Guru Nanak reste runt mycket i Indien och undervisade människor i hur de skulle leva för att komma närmare Gud. Han lärde dem vikten i att hjälpa andra. Detta kallas sewa och innebär att man t.ex. kan hjälpa någon utan att ta betalt för det eller att skänka pengar. Ett exempel på det är att en sikhisk affärsinnehavare kan skänka mat till veckans måltid i gurdwaran. Andra kanske driver dagcenter för äldre eller yngre, för att på så sätt dra sitt strå till samhällsstacken.
En sikh visar sin tro genom att utföra sewa. Guru Nanak var i själva verket den första av tio guruer. Den nuvarande skulle utse nästa, men detta bröts av den tionde gurun i ordningen – Govind Singh (1666-1708), som sade att det inte skulle komma fler gurus i mänsklig gestalt. Han fastställde istället att Adi Granth, en bok, skulle bli hans efterträdare och nästa guru. Detta har man levt efter alltsedan 1708, och man betraktar den fortfarande som en guru och vägledare.
De sju 'budorden'
1. Det finns bara en Gud. Dyrka och be till den ende Guden och inte till någon annan.
2. Kom ihåg Gud, arbeta hårt och hjälp andra.
3. Gud tycker om ärligt arbete och uppriktigt liv.
4. Inför Gud är ingen svart, vit, rik eller fattig. Det är dina handlingar som gör dig god eller ond.
5. Män och kvinnor är lika inför Gud.
6. Älska alla och be för det goda hos alla.
7. Var vänlig mot människor, djur och fåglar.
Trosbekännelsen
Den trosbekännelse sikherna använder sig av kallas Mool-mantrat och är den första heliga sången Guru Nanak skrev. Mantrat inleder varje kapitel i Adi Granth. Moolmantrat lyder:
"Det finns bara en Gud. Sanning är hans namn. Han är Skaparen. Han känner ingen fruktan. Han känner inget hat. Han existerar utanför tid och rum. Han har nått upplysningen och dör inte. Han upplevs genom guruernas nåd."
Litteratur:
David Dalton, This is my faith, Octopus Publishing Group, 2012
Nikky-guninder Kaur Singh, Sikhism, I.B.Tauris & Co Ltd, 2011
Text: Leif Löwegren, utbildad teolog och gymnasielärare i religionskunskap, historia och filosofi
