Den gustavianska tiden inleddes 1772 i samband med Gustav III:s oblodiga statskupp. Vid kuppen användes vita armbindlar som kännetecken av de kungatrogna. Bilden visar Gustav III, porträtterad av Alexander Roslin (1718-1793).
M

Gustavianska tidens Sverige 1772-1809

Tiden mellan 1772-1809 brukar inom svensk historia kallas den gustavianska tiden efter Sveriges dåvarande två regenter: Gustav III (kung 1772-1792) och hans son och efterträdare Gustav IV Adolf (kung 1792-1809).

Gustav III tar makten

Gustav III kom till makten 1772 genom en oblodig statskupp som satte punkt för den s.k. frihetstiden. Under frihetstiden hade Sverige styrts av riksdagen och rådet. Kungens makt hade då varit starkt begränsad för att förhindra Sverige från att kastas in i liknande oroligheter som under Karl XII:s tid vid makten (se stormaktstiden). Under frihetstiden växlade makten istället mellan de två rådande politiska partierna, hattarna och mössorna, som ofta käbblade med varandra. Genom sitt maktövertagande ansåg Gustav III att han hade räddat Sverige från inre splittring och kaos. Riksdagens makt skulle nu minskas och landet skulle hädanefter styras med en fast hand som tiden innan frihetstiden då Sverige hade regerats av enväldiga kungar och drottningar.

Den främsta orsaken till att Gustav III kunde ta över makten var att stora delar av folket också ville ha förändring.

Bild:

Gustaf III:s kröning i Storkyrkan 1771. Detalj från en ofullbordad målning av Carl Gustaf Pilo (1711-1793).

Bönderna gav sitt stöd till kungen i hopp om att få det bättre och att adelns förmåner i samhället skulle minskas. Adeln valde å andra sidan också att stödja kungen i hopp om att reducera böndernas makt i riksdagen.

Gustav III - en upplyst kung

Efter att ha fått stöd hos folket började Gustav III genomföra förändringar i riket. Han mildrade de rådande strafflagarna och avskaffade bland annat dödsstraffet för en rad olika brott. Gustav III visade också tolerans i religionsfrågor och gav judar och katoliker lov att utföra sin religion i några av Sveriges städer.

Gustav III var starkt påverkad av fransk kultur och hade det franska hovet i Versailles som förebild. Han var intresserad av språk och teater och grundade Svenska Akademien samtidigt som han startade flera teatrar i Sverige, däribland Kungliga Operan i Stockholm. Många konstnärer, diktare och författare gynnades av kungen under hans tid vid makten. Mest känd av dessa är diktaren och visförfattaren Carl Michael Bellman som hade en nära relation med Gustav III.

Folkligt missnöje mot Gustav III:s styre

Men allteftersom stora delar av folket förstod att Gustav III inte skulle komma att hjälpa dem med deras tidigare förhoppningar, började kritiska röster höjas mot kungamakten. Det ökade missnöjet framfördes bland annat i dåtidens tidningar, som genom den nyetablerade tryckfrihetslagen från 1766 hade rätt att skriva i stort sett vad de ville. Men när kritiken mot Gustav III växte, lät han snart ändra tryckfrihetslagen och förbjuda all kritik mot kungamakten.

"Gustav III:s besök i Konstakademien 1782 ". Del av en målning gjord av Elias Martin (1739-1818).

Användbara begrepp

Envälde: Ett statsskick där den offentliga makten utövas av en envåldshärskare med absolut (fullständig) makt, t.ex. en diktatur.

Statskupp: Olagligt maktövertagande i en stat utfört av en mindre grupp. En statskupp kan ske med användande av våld, hot om våld eller endast genom politiska medel.

Tryckfrihetslagen: En av Sveriges fyra grundlagar. Lagen om tryckfrihet är en av grunderna i moderna demokratiska samhällen.

Censur: Kontroll, förhandsgranskning och övervakning av folks åsikter. Motsats till yttrandefrihet. Läs mer >

Reform: Att omforma, omgestalta, förbättra. En förändring till ett nytt och bättre tillstånd i samhället.

