M

Klimatet bestäms av temperatur och nederbörd. Områden med s.k. tempererat klimat har fyra årstider. Under hösten är dygnsmedeltemperaturen fallande och ligger mellan 10 och 0 grader.

Klimat

I det här avsnittet förklaras skillnaden mellan väder och klimat. Vi ska också titta på jordens klimatzoner, olika naturliga faktorer som påverkar klimatet samt människans påverkan på klimatet.

Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.

Vädrets kretslopp

Väder visar atmosfärens aktuella tillstånd och beteende (hur det är utomhus just nu). Detta beskrivs med hjälp av temperatur, molnighet, vindar, nederbörd, lufttryck och så vidare.

Vädret påverkar hela jordens ekosystem, samtidigt som ekosystemen påverkar vädret - allt sker i ett enormt och komplicerat kretslopp av olika krafter.

I det här avsnittet förklaras skillnaden mellan väder och klimat. Vi ska också titta på jordens klimatzoner, olika naturliga faktorer som påverkar klimatet samt människans påverkan på klimatet.

Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.

Vädrets kretslopp

Väder visar atmosfärens aktuella tillstånd och beteende (hur det är utomhus just nu). Detta beskrivs med hjälp av temperatur, molnighet, vindar, nederbörd, lufttryck och så vidare.

Vädret påverkar hela jordens ekosystem, samtidigt som ekosystemen påverkar vädret - allt sker i ett enormt och komplicerat kretslopp av olika krafter.

ANNONS

ANNONS

Det vi kallar väder sker till stor del som ett resultat av luftens rörelser i atmosfären, solens strålning, vattnets kretslopp och jordens rörelser.

Klimat och väder mäts i olika tidsskalor

Med klimat menas hur vädret är under en längre tidsperiod. Klimatet kan därför bara fastställas genom analys av väderobservationer som pågått under lång tid.

Både väder och klimat handlar om variationer i atmosfären som beskrivs med hjälp av t.ex. temperatur, nederbörd och molnighet. Klimatet omfattar dock mer än bara atmosfären, vilket innebär att väder och klimat mäts i olika tidsskalor.

Vädret handlar om atmosfärens egenskaper och förändringar vid en bestämd tidpunkt, under ett dygn eller under längre perioder. Man kan exempelvis tala om hur vädret ska bli kl 12 i morgon, under den kommande veckan eller hur vädret var den 26 maj 1912. Vädret beskrivs då i termer av olika egenskaper - exempelvis att temperatur, vindstyrka, högtryck, lågtryck och så vidare.

Klimatet däremot ges av de statistiska mått som vädret har på en viss plats för en definierad tidsperiod. Inom meteorologin mäts klimatet ofta i perioder på 30 år, t.ex. åren 1981-2010. Klimatet beskrivs i termer av medeltemperatur, genomsnittlig årsnederbörd, antal frostnätter, högst uppmätta dygnsnederbörd och så vidare.

Klimat är mer än väder och förändras långsammare

Klimatet omfattar mer än enbart atmosfären. De väderskapande processerna i atmosfären påverkas av havet, markytan och av kryosfären (snö, is och havsis). Även vegetationen och atmosfärens sammansättning påverkar atmosfären. Alla dessa delar kan i sin tur påverkas av yttre faktorer. Till skillnad från vädrets variation sker förändringar i havet och övriga system långsamt, vilket leder till längre tidsskalor för klimatvariationer.

Klimatzoner

Områden som har liknande klimat räknas till samma klimatzon. Det finns fyra olika klimatzoner i världen, tre av dem förekommer i Europa.

Jordens fyra klimatzoner.
  1. Tropisk zon: Klimatzon närmast ekvatorn med tropiskt klimat. Mycket regnskog här. Ett tropiskt klimat präglas av rik nederbörd och höga medeltemperaturer, minst 18 °C varje månad.
  2. Subtropisk zon: Klimatzoner norr och söder om den tropiska zonen. Många öknar finns här. Ett subtropiskt klimat är torrt och varmt med långa varma somrar och korta, milda vintrar.
  3. Tempererad zon: Klimatzonen norr och söder om den subtropiska. Här finns fyra årstider med kalla vintrar och varma somrar.
  4. Polarzon: Klimatzonerna närmast nord- och sydpolen. Polarklimat kallas även arktiskt klimat och innebär att medeltemperaturen aldrig överstiger 10 °C.

ANNONS

ANNONS

Jordens årstider

Energin från solen är den grundläggande förutsättningen för klimatet.

