Bild:
Obegränsad användning av dricksvatten är en självklarhet för oss i Europa. Men av världens befolkning saknar över en miljard människor tillgång till rent vatten.
M

Fattigdom och ohälsa i världen

Fortfarande många fattiga

Jordens befolkning består idag (2018) av över 7,6 miljarder människor. Av dessa är många fattiga. De fattigaste länderna har en befolkning som till stor del lever under ett existensminimum. Med det menas att den genomsnittliga summan pengar som befolkningen lever på är för låg för att tillgodose behovet av mat och kläder i tillräcklig omfattning. Till fattigdom hör också brist på rent vatten, näringsrik mat, mediciner och utbildning.

Fattigdom skapar även en långsiktig ojämlikhet eftersom människor som växer upp i fattigdom ofta har mycket svårt att ta sig ur den.

Brist på näringsrik mat och rent vatten

Dödligheten är i regel hög i fattiga länder. Den främsta orsaken till det är brist på mat och rent vatten. Undernärda blir lättare sjuka och får svårare att återhämta sig. Dessutom är barndödligheten stor eftersom mammorna ofta också är undernärda. Men många u-länders befolkning ökar ändå kraftigt eftersom födelsetalen är högre än dödstalen.

I ett stort antal u-länder är vatten en bristvara eller så är vattnet nedsmutsat av t.ex. industriavfall. Smutsigt vatten leder till många olika sjukdomar som sprids snabbt. Djur och växter påverkas också negativt om vattentillgången är begränsad eller nedsmutsad.

Det går att förändra

För att ett de fattiga länderna och dess befolkning ska få en dräglig levnadsstandard krävs stora satsningar på produktion av näringsrik mat, främst lokalt för att dessutom skapa sysselsättning. Men det krävs också satsningar på utbildning för både flickor och pojkar, hälso- och sjukvård, samt rent vatten.

FN har under lång tid haft som mål att minska fattigdomen i världen. Ett av FN:s globala mål till 2030 är att utrota all extrem fattigdom i världen.

Bruttonationalprodukt (BNP) - ett mått på fattigdom och välfärd?

Bruttonationalprodukt (BNP) används ofta som ett mått på levnadsstandarden i ett land, men då används benämningen BNP/capita (BNP/person).

Inom ekonomi används BNP för att ange det totala värdet på alla varor och tjänster som ett land producerar under ett år. I media läser man ofta att BNP beräknas stiga eller sjunka med några procent. Det betyder att landets totala produktion förväntas öka eller minska. Till exempel om efterfrågan på industriprodukter minskar i samband med en global konjunkturnedgång så kommer inte industrierna att kunna producera och sälja lika mycket varor som tidigare. Då minskar också ländernas BNP. Detta ger emellertid inte en sann bild av hur förmöget ett lands befolkning är eftersom BNP/capita räknas ut genom att dividera landets BNP med befolkningsmängden. BNP fördelas på hela befolkningen och berättar därför inte hur stora skillnaderna är mellan de fattigaste i landet och de rikaste.

U-länder och i-länder

BNP avslöjar om ett land är mycket fattigt eftersom BNP då är väldigt lågt. Fattiga länder kallas ibland också för utvecklingsländer eller u-länder eftersom deras industriproduktion är ganska outvecklad, men det finns i regel potential hos dessa länder att utvecklas. I de flesta u-länderna utgör jordbruk befolkningens huvudnäring.

De fattiga ländernas motsats är världens industriländer eller i-länder, som består av alla rika länder med välutvecklad industri och hög BNP/capita.
På den här sidan i Wikipedia kan du studera olika länders BNP

Ett välutvecklat land som Japan har högre BNP jämfört med ett underutvecklat land som Afghanistan. BNP handlar också om tjänster av olika slag. Japan har t.ex. långt utvecklad hälso- och sjukvård till skillnad från Afghanistan.

Fattiga länder har oftast inte råd att satsa på utbildning heller vilket gör att människor inte har kunskap att starta nya företag och uppfinna ny teknik vilket skulle kunna höja landets BNP. Många u-länder har därför stora svårigheter med att ta sig ur fattigdomsfällan.
 

Viktiga begrepp

Befolkning: De människor som bor inom ett geografiskt område, t.ex. en kommun eller ett land.

Befolkningstäthet: Hur många människor det bor på en specifik yta, t.ex. invånare per kvadratkilometer.

Tätbefolkat: När människor bor nära varandra på ett område är det tätbefolkat.

Glesbefolkat: Område där få människor bor - det är långt till närmaste granne.

Urbanisering: När folk flyttar från landet till städer och ökar deras befolkningsmängd.

