Berömda kvinnor

Artikel i tidningen Doktorn där du kan läsa om Florence Nightingale som var en av pionjärerna för modern sjukvård. Hon ville reformera den brittiska sjukvården och utmanade gränserna för vad en kvinna fick göra...

Artikel på Stefan Högbergs webbplats "Kvinnliga krigare" där du kan läsa om Hildegard av Bingen (1098-1179). En otroligt produktiv abbedissa som tog sig förbi 1100-talets kvinnosyn...

Artikelserie i fyra delar på Stefan Högbergs webbplats "Kvinnliga krigare" där du kan läsa om den heliga Birgitta. Birgitta Birgersdotter ville gå i kloster. Istället blev hon husfru på Ulvåsa och drottningens överhovmästarinna - men makens död förde med sig ett helt annat liv...
Del 2 - skarpa uppenbarelser
Del 3 - pilgrimsfärder och politik
Del 4 - Kvinnan som förhandlade med påven

Artikel på Stefan Högbergs webbplats "Kvinnliga krigare" där du kan läsa om tio viktiga kvinnor under medeltiden som har påverkat historiens gång. Här berättas kortfattat om: Kejsarinnan Matilda (1102-1167), Ethelfled, merciernas härskarinna (ca 885-918), Margareta Valdemarsdotter (1353-1412), Christine de Pizan (1364-ca 1430), Johanna av Flandern (1295-1374), Kejsarinnan Agnes (1025-1077), Fredegund (ca 545-597), Brynhild (ca 545-613), Matilda av Toscana (1046-1115) och Jeanne d’Arc (1412-1431).

Artikel på Stefan Högbergs webbplats "Kvinnliga krigare" där du kan läsa om en rad viktiga kvinnor under medeltiden. Här berättas kortfattat om: Ingegerd Olofsdotter, Estrid Sigfastsdotter, Gudrid Torbjörnsdotter, Ragnhild av Tälje, Ulvhild Håkonsdotter, “Fru Sigrid”, Kristina Björnsdotter, Magnhild av Fulltofta, Elin av Skövde, Ingeborg av Danmark, “Husfrun på Asknäs”, Katarina Sunesdotter, Margareta Sambiria, Ingeborg Eriksdotter, Helvig av Holstein, Ramborg Israelsdotter, Märta av Danmark, Ingeborg Håkonsdotter, Blanka av Namur, den heliga Birgitta, drottning Margareta, Filippa av England, Dorotea av Brandenburg, Magdalena Karlsdotter (Bonde) och Kristina Nilsdotter (Gyllenstjärna).

Artikel (del 1 av 2) på Stefan Högbergs webbplats "Kvinnliga krigare" där du kan läsa om Kristina Nilsdotter som försökte avstyra Stockholms blodbad. Kristina Nilsdotter var gift med den svenske riksföreståndaren Sten Sture d.y.. När kriget kom och maken dog var det upp till henne att ta över ansvaret...
Här hittar du del 2

Artikelserie i sex delar på Stefan Högbergs webbplats "Kvinnliga krigare" där du kan läsa om Jeanne d’Arc. Det är våren 1428, och Frankrike håller på att gå under. Kriget med England har varat i nittio år av död och förintelse för civilbefolkningen, och engelsmännen har nu erövrat den norra delen av landet...
Del-2-Upp-till-bevis/
Del-3-Jeanne-räddar-Orleans/
Del-4-Kvinnan-som-lyckades-för-bra/
Del-5-Tagen-till-fånga/ 
Del-6-Bränd på bål/

Del ett av podcasten Kvinnliga krigare på författaren Stefan Högbergs webbplats. Alla har hört hennes namn, men få vet vad det var hon gjorde. Vem var egentligen kvinnan som ställde sig i spetsen för Frankrikes arméer, och mot alla odds vände krigslyckan - och blev hon till sist förrådd?

Artikel på Stefan Högbergs webbplats "Kvinnliga krigare" där du kan läsa om drottning Margareta (1353-1412). Margareta giftes bort av politiska skäl vid tio års ålder. Två decennier senare styrde hon Danmark och Norge.

Artikel på Stefan Högbergs webbplats "Kvinnliga krigare" där du kan fortsätta läsa om drottning Margareta (1353-1412). Margareta hade två problem: att skaffa en arvtagare och att erövra Sverige. Hur svårt kunde det vara?

Artikel på Stefan Högbergs webbplats "Kvinnliga krigare" där du kan fortsätta läsa om drottning Margareta. Margareta hade givit de förenade skandinaviska rikena en ny kung. Det hindrade henne inte att styra dem själv.

