M

Kategori

Nordens naturlandskap har formats av inre och yttre krafter i extremt varierande miljöer under hundratals miljoner år.

Växtlighet och vatten

Det här avsnittet handlar om klimat- och vegetationszoner, vattnets betydelse, dess fördelning och vattnets kretslopp. Avslutningsvis kommer vi att titta lite på jordens vattenresurser och några relaterade utvecklingsfrågor.

Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.

Klimatzoner

Stora områden på jorden har likartat klimat. Dessa områden kallas klimatzoner. I en klimatzon är klimatet snarlikt, men inte identiskt. Klimatet påverkar också vegetationen. Därför finns det till exempel regnskog i den tropiska zonen som har det varmaste klimatet, medan växtligheten är karg i polarzonen.

Det här avsnittet handlar om klimat- och vegetationszoner, vattnets betydelse, dess fördelning och vattnets kretslopp. Avslutningsvis kommer vi att titta lite på jordens vattenresurser och några relaterade utvecklingsfrågor.

Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.

Klimatzoner

Stora områden på jorden har likartat klimat. Dessa områden kallas klimatzoner. I en klimatzon är klimatet snarlikt, men inte identiskt. Klimatet påverkar också vegetationen. Därför finns det till exempel regnskog i den tropiska zonen som har det varmaste klimatet, medan växtligheten är karg i polarzonen.

ANNONS

Totalt har jorden fyra olika klimatzoner som bygger på en klassificering som gjordes av klimatologen Wladimir Köppen 1936. Indelningen utgår från gränser för vegetationszoner (se nedan) och klimatdata. Utgångspunkten tas i årsmedeltemperatur, månadsmedeltemperatur och årsmedelnederbörd. Med hjälp av klimatdiagram kan systemets gränser läggas med ganska hög precision.

Ett klimatdiagram (eller termohydrogram) är en graf som visar hur klimatet är på en viss plats med hjälp av genomsnittlig temperatur och mängd av nederbörd månad för månad.

Diagrammen används för att ge en överblick över klimatet på en viss plats och ger möjlighet att jämföra och analysera klimat.

Klimatdiagrammet har två viktiga beståndsdelar. Den första är kurvan som visar medeltemperaturen för varje månad. Med hjälp av den kan man se hur temperaturen varierar över året. Kurvan avläser man med hjälp av axeln till vänster där det står ”temperatur”.

Den andra delen är staplarna som visar mängden nederbörd per månad. Ju högre stapel desto mer nederbörd. Nederbörden avläser man med hjälp av axeln till höger.

Jordens klimat är uppdelat i fyra huvudsakliga klimatzoner: polarzon, tempererad zon, subtropisk zon och tropisk zon. Dessa kan sedan delas in i nordliga och sydliga zoner. Såväl polarzon, tempererad zon och subtropisk zon finns på norra och södra halvklotet. Den tropiska zonen finns bara vid ekvatorn.

Polarzon

På den nordligaste och sydligaste delen av jordklotet återfinns det som kallas polarzon.

Klimatet i polarzonerna är kallt. Gemensamt är att medeltemperaturen inte överstiger 10°C någon månad på året. Även under sommaren är det ovanligt att temperaturen stiger över +10°C i dessa områden. Det är därför vanligt med permafrost. Med permafrost menas att jorden är frusen året om, men att några decimeter av ytskiktet tinar upp under somarhalvåret, medan det längre ner i marken är konstant fruset. Områden med permafrost är skoglösa och består ofta av tundra med låg växtlighet.

Zonen återfinns norr om 65 breddgraden på norra halvklotet och söder om 50 breddgraden på södra halvklotet.

Tempererad zon

Den tempererade zonen är en stor zon som angränsar till polarzonen i norr och den subtropiska zonen i söder. I den tempererade zonen är det därför mycket stor variation på klimatet. Den tempererade zonen är den enda zon där det finns fyra tydliga årstider.

Det finns olika syn på hur varmt ett klimat bör vara för att räknas som tempererat. En bred definition är att medeltemperaturen i den tempererade zonen överstiger 10°C och sjunker under 6°C den kallaste månaden.

Zonen sträcker sig från 25-65 breddgraden på norra halvklotet till 25-50 breddgraden på södra halvklotet.

Den tempererade zonen delas in i två delar: varmtempererat klimat och kalltempererat klimat. Dessutom råder ofta stora skillnader mellan inlandsklimat och kustklimat.

Även vegetationen i den tempererade zonen skiljer sig kraftigt åt. Såväl barrskog, lövskog som stäpp finns i området.

