I dansk jord har arkeologer funnit enstaka spår av människor från mellanistiden för cirka 100 000 år sedan. Efter den senaste istiden cirka 10 000 f Kr började renjägare att dyka upp i området, och då skog några årtusenden senare täckte landet fanns en bofast befolkning bestående av jägare och fiskare.
Omkring 4 000 f Kr började invånarna att bruka jorden. Från 2 000 f Kr kunde de framställa vapen och redskap av importerad brons (se bronsåldern) och från cirka 500 f Kr av järn (se järnåldern).
Efter 1720 följde en lång period av fred som medförde ekonomisk framgång. 1788 genomfördes omfattande reformer inom jordbruket. Livegenskapen, som tvingat bönderna att stanna och arbeta på den gård där de var födda, avskaffades. Samtidigt förvandlades den medeltida byagemenskapens ineffektiva och splittrade jordbruk då bönderna fick mark runt den egna gården.
Den dansk-norska unionen upplöstes under Napoleonkrigen i början av 1800-talet. England som låg i krig med Frankrikes kejsare Napoleon tvingade det neutrala Danmark-Norge över på den franska, förlorande sidan genom att bombardera Köpenhamn 1807 så att flottan inte skulle falla i Frankrikes händer. Danmarks sjöfart, handel och ekonomi förstördes av kriget och segerherrarna överlät 1814 Norge till Sverige, medan de tidigare norska områdena Island, Grönland och Färöarna förblev danska.
Trots nederlaget blev det närmaste halvseklet oerhört dynamiskt och kreativt för Danmarks del. Denna period kallas i dansk historia för guldåldern.
Med den franska februarirevolutionen 1848 svepte liberala och nationalistiska idéer genom Europa. Danska intellektuella, borgare och bönder samarbetade för att få ett slut på enväldet, samtidigt som den tyska majoriteten i Slesvig-Holstein tog till vapen och krävde självständighet.
Den nye, svage kung Fredrik VII kunde inte hantera situationen, och enväldet avskaffades 1848 lika oblodigt som det hade införts 1660. Landet fick en demokratisk författning när kungen skrev under den så kallade junigrundlagen sommaren 1849. I kriget mot Slesvig-Holstein fick Danmark stöd av Sverige och lyckades efter tre år av strider kväsa upproret.
Men segern blev kortvarig. Genom ett kort, blodigt krig 1864 mot Preussen förlorade Danmark, inte bara det tysktalande Holstein, utan också hela det till hälften dansktalande Slesvig. Det danska riket miste cirka 30 procent av sin yta, omkring 40 procent av sin befolkning (om man inte räknar in danska besittningar i andra världsdelar) och en stor del av sitt nationella självförtroende.
I och med nederlaget 1864 hade Danmark på allvar blivit en europeisk småstat. Många norska, svenska och finska frivilliga hade deltagit i kriget på dansk sida, men trots att århundraden av fiendskap med Sverige ersatts av en gryende känsla av skandinavisk gemenskap kunde varken en försvarsallians eller en ny nordisk union etableras. Danmark stod ensamt mot sin nya jättelika granne i söder, och en försvarsmässig resignation kom att prägla utrikes- och försvarspolitiken i mer än hundra år.
Men på hemmaplan tog den danska nationen ändå i med nya krafter under mottot ”Vad som utåt förlorats, ska inåt vinnas”. De stora jylländska hedarna odlades upp eller förvandlades till trädplanteringar och jordbruket utvecklades kraftigt. Reformerna från 1788 hade öppnat möjligheter som de efterhand bättre utbildade bönderna förstod att utnyttja. De bildade en kooperativ rörelse med bland annat andelsmejerier och andelsslakterier vilka drev på moderniseringen. Kött- och mjölkproduktionen mångdubblades. Under dessa år fick också industrialismen sitt genombrott i Danmark i takt med att staten avskaffade en rad regler kring handel och företagsamhet, byggde ut vägar och hamnar samt moderniserade finanssektorn.
