Ritualer är en form av handling som upprepas efter bestämda mönster. Ritualerna är viktiga händelser som på olika sätt lyfter fram centrala teman i religionen där ritualen utövas.
En speciell typ av ritual som förekommer inom alla religioner är övergångsritualer. En övergångsritual är en uttrycksfull handling som innebär en symbolisk förändring för de människor som ritualen riktar sig till. Ritualen symboliserar en övergång från det gamla till början på någonting nytt. Ett tydligt exempel på detta är vigselritualen som symboliserar en förändring från ogift till gift.
Vad är en ritual?
Ritualer är en form av handling som upprepas efter bestämda mönster. Ritualerna är viktiga händelser som på olika sätt lyfter fram centrala teman i religionen där ritualen utövas.
En speciell typ av ritual som förekommer inom alla religioner är övergångsritualer. En övergångsritual är en uttrycksfull handling som innebär en symbolisk förändring för de människor som ritualen riktar sig till. Ritualen symboliserar en övergång från det gamla till början på någonting nytt. Ett tydligt exempel på detta är vigselritualen som symboliserar en förändring från ogift till gift.
ANNONS
Sakramenten utgör kristendomens viktigaste ritualer
De kristna ritualerna är kopplade till begreppet sakrament, som betyder heliga handlingar instiftade av Gud. Den katolska kyrkan har sju sådana heliga ritualer (sakrament): dopet, konfirmationen, boten (även kallad bikten), äktenskapet, de sjukas smörjelse (sista smörjelsen), prästvigningens sakrament och nattvarden.
Dessa sju heliga ritualer har katolska kyrkan gemensamt med den ortodoxa kyrkan, men där kallas de för mysterier.
Den protestantiska kyrkan har enkelt uttryckt två sakrament - dopet och nattvarden. Men synen på dessa sakrament skiljer sig mellan olika protestantiska kyrkor och samfund.
Den protestantiska kyrkan är en samlingsbeteckning för en mängd olika kyrkor och samfund vars gemensamma nämnare är att de inte accepterar påven i Rom som ledare för kyrkan.
En sådan protestantisk inriktning är den evangelisk-lutherska, som utgår ifrån reformatorn Martin Luthers (1483-1546) tankar och skrifter. Många stats- och folkkyrkor i Europa är evangelisk-lutherska, däribland Svenska kyrkan.
Även om det finns många likheter i hur de olika kristna kyrkorna ser på bakgrunden, innehållet och utförandet av ritualerna, så finns det också stora skillnader. Låt oss titta lite närmare på hur de kristna kyrkorna förhåller sig till sakramenten.
Barn- och vuxendop
Bakgrunden till dopet går att finna inom judiska reningsritualer och grupper inom judendomen som menade att dopet var ett sätt att omvända sig och ta emot Gud. Den mest kände förespråkaren av detta synsätt var Johannes Döparen. Han omnämns i Nya testamentet och var enligt Lukasevangeliet släkt med Jesus. Det var Johannes som döpte Jesus.
Dopet blev en kristen ritual genom att Jesus (i Matteusevangeliet 28:19 - kallat dopbefallningen) befallde lärjungarna att gå ut och göra allt folk till lärjungar. De skulle döpa folket i fadern, sonen och den helige andes namn. Det är även dessa ord - den heliga treenigheten - som prästerna uttalar när de döper barn och vuxna in i den katolska, ortodoxa och protestantiska kyrkan.
ANNONS
ANNONS
Från början var vuxendop - där den vuxne sänktes ner i vatten - den vanligaste formen av dop, men under 300-talet började de kristna även utföra barndop. Ännu idag praktiseras vuxendop i kristna kyrkor, främst inom protestantiska kyrkor med baptistisk inriktning. Inom den baptistiska rörelsen döps endast vuxna som tagit ställning till sin tro. Exempel på baptistiska kyrkor i Sverige är Evangeliska frikyrkan och Pingströrelsen.
Även inom den katolska och ortodoxa kyrkan samt i protestantiska kyrkor (de som inte har baptistisk inriktning) förekommer vuxendop, även om barndop är det vanligast förekommande. I dessa fall handlar det om människor som i vuxen ålder sökt kyrkan och inte blivit barndöpta.