Kalltempererat klimat
I den nordligaste och sydligaste delen av den tempererade zonen återfinns det kalltempererade klimatet. Här är skillnaden mellan årstiderna tydliga och vintrarna är ofta kalla och snörika. Nederbörden är oftast störst under hösten och vintern och somrarna kan vara väldigt varma. I områden med kalltempererat klimat är medeltemperaturen de kallaste månaderna i regel under -3°C och den varmaste månadens medeltemperatur över 10°C. På grund av detta förekommer här ofta ordentliga snövintrar. Den dominerande växtligheten i ett kalltempererat klimat är barrskog.

Merparten av Sverige ligger i det kalltempererade området.
Varmtempererat klimat
I det varmtempererade klimatområdet är medeltemperaturen de kallaste månaderna sällan under -3°C men under 6°C och de varmaste månaderna överstiger medeltemperaturen 10°C. Nederbörden är i huvudsak regn och även om det förekommer snö är det ovanligt att varmtempererade områden har snövintrar. Majoriteten av allt regn kommer under hösten och vintern. Vissa områden kan dock ha begränsad nederbörd och där uppstår stora grässlätter istället för de områden av lövskog som annars dominerar. I Sverige sträcker sig det varmtempererade klimatet en bit upp i Skåne.

Kustklimat vs inlandsklimat — Bild: Mikael Bruér
Diagram som visar två typiska platser med kustklimat respektive inlandsklimat.

Kust- och inlandsklimat
Inom den tempererade zonen påverkas också klimatet mycket av närheten till havet. Anledningen till detta är att vatten och land påverkas olika av solens strålning. Vatten tar längre tid att värma upp än land, men behåller temperaturen mycket längre. Det gör att områden som ligger nära kusten i regel har något svalare somrar, men i gengäld också mildare vintrar.

I inlandet blir det tvärtom. Avståndet till havet gör att temperaturskillnaderna blir mycket större och somrarna kan bli mycket heta samtidigt som vintrarna kan vara mycket kalla. Därför är det t.ex. vanligare med snörika vintrar inåt land än vid kusterna.

Klimatzoner — Bild: SO-rummet.se
Förenklad karta som visar jordens fyra klimatzoner. Det finns olika sätt att dela in zonerna på varför kartor som visar klimatzoner kan skilja sig åt.

Subtropisk zon

Mellan den tempererade och den tropiska zonen ligger den subtropiska zonen. I den subtropiska zonen är klimatet varmt och torrt.

I subtropiska zonen finns en rad olika klimatområden. Medelhavs-, öken- och stäppklimat återfinns här. Vanligen är luften torr och nederbörd förekommer huvudsakligen på vinterhalvåret. I ökenområden knappt alls. Det är i de subtropiska ökenområdena som jordens allra varmaste temperaturer uppmätts, vid några tillfällen en bit över 50°C.

Zonen sträcker sig från 15-25 breddgraden på norra halvklotet till 15-25 breddgraden på södra halvklotet.

Tropisk zon

Längd med ekvatorn finns den tropiska klimatzonen. Klimatet är varmt och fuktigt och i princip existerar inte några skillnader mellan sommar och vinter. Medeltemperaturen ligger konstant mellan 20° och 30°C. Precis vid ekvatorn regnar det nästan varje dag och där uppstår tropiskt regnskogsklimat. Här är det varmt, fuktigt och växtligheten är mycket omfattande. Norr och söder om regnskogsområdena breder det ut sig ett torrare slättområde där växtligheten utgörs av högt gräs och glest utspridda buskar och träd. Dessa slättområden kallas savann (se vegetationstyper nedan). Savannen är präglad av långa torrperioder som varieras med regnperioder då det kommer stora mängder regn. I dessa områden återfinns också det s.k. monsunklimatet med månadslånga, regelbundet återkommande regnperioder.

Förenklad modell som visar typiska väder och naturtyper inom jordens klimatzoner

VÄDER	OMRÅDE	NATUR
Varmt och fuktigt	Tropiska zonen	Regnskog och savann
Varmt och torrt	Subtropiska zonerna	Medelhavsklimat och öken
Årstider, kust- och inlandsklimat	Tempererade zonerna	Barrskog, lövskog, macchia och stäpp
Kallt och torrt	Polarzonerna	Glaciärer och tundra

Vad är klimat och väder?

Bland det första man ser när man tittar ut genom fönstret är vädret. Det regnar, snöar eller så skiner solen. Det påverkar hur vi klär oss, om vi vill stanna inne och se på film eller om vi lägger oss på gräsmattan och solar.

Vind, moln, nederbörd och temperatur är väder. Allt detta styrs av saker som lufttryck, avstånd till havet, breddgrad eller jordens lutning. Men hur skiljer sig väder och klimat åt?