Efter nederlaget mot Preussen 1864 förlorade de nationalliberala akademikerna och ämbetsmännen från Köpenhamn makten. Det godsägardominerade högerpartiet Højre kom att styra landet från 1866 till 1901. Till konflikten mellan stad och land kom också en konflikt mellan de välbärgade och de fattiga. 1871 bildades arbetarpartiet Socialdemokratiet, men strejker och arbetardemonstrationer slogs ned med hård hand. Ledarna fängslades och fick senare betalt för att emigrera till Amerika.
År 1901 bildade bondepartiet Venstre regering i överensstämmelse med folketingets majoritet. Detta accepterande av parlamentarismen, det vill säga principen att en regering måste ha parlamentets förtroende för att kunna regera, var en politisk vändpunkt i Danmark och kallades redan då för ett systemskifte.
Nu följde en lång rad reformer, bland dem införandet av allmän rösträtt 1915 för både män och kvinnor. Därmed blev Socialdemokratiet invalt i parlamentet och kunde för första gången bilda regering 1924 under Thorvald Stauning.
Danmark hade lyckats hålla sig neutralt under första världskriget 1914-1918, och 1920 fick man tillbaka den norra delen av Slesvig efter en folkomröstning. Den nya gränsen drogs så att minoriteterna på bägge sidor skulle bli så små som möjligt.
Den ekonomiska världskrisen på 1930-talet drabbade det exportberoende Danmark hårt. Jordbruket hamnade i allvarlig kris och inom industrin steg arbetslösheten till 40 procent. Detta gjorde en rad statliga ingrepp i ekonomin nödvändiga, och med genomförandet av ett stort socialpolitiskt reformprogram lades grunden till det danska välfärdssamhället.
Under 1920- och 1930-talet hade koalitionsregeringar mellan socialdemokraterna och det pacifistiska mittenpartiet Radikale Venstre kommit att uppfatta militärt försvar mot Tyskland som utsiktslöst, och försvaret hade minskats drastiskt. När Hitlers trupper den 9 april 1940 gick in i Danmark blev därför kampen mot angreppet mycket kortvarig. Det lilla danska motståndet hade ett visst symbolvärde. Sedan Danmark ockuperats av Tyskland ockuperade Storbritannien i förebyggande syfte Färöarna och Island, och Danmarks ambassadör i Washington ställde på eget ansvar Grönland under amerikanskt beskydd.
En dansk samlingsregering under Stauning styrde landet under krigets första år, men från augusti 1943 var landet i praktiken under tysk diktatur. I oktober 1943 beordrade Berlin att alla danska judar skulle gripas, men danskarna lyckades varna och gömma nästan alla landets 8 000 judar. 481 greps, varav 52 dog i koncentrationsläger. Drygt 7 000 smugglades till Sverige.
Samtidigt växte motståndsrörelsen till att omfatta cirka 20 000 aktiva, och den blev bättre organiserad. Danmarks Frihetsråd fungerade som ett slags illegal regering, en illegal armé bildades och motståndsgrupper utförde sabotage. Befrielsen kom den 4 maj 1945, utom för Bornholm som Sovjetunionen höll ockuperat till april 1946.
Läs i Landguiden om Danmarks historia - tiden efter andra världskriget och framåt.
FÖRFATTARE
Text: Utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Läs mer om
Poddar från Sveriges Radio kan användas på en rad olika sätt i undervisningen och med det här skolmaterialet kan du som pedagog på ett enkelt och spännande sätt börja inkludera poddar i din undervisning.
Under andra världskriget fick norska och danska flyktingar militär utbildning i Sverige. Detta gick under täcknamnet ”polistrupper” och ”polisutbildning”. Omkring 15 000 norrmän och 3 600 danskar gick igenom utbildningen för att efter kriget sättas in i respektive hemland. Deras uppgift var att upprätthålla ordningen i det kaos som uppstår efter ett krigsslut samt gripa krigsförbrytare...
Den 9 april 1940 inledde Tyskland operation Weserübung, invasionen av de neutrala länderna Danmark och Norge. Den danska regeringen gav upp snabbt för att undvika onödig blodsspillan, medan Norge till en början gjorde starkt motstånd varefter man tvingades kapitulera. Den tyska ockupationen av Danmark och Norge gav nytt bränsle åt det nya världskriget och innebar samtidigt en svår utmaning för Sveriges neutralitetspolitik...