Barndopet inom kristendomen är nära förknippat med läran om arvsynd. Redan under 300-talet e.Kr var arvsynden ett teologiskt begrepp inom kyrkan. I första Moseboken i Gamla testamentet bryter de första människorna (Adam och Eva) mot Guds förbud att inte äta av den förbjuda frukten. Denna förbjudna handling förde in synden i människornas liv, en slags ondska som enligt arvsyndsläran går i arv (jämför med dålig karma inom hinduismen och buddhismen).
Katolska kyrkan menar att arvsynden är ett tillstånd som varje människa föds in i. Arvsynden är därför inte en personlig synd. Dopet utplånar arvsynden och låter människan vända sig till Gud. Därför är det också viktigt att dopet sker så snabbt som möjligt efter födelsen eftersom barnet är fött in i synd. Skulle ett nyfött barn vara dödligt sjuk kan även lekmän (inte prästvigda) utföra nöddop, så att barnet inte dör i det syndfulla tillståndet.
För reformatorn Martin Luther var läran om arvsynden central. Luther menade att människan ohjälpligt föds in i synd och att enda sättet att komma till frälsning är genom tron på Gud. Luther förkastade aldrig dopet som ett sakrament eftersom Jesus själv döptes och därmed instiftade dopet som en helig handling.
Genom dopet blir barnet upptagen i den kristna församlingen som ett första steg mot den personliga tron på Gud.
Inom den ortodoxa kyrkan har läran om arvsynden aldrig varit framträdande.
Inom de baptistiska kyrkorna förkastas helt tanken om arvsynd och inom flertalet av de moderna protestantiska kyrkorna har man starkt tonat ner läran om arvsynden och att barn skulle födas in i synd.
Barndopet i den katolska kyrkan och i de protestantiska kyrkor som inte är baptistiskt inriktade, sker genom att prästen öser vatten över barnets huvud.
I den ortodoxa kyrkan sänker prästen ner hela barnet i dopfunten. I den katolska och ortodoxa kyrkan efterföljs vattenceremonin dessutom av att barnets huvud, öron, näsa och bröst smörjs med välsignad olja. Denna ceremoni kallas för krismering.
Konfirmationen - en bekräftelse av dopet
I den katolska kyrkan (liksom i den ortodoxa) är konfirmationen ett sakrament och kan ses som en förlängning av dopet. Genom konfirmationen bekräftar den som konfirmerar sig inte bara dopet utan också tron på Gud.
I den ortodoxa kyrkan utgör krismeringsritualen - när barnet smörjs med olja i samband med dopet (se ovan) - en bekräftelse av dopet och innebär att barnet samtidigt blir konfirmerat.
Eftersom konfirmationen är en förlängning av dopet är det avgörande att den som konfirmerar sig är döpt. Är man inte döpt och vill konfirmera sig så måste man först låta vuxendöpa sig. Det gäller inom både den katolska och den evangelisk-lutherska kyrkan.
I den katolska kyrkan sker konfirmationen efter att den blivande konfirmanden tagit sin första kommunion (nattvard) vilket brukar ske i tioårsåldern. Innan dess har barnet i regel haft konfirmationsundervisning i ca två år.
Även i protestantiska kyrkor sker konfirmationen efter en längre tids undervisning. I den Svenska kyrkan brukar ungdomar få konfirmationsundervisning i upp till ett års tid. Andra varianter förekommer också. Svenska kyrkan bjuder in till konfirmation det år man fyller fjorton.
Nattvarden - brödet och vinet blir Jesus kropp och blod
Nattvarden (även kallad kommunionen och eukaristi i den katolska och ortodoxa kyrkan) är en helig handling inom flertalet kristna kyrkor i världen. Men det finns också skillnader i hur man inom kyrkorna uppfattar Jesus kroppsliga närvaro i nattvarden.
Den katolska och ortodoxa kyrkans syn på nattvarden är att brödet och vinet blir Kristi kropp och blod efter att prästen har läst instiftelseorden. Brödet och vinet upphör då att vara bröd och vin. Den katolska kyrkan ansluter sig till den s.k. transsubstantiationsläran, att brödet och vinet förlorar sin substans och blir Kristi kropp och blod. Den ortodoxa kyrkan kallar detta för ett mysterium, något man inte kan förklara.