Enkelt uttryckt kan man säga att klimat är det väder som finns i ett visst område under en längre tid. Ibland talar man om så långa perioder som 30 år. Därför är det svårt att säga att klimatet förändrats eller inte förändrats bara för att det är varmt en sommar eller kallt en vinter. Den typen av förändringar kan man bara se om man studerar vädret under en längre tid. Det klimat som råder på olika platser påverkas av flera olika saker. De tre viktigaste faktorerna som påverkar klimatet är:

Avstånd från ekvatorn.
Höjd över havet.
Avstånd till havet.

LÄS MER: Klimat

Vegetationszoner

De olika klimatzonerna är en av de viktigaste orsakerna till att växtligheten varierar på jorden. Men utöver klimatzon styrs växtligheten också av faktorer som vilken jordtyp eller höjd över havet det är på platsen. På senare tid har även mänsklig påverkan i allt större grad börjat påverka detta.

Ibland kallas områden med snarlik växtlighet för vegetationszoner eller biomer. Ordet biom kommer från ordet biosfär som är det tunna skikt av luft runt jordklotet där allt biologiskt liv och all växtlighet finns. I en vegetationszon ingår därför både den växtlighet och det djurliv som finns i området.

De olika vegetationszonerna knyts ihop med klimatzonerna, men klimatzonerna innehåller ofta flera olika vegetationszoner (se karta). Totalt brukar man säga att det finns åtta olika vegetationszoner.

Tundra
Barrskog
Lövskog
Stäpp
Macchia (Medelhavsklimat)
Öken
Savann
Tropisk regnskog

1. Tundra

Längst i norr och söder, i polarzonen, finns tundran. Eftersom områdena har permafrost kan väldigt lite växa här. Tundrans jord består i första hand av torv och på den växer lavar, buskar eller blommor under sommaren. Eftersom somrarna är korta och ganska kalla hinner det aldrig växa upp några ordentliga träd. Djurlivet består av mindre gnagare och fåglar som i regel flyttar till varmare trakter på vintern. Även renar och andra djur som klarar de stränga vintrarna återfinns här.

2. Barrskog

Där det råder kalltempererat klimat är den dominerande växtligheten barrskog, eller tajga som barrskogsbältet ibland kallas. Stora barrskogar breder ut sig över hela det norra halvklotet, med ett fåtal trädarter (barrträd) blandat med enstaka lövträd, sjöar och berg. Det finns stora områden med barrskog även på södra halvklotet, men inte alls i samma omfattning som på norra.

Områdena med barrskog har utsatts för hård mänsklig påverkan i form av skogsbruk och nyplantering. I Sverige har exempelvis granen blivit den dominerande trädarten, som en följd av människans påverkan.

3. Lövskog

I de varmtempererade områdena ersätts barrskogen av lövskog. Eftersom temperaturen i dessa områden är högre trivs lövträden bättre. Här finns stora områden med ek, lönn, alm, ask, bok och liknande träd. Undantag från detta är vissa områden i Norden där nästan enbart björk återfinns. Även lövskogsområdena har utsatts för skogsbruk.

Det finns tre naturliga återstående lövskogszoner kvar. I Väst- och Mellaneuropa med sträckning in i delar av Ryssland. Östasien med norra och mellersta Kina, delar av Korea och södra Japan samt östra USA och de angränsande delarna av Kanada.

4. Macchia eller Medelhavsklimat

Ordet macchia betyder ungefär "ständigt grön". I dessa områden finns skog och buskvegetation med små träd. Såväl lövträd som barrträd är vanliga med det gemensamma att de klarar sommarens torka bra. Exempel på sådana träd är olivträd och cederträd. Vegetationstypen är vanlig runt Medelhavet varför macchia (vegetationszonen) ibland kallas för Medelhavsklimat. Växtligheten finns även i de nordligaste delarna av Nordafrika, södra Kalifornien, Chile och delar av södra Australien.

Växtligheten är delvis skapad av människor som på många ställen huggit ner ursprungliga skogar eller bedrivit djurhållning på områden vilket resulterat i att mycket av den ursprungliga växtligheten betats bort. Det i sin tur har gjort att annan växtlighet tagit över.

5. Stäpp

Stäppområdena återfinns i såväl den tempererade som subtropiska zonen. Utmärkande för stäppområden är att de ligger långt in i inlandet (med inlandsklimat) och därför har stränga vintrar, varma somrar och ganska lite nederbörd. Stäppen har ursprungligen bestått av stora gräsbevuxna slätter, med få träd. Men genom mänsklig påverkan har många av dessa bördiga slätterna förvandlats från stora gräsområden till stora jordbruksområden.

Den amerikanska prärien och den ungerska pustan är kända exempel på stäpper. Även i Afrika finns stäppområden, men då dessa är betydligt varmare är de inte alls lika bördiga.