Jordaxelns lutning påverkar hur stor mängd av solstrålarna som träffar jordens yta.

Jordaxelns lutning gör så att det finns årstider på jorden.

Att jordaxeln lutar är anledningen till att vi har olika årstider. När jorden kretsar kring solen lutar den hela tiden med 23,5 grader.

Om nu inte jorden hade lutat skulle vi året runt ha tolv timmars dag och tolv timmars natt. Dessutom skulle vi inte ha haft någon temperaturskillnad mellan sommar och vinter.

Under sommaren lutar norra halvklotet mot solen, då får vi det varmare. Allra högst står solen den 21 juni. Då har vi sommarsolstånd.

Efter detta datum minskar norra halvklotets lutning mot solen och i slutet av september lutar varken norra eller södra halvklotet mot solen. Då får vi höstdagjämning. Det innebär att överallt på jorden är både dag och natt lika långa.

Den 21 december har vi vintersolstånd. Då lutar södra halvklotet som mest mot solen.

I slutet av mars befinner sig jorden åter i det läge då ingen del lutar mot solen. Då får vi vårdagjämning.

Faktorer som påverkar klimatet

Det klimat som råder på jorden idag bestäms av ett antal faktorer som påverkar klimatet olika i tid och rum. De grundläggande faktorerna är strålning från solen (som påverkas av jordaxelns lutning), cirkulation i atmosfären och havet samt topografi (jordytans terräng) på land och i hav.

Den grundläggande energin kommer från solen. Cirkulationen i atmosfären och i haven fördelar energin över jorden beroende på jordytans utseende (läs mer om detta i rutan med fördjupning längre ner).

Ytterligare en faktor som påverkar klimatet är mänsklig aktivitet.

Klimatförändringar orsakade av människan

Klimatförändringarna beror på både naturlig och mänsklig påverkan. Mycket talar idag för att klimatet förändras snabbt och mer än vad de naturliga variationerna åstadkommer. Orsaken till detta är högst troligt industrialiseringen sedan mitten av 1700-talet.

Människans påverkan på jordens klimat består av förändringar i ett antal faktorer såsom växthusgaser, partiklar och naturliga faktorer. Den sammanlagda påverkan som anges har dock skett ojämnt i tiden. Inte minst växthusgasutsläppen låg på tämligen låga nivåer fram till mitten av 1900-talet. Sedan dess har de ökat kraftigt.

Växthusgaser

Strålningsflödena genom jordatmosfären påverkas av atmosfärens sammansättning och innehåll av partiklar (aerosoler) samt moln. Under en längre tid har människan genom förbränning av fossila bränslen förändrat atmosfärens sammansättning.

Eftersom halten av växthusgaser i atmosfären ökar, så ökar den så kallade växthuseffekten.

De vanligaste växthusgaserna är koldioxid, metan, dikväveoxid (lustgas) och ozon. Förekomsten av alla dessa gaser i atmosfären har ökat markant sedan industrialismens början, och särskilt sedan senare delen av 1900-talet.

Orsaken till ökningen av växthusgaser

Orsaken till ökningen är mänskliga aktiviteter, såsom förbränning av fossila bränslen (kol, olja, naturgas) vilket ger koldioxidutsläpp, eller uppfödning och hållning av stora mängder boskap vilket ger metangas.

Vissa kraftfulla växthusgaser finns inte ens naturligt, utan är framställda av människan och verkar dessutom nedbrytande på ozonlagret.

Flera meteorologiska faktorer har därmed förändrats vilket påverkar det globala klimatet.

Klimatförändringarna märks redan idag

Flera tecken talar för att klimatet håller på att förändras utöver den naturliga variationen. Genom att studera långa mätserier av både globala och regionala data kan vi se både temperatur- och nederbördsförändringar redan idag. Vi kan på detta sätt konstatera att klimatet håller på att förändras.

Den globala medeltemperaturen har under den senaste 100-årsperioden ökat med drygt 0,7 grader vilket i klimatsammanhang kan betraktas som en stor och snabb ökning. Andra tecken på förändringar är tillbakagång, minskning av istäcket i Arktis, stigande havsnivåer och förändrade nederbördsmönster.

LÄS MER: Klimatförändringar och global uppvärmning

LÄS MER: Klimatförändringar genom historien

LÄS MER: Globala målen

PODCAST: Global uppvärmning - orsaker, konsekvenser och lösningar

Viktiga begrepp

Väder: Vinden, molnigheten, nederbörden och temperaturen på en viss plats under en kortare tid.