ANNONS
ANNONS
Den lutherska teologin avfärdar inte att brödet och vinet blir Kristi kropp och blod. När prästen läser instiftelseorden blir Kristus närvarande i brödet och vinet. Detta kallas för realpresens. Konsubstantiationsläran utrycker den lutherska teologins syn på nattvarden, att brödet och vinet blir Kristi kropp och blod men att brödet och vinet behåller sin smak och lukt (substans).
Vissa protestantiska samfund, exempelvis de reformerta kyrkorna, firar nattvarden som en ren symbolisk handling och inte som ett sakrament där brödet och vinet blir Kristi kropp och blod.
Nattvarden firas till minne av Jesus sista måltid tillsammans med lärjungarna [Lukasevangeliet 22:1-23]. Sakramentet fyller flera syften. Först och främst är firandet av nattvarden ett sätt att ta emot Jesus, att ta emot förlåtelse för sina synder och bli en del av den kristna gemenskapen.
Nattvarden som firas under mässan eller nattvardsgudstjänsten inleds med att prästen välsignar vinet och brödet.
I den katolska och ortodoxa kyrkan håller man mycket hårt på att det endast är vigda präster som kan utföra sakramentet. Dessutom praktiserar den katolska och ortodoxa kyrkan slutet nattvardsbord. Med detta menas att det endast är människor som är döpta och konfirmerade i den katolska och ortodoxa kyrkan som får fira nattvard.
ANNONS
ANNONS
I den evengelisk-lutherska kyrkan är det prästen som förrättar nattvarden men inom andra protestantiska kyrkor och samfund, exempelvis de baptistiska kyrkorna, finns inga sådana krav.
Förr höll man inom den evangelisk-lutherska kyrkan hårt på att man var tvungen att vara konfirmerad för att få fira nattvard, men så är det inte längre. I Svenska kyrkan är nattvarden numera öppen för alla som är döpta.
Bikten
Bikten är ett av de sju sakramenten inom den katolska och ortodoxa kyrkan och innebär att man bekänner sina synder inför en präst som sedan ger syndernas förlåtelse. Prästen som tar emot bikten har absolut tystnadsplikt och får inte avslöja någonting som framkommer under bikten.
I katolska kyrkor finns särskilda biktbås där man som katolik kan bikta sig för en präst. I biktbåset finns en vägg med ett gallerfönster som åtskiljer prästen och den som biktar sig.
Det vanligaste är att troende katoliker biktar sig en eller två gånger om året, medan munkar och nunnor biktar sig oftare.
I ortodoxa kyrkor finns inga biktbås utan där avtalar man tid med prästen i församlingen som sedan tar emot bikten. Den ortodoxa kyrkan rekommenderar sina troende att bikta sig fyra gånger om året, men vanligtvis biktar sig ortodoxt kristna en eller två gånger om året.
Bikten har aldrig haft någon central roll inom protestantismen, men flertalet kyrkor och samfund erbjuder själavårdande samtal eller personliga samtal med en präst eller pastor som också har tystnadsplikt.
Sista smörjelsen. Detalj från målningen "The Seven Sacraments" av Rogier van der Weyden (1400-1464).
De sjukas smörjelse
De sjukas smörjelse är ett sakrament inom den katolska och ortodoxa kyrkan. De sjukas smörjelse innebär att prästen smörjer den svårt sjukes händer och panna med välsignad olja, oftast olivolja.
Detta sakrament har ibland kallats för sista smörjelsen eftersom många troende förknippar ritualen med en dödsförberedelse där den döende får de sjukas smörjelse och syndernas förlåtelse. Sakramentet gäller dock alla människor som är sjuka och ges för att den sjuke ska få igen sin hälsa, syndernas förlåtelse och lindring i sin sjukdom.
Prästvigningens sakrament
Prästvigningens sakrament är en viktig religiös ritual i den katolska och ortodoxa kyrkan. Genom denna ritual vigs prästen in i sitt ämbete som ansvarig för utförandet av kyrkans sakrament.
ANNONS
ANNONS
Prästvigning förekommer även inom protestantismen men synen på prästens uppdrag och roll varierar mellan olika kyrkor och samfund. Enligt den katolska och den ortodoxa kyrkan är det bara en vigd präst som får sköta sakramenten, med undantag för dopet som i nödfall (s.k. nöddop) kan utföras av en lekman (en person som inte är präst). Den katolska och den ortodoxa kyrkan menar att alla religiösa ritualer som är utförda av icke prästvigda saknar betydelse. Martin Luther höll delvis fast vid denna tanke när han menade att endast präster kan förkunna och förvalta de två sakramenten dopet och nattvarden samt ge syndernas förlåtelse. I övrigt öppnade reformationen upp kyrkans andra ritualer för lekmän. Det måste också nämnas att inom vissa protestantiska samfund är det endast lekmän som predikar och håller i de religiösa ritualerna.