6. Öken

I den subtropiska klimatzonen finns de flesta av jordens stora öknar. Dessa områden är extremt torra och därför är både växtlighet och djurliv mycket begränsat. Eftersom det i princip inte växer något i en öken är det också där minst människor bor. I de fall det alls kommer någon nederbörd dunstar den bort nästan omedelbart på grund av värmen.

Ibland tänker man att alla öknar är sandöknar. Förmodligen är det för att Saharaöknens sanddynor är så välkända. Men det finns även andra sorters öknar. I vissa områden är det klippor, eller utspridda stenar som istället dominerar. På några platser har det vuxit fram saltöknar. Detta har skett när vatten letts ned i en sänka och därifrån avdunstat och lämnat kvar vattnets olika salter. Ibland har detta skett på grund av människor. Aralsjön i östra Ryssland är ett sådant exempel, men även den försaltning av Döda havet som pågår beror delvis på mänsklig påverkan.

7. Savann

Längs med ökenområdena finns savannen. En gång om året passerar stora regnområden savannen och fyller vattendrag och jord. Däremellan kommer inget regn. Perioderna kallas därför regnsäsong och torrsäsong. Områden med savann finns framförallt i Afrika, men också i delar av Sydamerika, såväl norr som söder om ekvatorn. Djurlivet är mycket rikt och alla de stora djur som ibland förknippas med Afrika finns på den afrikanska savannen, t.ex. elefanter, giraffer, lejon, noshörningar och zebror. Växtligheten domineras av högt gräs med buskar och en del träd.

8. Regnskog

Runt ekvatorn sträcker sig de ständigt gröna regnskogarna. I dessa områden regnar det dagligen och växtligheten är kraftig. Regnskogarna återfinns runt hela ekvatorn i Afrika, Sydamerika och Asien. Mest känd är Amazonas i Sydamerika.

Regnskogarna har stor rikedom på arter av såväl växter som djur. Uppemot hälften av alla djur- och växtarter på jorden finns där. Eftersom växtligheten är stor skiljer sig också växt- och djurliv beroende på hur högt upp i skogens träd man kommer. Träden är ofta höga och tjocka och det kan vara väldigt mörkt nere på marken vilket gör att bara vissa växter och djur trivs där. På grund av de stora regnmängderna rinner det också många floder i områdena. Både Amazonfloden och Kongofloden rinner genom regnskogsområden.

Regnskogen är dock inte unik för den tropiska klimatzonen. Det finns regnskog även i de subtropiska och tempererade zonerna. Det kallas då t.ex. för tempererad regnskog. Men vanligtvis när man talar om regnskog menar man tropisk regnskog.

Den mänskliga påverkan på jordens regnskogar är omfattande. Eftersom det är svårt att leva i regnskogen huggs den istället ner på många platser. Skövlingen av regnskog är ett av vår tids största miljöproblem. Ursprungligen täcktes omkring 14 procent av jordens yta av regnskog, men arealen har idag krympt till endast 6 procent.

Vattnets betydelse, dess fördelning och kretslopp

Mängden vatten på jorden är konstant. Omkring 97 procent av allt vatten finns i världshaven och är salt. Knappt tre procent av jordens vatten räknas som sötvatten och finns antingen i stora glaciärer eller i olika vattendrag.

Vi är alla beroende av vatten. Utan vatten skulle varken människan eller något annat liv finnas på vår planet. Samtidigt är jordens sötvatten ojämnt fördelat. I vissa områden kan man slösa med det, medan människor i andra delar av världen lever på platser där det råder brist på rent vatten.

Människan har stor påverkan på jordens vatten. Mycket av det vatten vi använder blir förorenat på ett eller annat vis.

Vattnets kretslopp

Allt vatten cirkulerar i ett kretslopp. Cirkulationen sker genom att det vatten som befinner sig vid ytan i t.ex. hav och sjöar dunstar. Dunstningen omvandlar vatten till ånga som stiger uppåt. När ångan når tillräckligt hög höjd kyls den ner och kondenserar till små vattendroppar som samlas i moln. Vindarna får molnen att röra sig och när avkylningen blir tillräckligt stor faller vattnet ner igen som nederbörd i form av regn, snö eller hagel. Vattnet hamnar i vattendrag eller går ner i marken och blir en del av grundvattnet.

Såväl grundvatten som ytvatten påverkas av miljön. Rinner vatten genom jord med mycket mineraler kommer det att ta upp dessa mineraler. Rinner vattnet genom områden med stora föroreningar kommer det att ta upp dessa. När vattnet dunstar blir föroreningar, eller mineraler, kvar i marken.

