Paraguays historia

Spanjorerna anländer

När spanska kolonisatörer i början av 1500-talet kom till det som i dag är Paraguay beboddes området av närmare en miljon guaraníer och flera mindre stammar. Spanjorerna kom från Argentina och sökte via Paraná- och Paraguayfloderna en genväg till guld- och silverrikedomarna i Peru. Guaraníierna visade dem vägen, och i gengäld hjälpte spanjorerna dem i strider med andra folk, till exempel payaguá (som gett Paraguay dess namn), guaycurú och abipón.

Det ömsesidiga beroendet gjorde att spanjorer och ursprungsbefolkningen bildade familjer tillsammans, och mestiskulturen är därför djupt rotad i Paraguay.

År 1537 grundade spanjorerna staden Asunción, som blev utgångspunkt för vidare kolonisering av södra Sydamerika. Men där fanns varken guld eller silver och området utvecklades inte ekonomiskt. Kolonisatörernas intresse svalnade och på 1600-talet kom i stället katolska jesuiter för att missionera. De fick stora landområden som de utvecklade till självförsörjande kollektiv tillsammans med ursprungsbefolkningen. De cirka 100 000 människorna som tillhörde ursprungsbefolkningen och bodde i kollektiven var i lag skyddade från att hämtas till arbete på plantager, i gruvor eller inom militären. Systemet retade överklassen i Asunción och 1768 förvisades alla jesuiter från Paraguay.

Självständighet

År 1811 frigjorde sig Paraguay från kolonialmakten Spanien. Efter självständigheten kom landets historia att domineras av ledare som tillgrep diktatoriska metoder för att hålla nationen samman mot fientligt inställda grannländer.

De tre första diktatorerna var civila. Under José Gaspar Rodríguez de Francias diktatur (1814-1840) genomgick landet omfattande sociala förbättringar, men Francia krävde fullständig lojalitet och förde en isolationistisk politik för att svetsa samman landet mot Argentina, som hade planer på att annektera Paraguay. All utvandring stoppades och försök att lämna landet straffades med döden.

Efter Francias död övertog Carlos Antonio López makten. Han lät bygga ut infrastrukturen och försvaret samt avvecklade landets neutralitetspolitik. Antonio López efterträddes av sin son Francisco Solano López, som drev den industriella utvecklingen vidare. 1865 styrde han emellertid landet rakt in i ett förödande krig mot Brasilien, Argentina och Uruguay (trippelalliansen). Paraguay var uselt rustat och Argentina och Brasilien erövrade stora delar av landet, som lades i ruiner. Över halva befolkningen dödades och omfattande svält följde.