Den katolska och den ortodoxa kyrkan tillåter inga kvinnliga präster. Dessutom kräver katolska kyrkan att vigda präster lever ogifta i sträng celibat (får inte ha sex). Detta gäller inte i den ortodoxa kyrkan där gifta män får bli präster. Däremot får man inte ingå äktenskap om man redan är prästvigd. Celibatregeln gäller även biskopar i den katolska och ortodoxa kyrkan.
Kravet att leva i sexuell avhållsamhet (celibat) som präst togs bort av reformatorerna. Martin Luther, som själv var katolsk munk och präst innan han bröt med katolska kyrkan, ingick 1523 äktenskap med den före detta nunnan Katharina von Bora (1499-1552). Deras äktenskap blev lyckligt och de fick många barn tillsammans.
Det heliga äktenskapet
Äktenskapetmellan man och kvinna är enligt den katolska och den ortodoxa kyrkan en helig handling genom vilken mannen och kvinnan förbinder sig att leva med varandra. Äktenskapet är evigt och därför är skilsmässa egentligen inte möjlig.
När mannen och kvinnan ingår äktenskap - genom den kristna vigselceremonin - lovar de varandra trohet inför prästen och kyrkan (som är Guds förlängda arm) och blir därigenom en del av kyrkan. För att äktenskapet ska vara giltigt krävs att både mannen och kvinnan är döpta. Sexuella förbindelser innan äktenskapet är enligt kyrkorna en syndfull handling. Det är inom äktenskapet som sexualiteten hör hemma.
ANNONS
ANNONS
Den katolska och den ortodoxa kyrkan menar alltså att äktenskapet är ett oupplösligt beslut. Däremot finns det omständigheter som gör att ett äktenskap kan ogiltigförklaras. Exempel på sådana anledningar är om det framkommer att någon av parterna inte är döpt, om våld eller tvång förekommit innan vigseln och ena parten har tvingats in i äktenskapet.
Den protestantiska kyrkans syn på äktenskapet som en oupplöslig förbindelse har varit betydligt mildare än inom den katolska och den ortodoxa kyrkan.
Enligt reformatorerna var äktenskapet visserligen den enda accepterade samlevnadsformen mellan man och kvinna, men själva vigselritualen sågs inte som en helig handling. Detta gjorde att skilsmässan som en utväg ur äktenskapet inte blev ett brott mot kyrkans grundläggande tanke att heliga handlingar är okränkbara.
Ett sekulariserat samhälle
Ibland brukar man säga att Sverige sedan andra halvan av 1900-talet och framåt har blivit ett sekulariserat land. Med det menas att religionen har fått mycket mindre betydelse i samhället. Det gäller inte bara Sverige utan även de övriga nordiska länderna. Detta har medfört att människornas inställning till de kristna ritualerna har genomgått en förändring. Allt färre människor i vårt land lägger kristna värderingar i ritualerna. Istället betraktas numera dessa ritualer som viktiga och fina traditioner som är värda att upprätthålla. Den religiösa betydelsen har förlorat sin kraft.
Kristendomen har fortfarande stor betydelse
Samtidigt som Sverige och andra västeuropeiska länder har genomgått en sekularisering så får man inte glömma att kristendomen fortfarande är en mycket betydelsefull religion för hundratals miljoner människor runt om i världen. I vissa länder ökar till och med kristendomen i betydelse.
Efter årtionden av religionsförtryck under kommunismens styre i det gamla Sovjetunionen, har den ortodoxa kyrkan i det nya Ryssland återigen blivit en folklig kyrka. Och i många länder runt om i världen, inte minst i länderna i Sydamerika, har den katolska kyrkan fortfarande ett enormt starkt stöd.För flera hundra miljoner troende, oavsett kristen inriktning, har sekulariseringen gått obemärkt förbi. För dessa troende människor utgör de kristna ritualerna ännu en viktig del av livet.