Den nya censuren skapade stor irritation bland folket och vid mitten av 1780-talet hade Gustav III:s stjärna dalat.

För att återvinna sin popularitet och tysta all kritik, förklarade han 1788 krig mot Ryssland. I ett försök att få det hela att se ut som ett försvarskrig, hade Gustav III arrangerat så att förklädda ”ryska” trupper anföll den svenska gränsen i Finland. Realpolitikern Gustav III skulle därmed rädda Sverige mot deras gamla arvfiende Ryssland. Kriget gick dåligt, men Sverige kunde tack vare den svenska flottans seger vid Svensksund 1790 få till godtagbara fredsvillkor för Sverige.

Missnöjet mot den enväldige kungen fanns emellertid kvar. En sammansvärjning började nu ta form hos en grupp adelsmän som förberedde ett attentat. Skottet föll till sist vid en maskeradbal på Kungliga Operan i Stockholm den 16 mars 1792, varefter Gustav III avled några veckor senare.

Gustav IV Adolf ärver makten

Gustav III efterträddes av sin son Gustav IV Adolf som genomförde en rad reformer. Bland annat utvecklades jordbruket genom införandet av skiftesrörelsen som innebar att mindre jordplättar slogs ihop till större. Den nya kungen såg också till att näringslivet moderniserades. Men det som skulle visa sig vara av störst betydelse för Sveriges närliggande framtid var Gustav IV Adolfs utrikespolitik. Kungen demonstrerade tidigt en franskfientlig hållning eftersom han föraktade den franska revolutionen med dess idéer som spreds i Europa genom Napoleon och hans segerrika arméer. Sverige anslöt sig därför till Napoleons fiender som leddes av Storbritannien. Gustav IV Adolfs beslut att motarbeta Frankrike skulle få katastrofala följder för Sverige.

Gustav IV Adolfs utrikespolitik drar in Sverige i Napoleonkrigen

Efter att Ryssland slutit fred med Frankrike 1807 dominerade Napoleon den europeiska kontinenten. Men på haven runt omkring var det Storbritannien som bestämde. Napoleon hade tidigare inlett en kontinental handelsblockad mot Storbritannien i ett försök att få det fientligt sinnade öriket till förhandlingsbordet. Men det fanns luckor i systemet, däribland Sverige som vägrade att bryta sina viktiga handelsförbindelser med Storbritannien. Napoleon och den ryske tsaren Alexander I, som nu var Frankrikes nya allierade, kom därför överens om att Ryssland skulle göra upp med det bångstyriga Sverige på egen hand.

Gustav IV Adolf avskydde Napoleon och stod orubbligt fast vid sin personligt färgade antinapoleonska politik.

Sverige förlorar Finland

I februari 1808 gick de ryska trupperna till storskaligt angrepp mot Finland som utgjorde Sveriges östra rikshalva. Sverige var vid tiden för angreppet illa rustat för krig men lyckades ändå hålla ut i ett och ett halvt år. Men i september 1809 hade Sverige fått nog och kapitulerade efter att ryska trupper ockuperat stora delar av den norrländska kusten och därigenom hotade Stockholm. Gustav IV Adolf, som var ansvarig för eländet, hade ett halvår dessförinnan avsatts genom en statskupp och utvisats från Sverige. Men då var allt redan förlorat.

Den efterföljande fredsuppgörelsen blev den hårdaste i Sveriges historia. Sverige blev tvunget att avträda hela Finland till Ryssland vilket innebar att en tredjedel av rikets landareal och en fjärdedel av befolkningen gick förlorad.
 

Svensk handel med Kina

Under åren 1731-1806 anlöptes Kanton i Kina av något hundratal svenska fartyg från Svenska Ostindiska Kompaniet. Här lastades te i blyfordrade lådor (för att klara fukten under färden till Göteborg). Dessutom fraktades stora mängder porslin och packar med sidan. Arrak (ostindiskt brännvin) togs alltid med – för att hemma i Sverige omvandlas till punsch. Ur Kantons förrådshus hämtades ingefära och kanel, kalangarot, kinarot (till mediciner) och kinesiska rabarber. Tunnor med risgryn och sagogryn. Rottingkäppar blev till eleganta spatserkäppar för promenerande svenskar (spanska rör). Stolsitsar av flätad rotting uppskattades mycket i Sverige – som en del av kineseriet. I mindre mängder förde besättningarna hem lackerade skrin, målade tapeter och spegelglas, pärlemor och solfjädrar.

