Geografi och befolkning
Den självstyrande regionen Tibet (Xizang på pinyin) ligger i västra Kina på en högplatå på 4 000 meters höjd. Tibet har en yta på över 1,2 miljoner kvadratkilometer. Enligt folkräkningen 2010 bor 2,8 miljoner etniska tibetaner i Tibet.
Tibet består av jordens största högplatå och är omgivet av väldiga bergskedjor: Himalaya, Karakorum och Kunlun.
Klimatet på nordplatån är ytterst hårt med pinande blåst och sträng kyla året om. Bara i de djupaste floddalarna finns skog och odlingsmark. Tibetanerna, som anses härstamma från nomader i Centralasien, har i årtusenden levt på de sydliga högslätterna med sina hjordar av jakar, getter och får.
Det finns även tibetaner i de kinesiska grannprovinserna Gansu, Qinghai, Sichuan och Yunnan. Därutöver finns tibetaner även i grannländerna Bhutan, Nepal och Indien. Av invånarna i Tibet uppges enligt folkräkningen från 2010 cirka 91 procent vara etniska tibetaner. En del bedömare hävdar att han-kineserna och andra icke-tibetaner utgör en större del av befolkningen. Tibetanska och rikskinesiska är officiella språk.
Tibetansk litteratur, som var särskilt rik under 700-talet och följande sekler, består mest av teologiska kommentarer och utvecklar en särform av buddismen: lamaismen. Religionen genomsyrar samhället, och lamaismens högste präst Dalai lama dyrkas som tibetanernas andliga ledare.
Text: Utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Läs mer om