Artikel i tidningen Allt om Historia där du kan läsa kortfattat om fem kvinnor på slagfältet. Kvinnorna som satt avtryck på slagfältet är inte många, men de finns. Här är berättas om Hannah Snell, som sårades i Indien; Kenau, som gav namn åt argbigga; Boudicca, som dog i ett slag mot romarna; Agustina de Aragón, som blev nationalhjälte; Jeanne d'Arc, som ledde den franska armén under hundraårskriget.

En historia om fenomenala vetenskapliga upptäckter av en kvinna som slår sig fram i en värld styrd av män. Men också om den ovärderliga kärleken vid hennes sida – och en förödande sorg.

I P3 Historia leder Cecilia Düringer lyssnarna genom världshistoriens vindlande berättelser. Vid sin sida har hon skådespelaren Pablo Leiva Wenger som förhöjer dramatiken med scener ur historien. Varje avsnitt handlar om ett historiskt skeende, med en historisk person i fokus.

Vill du veta mer om Marie Curie? Här är några av de böcker som legat till grund för avsnittet: Marie Curie ett liv av Susan Quinn; Marie Curie and her daughters the private lives of science's first family av Shelley Emling; Historien om Europa av Karsten Alnaes

Harriet Tubman var en av den underjordiska järnvägens mest legendariska konduktörer. Hon föddes in i slaveriets bojor, men slog sig fri och ägnade hela sitt liv åt den livsfarliga frigörelsekampen.

I P3 Historia leder Cecilia Düringer lyssnarna genom världshistoriens vindlande berättelser. Vid sin sida har hon skådespelaren Pablo Leiva Wenger som förhöjer dramatiken med scener ur historien. Varje avsnitt handlar om ett historiskt skeende, med en historisk person i fokus.

Vill du veta mer om Harriet Tubman och 1800-talets USA? Här är några av de böcker som legat till grund för avsnittet: Harriet Tubman. The road to freedom av Catherine Clinton; Harriet Tubman. Conductor on the Underground Railroad av Anne Petry; The life of Harriet Tubman Moses of the Underground Railroad av Anne E. Schraff; Slaveri en världshistoria om ofrihet (del 3, 1800 till nutid) av Dick Harrison

Artikel i tidningen Populär Historia där Marie-Louise Rodén berättar om drottning Kristina. Länge betraktades hon som landsförrädare, i dag ses hon snarare som en kulturell visionär. Drottning Kristina gjorde sig känd för att gå sina egna vägar – utan att tänka på vad omgivningen tyckte. Kristina var en kvinna som chockade sin värld...

Artikel på Anna Larsdotters hemsida där du läsa om kvinnor i revolutionens Frankrike.

Anna Larsdotter är journalist och författare som mest skriver om historia.

Artikel på Anna Larsdotters hemsida där du läsa om Agneta Horn (1629-1672). När kommer filmen om hennes liv? Om man får tro den märkliga självbiografi hon lämnade efter sig innehöll adelskvinnan Agneta Horns liv allt en filmmakare skulle kunna önska: krig och romantisk kärlek, släktfejder och onda styvmödrar, aristokratiskt slottsliv, plötslig död och gäckade spådomar...

Anna Larsdotter är journalist och författare som mest skriver om historia.

Biografiskt lexikon för Finland (BLF) har många omfattande artiklar om historiska kändisar med anknytning till Sverige och Finland. Här kan du läsa om Katarina II (1729–1796), kejsarinna av Ryssland. Katarina som av sin samtid hedrades med epitetet ”den stora”, betraktade sin regering som en fortsättning på Peter den stores reformarbete för Ryssland, och hon styrde sitt land enligt den upplysta despotins principer. Katarinas riksomfattande reformer påverkade förhållandena även i Gamla Finland, den del av östra Finland som under 1700-talet avträtts till Ryssland. 


Biografiskt lexikon för Finland (BLF) har många omfattande artiklar om historiska kändisar med anknytning till Sverige och Finland. Här kan du läsa om heliga Birgitta (1303–1373). Under medeltiden var ingen svensk mer berömd i Europa än Den heliga Birgitta. Liksom Katarina av Siena utövade hon också ett politiskt inflytande. Hon var en av de första författarna i Sverige. Birgittinklostret i Nådendal har haft en djupgående inverkan på det andliga livet i Finland, och minnet av Birgitta har levt kvar i den folkliga traditionen trots att Birgitta aldrig själv besökte Finland...