Européernas ankarplats hette Vampo och låg cirka en och en halv mil från själva Kanton. Varje ankommande fartyg hälsades med salut av övriga europeiska fartyg, kanske 8-9 till antalet. Även om de olika ländernas ostindiska kompanier försökte slå ut varandra hemma i Europa, så samarbetade de oftast mycket bra i Kanton. Under den tid av året som dessa fartyg låg utanför Kanton strömmade folk från hela provinsen in till staden och där hölls en mycket livlig marknad.

Intressanta fakta om gustavianska tidens Sverige

Visste du att:

  • Carl Michael Bellman (1740-1795) har blivit något av en svensk nationalskald. Bellmans mest kända verk är Fredmans epistlar som handlar om urmakaren Fredman som supit bort sin verksamhet. Det är en person som har många drag gemensamt med Bellman själv. Bellmans sista år var bedrövliga. Han kunde inte betala sina skulder och hamnade i fängelse. Strax efter detta dog han. Då var han en trött och besviken man.
  • 1778 ville Gustav III att ”fint folk” i Sverige skulle bära en dräkt som han personligen hade ritat och som kom att kallas Svenska dräkten. Idén med denna ”uniform” för herrskapsfolk var att kungen ville att Sverige skulle spara pengar. Svenska dräkten skulle förhindra att man använde alltför extravaganta kläder.  Kungen nådde aldrig sitt mål. Dräkten visade sig snarare bli dyr än billig och försvann inom kort.
  • Teaterkungen Gustav III var tolv år när han författade en rad teaterpjäser på franska. Bland annat skrev han en tragedi om ett kungamord. Man kan tycka att det är rätt typiskt eftersom han sköts när han var på teater och dog kort därefter.
  • Den 16 mars 1792 mördades Gustav III på en maskeradbal av ett skott i veka livet. Skottet visade sig bestå av två större kulor, omkring 6 millimeter stora, tre hagel och det översta av en järnnubb samt förladdningen. I dag med vår medicinska kunskap hade kungen överlevt.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vad kännetecknade frihetstiden och hur förändrades det politiska läget i Sverige när Gustav III tog makten?
     
  2. Hur och varför tog Gustav III makten?
     
  3. Gustav III benämns ofta som en upplyst kung. Varför tror du? Kan du även hitta exempel som pekar på motsatsen? I avsnittet om upplysningen hittar du mer fakta om upplysningsidéerna.
     
  4. Varför växte folkets missnöje mot kungen med åren?
     
  5. Vad gjorde Gustav III för att öka sin popularitet 1788?
     
  6. Berätta om Gustav III:s död.
     
  7. Gustav IV Adolf (Gustav III:s son) genomförde en rad reformer, men han bar också huvudansvaret för Sveriges förlust av landsdelen Finland. Förklara varför.
     
  8. Resonera kring varför Gustav IV Adolf inte gillade den franska revolutionen.
     
  9. Varför anföll Ryssland Sverige 1808?

Frågor om Ostindiska kompaniet (nedre faktarutan)

  1. Vilka av varorna från Kina tror du var särskilt värdefulla och eftertraktade i Sverige?
     
  2. Vilken var Ostindiska kompaniets hamn i Kina och vilken stad var hemmahamn i Sverige? (I den senare finns kompaniets lagerbyggnad och kontor fortfarande kvar vid Norra Hamngatan.)
     
  3. Under vilken tidsperiod pågick kompaniets Kinahandel och hur omfattande var den?

Ta reda på:

  1. Vad är Svenska Akademien och vad har den för uppgifter?
     
  2. Berätta kortfattat om det s.k. finska kriget och hur det slutade. I avsnittet om när Sverige förlorade Finland hittar du mer fakta.

Diskutera:

  1. Varför kan Gustav III ha blivit så intresserad av Frankrike?
     
  2. Vad gjorde Gustav III för något som var bra för landet och svenskarna? Vad var dåligt? Kan man säga att Gustav III var en bra kung?
     
