har världens största shiamuslimska befolkning. Andra religiösa grupper diskrimineras.
Politiskt system
Irans system är unikt. Det är en islamisk republik ytterst styrd av den högste religiöse ledaren, men med en president som regeringschef. Statsskicket bygger på religiösa principer och islamiska lagar. Parlament och president är folkvalda, men i praktiken finns många begränsningar för att bli vald. Konservativa religiöst lärda har den verkliga makten. En icke folkvald högste ledare är statschef. Iran och dess regim har på senare år hamnat i djup politisk och ekonomisk kris, samt bombats av USA och Israel. Regimen anklagas för massakrer på tusentals demonstranter.
Demokrati och rättigheter
Kränkningar av de mänskliga rättigheterna är vanliga i Iran, som är ett av de länder som avrättar absolut flest människor i världen. Landets valsystem stoppar kandidater som inte anses tillräckligt religiöst rättrogna. Fängelserna hyser också politiska fångar, ofta efter undermåliga rättegångar. Regimkritiska demonstranter riskerar att dödas eller gripas. Bloggare och journalister hotas och fängslas. Sociala medier blockeras och det är vanligt att tidningar stängs. Korruptionen är utbredd.
Utrikespolitik och försvar
Med sin storlek och sitt strategiska läge vid Persiska viken mellan arabvärlden, Centralasien och södra Asien är Iran en regional stormakt: en shiamuslimsk motpol mot den sunnimuslimska tungviktaren Saudiarabien. Iran har länge varit isolerat, särskilt av väst. Ett problem är landets potentiella kärnvapenprogram. Israel och USA angav det hotet som skäl till att anfalla Iran 2025 och 2026 och döda bland andra ledaren Ali Khamenei. Regimen i Teheran har också, direkt eller via allierade, attackerat sin ärkefiende Israel. Iran förser också Ryssland med vapen.
Ekonomi
Två omständigheter präglar Irans ekonomi. Dels oljan, landets viktigaste exportvara, som gör samhället känsligt för svängande världsmarknadspris. Dels motsättningar med andra länder, främst USA, som har lett till sanktioner och krig. Staten är starkt närvarande i både industri och finanssektor. Priskontroller och statliga subventioner bidrar till ineffektivitet. Den informella, "svarta" sektorn är relativt stor och korruptionen utbredd.
Läs om naturresurser och näringar i avsnittet om Irans geografi >
Utbildning
I stort sett alla barn i Iran går i grundskolan, som är avgiftsfri. Utbildningsväsendet kämpar med ekonomiska problem, brist på utbildade lärare och överfulla klasser. Studier i islam är obligatoriska i Irans skolor, och för inträde på universitet krävs godkända prov i islamisk teologi.
Kultur
Iran har historiskt haft rikt och blomstrande kulturliv. Den äldsta avbildande konst man har hittat är hela 8 000 år gammal: små obrända lerfigurer som föreställer djur och människor. Persiskt miniatyrmåleri från 1300-talet har högt anseende. Handknutna mattor, landets främsta kulturella exportvara, används i hemmen och i kulturella och religiösa sammanhang. Före revolutionen 1979 lyssnade många på västerländsk musik. I dag är västerländsk sång i de flesta fall förbjuden. Filmskapare finns bland dem som förföljs av regimen.
Sociala förhållanden
Iranierna är traditionellt starkt klassmedvetna. Revolutionen förändrade delvis sammansättningen av överklassen: de högsta bland de skriftlärda mullorna fick särskild status medan många från det tidigare ledande skiktet, liksom den välutbildade medelklassen, lämnade landet eller avrättades. Perioder med internationella sanktioner mot regimen har försvårat vardagslivet för folkets breda lager.