Den danska Hvidstensgruppen bildades i mars 1943. Medlemmarnas viktigaste mötesplats var Hvidstens Kro, 10 km norr om staden Randers på Jylland. Gruppens uppgift var att ta hand om sprängämnen och vapen som nattetid kastades ner från brittiska flygplan. Krigsmaterielen spreds sedan över hela landet och spelade en viktig roll för motståndsrörelsen...
Margareta Valdemarsdotter, mer känd som drottning Margareta, var kvinnan som förenade Danmark, Norge (inkl. Island) och Sverige (inkl. Finland) under en krona. I den här artikeln kan du läsa om kvinnan och maktspelaren Margareta, som av flera historiker omnämnts som en av de skickligaste makthavarna på det medeltida politiska spelbrädet...
För flera hundra år sedan var gränstrakterna i nordöstra Skåne en scen för obarmhärtiga strider om frihet och herravälde. Grannländerna Sverige och Danmark låg i långvarig fejd med varandra och tusentals människor fick sätta livet till i kampen om makten över Östersjön. Under 1600-talet nådde kriget sin kulmen. Arméernas närvaro i Skåne spred skräck bland befolkningen. Många tvingades lämna sina hem och söka skydd i de djupa skogarna. En del tog anställning i de danska friskyttekompanierna, andra förde sin egen desperata kamp för överlevnad. Det var nu som snapphanarna tog plats i den skånska historien...
Den 24 augusti varje år började sillfisket i Öresund. Det pågick till den 9 oktober. Den danske historieskrivaren Saxo Grammaticus berättar att stimmen var så täta att skeppen fastnade i dem. Man kunde ösa upp sill med händerna. Exempelsamlingen på skepparhistorier kan göras lång. Men faktum är att sillen varje höst kom i ofantliga mängder. Hansans köpmän organiserade sillhandeln som hade en stor europeisk marknad. Omkring 300 000 tunnor sill skeppades varje år ut från Skanör. Mot slutet av 1600-talet försvann de stora stimmen. Det är oklart varför...
Nu i helgen är det 500 år sedan Stockholms blodbad ägde rum. Mattias Axelsson (gymnasielärare i historia) går igenom vad som hände och bakgrunden.
Julia, Mattias och Kristoffer fortsätter Norden-specialen genom att gå igenom Danmarks historia från de första människorna i Danmark till idag.
Julia, Mattias och Kristoffer fortsätter Norden-specialen genom att gå igenom Nordens historia från c.a. år 800 e.Kr till idag.
Kortfattad genomgång (10:19 min) på engelska via YouTubekanalen Countries Explained som i den här videon berättar om Danmark.
P3 Historia handlar om personerna som skapade vår historia - både de kända och de mindre omskrivna. I det här avsnittet berättas om den unga danska drottningen som skulle skapa ordning och fred, men istället skakade om Danmark i sina grundvalar – och själv gick under på köpet...
På Globalis webbplats kan du läsa kortfattat om Danmark ur olika perspektiv. Globalis grundar sig på statistik från FN och andra internationella organisationer. Här hittar du fakta om världens länders geografi, ekonomi, historia, politik och aktuella konflikter.
I P3 Historia leder Cecilia Düringer lyssnarna genom världshistoriens vindlande berättelser. I det här avsnittet berättas om Margareta, den danska prinsessan som erövrade - och enade - tre nordiska riken. En skicklig strateg och förhandlingskonstnär, och en av de mäktigaste kvinnor som levt i Norden.
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om danska flaggans tillkomst. Enligt legenden föll den danska flaggan från himlen under Slaget vid Lindanäs, nära dagens Talinn i Estland. I år är det exakt 800 år sedan detta slag ägde rum...
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om Kristian II. 1397 ingicks den så kallade Kalmarunionen, som var ett förbund mellan Danmark, Sverige och Norge. Ganska snart uppstod slitningar. Olika svenska grupperingar såg unionen som ett sätt för danskarna att ta kontroll över Sverige och flera uppror bröt ut. Sedan Kristian II blivit kung i Danmark och Norge 1513 eskalerade motståndet. Kristian svarade med att invadera Sverige och lyckades efter hårda strider krossa sina fiender...