Vattenresurser och utvecklingsfrågor

Alla människor måste ha vatten, men detta är inte en självklarhet. I Sverige är tillgången på vatten god, men de senaste årens torka (t.ex. 2018) och ojämna väder har gjort att grundvattensystemen varit hårt utsatta. Många människor som bor utanför städernas vattennät har därför fått sina brunnar uttorkade och drabbats av problem som hittills varit ovanliga i Sverige.

Översvämningar

Allteftersom klimatet förändras kommer vattennivån i världshaven att stiga i takt med att glaciärer och polarisarna smälter. Framförallt kommer områden som ligger längs med kuster att påverkas. Länder med stora låglänta områden och hög befolkningstäthet som t.ex. Indonesien kommer att drabbas mycket hårt, men även Nederländerna och Belgien i Europa ligger i farozonen när havets vattennivå stiger.

Klimatförändringarna kan också ge upphov till oregelbunda och kraftigare regn. 2010 drabbades t.ex. Pakistan av de värsta översvämningarna i landets historia. De återkommande regnen var kraftigare än någonsin och fler än 12 miljoner människor drabbades.

Tropiska stormar

De tropiska stormarna är kopplade till vatten och uppstår över varma havsområden. I dessa områden där ytvattnet når temperaturer över 27°C avdunstar stora mängder vatten och bildar kraftiga stormar som ibland uppnår orkanstyrka. Den här typen av oväder kallas lite olika beroende på i vilken del av världen de uppstår; i Atlanten kallas de orkaner, i Stilla havet kallas de tyfoner och vid Indiska oceanen kallas de cykloner.

När en tropisk storm kommer in över land följer det med stora vågor, översvämningar och enorma regnområden.

I takt med att världshaven blir allt varmare så kommer alltfler områden att drabbas av dessa extremväder.

Vattentillgång

Världens befolkning ökar med tiotals miljoner varje år. Därför ökar också behovet av rent vatten. Samtidigt innebär det att fler människor använder vatten vilket ökar föroreningarna. Även om tillgången till vatten blivit bättre riskerar både befolkningsökningen och klimatförändringarna att ändra på detta. Den globala uppvärmningen kommer bl.a. leda till att det blir omöjligt att odla vissa typer av grödor på vissa platser. De som kommer drabbas hårdast av detta är människor som lever i fattiga områden där det redan råder brist på rent vatten och tillgång på mat.

Vattenkonflikter

När det blir mindre tillgång till sötvatten, kommer också konflikterna om vattnet att öka. Redan idag finns ett antal områden där det finns pågående konflikter om vattentillgångar, ibland kopplat till miljöproblem. Döda havet är ett sådant område, där stora delar av Jordanflodens vatten använts till att bevattna de torra områden som ligger i Israel. Följden har blivit att inflödet till Döda havet minskat ytterligare och sjöns yta minskat. När sjön blir allt saltare förgiftar den också områden runt om. Flera av Israels grannländer har därför varit mycket kritiska mot att vattnet används så här.

Även i Nordamerika längs Coloradofloden har det uppstått flera konflikter. USA har byggt flera stora dammar, där Hooverdammen är den mest kända. Stora delar av flodens vatten används för att förse staden Las Vegas med vatten och en del av vattnet går till jordbruk och industri. Samtidigt missgynnas Mexiko där floden rinner ut, både genom att stora delar av flodens vatten aldrig når fram, men också eftersom floden blir nedsmutsad.

Runt floden Ganges har det länge pågått diskussioner om rätten att använda vattnet som påverkar miljontals människor i såväl Indien som Bangladesh. På samma sätt finns en konflikt kring Indus, mellan Indien och Pakistan.

Även klimatet kommer påverka framtidens vattenkonflikter. Många forskare menar att det finns risk för regelrätta krig i de regioner där vattenbristen kommer bli värst. När vattentillgången minskar, riskerar det att göra redan instabila regioner ännu mer instabila.

LÄS MER: Världshaven

LÄS MER: Lätta fakta om vatten

LÄS MER: Klimatförändringar och global uppvärmning

LÄS MER: Klimat

LÄS MER: Globala målen

LÄS MER: Golfströmmen

PODCAST: Global uppvärmning - orsaker, konsekvenser och lösningar

Användbara begrepp

Barrskog: Skog som till största delen består av barrträd, till exempel gran och tall. Vanligt i t.ex. norra Europa.

Bergskedja: Ett område med sammanhängande berg. Läs mer >

Bräckt vatten: Salt havsvatten uppblandat med sötvatten, som t.ex. Östersjön.

Delta: Där en flod delar på sig i många mindre floder (som grenar på ett träd), oftast där den rinner ut i havet.

Ebb och flod: När vattennivån är låg resp. hög vid tidvatten. På vissa ställen i världen är det stor skillnad mellan ebb och flod, medan det knappt märks alls på andra platser, som i Sverige.

