M

Iran idag

Antal invånare: 81 162 790 (2017)
Huvudstad: Teheran

Befolkning

Perser utgör drygt hälften av invånarna i Iran. Näst flest är azerierna medan upp till en tiondel är kurder. Återstoden tillhör en rad mindre folkgrupper.

Invånarantalet har nästan fyrfaldigats på ett halvsekel men de tidigare höga födelsetalen har minskat drastiskt sedan 1980-talet. De flesta iranier bor i norr och i väster.

Antal invånare: 81 162 790 (2017)
Huvudstad: Teheran

Befolkning

Perser utgör drygt hälften av invånarna i Iran. Näst flest är azerierna medan upp till en tiondel är kurder. Återstoden tillhör en rad mindre folkgrupper.

Invånarantalet har nästan fyrfaldigats på ett halvsekel men de tidigare höga födelsetalen har minskat drastiskt sedan 1980-talet. De flesta iranier bor i norr och i väster.

ANNONS

ANNONS

Religion

Den överväldigande majoriteten av iranierna är muslimer. De allra flesta – särskilt inom de största folkgrupperna perser och azerier – tillhör den shiamuslimska inriktningen inom islam.

Iran har världens största shiamuslimska befolkning. Andra religiösa grupper diskrimineras.

    Irans flagga.

    Politiskt system

    Iran har sedan 1979 en författning som bygger på revolutionsledaren ayatolla Ruhollah Khomeinis idéer om stat baserade på religiösa grunder, en gudsstat (teokrati). Islams lagar, sharia, utgör grunden för den iranska lagstiftningen och de religiösa domstolarna. Prästerskapet har den avgörande makten.

    Det finns också folkvalda politiska organ även om Iran inte har demokratiska val i västerländsk mening.

    De medborgerliga rättigheterna är starkt begränsade och brotten mot mänskliga rättigheter omfattande.

    Politiska grupper

    Politiska partier som inte motsätter sig Irans religiösa styre blev tillåtna 1998 efter ett förbud i 13 år. Iran har dock inte partipolitik i västerländsk mening. Partierna måste registrera sig hos myndigheterna och övervakas noga.

    Det finns över 100 partier, men i val deltar kandidaterna som individer. Viktigare än enskilda partier är de breda koalitioner som uppstår i samband med parlamentsval, ofta under nya namn.

    Rättsväsen och mänskliga rättigheter

    Brotten mot de mänskliga rättigheterna är omfattande och den som försöker hjälpa utsatta iranier riskerar själv att bli gripen.

    Hundratals politiska fångar sitter i landets fängelser, ofta efter undermåliga rättegångar, då ”erkännanden” tvingats fram efter tortyr och långa tider i isoleringscell. De är oppositionspolitiker, journalister och bloggare, studenter och medlemmar av religiösa minoriteter som på olika sätt misshagat regimen.
    Fördjupning om aktuell politik i landet hittar du i Landguiden.

    Utrikespolitik och försvar

    Med sin storlek och sitt strategiska läge vid Persiska viken, mellan arabvärlden, Centralasien och södra Asien är Iran en regional stormakt.

    Många ser landet som en shiamuslimsk motpol mot den sunnimuslim­ska tungviktaren Saudiarabien. Men Iran har sedan revolutionen till stor del varit isolerat, särskilt i förhållande till västvärlden, även om en viss islossning inleddes efter valet av president Hassan Rohani 2013.

    Sedan Iran 2015 gått med på att begränsa sitt kärnteknikprogram ökades landets hopp att kunna bryta isoleringen.

      ANNONS

      ANNONS

      Är detta en olämplig annonsör? Klicka här

      Ekonomi

      Två omständigheter har satt sin prägel på Irans ekonomi i modern tid: Olja är landets viktigaste exportvara, det gör samhället känsligt för svängande oljepris. Och motsättningar med andra länder, främst USA, har lett till sanktioner som satt press på Iran.

      Staten är starkt närvarande i både industri och finanssektor, trots privatiseringar och andra marknadsreformer sedan slutet av 1990-talet.

      Omfattande priskontrol­ler och statliga subventioner bidrar till ineffektivitet. Den informella, "svarta" sektorn är relativt stor och korruptionen utbredd.
      Läs om naturresurser och näringar i avsnittet om Irans geografi >

      Utrikeshandel

      Oljeprisernas kraftiga svängningar på världsmarknaden ökar osäkerheten i Irans ekonomi eftersom råolja svarar för i genomsnitt 80 procent av Irans exportinkomster.

      För att minska beroendet av olja och naturgas försöker regeringen främja exporten av andra varor, som petrokemiska produkter, andra industrivaror och jordbruksprodukter.

      Sociala förhållanden

      Iranierna är traditionellt starkt klassmedvetna. Revolutionen förändrade delvis sammansättningen av överklassen i Iran: de högsta bland de skriftlärda mullorna fick en särskild status medan många från det tidigare ledande skiktet, liksom från den välutbildade medelklassen, lämnade landet eller avrättades.
       

      Besök Landguiden och läs mer om Iran.

       

      Text: utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet

      Läs mer om

      Sidan uppdaterad: 20 januari 2019
      Ursprungligen publicerad: 14 oktober 2010

      ANNONS

      ANNONS

      Är detta en olämplig annonsör? Klicka här

      Länkar om Fakta om Iran

      ANNONS

      ANNONS

      Loading content ...
      Loading content ...
      Loading content ...

      ANNONS

      ANNONS

      Relaterade ämneskategorier

      Irans historia

      Historia om Iran. Här finns material som behandlar landets historia i små och stora drag.

      Irans geografi

      Fördjupa dig i Irans geografi. Här hittar du texter och faktamaterial som behandlar landets geografi ur olika...

      Islam

      Islam är en monoteistisk religion som grundades av profeten Muhammed på 600-talet e.Kr. Islam är idag utbredd över hela...

      Olika riktningar inom islam

      I det här avsnittet kan du läsa om islams tre största riktningar: sunni, shia och ahmadiya.

      Mänskliga rättigheter

      De mänskliga rättigheterna (MR) grundar sig i folkrätten och har en lång historia. De mänskliga rättigheterna...

      Internationella relationer

      Ämnet internationella relationer (IR) handlar om internationell säkerhetspolitik och om förhållandet mellan olika...

      Relaterade taggar

      Diktatur

      Styrelseskicket diktatur är motsatsen till demokrati. I en diktatur styrs staten av en eller flera...