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om invasionen av Danmark, ett blixtkrig i ordets egentliga bemärkelse. Inmarschen var satt att börja vid samma klockslag som anfallen mot de norska hamnarna, och strax efter midnatt den nionde april avancerade den 11. motoriserade skyttebrigaden samt den 170. infanteridivisionen in över den danska gränsen, medan trupper ur 198. infanteridivisionen angrep Själland.
Avsnitt (52 min) i radioprogrammet P3 Historia som här handlar om Knut den store (995-1035), vikingaprinsen som lämnade sitt hedniska arv bakom sig och blev en kultiverad statsman – kung över tre riken. Med honom tog Skandinavien klivet ut ur förhistorien och in i nästa tidevarv...
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om slaget vid Köpenhamn 1801. När en brittisk flotta under amiralen Horatio Nelson avlossade sina första skott mot Köpenhamn den 2 april 1801 inleddes ett blodigt slag där det danska kungarikets framtid som självständig stat stod på spel...
Avsnitt (53 min) i radioprogrammet P3 Historia som här handlar om Kristian II, unionskungen som döpte Stockholm i blod. Men bakom tyrannstämpeln döljer sig en envis och karismatisk renässansfurste som gjorde allt för sitt rike - och för kärleken.
Artikel i tidningen Populär historia där Andreas Marklund berättar om kampen om Skåne under stormaktstiden. Vintern 1658 stod Sveriges kung Karl X Gustav med sin armé på den danska halvön Jylland. Då bestämde han sig för att tåga rakt över isen mot Köpenhamn. Marschen blev ett av historiens mest vågade anfall...
Avsnitt (58 min) i SVT:s programserie Hermans historia (1998) där författaren Herman Lindqvist berättar om spännande historiska personligheter och händelser. Här om drottning Margareta (1353-1412) - starkast i Norden, dotter till Valdemar Atterdag. Hon hyllades som "Sveriges husbonde och fru" och gjorde sig till härskarinna över alla Nordens länder och kunde sedan styra över Europas största rike...
Kort artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om freden i Knäred 1613. Freden i Knäred var den sista fred i vilken Danmark på ett avgörande sätt demonstrerade sin politiska och militära överlägsenhet gentemot Sverige...
År 1613 slöts freden i Knäred mellan Gustav II Adolf och Kristian IV. Under sekel var Sverige och Danmark arvfiender, men konflikten löstes och fredsavtalet i Knäred var ett av alla steg på vägen. Det ger hopp för andra till synes tröstlösa konflikter i världen idag, skriver freds- och konfliktforskaren Peter Wallensteen.
Faktahäfte i PDF-format (25 sid) där du hittar utförlig information om Kalmarkriget (1611-1613) och freden i Knäred. Materialet är gjort av Jens Lerbom på uppdrag av Laholms kommun i samband med stadens 400-årsjubileum.
Nordens bronsålder (1800-500 f.Kr) omfattar tiden då bronsredskap användes i Norden.
Medeltiden (500-1500) var en händelserik period då en europeisk kultur framträdde med kristendomen som enande faktor.
Vikingatiden (800-1050) var en period i Nordens historia då nordbor, ofta kallade vikingar, begav sig ut på långa...
Den nya tiden, ibland kallad tidigmodern tid (1500-1776), inkluderar flera epokgörande händelser som gjorde världen...
Den nya tidens huvudlinjer och viktiga händelser (1500-1776). Läs om den nya tiden ur ett helhetsperspektiv eller om...
Reformationen (1500-talet) var en tid då kyrkans makt minskade och många länder blev protestantiska.
Det långa 1800-talet (1776-1914) var revolutionernas, imperialismens och kapitalismens tidsålder då världen förändrades...
Världskrigens och kalla krigets tid (1914-1991). 1900-talet präglades av stora internationella konflikter, styrda av...
Andra världskriget (1939-1945) är det mest omfattande kriget och en av de värsta katastroferna i människans historia....