Klimat: Den typ av väder som finns i ett visst område över en längre tid.

Meteorologi: Läran om vädret (atmosfären), dess fysik och kemi. En meteorolog ägnar sig bland annat åt att studera och observera atmosfären och kan på så sätt även förutse det kommande vädret.

Kustklimat: Nära större vatten (oftast hav, men också större sjöar) blir klimatet mildare på vintern och något svalare på sommaren. Detta beror på att vattnet påverkar temperaturen i luften. Stora vatten tar lång tid att värma upp eller kyla ner vilket gör att vattnet fungerar som en temperaturutjämnare på de omkringliggande landområdena.

Inlandsklimat: Inåt landet blir klimatet kallare på vintern och något varmare på sommaren. Inlandsklimat ger större skillnader i temperatur (och årstider) än kustklimat. Det går snabbare att förändra temperaturen på land än ute till havs eftersom mark inte har samma värmebevarande effekt som stora vatten.

Medelhavsklimat: Klimatet runt Medelhavet. Korta milda vintrar och heta torra somrar. Inte så mycket skog, men mycket buskar, olivträd och andra växter som trivs i klimatet.

Växthuseffekten: En del av den värme som når jorden hindras från att studsa ut i rymden. En naturlig (lagom) växthuseffekt är nödvändig för att det ska finnas värme och liv på jorden, men sedan drygt hundra år tillbaka har växthusgaserna ökat genom utsläpp vilket gjort att växthuseffekten blivit allt starkare.

Växthusgaser: Gaser (naturliga eller tillförda) i atmosfären som fångar och håller kvar värmestrålningen från solen.

Utsläpp: Avgaser från fabriker och fordon innehåller ofta växthusgaser. Detta leder till att öka växthuseffekten vilket inte är bra eftersom jordens klimat då blir allt varmare.

Vattnets kretslopp: Vattnets cykliska flöde mellan havet (inkl. vattensamlingar på land) och atmosfären.

Avdunstning: När vatten värms upp av sol och markvärme och övergår från flytande form till gasform, d.v.s. vattenånga. Varm luft stiger uppåt till den kommer tillräckligt högt upp och kyls varefter moln bildas. När sedan molnen kyls ytterligare kondenserar vattenångan i luften och övergår till nederbörd.

Kondens: När vattenånga kyls ner och övergår i fast form till vattendroppar.

Nederbörd: Vatten som faller ner från himlen i form av regn, snö eller hagel.

Golfströmmen: Havsström som tar med varmt vatten från Mexikanska golfen upp till Norden och gör så att klimatet där blir varmare.

Klimatförändringar: Klimatet förändras ständigt. Vissa perioder är kallare, t.ex. istider, medan andra är varmare. Läs mer om klimatförändringar >

Global uppvärmning: Uppvärmning av jordens atmosfär och hav som huvudsakligen orsakas av människans utsläpp av växthusgaser. Den globala uppvärmningen beror på förstärkningen av den naturliga växthuseffekten.

Koldioxidutsläpp: Då fossila bränslen förbränns frigörs den koldioxid som finns i dessa.

Klimatpolitik: Politik som försöker se till att den globala uppvärmningen inte blir för kraftig.

Ekvatorn: Breddgraden som delar Norra halvklotet från det södra.

Norra halvklotet: Den halvan av jorden som är norr om ekvatorn. Södra halvklotet ligger följaktligen söder om ekvatorn.

Permafrost: Marken är frusen (tjäle) året om.

Orkan: Vind som överstiger 32,7 m/s (118 km/h).

Fördjupning

Tre faktorer som påverkar klimatet

1. Strålning från solen

Energin från solen är den grundläggande förutsättningen för klimatet. Strålningen från solen varierar över dagen och under året. Därmed påverkas den dagliga och årliga cykeln för många av klimatets mätbara beståndsdelar. Den mest självklara är temperaturen som varierar i takt med solens intensitet.

Energin från solen absorberas till viss del i jordytan, moln och atmosfären. Därmed sker en uppvärmning. Solenergin som absorberats i havs- eller jordytan kan värma upp luften närmast ytan eller bidra till avdunstning av vatten. En del av energin sänds ut som strålning.

Atmosfären kan tyckas genomskinlig för strålning, men den strålning vi inte ser med blotta ögat absorberas till stora delar av s.k. växthusgaser.