Biografiskt lexikon för Finland (BLF) har många omfattande artiklar om historiska kändisar med anknytning till Sverige och Finland. Här kan du läsa om unionsdrottningen Margareta I (1353–1412)
. När Margareta föddes var hennes möjligheter att nå tronen små. Hon blev tidigt en bricka i det politiska spelet och giftes bort med den svenske kungens son Håkan Magnusson, som var kung i Norge. Efter Håkans död var hon sonen Olofs förmyndare och regerade i hans namn. Olof dog plötsligt, och Margareta efterträdde honom i Danmark och Norge. Ett uppror i Sverige ledde till att hon också fick makten där. Hennes skapelse, Kalmarunionen, befästes genom kröningen av Erik av Pommern 1397. Margareta innehade dock även fortsättningsvis den politiska makten och regerade enväldigt till sin död 1412...

Biografiskt lexikon för Finland (BLF) har många omfattande artiklar om historiska kändisar med anknytning till Sverige och Finland. Här kan du läsa om drottning Kristina (1626–1689)
. Drottning Kristina, den sista av huset Vasa på tronen, hör till Sveriges mest omstridda regenter. Hennes regenttid inleddes med en förmyndarregering, och hennes eget styre präglades av slöseri med kronans tillgångar och av ökat adelsvälde. Trots flera försök att finna en make åt henne förblev hon ogift. Hennes personlighet har tolkats på många olika sätt. Hon orsakade samtidens största politiska skandal genom att abdikera, konvertera till katolicismen och flytta till Rom, där hon verkade som beskyddare av konst och kultur fram till sin död...

Biografiskt lexikon för Finland (BLF) har många omfattande artiklar om historiska kändisar med anknytning till Sverige och Finland. Här kan du läsa om Karin Månsdotter (1550–1612)
. Hon föddes 1550 och var omkring fjorton år när hon träffade Erik XIV. Hon blev kungens frilla, och när Erik beslöt att ge henne en officiell ställning hade hon redan fött honom två barn. När Erik gifte sig med Karin och lät kröna henne till drottning begick han ett allvarligt brott mot de vedertagna konventionerna. Bröllopet blev en signal till uppror och Erik avsattes. Karin följde honom i fängelset och paret fick ytterligare barn. Efter Eriks död fick Karin Liuksiala kungsgård som förläning. Karin Månsdotter dog 1612 och bisattes följande år i Åbo domkyrka...

Katarina den stora, en fattig prinsessa som tog sig hela vägen till toppen. Det börjar med ett misslyckat äktenskap men slutar i triumf när hon tar över tronen - som kejsarinna av det ryska imperiet.

I P3 Historia leder Cecilia Düringer lyssnarna genom världshistoriens vindlande berättelser. Vid sin sida har hon skådespelaren Pablo Leiva Wenger som förhöjer dramatiken med scener ur historien. Varje avsnitt handlar om ett historiskt skeende, med en historisk person i fokus.

Vill du veta mer om Katarina den stora? Här är några av de böcker som legat till grund för avsnittet: Katarina den stora av Marie Tetzlaff; Romanov – den sista tsardynastin 1613-1918 av Simon Sebag Montefiore; Catherine the great – Robert K. Massie.

Drottningarnas drottning, den evigt unga Elisabet I regerade med fast hand i 45 år – ensam. Hon vägrade gifta sig med en makthungrig man. För Elisabets enda make var plikten: att styra sitt England.

I P3 Historia leder Cecilia Düringer lyssnarna genom världshistoriens vindlande berättelser. Vid sin sida har hon skådespelaren Pablo Leiva Wenger som förhöjer dramatiken med scener ur historien. Varje avsnitt handlar om ett historiskt skeende, med en historisk person i fokus.

Vill du veta mer om Elisabet I och 1500-talets England? Läs någon av följande böcker: Elisabet I – historien om drottningen och hennes förtrogna av Anna Whitelock; The Tudors av Neville Williams och Antonia Fraser; Elizabeth's London everyday life in Elizabethan London av Liza Picard; Elizabeth I av Anne Somerset; Furstinnan och stjärntydaren – berättelsen om tre renässansregenter och deras astrologer av Anna Carlstedt

Den modiga Sophie Scholl var medlem i motståndsrörelsen Vita rosen som stod upp mot Hitler. Mitt under brinnande andra världskrig protesterade hon mot nazismens barbari – med livet som insats.

I P3 Historia leder Cecilia Düringer lyssnarna genom världshistoriens vindlande berättelser. Vid sin sida har hon skådespelaren Pablo Leiva Wenger som förhöjer dramatiken med scener ur historien. Varje avsnitt handlar om ett historiskt skeende, med en historisk person i fokus.

Vill du veta mer om Sophie Scholl och Vita rosen? Läs gärna Sophie Scholls korta liv av Hermann Vinke, en av de böcker som legat till grund för det här avsnittet. Eller se spelfilmen Sophie Scholl – de sista dagarna.