Ekvatorn: Breddgraden som delar Norra halvklotet från det södra.

Glaciär: Ett stort täcke av snö och is på land. Glaciärer smälter inte bort under sommaren.

Golfströmmen: Havsström som tar med varmt vatten från Mexikanska golfen upp till Norden och gör så att klimatet där blir varmare.

Högland: Område som kännetecknas av att det ligger minst 200 meter över havet.

Inlandsklimat: Inåt landet blir klimatet kallare på vintern och något varmare på sommaren. Inlandsklimat ger större skillnader i temperatur (och årstider) än kustklimat. Det går snabbare att förändra temperaturen på land än ute till havs eftersom mark inte har samma värmebevarande effekt som stora vatten. Stora delar av Sverige har inlandsklimat.

Innanhav: Ett hav som har samma inlopp som utlopp, t.ex. Medelhavet eller Östersjön.

Klimat: Den typ av väder som finns i ett visst område över en längre tid. Läs mer >

Klimatzoner: Områden som har liknande klimat räknas till samma klimatzon. Det finns fyra olika klimatzoner i världen, tre av dem förekommer i Europa.

Tropisk zon: Klimatzon närmast ekvatorn med tropiskt klimat. Mycket regnskog här. Ett tropiskt klimat präglas av rik nederbörd och höga medeltemperaturer, minst 18 °C varje månad.
Subtropisk zon: Klimatzoner norr och söder om den tropiska zonen. Många öknar finns här. Ett subtropiskt klimat är torrt och varmt med långa varma somrar och korta, milda vintrar.
Tempererad zon: Klimatzonen norr och söder om den subtropiska. Här finns fyra årstider med kalla vintrar och varma somrar.
Polarzon: Klimatzonerna närmast nord- och sydpolen. Polarklimat kallas även arktiskt klimat och innebär att medeltemperaturen per månad aldrig överstiger 10 °C.

Kustklimat: Nära större vatten (oftast hav, men också större sjöar) blir klimatet mildare på vintern och något svalare på sommaren. Detta beror på att vattnet påverkar temperaturen i luften. Stora vatten tar lång tid att värma upp eller kyla ner vilket gör att vattnet fungerar som en temperaturutjämnare på de omkringliggande landområdena. T.ex. längs den svenska västkusten råder kustklimat.

Lågland: Område som inte når högre än 200 meter över havet.

Lövskog: Skog som till största delen består av lövträd, till exempel ek, alm, lind, bok och lönn.

Macchia: En typ av natur som består av nakna berg, taggiga buskar och enstaka träd. Stora områden kring medelhavet har macchia.

Medelhavsklimat: Klimat som består av varma, torra somrar och svala, fuktiga vintrar. Det har framför allt områden kring Medelhavet.

Norra halvklotet: Den halvan av jorden som är norr om ekvatorn. Södra halvklotet ligger följaktligen söder om ekvatorn.

Regnskog: En sorts ständigt grön skog som finns i områden där det regnar mycket året om.

Savann: En stor slätt med högt gräs och enstaka träd.

Skärgård: En samling små och stora öar i havet längs en kust.

Slätt: Område som är slätt och öppet, utan skog.

Stäpp: En stor slätt där det växer gräs eller buskar men inga träd. Stäpp finns i torra områden i den tempererade zonen.

Sötvatten: Vatten som har så lite salt att det går att dricka, t.ex. vatten i regn, floder, sjöar och i marken (grundvatten). Motsatsen är saltvatten som finns i haven.

Tempererat klimat: När klimatet är tempererat har det en lagom och behaglig temperatur. Det är varmt på sommaren och kallt på vintern.

Tidvatten: Vattennivån stiger och sjunker i havet. Detta beror på månens dragningskraft i kombination med jordens centrifugalkraft.

Tundra: Frusen mark i polarzonen. Bara det översta lagret tinar upp under sommaren. På tundran växer mest lavar och mossor.

Väder: Vinden, molnigheten, nederbörden och temperaturen på en viss plats under en kortare tid.

Åkermark: Mark som används för odling.

Årstider: I den tempererade zonen finns de fyra årstiderna vår, sommar, höst och vinter. Sverige har årstider.

Öken: Ett torrt landområde där ingenting eller nästan ingenting växer. Marken består mest av sand, grus eller stenar.

Översvämning: När ett område som vanligtvis är torrt täcks av vatten, t.ex. på grund av kraftiga regn.