Migration: När människor flyttar från ett område till ett annat, ofta över landgränser.

Emigrera: Att utvandra, flytta från ett land. Emigration = utvandring

Immigration: Att invandra, flytta in i ett land. Immigration = invandring

Integration: Att mötas, anpassa och påverkas av varandra för att fungera och leva tillsammans.

Assimilering: En grupp överger sin gamla kultur för att fullt ut bli en del av den nya.

Segregation: När olika folkgrupper lever skilda från varandra inom samma område.

Födelsetal: Hur många som föds, ofta angivet i antalet födda per tusen invånare.

Dödstal: Hur många som dör, ofta angivet i antalet avlidna per tusen invånare.

Familjeplanering: Att styra hur många barn man ska få. kan baseras på politiska beslut, som t.ex. i Kina där det sedan 1979 tillämpas en "ettbarnspolitik" vilket innebär att familjer som skaffar mer än ett barn får böta.

Infrastruktur: Vägar, järnvägar och andra system för transporter av varor och människor, men även för energi och information.

 

Internetkällor:
http://www.oikeus.fi/5620.htm (31/10 2011)
http://www.globalamalen.se/om-globala-malen/mal-1-utrota-fattigdom/ (28/03 2017)
https://lakareutangranser.se/vart-arbete (31/10 2011)
http://www.globalis.se/Statistik/Rent-vatten#bars (31/10 2011)
 

Text: Charlotta Hilli, FM, Lärare i samhällslära vid Kyrkslätts gymnasium, Finland


Ny text kommer snart. Allt beräknas vara färdigt under ht 2018.

Texten kommer bl.a. handla om:

  • Ekonomiska villkor för barn och vuxna i Sverige och i olika delar av världen.
  • Förekomst av fattigdom och ohälsa i olika delar av världen.
  • Ojämlika levnadsvillkor i världen, till exempel olika tillgång till utbildning, hälsovård och naturresurser.
  • Några bakomliggande orsaker till, och konsekvenser av, välstånd och fattigdom. Samband mellan fattigdom, ohälsa och faktorer som befolkningstäthet, klimat och naturresurser.
  • Enskilda människors och organisationers arbete för att förbättra människors levnadsvillkor.

 

Fortfarande många fattiga

Jordens befolkning består idag (2018) av över 7,6 miljarder människor. Av dessa är många fattiga. De fattigaste länderna har en befolkning som till stor del lever under ett existensminimum. Med det menas att den genomsnittliga summan pengar som befolkningen lever på är för låg för att tillgodose behovet av mat och kläder i tillräcklig omfattning. Till fattigdom hör också brist på rent vatten, näringsrik mat, mediciner och utbildning.

Fattigdom skapar även en långsiktig ojämlikhet eftersom människor som växer upp i fattigdom ofta har mycket svårt att ta sig ur den.