Arvsynd: En synd som kommer från Adam och Evas handlingar när de åt av den förbjudna frukten. Arvsynden är ett tillstånd som varje människa föds in i och därför inte en personlig synd. Dopet utplånar arvsynden.
Ritual: Speciell handling med religiös betydelse som ofta utförs i en speciell ordning, t.ex. bröllop, begravning, bön, ceremonier osv.
Sakrament: Heliga handlingar instiftade av Gud. T.ex. den katolska kyrkan har sju sådana heliga ritualer (sakrament) och dessa är: dopet, konfirmationen, boten (även kallad bikten), äktenskapet, de sjukas smörjelse (sista smörjelsen), prästvigningen och nattvarden.
Övergångsritual: En uttrycksfull handling som innebär en symbolisk förändring för de människor som ritualen riktar sig till. Ritualen symboliserar en övergång från det gamla till början på någonting nytt. Ett tydligt exempel på detta är vigselritualen som symboliserar en förändring från ogift till gift. Övergångsritualer förekommer inom alla religioner.
ANNONS
Visste du att:
Vatten har spelat stor inom olika religioner. Inom kristendomen döps man vatten. För inte så länge sedan ansåg man att odöpta barn var hedningar. Därför var de speciellt hotade av onda makter. Det vatten som används vid dopet kallas vigvatten. Förr i tiden trodde man att vigvatten kunde användas för att bota olika sjukdomar. Men det gällde att hålla reda på om det var en flicka eller en pojke som döpts i vattnet. Vattnet från ett pojkdop fungerade bara på kvinnor. Skulle män botas dög bara vatten där en flicka döpts.
Till Lourdes i södra Frankrike kommer varje år miljoner katoliker. Här finns en helig källa vars vatten katolikerna anser har en särskild kraft. Källan sägs ha sprungit upp på den plats där jungfru Maria år 1858 uppenbarade sig 17 gånger för den 14-åriga flickan Bernadette. Det finns flera berättelser om att källor sprungit upp ur marken just på den plats en helig man eller kvinna mördats. Även innan kristendomen kom till Norden ansågs källor ha en speciell kraft. I källorna offrade man till de hedniska gudarna. Det kunde vara mat, smycken och enligt sägnen även människor.
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
Vad är ett sakrament?
Vad är en övergångsritual? Ge några exempel.
Varför har den protestantiska kyrkan inte lika många sakrament som den katolska kyrkan?
Vad innebär begreppet arvsynd?
Synen på dopet varierar inom kristendomen. Ge exempel på likheter och skillnader mellan de olika kyrkorna.
Vad innebär konfirmationen för en kristen?
Vad är nattvard och varför är det en viktig ritual inom kristendomen?
Varför är det viktigt att bikta sig med jämna mellanrum om man är katolik?
Vad innebär de sjukas smörjelse?
Jämför prästerna inom katolska, protestantiska och ortodoxa kyrkan. Vilka likheter och skillnader nämns?
Hur skiljer sig synen på äktenskapet mellan den katolska och den protestantiska kyrkan?
Vad menas med att "Sverige är ett sekulariserat land"?
Är alla människor runt om i världen lika sekulariserade som oss svenskar? Resonera kring orsaker och skillnader.
Ta reda på:
Hur många i Sverige konfirmerar sig varje år?
Hur många äktenskap respektive skilsmässor förekommer i Sverige varje år?
Litteratur: Catherine Bell. Ritual theory, ritual practice, OUP USA, 2010 Christer Hedin. Kristendom: lära, fromhetsliv och historia, Dialogos förlag, 2011 Tim Jensen, Mikale Rothstein, Jørgen Sørensen Podemann, Religionshistoria - Ritualer, mytologi, ikonografi, Nya Doxa, Nora, 1996 Andrew Lang. Myth, ritual and religion, Indypublich.com, 2006 Michael Stausberg, Olof Sundqvist, Anna Lydia Svalastog. Riter och ritteorier: Religionshistoriska diskussioner och teoretiska ansatser, Nya Doxa, Nora, 2002
FÖRFATTARE
Text: Carl-Henrik Larsson, fil.mag i historia, gymnasielärare i historia, religion och samhällskunskap samt skribent i kulturtidskriften Nordisk Filateli
Julen i Sverige är en festlig blandning av både gamla traditioner och nya seder. Här berättas om historien bakom julmaten, införandet av julgranen och julkrubban, julklapparnas ursprung, den unika svenska jultomten, den mystiska julbocken och den stämningsfulla julottan tidigt på juldagens morgon...