ANNONS

Visste du att:

I Sverige finns det omkring 100 000 sjöar. De täcker en elftedel av Sveriges yta.
Sveriges sjörikaste län är Norrbotten med 30 730 sjöar större än 1 hektar. Den sjörikaste kommunen är Arjeplog med 8 727 sjöar. Gotland är det sjöfattigaste länet med endast 87 sjöar.
Smygehuk i Skåne är Sveriges sydligaste punkt. Smygehuk ligger en dryg mil öster om Trelleborg. Smygehuk ligger på samma breddgrad som södra Alaska. Om man åker Sveriges längd söderut från den sydligaste udden Smygehuk hamnar man ungefär i Neapel.
Mätapparaturen vid den nordligaste punkten Treriksröset visar Sveriges exakta längd som är 157 mil, 1 kilometer och 930 meter. Det motsvarar exempelvis sträckan Berlin-Moskva. Malmö i södra Sverige har lika långt till nordligaste Lappland som till Rom.
För 18 000 år sedan låg tre kilometer is över Höga kusten i Ångermanland. Det innebar att jordskorpan trycktes ned 800 meter. När isen lämnade Höga kusten för 9 600 år sedan, reste sig landet nära 500 meter.
Den svenska skogen tar upp en yta på ungefär 23 miljoner hektar. Det motsvarar 55 procent av landets yta.
Från 1948 och många år framåt var Kiruna den till ytan största staden i världen. Men nu har den titeln tagits över av en australisk kommun.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Vad är en klimatzon och hur många klimatzoner finns det?
Berätta kortfattat vad som utmärker följande klimatzon:

     a) Polarzon

     b) Tempererad zon

     c) Subtropisk zon

     d) Tropisk zon
Till vilka klimatzoner hör Sverige?
Vad är skillnaden mellan varmtempererat klimat och kalltempererat klimat?
I vilken klimatzon finns de flesta av jordens öknar?
I vilken klimatzon finns den mesta av jordens regnskog?
Vilka är de tre viktigaste faktorerna som påverkar klimatet på en plats (se faktaruta).
Förklara kortfattat vad som menas med vegetationszon.
Hur många vegetationszoner finns det?
Vilken vegetationszon dominerar i Sverige?
Förklara kortfattat hur vattnets kretslopp fungerar.
Förklara sambandet mellan global uppvärmning och översvämningar.
Varför är vissa av Israels grannländer kritiska till landets bevattningspolitik?

Referenser:
Stephen Marshak, Earth: portrait of a planet, 4. ed., W. W. Norton, 2012
W. F. Ruddiman, Earth's climate: past and future, Freeman, 2001
Ove Stephansson och Mona Beckman, Jord, berg, luft, vatten: elementa, 1. uppl., Utbildningsradion (UR), 1988
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/köppens-klimatklassificering
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/lövskog
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/vegetationszon
http://www.physicalgeography.net/
https://raddaregnskog.se/varfor-regnskog/
http://www.rain-tree.com/facts.htm
https://www.smhi.se/kunskapsbanken/klimat/jordens-klimat
https://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/regn-1.648

FÖRFATTARE

Text: Mikael Bruér, SO-lärare, universitetsadjunkt, författare och föreläsare

Webbplats: gothiafortbildning.se
Boken SO-ämnena i blickfånget av Mikael Bruér innehåller konkreta tips på hur du kan utveckla din undervisning. Tillsammans med lektionsförslag och didaktiska reflektioner presenteras en tydlig och nytänkande modell för användningen av Lgr 11 i arbetet med de fyra SO-ämnena.. Med utgångspunkt i författarens eget förhållningssätt till SO-ämnet behandlas historik, styrdokument och bedömning.

SO-ämnena i blickfånget är i första hand inriktad mot lärare på högstadiet, men även lärare på mellanstadiet och gymnasiet kan ha nytta av boken. Den har en tydlig koppling till skolans styrdokument och är skriven för att passa alla som jobbar med SO.

Koppling till skolans styrdokument

Innehållet är kopplat till grundskolans kursplan för Geografi åk 4-6, åk 7-9 samt till gymnasiets ämnesplaner för Geografi 1 och Naturkunskap 1a1.

Sidan uppdaterad: 12 mars 2024

Ursprungligen publicerad: 14 oktober 2010

Spara som favorit

ANNONS

Lärarmaterial om Växtlighet och vatten

Om klimat för elever och lärare

av: SMHI

Högstadiet, Gymnasiet

På SMHI.se finns en utbildningssida om klimat för grundskolan (7-9) och gymnasiet. Sidan innehåller såväl faktatexter som poddar, spel och filmer.

+ Läs mer

Influence the future - Vår stad 2030

av: WWF

Högstadiet, Gymnasiet

Engagera unga för en hållbar framtid! Med WWF:s handledning Influence the future - Vår stad 2030 får ni stöd att arbeta med utmaningar i det omgivande samhället, där eleverna tar aktiv del.

