Politiskt system
Nya Zeeland tillhör Samväldet med den brittiska monarken som statschef. Parlamentet väljs vart tredje år, och har vissa platser reserverade för maorier. Borgerliga Nationalistpartiet och socialdemokratiska Labour har växlat vid makten sedan 1930-talet, men ett nytt valsystem från 1996 har stärkt småpartierna.
En viktig inrikespolitisk fråga är maoriernas krav på kompensation för mark, som förlorades till brittiska kolonisatörer på 1800-talet.
Fördjupning om aktuell politik i landet hittar du i Landguiden.
Utrikespolitik och försvar
Nya Zeelands tidigare starka band till Storbritannien har efter hand ersatts av en allt tydligare orientering mot Stillahavsregionen och länder i Asien. Särskilt nära står Australien, både ekonomiskt och politiskt.
Ekonomi
Det exportberoende Nya Zeeland är fortfarande ett utpräglat jordbruksland. Produktionen av mejerivaror, kött och ull byggdes upp på 1800-talet för den brittiska marknaden men dominerar den nyzeeländska ekonomin även på 2000-talet. Fiske och skogsbruk ger också viktiga inkomster.
Läs om naturresurser och näringar i avsnittet om Nya Zeelands geografi >
Utrikeshandel
Exporten domineras av jordbruksprodukter, främst mejerivaror och kött. Den största enskilda exportvaran är mjölkpulver.
Australien och Kina är största handelspartner, och en växande andel av den nyzeeländska exporten går till Asien och Mellanöstern.
Sociala förhållanden
Den traditionella nyzeeländska välfärdsstaten har genomgått stora förändringar under senare decennier. I början av 1990-talet sänktes bidrag och ersättningar och medborgarna förväntades ta större eget ansvar för sin sociala trygghet. Labourregeringen i början av 2000-talet stärkte dock åter de sociala förmånerna till en del.
Besök Landguiden och läs mer om Nya Zeeland.
Text: utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Läs mer om
