Ekonomi handlar om att hushålla med resurser. Handeln är viktig för ekonomins utveckling. Bilden visar bank- och affärskontor i New York.
Introduktion till ämnesområdet Ekonomi och handel. Avsnittet innehåller också fem underkategorier: Privatekonomi | Samhällsekonomi | Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö | Internationell ekonomi och handel | Nationalekonomiska teorier
Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.
Ekonomi handlar om att hushålla med resurser. Detta gäller bland annat alla familjer eftersom de måste planera och hushålla efter sina inkomster och utgifter.
Hos en familj är det vanligast att inkomsterna kommer från föräldrarnas arbete i form av lön, medan de vanligaste utgifterna är bostaden och mat. Men det är inte bara familjer som har inkomster och utgifter, det har även den offentliga sektorn.
Den offentliga sektorn inkluderar staten, regionerna och kommunerna i Sverige. Ett stort ansvarsområde för den offentliga sektorn är välfärden i Sverige. Precis som för hushållen gäller det för den offentliga sektorn att hushålla med sina inkomster och utgifter.
Samhällsekonomin inbegriper alla ekonomiska företeelser och alla ekonomiska aktiviteter i samhället. Med ett samhälle avses i samband med begreppet samhällsekonomi vanligen ett land, men i förlängningen kan begreppet även avse det globala samhället och världsekonomin.
Inom samhällsekonomin undersöks hur samhället hushåller med och använder sina tillgångar och hur samhället påverkas och går tillväga vid exempelvis en inflation. Samhällsekonomin handlar också om det ekonomiska spelet mellan de olika aktörerna, som hushåll, företag, offentlig sektor och banker.
Ett lands välstånd mäts i BNP (bruttonationalprodukt). BNP är värdet på alla varor och tjänster som produceras i ett land under en viss period.
Även om BNP inte är ett perfekt mått ger det ändå en grov bild av hur rikt ett land är. 2021 uppgick Sveriges BNP till 5 440 miljarder kronor. [Ekonomifakta]
Men ett lands BNP kan även mätas per invånare vilket ger en inblick i befolkningens levnadsförhållanden. BNP, dividerat med antalet invånare i landet kallas BNP per capita (per invånare). Det är ett mått på ett lands produktion med hänsyn till befolkningsutvecklingen. Med hjälp av BNP per capita är det möjligt att göra en enkel jämförelse mellan invånarnas levnadsstandard i olika länder.
BNP är också det vanligaste måttet för att beskriva ekonomisk tillväxt. Med ekonomisk tillväxt menas alltså en ökning av BNP över tid. För svensk del har BNP ökat med i genomsnitt drygt 2 procent per år sett från 1970 fram till idag (2022).
I Sverige finns det nästan en miljon företag. De flesta är väldigt små. Endast ett par hundra företag är riktigt stora. Oavsett företagens storlek är syftet alltid detsamma: att sälja en vara eller en tjänst till oss konsumenter. Det kan till exempel vara så att Mikael säljer tjänsten hårklippning eller att Lina designar och säljer tröjor.
Företag kan sälja sina varor och tjänster i Sverige men också exempelvis till Danmark eller Brasilien. Ungefär hälften av allt som produceras i Sverige exporteras, det vill säga, ungefär 50 procent av vår BNP går till export. Dessutom importerar vi mycket, till exempel bilar, kläder och exotiska frukter. Mest handlar vi med varor eftersom de är enklast att transportera men utrikeshandeln med tjänster ökar också.
Utrikeshandelns betydelse kan mätas genom ett lands export som andel av BNP.
Sverige är, liksom andra små europeiska länder som Belgien, Nederländerna och Österrike, en mycket handelsberoende nation. Stora länder som USA och Japan har i allmänhet betydligt lägre exportandelar. Detta beror främst på att stora länder har tillgång till större hemmamarknader. Därför sker också en större andel av dessa länders handel inom landet.