Uppdaterad: 15 september 2018
Publicerad: 21 december 2014

Annons

Lärarmaterial om Fattigdom och ohälsa i världen

av:
UNICEF Sverige
Målgrupp:
Mellanstadiet, Högstadiet
I det här skolmaterialet ges du och dina elever en introduktion till barnkonventionen och barnets rättigheter.
av:
UNICEF Sverige
Målgrupp:
Mellanstadiet, Högstadiet
Skolmaterial från UNICEF Sverige där du och dina elever i tio fristående lektioner kan arbeta med frågor kring de globala målen och vad de betyder för oss i Sverige.
av:
FN:s utvecklingsprogram (UNDP)
Målgrupp:
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet
Vi är den första generationen som kan avskaffa fattigdomen och den sista som kan bekämpa klimatförändringarna.
av:
Utbildningsradion (UR)
Målgrupp:
Gymnasiet
UR:s serie "Perspektiv på världen" ser på frågor om demokrati, makt, rättigheter och miljö ur nya perspektiv och från olika delar i världen.
av:
UNICEF
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Lättarbetade övningar för högstadiet och gymnasiet. Ni väljer själva vilka av övningarna som passar bäst för er
av:
We Effect
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Undervisningsmaterial med filmer, infografik och quiz anpassat för kurser som samhällskunskap och internationella relationer.
av:
Svenska FN-förbundet
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Att ha koll på läget i världen handlar inte om att kunna rabbla statistik. Det handlar om att förstå hur utvecklingen har sett ut över tid och varför, vilket nuläget är och vad vi ska uppnå härnäst.
av:
Union to Union
Målgrupp:
Gymnasiet
I den här skriften kan eleverna läsa om fackliga hjältar i världen och om de svenska fackens internationella arbete.
av:
Union to Union
Målgrupp:
Gymnasiet
Under de senaste årtionden har globaliseringen förändrat den globala arbetsmarknaden. Arbetskraften i världen har blivit mer rörlig och industrialiseringen har skjutit fart i flera låg- och medelinkomstsländer. Den här skriften handlar om en global arbetsmarknad i förändring.
av:
Union to Union
Målgrupp:
Gymnasiet
Utan kontakter med ett lands fackliga organisationer är det svårt att förstå vad som sker i arbetslivet. Kort broschyr för utskrift om fackföreningsrörelsen på olika kontinenter och i olika länder.
av:
Swedfund
Målgrupp:
Gymnasiet
Den afrikanska kontinenten rymmer idag världens snabbast växande ekonomier och vi ser nu möjlighet att framgångsrikt bekämpa den extrema fattigdomen. Bilden som framträder är ett Afrika som väcker hopp men där det självklart även finns rejäla utmaningar. Syftet med läromedlet Det Nya Afrika är att utmana den traditionella bilden som många i skolan har om Afrika.
av:
Kommerskollegium
Målgrupp:
Gymnasiet
Varför handlar Sverige med omvärlden? Hur ser den internationella handeln ut? Svar på de frågorna får du i det här materialet, anpassat för gymnasieskolan. Skriften innehåller också lättillgänglig information om bland annat EU:s inre marknad, Världshandelsorganisationen WTO, utvecklingsländernas roll i världsekonomin och handelns påverkan på miljön.
av:
Union to Union
Målgrupp:
Gymnasiet
Det är en mänsklig rättighet att organisera sig och vara med i facket. Samtidigt är det i många länder ingen självklarhet, och till och med förknippat med livsfara...
av:
Union to Union
Målgrupp:
Gymnasiet
Din mobiltelefon har en lång historia bakom sig innan den hamnar i din hand. Likaså dina kläder, dina skor och din mat. Faktum är att bakom nästan varje produkt du köper gömmer sig en lång global produktionskedja...
av:
Factlab skola
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Syftet med den här uppgiften är att tydlig- och synliggöra för eleverna vad begreppet hållbar utveckling innebär. Eleverna kommer ges tillfälle att reflektera och diskutera kring människornas livsvillkor i Sverige och i omvärlden utifrån en ekologisk, ekonomisk och social dimension.

Sidor

Artiklar om Fattigdom och ohälsa i världen

Eva Kellerman
2018-05-17
Operation Dagsverke är en insamlings- och informationskampanj som har sin utgångspunkt i barns rättigheter och ett av målen är att eleverna lär sig mer om barnkonventionen. Kampanjen är ett...
M
Studentlitteratur
2017-05-14
Terrorism är ett mycket omdiskuterat begrepp. Den som klassas som terrorist och samhällsfara av en person, kan uppfattas som en hjälte och frihetskämpe av en annan. I samband med attackerna i...
M
Per Jacoby, Svenska FN-förbundet
2014-03-02
Förenta Nationerna är en unik organisation bestående av självständiga stater som gått samman för att arbeta för fred och ekonomiska och sociala framsteg. Unik därför att ingen annan organisation...
S
Sida, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete
2014-03-01
Den orättvisa uppdelningen av jordens resurser har lett till fattigdom, överbefolkning och elände i många av världens u-länder. Men det har blivit bättre och utvecklingen går numera åt rätt håll...
M
Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige
2013-11-17
Inget tyder på att antalet slavarbetare minskar i världen, tvärtom ökar antalet stadigt. För att stoppa det nutida slaveriet måste både fattigdomen och efterfrågan minskas...
M
Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige
2013-11-07
Idag är slaveri förbjudet i hela världen. Det är olagligt att göra någon till slav. Ändå tvingas miljontals barn, kvinnor och män till slavarbete varje dag...
M
Svenska FN-förbundet
2013-10-21
Vet du hur många barn som börjar skolan runt om i världen? Om du känner dig lite osäker så är du inte ensam. Faktum är att svenskar har dålig koll på läget i världen. Ofta känner man inte till...

Podcast om Fattigdom och ohälsa i världen

SO-rummet podcast icon
M
av:
Anna, Kristoffer och Mattias
2016-11-16

Mattias, Anna och Kristoffer pratar om klimatflyktingar. Vad är en klimatflykting? Varför finns det klimatflyktingar?

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-10-19

Julia, Mattias och Kristoffer försöker reda ut vad “segregation” är för något, varför det finns och vad man kan göra åt det. Vi pratar om relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.