+ Läs mer

Vatten på hållbar väg - fem dilemman och ett case

av: WWF

Gymnasiet

Stärk ungas kunskaper och handlingskomptens i frågor berör vårt livsviktiga vatten.

+ Läs mer

Jordens mat

av: Naturskyddsföreningen

Högstadiet, Gymnasiet

Lektioner om mat och jord för åk 7-9 och gymnasiet.

+ Läs mer

Artiklar om Växtlighet och vatten

L

Lätta fakta om havet och kusten

av: Kalle Güettler och Kristina Güettler

2023-04-15

Ungefär 70 procent av jordklotets yta täcks av hav. Haven hänger ihop med varandra men är ändå olika. De är olika stora, vattnet har olika temperatur och det är olika mycket salt...

+ Läs mer

L

Lätta fakta om älvar

av: Kalle Güettler och Kristina Güettler

2023-03-31

I Sverige kallas de stora floderna för älvar. De börjar som små bäckar som rinner samman och blir större och bredare på sin resa. Älven ringlar sig fram genom landskapet. Ibland går det fort i forsar och vattenfall, andra gånger flyter älven lugnt och stilla...

+ Läs mer

L

Lätta fakta om sjöar

av: Kalle Güettler och Kristina Güettler

2023-03-31

Sverige är ett land som är rikt på sjöar. Det finns ungefär 100 000 sjöar i Sverige, stora och små. En del sjöar är så stora att man inte kan se över till andra sidan...

+ Läs mer

L

Lätta fakta om Sveriges skog

av: Kalle Güettler och Kristina Güettler

2023-03-30

Mer än halva Sverige är täckt av skog. Så har det inte alltid varit. Under långa perioder har skogen täckt hela landet, och under andra tider har det funnits mindre skog. Skogen är en viktig naturtillgång i Sverige. Den är en förnyelsebar råvara. Det betyder att den bildas på nytt efter en tid när man har använt den...

+ Läs mer

L

Lätta fakta om fjällen

av: Kalle Güettler och Kristina Güettler

2023-03-29

Ett berg kallas för fjäll om det inte växer träd längst upp. Det är för kallt för att det ska växa några träd där. Högst upp på fjället kan det vara så kallt att snö och is inte smälter på sommaren. På vissa fjäll har snön packats till is. Det tjocka istäcket kallas glaciär. Det är farligt att vara på glaciärer. Djupa sprickor kan lura under snön...

+ Läs mer

M

Vattenkvarnar och vattenhjul

av: Kaj Hildingson

2023-02-19

Vattenhjulet drivs runt av strömmande vatten. Genom att sätta en axel på hjulet kan den roterande rörelsen överföras till något annat, exempelvis en kvarnsten. Därmed var en viktig uppfinning gjord...

+ Läs mer

Podcast om Växtlighet och vatten

L

Allemansrätten

av: Mattias Axelsson

2022-11-16

I Regeringsformen, som är en av de fyra svenska grundlagarna, står det att ”alla ska ha tillgång till naturen enligt allemansrätten”.

+ Läs mer

M

Vad är biologisk mångfald?

av: Mattias Axelsson

2021-05-17

I veckans avsnitt, som görs på uppdrag av Naturskyddsföreningen i samarbete med SO-rummet pratar vi med Erik Hansson (naturjournalist) om biologisk mångfald och biologiska mångfaldens dag som infaller 22 maj.

+ Läs mer

Länkar om Växtlighet och vatten

Sortera efter:

Taggar (taxonomy_vocabulary_6)

5:26

Snabb fakta: Jorden

Genomgång (5:26 min) via YouTubekanalen Snabb fakta som i den här videon presenterar allmänbildande enkla fakta om jorden.

Kategorier:

Växtlighet och vatten

Klimatzoner

Klimatzoner

ANNONS

Polarzon

Tempererad zon

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

Subtropisk zon

Tropisk zon

ANNONS

ANNONS

Vad är klimat och väder?

Vegetationszoner

1. Tundra

2. Barrskog

3. Lövskog

ANNONS

ANNONS

4. Macchia eller Medelhavsklimat

5. Stäpp

6. Öken

7. Savann

8. Regnskog

ANNONS

ANNONS

Vattnets betydelse, dess fördelning och kretslopp

Vattnets kretslopp

Vattenresurser och utvecklingsfrågor

Översvämningar

ANNONS

ANNONS

Tropiska stormar

Vattentillgång

Vattenkonflikter

ANNONS

ANNONS

ANNONS

Visste du att:

Uppgifter och frågor

Koppling till skolans styrdokument

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Växtlighet och vatten

Artiklar om Växtlighet och vatten

Podcast om Växtlighet och vatten

Länkar om Växtlighet och vatten

ANNONS

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Relaterade taggar