Under nya tiden skedde en enorm utveckling i Europa på en mängd olika plan. I samband med det kunde Europa komma ifatt och gå förbi andra kulturer. Detalj från en målning av Henri Testelin (1616-1695).
Vid slutet av 1400-talet hade bättre fartygstyper och navigationskonst gjort det möjligt att korsa oceanerna. Stora upptäcktsexpeditioner sändes nu iväg av sjöfararnationerna Portugal och Spanien för att finna nya handelsvägar mellan kontinenterna. Resultatet blev lyckat - en helt ny kontinent påträffades som fick namnet Amerika, dessutom upptäcktes sjövägen till Indien.
I det nyupptäckta Amerika fanns enorma naturresurser och rikedomar. Det dröjde därför inte länge förrän de ledande europeiska staterna hade lagt under sig större delen av kontinenten. Européernas jakt på rikedomar och råvaror blev en katastrof för Amerikas urinvånare som till stor del utplånades eller förslavades.
Handeln till sjöss knöt samman världsdelarna samtidigt som kontrollen av handelsvägarna gav Europa väldiga rikedomar. Med hjälp av dem kunde Europa komma ifatt och gå förbi andra kulturer.
Många av de europeiska staterna skaffade sig nu kolonier runt om i världen för att stärka sina länders inkomster och handelsutbyte. I och med det lades också grunden för den europeiska kolonialismen.
Konkurrensen om kontrollen över handeln ledde ofta till stora konflikter mellan de europeiska staterna. Den nya tidens krig utkämpades inte bara i Europa, utan även på världshaven och i de nya kolonierna.
Från början av 1500-talet till slutet av 1700-talet genomgick det europeiska samhället kraftiga förändringar. Statsmakten centraliserades i många länder runt om i Europa och nationalstater formades. Den politiska utvecklingen ledde till att det förekom en ständig maktkamp mellan Europas stormakter.
För att en regering skulle inta en respektabel plats bland Europas statsmakter krävdes stora resurser. Det var därför viktigt att ha en pålitlig stab av statliga ämbetsmän som kunde samla och fördela landets tillgångar. Därtill behövdes en stark krigsmakt som kontrollerades av staten. En respektabel stat skulle också ha en kår av diplomater som kunde sköta kontakten med andra stater - viktigt var att värva allierade och splittra motståndarna.
Något förenklat kan man säga att Spanien var den starkaste europeiska stormakten under 1500-talet, Frankrike under 1600-talet och Storbritannien under 1700-talet.
Även på det idémässiga planet skedde stora förändringar under perioden. Vid 1500-talets början hade en ny världsbild växt fram där jorden inte längre var universums mittpunkt. Kyrkans makt hade minskat och folk intresserade sig mer för livets goda möjligheter och mindre för vad som hände efter döden. Samtidigt höjdes kritiska röster i Nordeuropa som protesterade mot kyrkans makt och inskränkthet. Vågen av protester ledde till att kyrkan reformerades i flera länder i norra Europa. Kyrkan i Västeuropa som tidigare fungerat som en stark och mäktig enhet splittrades därmed i två grenar – katolicismen och protestantismen.
I början av 1500-talet fick den katolska kyrkan ta emot skarp kritik av en tysk munk vid namn Martin Luther. Under stridsropet: "Nåden allena, tron allena, skriften allena" - gick han till storms mot det andliga och moraliska förfallet i den katolska kyrkan. Luther kritiserade främst den katolska kyrkans maktlystenhet och inskränkthet som enligt honom inte överensstämde med den ursprungliga kyrkans ideal. Luthers kritik fördömdes genast av påven och den katolska kyrkan. Men kritiken uppmärksammades också från andra håll där hans idéer föll i god jord. Med hjälp av boktryckarkonsten kunde därefter Luthers protester spridas till allmänheten.
Tidigare under medeltiden påverkades folket i byarna väldigt lite av vad som hände utanför byn eller i regionen. Oftast levde och dog man i den by där man råkat födas. Kungars och furstars beslut och åtgärder trängde bara till viss del ut till människor på landet.
Men under 1500-talet började synen på omvärlden förändras även för folket i byarna. Kungar och furstar försökte nu skapa enhetliga stater där befolkningen kunde känna att de tillhörde samma land.
Förändringarna märktes även på ett större geografiskt plan då de olika civilisationerna i världen som tidigare hade varit isolerade från varandra, nu började knytas samman genom sjöfart och handel. Världen började bli en helhet.Sammantaget blev många av de händelser och förändringar som skedde under den här tiden så epokgörande att perioden ofta kallas för ”nya tiden”
LÄS MER: Renässans, upptäcktsresor och en ny världsbild
LÄS MER: Nya tidens huvudlinjer
LÄS MER: Sjöfart och sjökrigföring 1500-1776
Allierad: Stat som knyts till en annan stat genom avtal. Vanligtvis medför detta att staterna lovar att hjälpa varandra i krig.
Centralisering (av statsmakten): När kungamakten/staten får mer kontroll genom förbättrad och utökad byråkrati och förvaltning - d.v.s. att statens organisation blir mer effektiv och lättare att styra vilket medför ökad kontroll av landet.