Länkar om Fattigdom och ohälsa i världen

Sortera efter:
          

Världens ledare har förbundit sig till 17 globala mål för att uppnå fyra fantastiska saker till år 2030. Att avskaffa extrem fattigdom. Att minska ojämlikheter i världen. Att lösa klimatkrisen. Att främja fred och rättvisa. Genom de Globala målen för hållbar utveckling kan det här uppnås. I alla länder. För alla människor. Om målen ska fungera måste alla känna till dem.

Spara som favorit
          

Genomgång (10:20 min) där du kan lära dig en del om varför vi bor där vi bor. Här berättas kortfattat om segregation, socioekonomisk bakgrund, utbildningsnivå, utsatta områden, miljonprogrammet, osv...

Spara som favorit
          

UR:s serie "Perspektiv på världen" ser på frågor om demokrati, makt, rättigheter och miljö ur nya perspektiv och från olika delar i världen. Det finns 22 kortdokumentärer som är mellan 5 och 10 minuter långa. Här möter vi personer med olika åsikter, möjligheter och perspektiv, blandat med förklarande grafik. Avsnitten avslutas alltid med tankeväckande frågor som sammanfattar innehållet. Varje avsnitt har ett eget, avgränsat tema.

Serien är indelad i åtta huvudteman med 22 underteman:

  1. Miljö: Hotet mot miljön | Kampen för miljön | Solenergi
  2. Ekonomi: Pengar, makten och demokratin | Global ekonomi
  3. Mänskliga rättigheter: När de mänskliga rättigheterna kränks | Dödsstraff | Hbtq – Rättigheter | Hbtq - Hatbrott
  4. Konflikter: Krigets offer | Terrorism
  5. Statsskick: Viral påverkan | Demokrati till varje pris? | Världens största demokrati
  6. Samhälle: Högerextremism | Sverige, ett extremland | Hijras, Indiens tredje kön | Kvotering
  7. Resurser: Människovärde | Bistånd
  8. Sverige och världen: EU | Nato

Här hittar du lärarhandledningen till Perspektiv på världen
Obs! Till varje avsnitt finns dessutom ett arbetsblad att ladda ner.

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (12:50 min) där SO-läraren Björn Andersson berättar om länderna i Afrika söder om Sahara. Här berörs vegetationszoner, klimatzoner, befolkning, urbanisering, industrialisering med mera.

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (10:30 min) där gymnasieläraren Mattias Axelsson berättar kortfattat om absolut och relativ fattigdom. Här berättas också lite om fattigdomens orsaker.

Spara som favorit
          

Globalis är en interaktiv världskarta i FN-förbundets regi. Globalis har gjort en mängd statistik och information från FN och andra internationella organisationer tillgänglig på ett enklare och mer visuellt sätt. Verktyget innehåller en stor databas, där det finns förklaringar och ny FN-statistik sorterat efter teman.

Spara som favorit
          

Genomgång (7:31 min) av SO-läraren Jimmy Holst som berättar om dagens rika och fattiga länder i världen. Läxfilm för åk 7-9 Geografi och Samhällskunskap.

Spara som favorit
          

Genomgång (10:47 min) av SO-läraren Göran Strömberg som berättar om mänskliga rättigheter och några organisationer som arbetar för att sprida och värna dem.

Spara som favorit
          

Genomgång (12:19 min) där SO-läraren Daniel Johansson tillsammans med en kollega går igenom några viktiga begrepp som berör arbetsområdet "befolkningen i världen" i geografi. Här förklaras: urbanisering, kåkstad, försörjning, infrastruktur, befolkningstäthet, tätbygd, glesbygd, delta, flodmynning, migration, emigration, immigration, integration, assimilering, segregation, födelsetal, dödstal, befolkningspyramid, familjeplanering samt befolkningsklockan och dess fem skeden.

Spara som favorit
          

Pedagogisk film i form av en Power Point-presentation (17:41 min) av läraren Anders Brogren. Bildspelet har sin utgångspunkt från en lärobok i samhällskunskap och tar (utan manus...) upp tre teorier som som ger olika förklaringar till varför vissa länder är så kallade u-länder. De tre teorierna är katastrofteorin, konfliktteorin och harmoniteorin. Nämner också malthusianism, beroendeteori och satellit-metropolteorin.

Spara som favorit
          

Presentation (8:43 min) om begreppen HDI och BNP. Presentationen går igenom hur man kan mäta välfärd och fattigdom. Genomgången är gjord av SO-läraren Mikael Larsson. Obs! Ljudet är lågt inspelat på denna redovisning så du måste höja själv.