  3. Hur tror du Sveriges fortsatta historia hade sett ut i grova drag om Finland hade fortsatt tillhöra Sverige?

 

Litteratur:
Göran Behre m.fl., Sveriges historia 1521-1809, Almqvist & Wiksell, 1996
Den svenska historien (Bonniers lexikon), band 10 – Gustav III, en upplyst envåldshärskare, Bonniers, 1993
Bra Böckers Lexikon 2000, band 10, Bokförlaget Bra Böcker, 1996

Susanna Hedenborg, Lars Kvarnström, Det svenska samhället 1720-2006, Studentlitteratur AB, 2006


Text: Robert de Vries (red.)
Intressanta fakta är skrivet av Carsten Ryytty, historielärare och författare, känd för att göra historia roligt. Fler fascinerande historiska fakta hittar du i hans bok Historiens underbara värld.
Faktarutan om Ostindiska kompaniet är skrivet av Hans Thorbjörnsson, läromedelsförfattare.
 

Läs mer om

Kartor

Tiden mellan 1772-1809 brukar inom svensk historia kallas den gustavianska tiden efter Sveriges dåvarande två regenter: Gustav III (kung 1772-1792) och hans son och efterträdare Gustav IV Adolf (kung 1792-1809).

Gustav III tar makten

Gustav III kom till makten 1772 genom en oblodig statskupp som satte punkt för den s.k. frihetstiden. Under frihetstiden hade Sverige styrts av riksdagen och rådet. Kungens makt hade då varit starkt begränsad för att förhindra Sverige från att kastas in i liknande oroligheter som under Karl XII:s tid vid makten (se stormaktstiden). Under frihetstiden växlade makten istället mellan de två rådande politiska partierna, hattarna och mössorna, som ofta käbblade med varandra. Genom sitt maktövertagande ansåg Gustav III att han hade räddat Sverige från inre splittring och kaos. Riksdagens makt skulle nu minskas och landet skulle hädanefter styras med en fast hand som tiden innan frihetstiden då Sverige hade regerats av enväldiga kungar och drottningar.

Uppdaterad: 30 maj 2018
Publicerad: 03 oktober 2010

Annons

Artiklar om Gustavianska tidens Sverige

M
Magnus Västerbro
2018-05-30
Kvällen den 16 mars 1792 var det maskerad på Kungliga Operan i Stockholm. Alla visste att kungen skulle vara där. Och det var han, trots att han blivit varnad om att det pågick en mordkomplott...
L
Herman Lindqvist
2018-02-18
Låt dig inte luras av 1700-talets pudrade peruker och glänsande sidenrockar, för där under finns de första svenskar som vi helt känner igen, som tänker som vi, som nynnar samma melodier och...
M
Sara Medberg
2015-10-21
Bakom den moderna kvinnobildningen ligger till betydande del den förbättrade utbildningen för flickor ur de högre samhällsklasserna under 1700-talet. Denna utbildningstrend spred sig sedan även...
M
Sara Medberg
2015-10-20
Flickor hade länge under historien mycket sämre möjligheter att få utbildning än pojkar. Fram tills 1700-talet fick de ofta bara lära sig grundläggande saker som att läsa och skriva lite. Men...
L
Hans Thorbjörnsson
2014-05-13
Sverige har under perioder varit inblandat i den grymma slavhandeln över Atlanten. Kring mitten av 1600-talet bildades det Svenska Afrikakompaniet som köpte slavar i Afrika för att sedan sälja...
M
Kerstin Ackerhans
2013-09-15
Livet ombord på ostindiefararna var hårt och farligt. Många av besättningsmännen insjuknade eller dog på den långa färden. Men för Ostindiska kompaniets ägare inbringade varje lyckad resa en...
M
Kerstin Ackerhans
2013-09-13
Ostindiska kompaniets epok var en tid då Göteborg blomstrade, då te och kinesiskt porslin fanns i varje bättre hem, och då kompaniets direktörer kunde skapa förmögenheter som blev grundplåt till...
M
Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige
2013-08-29
Slavhandeln hjälpte till att göra Europa rikt och även Sverige tjänade pengar, bland annat på att sälja järn som användes till slavbojor och vapen...
M
Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige
2013-08-22
Under 1700-talet gjorde även Sverige upprepade försök att skaffa sig en koloni. Till slut, 1784, lyckades den svenske kungen Gustav III köpa den lilla ön Saint Barthélemy från Frankrike. Redan...