Diplomat: En statstjänsteman som företräder (representerar) sitt lands regering, periodvis placerad i ett annat land.
Koloni: Ett geografiskt område eller en bosättning som lyder under en regering i moderlandet som vanligtvis ligger i en annan världsdel. Staters strävan efter att bilda eller upprätthålla kolonier kallas för kolonialism.
Nation: Människor som förenas av gemensamma faktorer såsom språk, religion, etnicitet, härstamning, historia, kultur, traditioner, gemensam styrelseform och sociala normer. En stat uppbyggd runt och förknippad med en nation är en nationalstat.
Reform/era: Omforma och/eller förbättra - något som för med sig förändring till ett nytt och bättre tillstånd i samhället.
Frågor till texten:
Ta reda på:
Diskutera:
Obs! I avsnittet Nya tidens huvudlinjer hittar du mer fakta och frågor som behandlar nya tiden på ett övergripande sätt.
Litteratur:
Kurt Ågren, Bra Böckers världshistoria, del 8 – Ett nytt Europa, Bokförlaget Bra Böcker, 1985
Gunnar Eriksson & Tore Frängsmyr, Idéhistoriens huvudlinjer, Wahlström & Widstrand, 1995
John P McKay m.fl., A History of World Societies, Bedford/St. Martins, 2009
Text: Robert de Vries (red.)
Den nya tidens huvudlinjer och viktiga händelser (1500-1776). Läs om den nya tiden ur ett helhetsperspektiv eller om enskilda staters och rikens utveckling under tidsperioden.
Renässansen och de stora upptäcktsresorna som förändrade världen och gav upphov till en ny tidsepok.
Reformationen (1500-talet) var en tid då kyrkans makt minskade och många länder blev protestantiska.
Vasatiden (1521-1611), då Sverige styrdes av Gustav Vasa och hans söner. Tiden mellan Gustav Vasas maktövertagande 1521 fram till 1611 då Gustav II Adolf besteg tronen brukar kallas för Vasatiden.
Den svenska stormaktstiden var en turbulent period i Sveriges historia då Sverige agerade som stormakt i norra Europa (1611-1718).
Om häxjakt och häxprocesser i Sverige och västvärlden tiden 1450- 1750-talet. Avsnittet fokuserar på Sveriges häxprocesser 1668-1676 då hundratals oskyldiga människor blev dömda och avrättade för häxeri.
Frihetstiden (1719-1772) var en period i Sveriges historia då den kungliga makten minskade och Sverige fick sina första politiska partier.
Upplysningen, även kallad upplysningstiden, var en idéhistorisk strömning i Europa under 1700-talet. Upplysningens idéer förändrade världen.
Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under den nya tiden.
Ekonomi och handel i Europa och världen under den nya tiden.
Nya tidens vetenskapliga och tekniska utveckling och kommunikationer.
Slavhandeln (1600-1800) över Atlanten mellan Europa, Afrika och Amerika (triangelhandeln) berövade miljontals människor deras frihet i utbyte mot slaveri.
Marin- och örlogshistoria i krig och fred under den nya tiden. Här berättas om sjökrigföring, sjöslag, långväga handel och livet ombord.
Vapen, strider, fältslag, krigföring och krig under den nya tiden.
Historia om några av den nya tidens mest kända personer och deras levnadsöden.
Historia om allt för alla. Innehållet är indelat i olika historiska perioder från stenåldern till nutid. Här finns...
Medeltiden (500-1500) var en händelserik period då en europeisk kultur framträdde med kristendomen som enande faktor.
Det långa 1800-talet (1776-1914) var revolutionernas, imperialismens och kapitalismens tidsålder då världen förändrades...
Om historieämnets vetenskapliga och källkritiska bakgrund och de metoder som används för att framställa och betrakta...
Intressant och spännande historia som handlar om världsdelarna och världens länder. Välj en världsdel så visas länderna...
Historia indelad i olika ämnen. Här finns intressant historia för alla smaker.
Kolonisation är när en stat tar ett område utanför sitt eget land i besittning. Kolonialism är...
Adel och aristokrati är benämningar som syftar på det översta och mäktigaste sociala...
Från början var begreppet borgare (från tyskans bürger; borginnevånare) synonymt med att vara...
Benämningen bonde har använts (och används fortfarande) på olika sätt och vi ska här på ett...
Med ett imperium menas ofta en större stat som omfattar flera nationer eller folkslag....
Absolutism är en benämning för det kungliga envälde som präglade många av Europas länder under 1500...
Släkten Habsburg var en fursteätt (ursprungligen från nuvarande Schweiz) som regerade i många...
Merkantilism är ett samlingsnamn på de ekonomiska idéer som dominerade i Europa under 1600-talet...
Osmanska riket, eller Ottomanska riket, var turkarnas imperium som varade i drygt 600 år fr.o.m....
En upptäcktsresa är en resa med syfte att upptäcka, kartlägga eller göra anspråk på (göra till sina...
I de historiska arkiven finns spåren kvar efter människorna som fanns här före oss. Genom att ta...
1600-talet var det århundrade i Europa då naturvetenskapliga metoder och idéer om hur världen...