M

Indonesiens geografi

Antal invånare: 270 625 568 (2019)
Huvudstad: Jakarta

Geografi och klimat

Indonesien utgörs av en väldig övärld som breder ut sig mellan det sydöstasiatiska fastlandet och Australien. Av de drygt 18 000 öarna är ungefär 6 000 bebodda. Arkipelagen sträcker sig nästan 500 mil i öst-västlig riktning och 200 mil från norr till söder. Rakt genom landet skär ekvatorn. Den indonesiska övärlden omfattar en yta som är något större än Australiens fastland, men fyra femtedelar utgörs av hav. I väster och i söder omges landet av Indiska oceanen och i nordöst tar Stilla havet vid.

Antal invånare: 270 625 568 (2019)
Huvudstad: Jakarta

Geografi och klimat

Indonesien utgörs av en väldig övärld som breder ut sig mellan det sydöstasiatiska fastlandet och Australien. Av de drygt 18 000 öarna är ungefär 6 000 bebodda. Arkipelagen sträcker sig nästan 500 mil i öst-västlig riktning och 200 mil från norr till söder. Rakt genom landet skär ekvatorn. Den indonesiska övärlden omfattar en yta som är något större än Australiens fastland, men fyra femtedelar utgörs av hav. I väster och i söder omges landet av Indiska oceanen och i nordöst tar Stilla havet vid.

ANNONS

ANNONS

Sumatra (482 393 kvadratkilometer) är den största helt indonesiska ön och ingår i ögruppen Stora Sundaöarna. Dit hör även Java och Madura (tillsammans 127 499 kvadratkilometer) och Sulawesi (191 800 kvadratkilometer). Den ännu större ön Borneo delar Indonesien med Malaysia och Brunei. Den indonesiska delen av Borneo kallas Kalimantan (547 891 kvadratkilometer). Längst österut ligger ön Nya Guinea. Dess västra halva, Papua (421 981 kvadratkilometer), tillhör Indonesien.

Indonesien
Bild: Utrikespolitiska institutet

Två andra betydande ögrupper är Maluku (Moluckerna) i nordöst och Nusa Tenggara (Små Sundaöarna), som sträcker sig som ett pärlband av mindre öar från Bali till Timor. Den västra delen av ön Timor är indonesisk, medan den östra utgörs av den självständiga nationen Östtimor.

Indonesiens flagga.

Största delen av Indonesien vilar på vulkanisk grund. Bara på Java finns ett 30-tal vulkaner, av vilka Merapi hör till de mest aktiva. Totalt har Indonesien cirka 400 vulkaner, varav ett 100-tal är aktiva. Ett utbrott i Gunung Tambora krävde 92 000 liv i början av 1800-talet, och 1883 sprängde vulkanen Krakatau bort en hel ö mellan Java och Sumatra. Årligen registreras ett stort antal jordbävningar. I december 2004 drabbades provinsen Aceh på Sumatras nordspets av det kraftigaste jordskalv som noterats i världen på över 40 år (9,3 på Richterskalan). Minst 170 000 Acehbor omkom i de jättevågor, tsunami, som följde på skalvet.

ANNONS

ANNONS

Många av de indonesiska öarna präglas av höga bergskedjor, till exempel Java, Papua och Sumatra. De mest utbredda låglanden, ofta sumpmarker, finns på Sumatras östkust och längs Kalimantans och Papuas sydkuster. Trots omfattande skogsskövling återstår mycket regnskog. I den finns bland annat orangutang (Sumatra, Kalimantan), elefant, näsapa, malajbjörn och noshörning. I Papua lever paradisfåglar och pungdjur, på Komodo och en annan ö finns komodovaranen, världens största ödla som kan bli tre meter lång. Från centrala Java till Timor dominerar savanner med bland annat eukalyptusträd.
Klimat

Indonesien har ett tropiskt havsklimat med hög luftfuktighet. Det varma havsvattnet runt öarna gör att dagstemperaturen ligger på 24–31 grader; det är dock svalare uppe i bergen.

Nederbörden varierar avsevärt med monsunen och lokala vindar. I grova drag är det regnperiod december–mars och torrperiod juni–september. Normalt får västra och norra Indonesien mest regn, omkring 2 000 mm per år. Staden Bogor på Java uppges inneha det dystra världsrekordet på 322 stora oväder per år. Öarna närmast Australien tenderar att vara torrare än övriga öar, med ca 1 000 mm nederbörd om året.

Naturtillgångar och energi

Indonesien är ett av världens mest gynnade länder när det gäller fiskevatten, mineraler och bördig jord. Dessutom är nästan 60 procent av landet täckt av skog. De betydande tillgångarna av kol, naturgas och råolja – även om den senare har minskat betydligt – spelar en viktig roll för landets ekonomi.

Jordbruk

Indonesiens tropiska klimat med rik nederbörd i stora delar av landet gör att förutsättningarna för jordbruk är goda. Nedfall av vulkanisk aska har gjort jorden bördig på flera håll, särskilt på Java och Bali. Stora orörda områden finns på Sumatra, Kalimantan och österut i övärlden, där bördigheten är sämre.

ANNONS

ANNONS

Industri

År 1991 blev industrins bidrag till Indonesiens BNP för första gången större än jordbrukets. Sedan dess har industrins andel ökat ytterligare till nästan hälften av BNP. Många industriföretag är små eller medelstora och framställer produkter för den inhemska marknaden.

Besök Landguiden och läs mer om Indonesien.

 

Text: Utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet

Läs mer om

 

Sidan uppdaterad: 23 augusti 2021
Ursprungligen publicerad: 14 oktober 2010

ANNONS

ANNONS

Länkar om Indonesiens geografi

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Fakta om Indonesien

Aktuell samhällsfakta om Indonesien. Här hittar du en kortfattad politisk och ekonomisk bakgrund om landet samt en del...

Indonesiens historia

Här hittar du material som behandlar Indonesiens historia i stora och små perspektiv.