Länkar om Gustavianska tidens Sverige

Sortera efter:
          

Biografiskt lexikon för Finland (BLF) har många omfattande artiklar om historiska kändisar med anknytning till Sverige och Finland. Här kan du läsa om Gustav IV Adolf (1778–1837)
. Han var Sveriges och Finlands sista gemensamma regent. Han försökte förbättra statens finanser och bevara freden med Ryssland. Napoleontidens stormakts-politiska förvecklingar och kungens bristande omdömesförmåga ledde dock till att Sverige förlorade Finland, vilket i sin tur också ledde till att Gustav och hans efterkommande miste den svenska kronan...

Spara som favorit
          

Biografiskt lexikon för Finland (BLF) har många omfattande artiklar om historiska kändisar med anknytning till Sverige och Finland. Här kan du läsa om Gustav III (1746–1792)
. Gustav III lyckades genom sin politiska begåvning överföra makten från riksdagens ständer till monarken. Som vän av konst och litteratur var Gustav en mecenat av samma rang som Fredrik II av Preussen och Katarina II av Ryssland. Hans krigspolitik väckte en finsk opposition, som lekte med tanken att lösgöra Finland från Sverige. Det gustavianska statsskicket förblev i kraft i Finland då storfurstendömet år 1809 förenades med Ryssland.

Spara som favorit
          

Teaterkungen Gustav III är mest känd för lönnmordet på maskeradbalen, men hans liv innan dess kantades av sexskandaler, djärva politiska beslut - och den hatiska konspirationen som blev hans död.

I P3 Historia leder Cecilia Düringer lyssnarna genom världshistoriens vindlande berättelser. Vid sin sida har hon skådespelaren Pablo Leiva Wenger som förhöjer dramatiken med scener ur historien. Varje avsnitt handlar om ett historiskt skeende, med en historisk person i fokus.

Vill du veta mer om Gustav III så kan du läsa Politik och passion av Henric Bagerius och Louise Berglund, Gustav III av Leif Landen, En bädd av dun av Christopher O’Regan och Gustav III:s ryska krig av Gunnar Arteus. Det är några av de böcker som har legat till grund för det här avsnittet.

Spara som favorit
          

Akademisk artikel (PDF-format) i Historisk tidskrift av Hanna Enefalk. Tills för ganska nyligen ansågs det självklart att kvinnor inte skulle dricka alkohol. Men hur länge hade det varit så? Många av de uppfattningar om manligt och kvinnligt vi har i dag kom till under 1800-talet, då medelklassens ideal slog igenom och kvinnors drickande kom att ses med ogillande. Denna uppsats undersöker de samhällsskikt som dominerade i Sverige före dessa attitydförändringar, under den gustavianska tiden.  Det visar sig att kvinnor ur de högre stånden då kunde dricka alkohol, såväl till vardags som till fest, utan att man tyckte det var vare sig uppseendeväckande eller klandervärt...

Spara som favorit
          

I Riksarkivets digitala arkiv hittar du originalhandlingar (primära källor) i form av listor, statistik, register, redogörelser och så vidare om skatter. Sedan mitten av 1500-talet har vi en rik dokumentation av olika skatter som inbetalats till staten. Dessa användes framförallt till kungens underhåll och de krig som landet deltog i. Fogdar placerades ute i landet för att administrera och driva in skatterna. Dessa arkiv berättar folkets historia, du får insikt i våra förfäders ekonomi, hälsa, tillgångar och vanor, t.ex. alkohol- och tobaksbruk. Från att skatterna under 1500-talet i huvudsak gällde jord och säd uppstod nya behov och efterhand tillkom en mängd olika skatter till bl.a. kommun och landsting.

