Lamaism, eller tibetansk buddhism som den också kallas, växte fram i Tibet på 600-talet e.Kr och är en speciell form av buddhism som har sina rötter i vajrayanabuddhismen. Lamaismen fick en särskild prägel efter att ha smält ihop med den lokala folktron på gudar, demoner och andar. Inom lamaismen förenas tron på att människan av egen kraft kan nå nirvana med tron på att man kan be himmelska väsen i form av buddhor och buddhisatvor om hjälp.
Lamaism
ANNONS
ANNONS
Användbara begrepp
Bodhisattva är en person som nästan nått nirvana och blivit en buddha, men som istället valt att stanna kvar i jordelivet ytterligare en tid för att hjälpa andra att nå upplysning. En bodhisattva uppfattas ibland som en frälsargestalt.
Dalai lama är religiöst och politiskt överhuvud i Tibet. Den nuvarande Dalai lama har efter det kommunistiska maktövertagandet levt i landsflykt i norra Indien sedan 1959 (se faktaruta nedan).
Lama: En titel för religiösa lärare inom den tibetanska buddhismen som kan innehas av munkar. Titeln kommer från det tibetanska ordet "bla-ma" som betyder lärare eller mästare, och motsvarar titeln guru (på sanskrit).
Praktfull kult omgiven av mystik
Kulten i ett tibetanskt tempel präglas av rikedom och prakt. Man dyrkar framförallt Buddha och hans himmelska gemål Tara. Detta sker med hjälp av offer och formler som har karaktären av besvärjelser.
Inom lamaismen dyrkar man flera gudar och gudinnor, och Buddha har blivit en gud. Den tibetanska buddhismen lägger stor vikt vid magiska riter och religiösa formler, s.k. mantras.
Karaktäristiskt för Tibet är böneflaggorna som kan finnas uppsatta på hus, tempel eller ute på åkrarna. En annan speciell grej är bönekvarnarna. En sådan håller man i handen och snurrar den så att texten - som är lindad runt och innehåller böneformler och besvärjelser - hela tiden går runt.
Dalai lama - lamaismens och Tibets ledare
De munkar som anses ha kommit längst på den andliga vägen kallas för lamor. I varje kloster finns det en lama, men alla ska lyda Dalai lama.
Den heliga staden i Tibet heter Lhasa. Där har Tibets religiösa och politiska ledargestalt - med titeln Dalai lama - haft sitt residens sedan 1600-talet och fram till 1959. Dyrkan av Dalai lama är specifik för Tibet.
Dalai lama anses vara den som kommit längst på den andliga vägen, men istället för att nå nirvana har han valt att återfödas om och om igen för att kunna leda andra människor mot nirvana.
När Dalai lama dör gäller det att finna den nya kropp som hans karma tagit i besittning. Därför sänder man ut spejare i hela Tibet och norra Indien för att leta efter en särskild pojke som fötts under Dalai lamas dödsår. Barnet får sedan genomgå tester av olika slag för att säkerställa att det är rätt person som hittats.
Många tibetaner anser att Dalai lama är en levande gud.
Kinesiskt förtryck
Den tibetanska buddhismen har också en politisk prägel. 1950 invaderades Tibet - som då var en fri stat under sin religiösa och politiska ledare, Dalai lama - av sitt stora grannland Kina. Kineserna lovade att respektera landets självständighet och folkets religiösa tro, men det löftet har man inte hållit. Istället har man försökt att helt inordna Tibet under Kina. Dalai lama har sedan dess kämpat för landets självständighet.
1959 tvingades den fjortonde (och nuvarande) Dalai lama fly från Lhasa till Indien, och har därifrån - tillsammans med sin exilregering - fortsatt att kämpa för Tibets sak.
Kineserna begränsade under den följande perioden på alla sätt möjligheterna till fri religionsutövning. Kloster förstördes eller byggdes om till t.ex. industrilokaler. Av ca 3 000 kloster finns idag bara ett fåtal kvar. Förföljelserna mot munkar och andra buddhister var stundtals brutala, särskilt under den kinesiska kulturrevolutionen i slutet av 1960-talet. Munkar fördrevs eller erbjöds att byta arbete.
Religiös pånyttfödelse?
Från och med 1970-talet inträdde en viss liberalisering, och 1980 erkände den kinesiska regeringen att misstag begåtts under förföljelserna. Man ville nu stimulera utvecklingen i Tibet som utgör en åttondel av Kinas landyta. En ny religionspolitik har införts som innebär att människor får utöva sin religion. Bönekvarnar och religiös litteratur är inte längre förbjudna.
Samtidigt tycks religionspolitiken ha som syfte att låta religionen falla i glömska, att låta religiösa yttringar i första hand bli historiska företeelser. Lhasa tillåts fungera som en slags religiös relik - något att visa upp, inte minst för turister.
Lamaismens nuvarande Dalai lamaEnligt tibetansk tradition är Dalai lama en manifestation av bodhisattvan Avalokiteshvara (bodhisattvan av medlidande) som även är skyddspatron för Tibet. Tenzin Gyatso (född 1935) är lamaismens fjortonde och nuvarande Dalai lama och leder sedan flykten från Tibet 1959 den tibetanska exilregeringen i staden Dharamsala i norra Indien. En viktig del inom den tibetanska buddhismen är att endast kämpa mot överhet och förtryck med hjälp av ickevåld (som ibland kan ses som en form av civil olydnad). Detta har bland annat lett till att Dalai lama fick Nobels fredspris 1989. |
LÄS MER: Buddhismen
LÄS MER: Olika riktningar inom buddhismen
LÄS MER: Fakta om Tibet
LÄS MER: Buddhism och politik
ANNONS
ANNONS
Visste du att:
- Det finns inga riktiga nunnor inom tibetansk buddhism eftersom traditionen av nunnevigning aldrig spred sig till Tibet. Däremot finns det ett flertal kloster för nunnenoviser, och ett antal nunnenoviser som följer färre levnadsregler än de 364 som fullvärdiga nunnor skulle ha följt. Dalai lama har uttalat sitt stöd för att försöka återuppliva traditionen av nunnevigning.
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
- Vad är specifikt för tibetansk kult?
- Hur går det till när en ny Dalai lama ska utses, efter att den tidigare Dalai laman har dött?
- Varför flydde Dalai lama från Tibet 1959?
Ta reda på:
- Sök efter ytterligare fakta om dagens situation i Tibet på internet och i tidningar.
- Tibets kvarvarande kloster har numera ofta andra funktioner vid sidan av de religiösa - ibland politiska men också kommersiella. Motivera. Läs mer här (på engelska)
Text: Carsten Ryytty (författare, f.d. SO-lärare), Hanna Hägerland (legitimerad gymnasielärare i religionskunskap), Lennart Koskinen (teologie doktor i tros- och livsåskådningsvetenskap, läromedelsförfattare och f.d. biskop) och Sören Levén (läromedelsförfattare och f.d. lärarutbildare).
Sidan uppdaterad:
4 december 2022
Ursprungligen publicerad:
10 augusti 2020