Även inom EU är den interna handeln hög. Från början av 1990-talet har den interna handeln utgjort över 60 procent av EU:s totala handel även om den har minskat något under perioden. Det är framförallt relativt små länder som Belgien, Nederländerna, Österrike och Sverige som har en hög andel intern handel med andra EU-länder, medan större länder som till exempel Frankrike har en lägre andel.
Sett som andel av världs-BNP har den internationella exporten tredubblats sedan 1970. Trenden att världshandeln har vuxit snabbare än produktionen är tydlig.
Räntor, inflation och penningpolitikOm man läser lite om ränta och inflation så är de ganska enkla begrepp förklädda i svåra ord. Med ränta menas priset på pengar, vanligen uttryckt i procent av totalbeloppet. Ränta kan i praktiken t.ex. vara den vinst man får på insatta pengar eller det pris man betalar för att låna pengar. Räntan kan vara fast eller rörlig. Inflation innebär att pengar blir mindre värda, alltså att priserna stiger så att man kan köpa mindre varor och tjänster för samma mängd pengar. Motsatsen till inflation kallas för deflation och innebär att priserna istället sjunker. Blir en sådan situation ihållande får det stora negativa konsekvenser på ekonomin. En gemensam nämnare för de två begreppen ränta och inflation brukar nästan alltid vara Riksbanken. Riksbanken reglerar räntan som styr Sveriges ekonomiRiksbanken är Sveriges centralbank. Reporäntan är Riksbankens viktigaste styrränta. Riksbanken har som sin huvuduppgift att upprätthålla ett fast penningvärde och att främja ett säkert och effektivt betalningsväsende. Det fasta penningvärdet ska upprätthållas genom att Riksbanken ser till att inflationstakten hålls stabil på en låg nivå. Riksbankens sätt att påverka inflationstakten är genom justeringar av styrräntan, i Sverige kallad reporäntan. Förenklat kan man säga att reporäntan fungerar som en gas och broms inom samhällsekonomin. Internationellt - centralbankernas uppgiftStyrräntorna är centralbankernas viktigaste verktyg för att stimulera ekonomin under lågkonjunkturer och dämpa trycket på ekonomin under högkonjunktur. Styrräntor används också för att hålla inflationen på en låg och stabil nivå. I stort sett alla ekonomier har en centralbank. I Sverige heter centralbanken Riksbanken, i USA heter den Federal Reserve och i euroområdet heter den Europeiska Centralbanken, ECB. Vad gäller euroområdet har varje land som ingår i euroområdet fortfarande kvar sin egen centralbank. Den huvudsakliga penningpolitiken bestäms dock numera av ECB i samarbete med de nationella centralbankerna. Det är centralbankerna som ansvarar för penningpolitiken. Penningpolitiken varierar mellan länder men med främsta syfte att skapa goda förutsättningar för ekonomisk tillväxt, däribland genom en låg och stabil inflation. |
LÄS MER: Privatekonomi
LÄS MER: Samhällsekonomi
LÄS MER: Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö
LÄS MER: Internationell ekonomi och handel
LÄS MER: Nationalekonomiska teorier
LÄS MER: Ekonomisk historia
LÄS MER: Jordens resurser och handelsmönster
LÄS MER: Riksbankens historia
Extern länk: Räkna på inflationen i Sverige från 1830 tills idag (Ekonomifakta.se)
Export: Utförsel och försäljning av varor utanför ett lands gränser.
Globalisering: Moderna kommunikationer har gjort att världens länder och folk bundits samman och fått en mer gemensam ekonomi, kultur, politik och miljö.
Import: Köp och införsel av varor över en tullgräns, exempelvis från ett annat land.
Inrikeshandel: Handel som äger rum inom ett lands gränser.
Internationell: Ett adjektiv som ofta beskriver samspel och förbindelser mellan länder i olika sammanhang.
Låg- och högkonjunktur: Konjunktur är ett begrepp som syftar på det rådande ekonomiska tillståndet i en ekonomi. En lågkonjunktur innebär att produktionen av varor och tjänster minskar. Motsatsen är en högkonjunktur då den ekonomiska aktiviteten är större.