Se även Riksarkivets skolingång "Möt källorna - historia i original"
Och här är en lärarhandledning till "Möt källorna"

Spara som favorit
          

I Riksarkivets digitala arkiv hittar du originalhandlingar (primära källor) i form av listor, statistik, register, redogörelser, brevsamlingar och så vidare om indelta båtsmän, ryttare och soldater 1680–190. Från 1680-talet fram till och med 1901 bestod manskapet i den svenska krigsmakten dels av värvat folk, dels av indelt folk. Det indelta manskapet utgjorde den stora majoriteten och bildade kärnan i arméns landskapsregementen och flottans båtsmanskompanier. När indelningsverket skapades lät man en eller flera gårdar bilda rotar och rusthåll med uppgift att rekrytera en båtsman, ryttare eller soldat, ge honom lön och ett torp med mark att bruka. Indelningsverket såg olika ut i olika delar av landet. Det förändrades också över tiden. I några landskap eller vissa regementen förekom exempelvis inga torp. Riksarkivets digitaliserade arkiv behandlar främst tiden under indelningsverket.
Se även Riksarkivets militärhistoriska ordlista

Se även Riksarkivets skolingång "Möt källorna - historia i original"
Och här är en lärarhandledning till "Möt källorna"

Spara som favorit
          

Kartering är en viktig beståndsdel i krig och försvar. Därför är Krigsarkivets samlingar av historiska kartor så omfattande, särskilt vad gäller utlandet. Samlingen omfattar Svenska och utländska topografiska kartor, ett flertal av kartorna avbildar städer och fästningar från hela världen. Kartorna är tryckta eller vackert handritade med stor detaljrikedom. De äldsta kartorna dateras till sent 1500-tal, de yngre från 1980-talet, men den största delen är från 1700- och 1800-talen.

Se även Riksarkivets skolingång "Möt källorna - historia i original"
Och här är en lärarhandledning till "Möt källorna"

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om Gustav IV Adolf - en man med orubbliga principer. När han under finska kriget vägrade mäkla fred med Ryssland störtades han från tronen och tvingades lämna landet med sin familj...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om Gustav III och mordkomplotten mot honom. Han älskade kultur och teater – men mest av allt älskade han makten. För att nå sina mål tvingades han offra adeln till förmån för folket. Mot slutet av Gustav III:s regenttid hade bilden av teaterfjanten bytts ut mot den av en hänsynslös tyrann. Det hela slutade med mord...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om Carl Michael Bellman. Han växte upp i borgerlig miljö på Södermalm och fick genom sina kontakter tjänst på Riks­banken. Där kunde han frottera sig med andra »sprätthökar», 1700-talets lyx­konsu­merande unga män. Men snart övergav Bellman plikterna för sina fritidsintressen: att fixa fester och underhålla de rika...

Spara som favorit
          

Genomgång (10:38 min) av SO-läraren Magnus Bengtsson som berättar om Sverige under slutet av 1700-talet och Gustav III och hans liv.

Spara som favorit
          

På Hans Högmans hemsida kan du läsa om svenskt slaveri och den svenska kolonin Saint Barthélemy. Sveriges ekonomiska politik under 1700-talet styrdes i stort av merkantilistiska idéer. Det ingick i programmet under Gustav III:s tid att utrikeshandeln skulle främjas. Att förädla importerade råvaror ansågs gynnsamt. I Göteborg växte t.ex. under frihetstiden de första manufakturerna fram. Samtliga dessa förädlade importerade råvaror som socker, tobak och bomull...

Spara som favorit
          

Faktatext på Västarvets webbplats där du kan läsa kortfattat om mynt och pengar i 1700-talets Sverige. Kilotunga kopparplåter och kopparmynt som är silvermynt, 1700-talets penninghistoria är både spännande och komplicerad...

Spara som favorit
          

Dokumentär (46 min) i SVT:s Öppet arkiv av Olle Häger och Hans Villius med bilder från Gustav III:s och Bellmans dagar. Programmet sändes som en inledning till serien 'Sammansvärjningen' och ger en historisk bakgrund till de dramatiska händelserna i Stockholm vintern 1792 då Gustav III mördades. Björn Skifs ger sin alldeles speciella tolkning av Carl Michael Bellman.