Spara som favorit
          

Presentation (9:10 min) där du får lära dig hur man kan analysera orsaker och konsekvenser av en händelse eller ett fenomen. Presentationen går igenom tre exempel inom arbetsområdet fattigdom om hur vi kan resonera kring orsak och konsekvens. Genomgången är gjord av SO-läraren Mikael Larsson. Obs! Ljudet är lågt inspelat på denna redovisning så du måste höja själv.

Se även genomgången om Orsaker till fattigdom.

Spara som favorit
          

Presentation (14:40 min) om orsaker till fattigdom som tex brist på mat, vatten och utbildning. Orsakerna tas upp en och en. Genomgången är gjord av SO-läraren Mikael Larsson. Obs! Ljudet är lågt inspelat på denna redovisning så du måste höja själv.

Spara som favorit
          

Genomgång (8:04 min) om begreppet urbanisering och olika för - och nackdelar kring att många bor i städer. Genomgången är gjord av SO-läraren Mikael Larsson.

Spara som favorit
          

Få intressanta fakta med demografi. Den unika statistiktjänsten factlab levererar sanning och kunskap för dig i skolan om vår gemensamma omvärld… Din Kunskap, Din Sanning… I factlab kan du bl.a. jämföra alla världens länder. Se även Factlab skola här på SO-rummet där du hittar färdiga lektionsmaterial till factlab.

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (10:47 min) av SO-läraren David Geiser som tar upp ämnet befolkningsgeografi. Detta är den sista av fyra videos. Ibland kan det vara lätt att känna att alla problem som finns i världen är alldeles för överväldigande. Det kan verka vara en omöjlighet att ställa till rätta med de orättvisor som finns på vår jord. Men det finns möjligheter till förändring som än sker idag. Denna presentation går igenom olika sätt som vi arbetar mot de globala orättvisornas existens.

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (27:21 min) av SO-läraren David Geiser som tar upp ämnet befolkningsgeografi. Detta är den andra av fyra videos. Presentationen tar upp följande frågor:

  • Vad är ett i-land, u-land?
  • Vad är skillnaderna mellan i-länder och u-länder?
  • Hur ser befolkningsfördelningen ut i världens länder? Vad beror det på?
Spara som favorit
          

Befolkningstätheten i Kina är inte så hög som man kanske tror, då det är världens folkrikaste land. Danmark har ungefär samma befolkningstäthet som Kina, men t.ex. Nederländerna har flera gånger högre. I factlab kan du jämföra alla världens länder. Se även factlab skola här på SO-rummet där du hittar färdiga lektionsmaterial till factlab.

Spara som favorit
          

Världens befolkning ökar ständigt, och just nu är det Kina som har den största befolkningen, men så lär det inte se ut i framtiden. Indien går snart om Kina och år 2050 är det Indien som är störst. I factlab kan du se världens befolkning år 2050. Se även factlab skola här på SO-rummet där du hittar färdiga lektionsmaterial till factlab.

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (5:23 min) där du med hjälp av satistikverktyget factlab ges en konkret överblick över befolkningsökningen i världen. Factlab är ett unikt pedagogiskt verktyg med vars hjälp du kan presentera mängder med avancerad fakta på ett enkelt och lättåskådligt sätt. Du hittar fler videotips och lektionsupplägg i avsnittet factlab skola som är ett samarbete mellan SO-rummet och factlab. Prova att experimentera själv på factlab.

Spara som favorit

Sidor

Relaterade ämneskategorier

Med globalisering menas att moderna kommunikationer har gjort att världens länder och folk bundits samman och fått en mer gemensam ekonomi, kultur...

Miljö och hållbarhetsfrågor handlar om samspelet mellan människan och jordens natur och naturtillgångar. Genom en hållbar utveckling kan vi...

Ekonomiämnen som berör det mesta från internationell ekonomi och global handel till privatekonomi och enskild konsumtion.

Om världsekonomi och handel mellan länder. Internationell ekonomi handlar om varuhandel mellan olika länder, men också om investeringar och...

De mänskliga rättigheterna (MR) grundar sig i folkrätten och har en lång historia. De mänskliga rättigheterna fastställdes i sin moderna form av...

Ämnet internationella relationer (IR) handlar om internationell säkerhetspolitik och om förhållandet mellan olika stater och andra internationella...

Aktuella samhällsfakta samt politisk och ekonomisk bakgrund till olika världsdelar och världens länder.

Geografiska fakta och skildringar om olika världsdelar och världens länder.

Efterkrigstidens huvudlinjer och viktiga händelser (1945-1991). Efterkrigstiden var en period av stora politiska omvälvningar runt hela världen....

Under uppbyggnad...

Under uppbyggnad...