Den infångade energin ger upphov till en temperaturökning i luften. De mest betydande växthusgaserna är vattenånga, koldioxid, metan och dikväveoxid. Men även ozon och halogenerade kolväten är viktiga. De halogenerade kolvätena är stabila föreningar skapade av människan för industriell användning. Läs om växthuseffekten >

2. Cirkulation

Energin som kommer från solen tränger till stor del igenom atmosfären och absorberas i jordytan. Den uppvärmda jordytan värmer i sin tur atmosfären eller gör så att vatten avdunstar och blir till moln.

I huvudsak sker det en kraftig uppvärmning av jorden på lägre breddgrader (nära ekvatorn). Denna överskottsenergi transporteras mot högre och kallare breddgrader av havsströmmar och vindar.

På samma sätt som rörelserna i atmosfären påverkar klimatet på en viss plats så gör havsströmmarna det. Mest inflytande i Sverige har Golfströmmen och dess nordliga utlöpare den Nordatlantiska strömmen. Utan denna värmetransport skulle vi ha kallare vintrar i Europa.

Solen värmer de översta skikten i världshaven. Oceanernas ytströmmar drivs av vindarna och är därför intimt kopplade till atmosfärens cirkulation. Oceanerna har ett medeldjup på runt 4 000 meter. I djupet råder mörker och kyla. Men även här finns det havsströmmar. De drivs av olikheter i salthalt och temperatur.

Ytvattnet är naturligtvis varmast i tropikerna och kallast i ishaven. Men vad inte många vet är att temperaturen under det solbelysta och uppvärmda översta skiktet bara är 1-4 grader. Medeltemperaturen i världshaven är låg.

3. Topografi

Klimatet i en region kan variera över korta geografiska avstånd om höjden ändras. Exempel på detta är klimatet i och kring Alperna eller i de svenska fjällen. På hög höjd finns det glaciärer medan man på lägre höjd har skogar och åkrar. Detta speglar att temperaturen i atmosfären i genomsnitt avtar med höjden.

Avstånd från havet påverkar också klimatet. Havstemperaturer ändras långsamt jämfört med landytors. Därför utjämnas temperaturvariationerna över året och dygnet hos exempelvis kustnära orter som Göteborg och Visby (som har kustklimat) om man jämför dem med platser som ligger i inlandet, som exempelvis Örebro och Växjö (som har inlandsklimat).

Mer extrema skillnader ser man vid jämförelse mellan Irlands kustklimat och inlandsklimatet i exempelvis Novosibirsk, Ryssland. Dessa platser ligger ungefär på samma latitud (breddgrad).

LÄS MER: Atmosfären

LÄS MER: Nederbörd

LÄS MER: Vindar

LÄS MER: Moln

LÄS MER: Ozonskiktet

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vad är skillnaden mellan begreppen väder och klimat?
     
  2. Vilka är jordens klimatzoner? Nämn något typiskt som utmärker var och en av dem.
     
  3. Förklara sambandet mellan jordaxelns lutning och förekomsten av årstider.
     
  4. Nämn några faktorer som påverkar klimatet.
     
  5. Vad menas med växthusgaser?
     
  6. På vilket sätt påverkar vi människor klimatet?
     
  7. Hur märks klimatförändringarna idag?
     
  8. Ge exempel på orter med kustklimat och orter med inlandsklimat. Vad är skillnaden mellan kustklimat och inlandsklimat?


Text: Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI
Hemsida: Väder, väderprognoser, klimat- och vädertjänster i Sverige | SMHI
 

Koppling till skolans styrdokument

Innehållet är kopplat till grundskolans kursplan för Geografi åk 7-9 samt till gymnasiets ämnesplaner för Geografi 1 och Naturkunskap 1a1.
 

Sidan uppdaterad: 17 maj 2019
Ursprungligen publicerad: 14 oktober 2010

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Klimat

Geoskolan

av: Lantmäteriet
Högstadiet, Gymnasiet

En digital lärmiljö som innehåller lektionsförslag och geografisk information för elever i grundskolan och gymnasiet.

+ Läs mer

Globala målen i skolan

av: FN:s utvecklingsprogram (UNDP)
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet

Vi är den första generationen som kan avskaffa fattigdomen och den sista som kan bekämpa klimatförändringarna.

+ Läs mer

Energifallet

av: Naturskyddsföreningen
Mellanstadiet, Högstadiet

Energifallet är ett utbildningsmaterial om energi och hållbar utveckling från Naturskyddsföreningen. Ett material som inte bara ger eleverna teoretiska kunskaper utan även låter dem använda verkligheten utanför klassrummet för att undersöka hur hållbar utveckling hänger ihop med alla ämnen i skolan.