Spara som favorit
          

Historiepolisen (program från UR, 9:05 min) har anhållit en person som utger sig för att vara Carl Michael Bellman. Det finns starka misstankar om att den anhållne har stulit Carl Michael Bellmans identitet. I förhöret berättar han hur han blev en känd skald och om sin flykt till Norge undan kronofogden. Han tvingas också förklara allt han vet om Bellmanhistorier. Frågan är om den anhållne ljuger eller talar sanning?

Spara som favorit
          

Utförlig fakta om Gustav III (1746-1792) och hans tid. Svenskt biografiskt lexikon (SBL) är ett personhistoriskt lexikon som numera finns på Riksarkivets webbplats.

Spara som favorit
          

Fakta om Jacob Johan Anckarström (1762-1792) och mordet på Gustav III. Svenskt biografiskt lexikon (SBL) är ett personhistoriskt lexikon som numera finns på Riksarkivets webbplats.

Spara som favorit
          

Utförlig fakta om Karl IX (1755-1810) och hans tid. Här berättas bl.a. om hans förhållande med den franska drottningen Marie Antoinette och hur han försökte hjälpa det franska kungaparet att fly från revolutionens Paris. Svenskt biografiskt lexikon (SBL) är ett personhistoriskt lexikon som numera finns på Riksarkivets webbplats.

Spara som favorit
          

En kortfattad genomgång (9:17 min) av historieläraren Mattias Axelsson som berättar om huvudlinjerna i Sveriges historia under perioden 1500-1800. Anpassad för gymnasiekursen Historia 1.

Spara som favorit
          

Tredje delen ur bokserien Det svenska jordbrukets historia där du kan läsa om den agrara revolutionen d.v.s. 1700-talets svenska jordbrukssamhälle och de stora förändringarna som ägde rum inom jordbruket. Här berättas om landsbygden, bönderna, de fattiga, adeln, arbetsliv, husdjuren, städerna, Sveriges befolkning, nyodling, nya redskap, potatisen och brännvinet, transportrevolutionen, bygemenskapen, storskiftet, jordbrukets mekanisering, produktion och levnadsstandard, m.m. Bakom materialet står Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien som har skannat alla fem volymerna ur Det svenska jordbrukets historia (som publicerades 1998–2001) och gjort dom tillgänglig som pdf-filer.

Spara som favorit

Sidor

Relaterade ämneskategorier

Frihetstiden (1719-1772) var en period i Sveriges historia då den kungliga makten minskade och Sverige fick sina första politiska partier.

Upplysningen, även kallad upplysningstiden, var en idéhistorisk strömning i Europa under 1700-talet. Upplysningens idéer förändrade världen.

Det långa 1800-talet (1776-1914) var revolutionernas, imperialismens och kapitalismens tidsålder då världen förändrades.

Franska revolutionen (1789-1799) ökade folkets makt och förändrade det franska och europeiska samhället.

Den händelserika tiden (1799-1815) som inkluderar Napoleonkrigen då Napoleon styrde Frankrike och nästan hela Europa stod i brand.

Det finska kriget 1808-1809 utkämpades mellan Sverige och Ryssland och slutade med att Sverige fick avträda den finska rikshalvan till Ryssland....

1800-talet var århundradet då Sverige var i union med Norge (1814-1905) och då Sverige industrialiserades.

Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under det långa 1800-talet.

Ekonomi och handel i Europa och världen under det långa 1800-talet. Kapitalismen växer sig stark.

Under det långa 1800-talet industrialiserades samhället. Vetenskap, teknik och kommunikationer genomgick en kraftig utveckling. Vetenskapsmän och...

Vapen, strider, fältslag, krigföring och krig under det långa 1800-talet.

Marin- och örlogshistoria i krig och fred under det långa 1800-talet. Här berättas om sjökrig, sjöslag, långväga handel och livet ombord.

Historia om några av det långa 1800-talets mest kända personer och deras levnadsöden.

Fördjupa dig i Finlands historia. Här finns material som behandlar landets historia i små och stora drag.

Här hittar du material som behandlar Sveriges historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig i viktiga händelser och...