Få en helhetsbild av Norges historia eller fördjupa dig i människors livsöden, viktiga händelser och särdrag under...
Fördjupa dig i Danmarks geografi. Här hittar du texter och faktamaterial som behandlar landets geografi ur olika...
Fornnordisk religion (inkl. nordisk mytologi) utövades i det förkristna Norden. Gudarna bodde i Asgård och människorna...
Aktuell samhällsfakta om Danmark. Här hittar du en kortfattad politisk och ekonomisk bakgrund om landet samt en del...
Nordens järnålder (500 f.Kr - 1050 e.Kr) omfattar tiden då järnredskap började användas i Norden.
Under vikingatiden började kristendomen införas i Norden av europeiska missionärer. På 1000-talet fick kristendomen...
Nordens medeltid (1050-1520) räknas senare än i övriga Europa eftersom det tog lång tid för det som utmärker medeltiden...
Vår nutidshistoria från 1991 och framåt i form av utmärkande tidstypiska utvecklingslinjer och viktiga händelser.
Stockholms blodbad är benämningen på avrättningarna av över 80 svenskar som den danske unionskungen...
Grönland är världens största ö och är idag en självstyrande dansk provins (se karta). Ön är nästan...
Genom freden i Roskilde 1658 tvingades Danmark avvara de danska landskapen Skåne, Halland och...
Det stora nordiska kriget var en väpnad konflikt som utspelades i norra och östra Europa 1700-1721...
Nordiska sjuårskriget var ett krig som utkämpades 1563-1570 mellan å ena sidan Sverige, å andra...
Det skånska kriget (1675-1679) utkämpades mellan Danmark (med stöd från Nederländerna och...
Skandinavismen var en rörelse och idéströmning under mitten av 1800-talet som ville närma och ena...
Operation Weserübung var det tyska namnet på deras invasion av Danmark och Norge som inleddes den 9...
År 1361 anföll den danske kungen Valdemar Atterdag Gotland med en välutrustad krigshär. Det...
Det lilla öriket Färöarna ligger mellan Skottland, Norge och Island ute i norra Atlanten (se karta...
Slaget vid Lund ägde rum den 4 december 1676 och var en del av det skånska kriget. Striden stod...
Tåget över Bält var en våghalsig militär operation som drevs igenom av den svenske kungen Karl X...
Margareta I (1353-1412) var dansk, norsk och svensk (1389-1412) drottning och låg bakom bildandet...
År 1657 befann sig den svenska armén under ledning av Karl X Gustav i Polen. Den danske kungen...
Kristian I (1426-1481) var dansk, norsk och svensk (1457-1464) kung och grundare av den...
Erik av Pommern (1382-1459) svensk kung 1412-1439. Erik av Pommern var systerdotterson till...
Kristian II (1481-1559), dansk, norsk och svensk (1520-1521) kung, traditionellt känd i Sverige som...
Hans (1455-1513) var dansk, norsk och svensk (1497-1501) kung. Hans var son till Kristian I och...
Vikingatåg var krigståg från Norden mot det övriga Europa under vikingatiden (ca 800-1050). Ordet "...
Älvsborgs lösen var en summa om 150 000 daler silvermynt som Sverige enligt Stettinfreden 1570 (...
Freden i Brömsebro (Brömsebrofreden) slöts mellan Sverige och Danmark den 13 augusti 1645 vid...
Freden i Knäred eller Knäredsfreden avslutade 1613 - två år efter Gustav II Adolfs trontillträde -...
Freden i Köpenhamn eller Köpenhamnsfreden 1660 avslutade det danska kriget 1658-1660. Den tidigare...
Grevefejden var ett danskt inbördeskrig 1534-1536 som handlade om den danska tronföljdsfrågan och...
Freden i Stettin eller Stettinfreden var den fred som slöts den 13 december 1570 efter nordiska...
Under åren 1611-1660 utkämpade Sverige fyra krig mot Danmark. Vid periodens början behärskade...
Kielfreden 1814 var den traktat som efter det korta kriget mellan Sverige och Danmark innebar att...
Tycho Brahe (1546-1601) räknas som den främste astronom som levat innan teleskopet uppfanns. Han är...