Advent, lucia och jul har i Sverige genomgått många förändringar över tid. Adventsljus, som nu är en tradition, började tändas först på 1870-talet och adventsstjärnor blev inte populära förrän på 1940-talet. Luciafirandet var tidigare endast kopplat till de borgerliga hemmen, och blev först under 1900-talet vanligt i hela landet. Julfirandet har också utvecklats, från att ha varit en tid med fokus på mat och dryck, till dagens mer kommersiella firande med julklappar och granar - vilket började spridas från Tyskland under 1800-talet. Fastän många av dessa traditioner är relativt nya, utgör de idag självklara delar av det svenska julfirandet...
De senaste hundra åren har inneburit att de ceremonier som förr i tiden var förknippade med levnadsloppets stadier idag har förenklats från de överdådiga former de hade tidigare - ofta med syfte att framhäva någons rang. Istället har det numera blivit vanligt att tillämpa det som förr var en skam - strunta i dop, leva ihop utan vigsel och begravas i stillhet, det sistnämnda något som vid 1900-talets början var ett straff för självmördare och avrättade...
Det är sköna maj, bröllopsklockorna ljuder och brudparet duckar för risgrynen som regnar på kyrktrappan. Brudgummen bär frack och kanske hög hatt, bruden har säkert något gammalt och något nytt, något lånat och något blått. Kanske får hon en morgongåva, det låter ju gammaldags. Men vad är nytt och vad är gammalt i våra bröllopsseder?
Fastan, passionstiden, stilla veckan och påsk är typexempel på religiösa seder i kristen tappning. Samtidigt bygger påskhögtiden delvis på arvet från judendomen. Faste- och påsktiden har också många influenser från folktro och från folkliv som kan ledas tillbaka till medeltiden och t.o.m. till förkristen tid...
Jultiden och julhelgen har liksom adventsfirandet stark religiös bakgrund. Det gäller inte bara julbudskapet om att Jesus har kommit till jorden utan också de otaliga seder och traditioner som omger helgen...
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om nattvardens betydelse och symbolik. Nattvarden är en ritual inom kristendomen då deltagare äter en liten mängd bröd och/eller vin. Detta representerar Jesu Kristis kropp och blod...
Artikel i tidningen Släkthistoria där Kristina Ekero Eriksson berättar om varför vi firar påsk. I Sverige har påsken firats i över tusen år, men under seklerna har traditionerna förändrats. Jesu död och uppståndelse har mer eller mindre bytts ut mot godisägg och lammstek. Men vad hände egentligen med skotten mot påskkärringarna, risbastun och den dystra stämningen på långfredagen?
Faktasida på Svenska kyrkans webbplats där du kan lära dig mer om nattvarden. Varje gudstjänst som innehåller nattvard innehåller också ett tillfälle för oss att bli förlåtna våra synder. Jesus förlåter oss allt som blev fel och ger oss möjlighet att gå framåt i livet. Sedan kommer nattvarden, så att vi kan börja vår nystart i gemenskap med Jesus...
Katolska kyrkan har 7 sakrament som beskrivs fartfyllt och enkelt i denna video (2:39 min). Ingår i serien Katolskt för nybörjare som ursprungligen producerats i Tyskland för den Katolska biskopskonferensen. Ges ut av Katolska Pedagogiska Nämnden i samarbete med Studieförbundet Bilda.
Genomgång (9:51 min) där SO-läraren Mikael Larsson berättar om kristendomens stora inriktningar: katolska kyrkan, ortodoxa kyrkan och protestantiska kyrkan.
Genomgång (15:04 min) av läraren Tobias Kjellström som berättar om kristendomens grunder ur olika perspektiv - både historiskt och nutida. Vad gjorde och gör de kristna? Hur trodde och tror man? Hur uppfattade och uppfattar sig de kristna?
Enkel sammanfattning (5:36 min) av kristendomen, av mellanstadieläraren Eva Kleveholt. Här får berättas bl.a. om några av kristendomens högtider och symboler.
En kort presentation (6:47 min) om levnadsregler och ritualer, med exempel inom judendomen, kristendomen och islam. Filmen är gjord av Jakob Björkengren, Ljungenskolan.