Produktion: Tillverkning (producera = tillverka)
Tillväxt: Ökning av BNP (bruttonationalprodukten) över en viss tid. Med BNP menas värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under en period.
Utrikeshandel: Handel med länder utanför det egna landets gränser.
Frågor till texten:
Du hittar fler texter och frågor i avsnittets fem underkategorier.
Text: Ekonomifakta samt Jonas Ahlberg, statsvetare
Ekonomifakta ägs av Svenskt Näringsliv.
Webbplats: Ekomonifakta
Avsnittet med alla dess underkategorier är kopplat till grundskolans kursplaner för Samhällskunskap åk 7-9, Hem- och konsumentkunskap åk 7-9 samt till gymnasiets ämnesplaner för Samhällskunskap 1a1, Samhällskunskap 1a2, Samhällskunskap 1b, Samhällskunskap 2, Samhällskunskap 3, Internationell ekonomi och Geografi 1.
Om hushåll, inkomst, utgifter, skatt samt relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion.
Om hur hushållens, företagens och det offentligas ekonomi hänger samman. Vi ska också titta på pengars värde, produktivitet, skatt, konjunkturer, inflation, prisbildning, olika ekonomiska system och samhällsekonomins politiska mål.
Här kan du läsa om hur den svenska arbetsmarknaden har vuxit fram, hur den är utformad samt hur den svenska arbetsrätten ser ut och på vilka sätt man arbetar med att stärka arbetsmiljön i Sverige.
Om världsekonomin och internationella handelsrelationer och hur länders och regioners ekonomier hänger samman i en globaliserad värld. Här berörs globala handelsmönster, valutor, frihandel, internationella handelsorganisationer, multi- och transnationella företag, men även kritik mot den globala handeln. Vi ska också titta på två sätt att mäta välstånd: BNP och HDI.
Nationalekonomiska teorier om självhushållning, penningekonomi, merkantilism, ekonomisk liberalism, marxism, keynesianism och monetarism (nyliberalism).
Ekonomi och handel i Europa och världen på medeltiden (500-1500).
Ekonomi och handel i Europa och världen under den nya tiden.
Ekonomi och handel i Europa och världen under det långa 1800-talet. Kapitalismen växer sig stark.
1900-talets förbättrade kommunikationer ökade globaliseringen och skapade en världsekonomi.
Om BNP, skillnaden mellan utvecklingsländer och industriländer, orsaker till och konsekvenser av fattigdom samt...
Ämnet internationella relationer (IR) handlar om internationell säkerhetspolitik och om förhållandet mellan olika...
Om människans behov av naturresurser och hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid.
Hur produktion, transport och konsumtion av varor och tjänster hänger nära samman med globaliseringen.
Här kan du läsa om de svenska skatteväsendets historia fram till den tidpunkt då vi fick det...
Betalningsmedel eller pengar har funnits länge. Det krävde inga tekniska genombrott, utan var en...
Här hittar du material med anknytning till lån och ränta i ett historiskt eller aktuellt perspektiv...
Här hittar du material som handlar om kända finanskriser och börskrascher genom historien fram...
Inflation innebär att pengarna blir mindre värda vilket gör alla varor och tjänster dyrare...
Rättvis handel är en form av etisk handel som går ut på att förbättra villkoren (arbetsmiljö,...
Statistik handlar om kalkyler, analyser och presentation av data och information. Resultatet...
Ordet entreprenörskap har sitt ursprung i franskans entreprendre, som betyder att börja något eller...
Konjunktur är ett begrepp som syftar på det rådande ekonomiska tillståndet i en ekonomi. En...
Välfärd kan mätas i olika mått som värderas olika. Ett gammalt och fortfarande vanligt mått på...
Statens ekonomi handlar först och främst om vilket ekonomiskt system som används. Det finns två...
Industriländer, som på engelska även brukar benämnas som ”utvecklade länder” (developed countries...
Utvecklingsländer (engelska Developing Countries, i kontrast till Developed Countries, d.v.s....