+ Läs mer

Artiklar om Klimat

L

Lätta fakta om vindar

av: Carsten Ryytty
2015-09-09

Vindar är luft som rör sig. Att vindar uppstår beror ytterst på solstrålarnas värme. Även på tio kilometers höjd blåser det vindar, ofta med dubbel orkanstyrka...

+ Läs mer

S

Atmosfären, moln och vindar

av: Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI
2014-03-12

Luft är den gasblandning som finns överallt omkring oss i jordens atmosfär, och som vi behöver för att kunna andas. Luften består till största delen av kväve (ca 78%) och syre (ca 21%). Luften runt jorden kallas för atmosfären. Atmosfären är indelad i olika skikt efter temperaturförhållanden...

+ Läs mer

M

Orkaner - ett fruktat väderfenomen

av: Carsten Ryytty
2014-02-18

De mest dödsbringande av alla sorters oväder är de tropiska orkanerna. När en orkan dragit fram över ett område efterlämnar den förödelse och död...

+ Läs mer

L

Jordens istider

av: Carsten Ryytty
2014-02-18

Om cirka 5000 år bildas ett tusen meter tjockt istäcke i den skandinaviska fjällkedjan. Det är starten på en ny istid som kommer att drabba Sverige hårt. När istäcket är som störst når det långt ner i Europa. Ovanpå vad som en gång var Stockholm är isen 2,5 kilometer tjock...

+ Läs mer

Podcast om Klimat

SO-rummet podcast icon
M

Klimatflyktingar

av: Anna, Kristoffer och Mattias
2016-11-16

Mattias, Anna och Kristoffer pratar om klimatflyktingar. Vad är en klimatflykting? Varför finns det klimatflyktingar?

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
M

Global uppvärmning - orsaker, konsekvenser och lösningar

av: Anna, Kristoffer och Mattias
2016-11-02

Mattias, Kristoffer och Anna pratar om global uppvärmning, dess orsaker och konsekvenser och möjliga lösningar.

+ Läs mer

Länkar om Klimat

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Växtlighet och vatten

Naturgeografi handlar om jordens olika landformer och de processer som påverkar dem. Här hittar du bland annat material...

Jordens inre och yttre krafter

Jordens inre och yttre krafter omformar hela tiden jordens yta. De inre krafterna utgörs främst av vulkaner och...

Miljö och hållbarhetsfrågor

Miljö och hållbarhetsfrågor handlar om samspelet mellan människan och jordens natur och naturtillgångar. Genom en...

Världsdelar och länder - geografi

Geografiska fakta och skildringar om olika världsdelar och världens länder.

Hållbar utveckling

Hållbar utveckling och dess tre former: social hållbarhet, ekonomisk hållbarhet och ekologisk hållbarhet. Hur val och...

Klimatförändringar och global uppvärmning

Om klimatförändringar och olika förklaringar till dessa. Här berörs även klimatförändringens konsekvenser för...

Relaterade taggar

Klimatförändringar genom historien

Klimatet förändras ständigt. Vissa perioder är kallare, såsom istider, medan andra är varmare. Så...

Istider

Istider är geologiska perioder i jordens historia då stora delar av kontinenternas yta varit täckta...

Växthuseffekten

Växthuseffekten är ett sammanfattande begrepp för växthusgaserna (t.ex. koldioxid och metangas) i...

Ozonskiktet

Ozon är en form av syre, men som innehåller fler syreatomer (molekylerna har tre syreatomer...

Åska

Åska är ett väderfenomen av elektriska urladdningar i jordens atmosfär. Omkring 44 000 åskväder...

Moln

Ett moln består av miljarder mikroskopiska vattendroppar som är så lätta att de svävar i luften....

Vindar

Vindar är luft som rör sig. Att vindar uppstår beror ytterst på solstrålarnas värme. Även på 10...

Nederbörd

Nederbörd är regn, snö eller hagel - vatten som i olika form faller från himlen. All nederbörd...

Atmosfären

Jorden är den enda planet i vårt solsystem som är omgivet av ett tunt lager av livgivande gaser,...

Samhällsstatistik

Statistik handlar om kalkyler, analyser och presentation av data och information. Resultatet...

Globala målen

Tidigare historia: Precis efter millennieskiftet (år 2000) antog Förenta nationerna ett antal mål...