M

Den gustavianska tiden inleddes 1772 i samband med Gustav III:s oblodiga statskupp. Vid kuppen användes vita armbindlar som kännetecken av de kungatrogna. Bilden visar Gustav III, porträtterad av Alexander Roslin (1718-1793).

Gustavianska tidens Sverige 1772-1809

Tiden mellan 1772-1809 brukar inom svensk historia kallas den gustavianska tiden efter Sveriges dåvarande två regenter: Gustav III (kung 1772-1792) och hans son och efterträdare Gustav IV Adolf (kung 1792-1809).

Gustav III tar makten

Gustav III kom till makten 1772 genom en oblodig statskupp som satte punkt för den s.k. frihetstiden. Under frihetstiden hade Sverige styrts av riksdagen och rådet. Kungens makt hade då varit starkt begränsad för att förhindra Sverige från att kastas in i liknande oroligheter som under Karl XII:s tid vid makten (se stormaktstiden). Under frihetstiden växlade makten istället mellan de två rådande politiska partierna, hattarna och mössorna, som ofta käbblade med varandra. Genom sitt maktövertagande ansåg Gustav III att han hade räddat Sverige från inre splittring och kaos. Riksdagens makt skulle nu minskas och landet skulle hädanefter styras med en fast hand som tiden innan frihetstiden då Sverige hade regerats av enväldiga kungar och drottningar.

Tiden mellan 1772-1809 brukar inom svensk historia kallas den gustavianska tiden efter Sveriges dåvarande två regenter: Gustav III (kung 1772-1792) och hans son och efterträdare Gustav IV Adolf (kung 1792-1809).

Gustav III tar makten

Gustav III kom till makten 1772 genom en oblodig statskupp som satte punkt för den s.k. frihetstiden. Under frihetstiden hade Sverige styrts av riksdagen och rådet. Kungens makt hade då varit starkt begränsad för att förhindra Sverige från att kastas in i liknande oroligheter som under Karl XII:s tid vid makten (se stormaktstiden). Under frihetstiden växlade makten istället mellan de två rådande politiska partierna, hattarna och mössorna, som ofta käbblade med varandra. Genom sitt maktövertagande ansåg Gustav III att han hade räddat Sverige från inre splittring och kaos. Riksdagens makt skulle nu minskas och landet skulle hädanefter styras med en fast hand som tiden innan frihetstiden då Sverige hade regerats av enväldiga kungar och drottningar.

Användbara begrepp

Envälde: Ett statsskick där den offentliga makten utövas av en envåldshärskare med absolut (fullständig) makt, t.ex. en diktatur.

Statskupp: Olagligt maktövertagande i en stat utfört av en mindre grupp. En statskupp kan ske med användande av våld, hot om våld eller endast genom politiska medel.

Tryckfrihetslagen: En av Sveriges fyra grundlagar. Lagen om tryckfrihet är en av grunderna i moderna demokratiska samhällen.

Censur: Kontroll, förhandsgranskning och övervakning av folks åsikter. Motsats till yttrandefrihet. Läs mer >

Reform: Att omforma, omgestalta, förbättra. En förändring till ett nytt och bättre tillstånd i samhället.

Den främsta orsaken till att Gustav III kunde ta över makten var att stora delar av folket också ville ha förändring.

Bönderna gav sitt stöd till kungen i hopp om att få det bättre och att adelns förmåner i samhället skulle minskas. Adeln valde å andra sidan också att stödja kungen i hopp om att reducera böndernas makt i riksdagen.

Gustav III - en upplyst kung

Efter att ha fått stöd hos folket började Gustav III genomföra förändringar i riket. Han mildrade de rådande strafflagarna och avskaffade bland annat dödsstraffet för en rad olika brott. Gustav III visade också tolerans i religionsfrågor och gav judar och katoliker lov att utföra sin religion i några av Sveriges städer.

Gustav III var starkt påverkad av fransk kultur och hade det franska hovet i Versailles som förebild. Han var intresserad av språk och teater och grundade Svenska Akademien samtidigt som han startade flera teatrar i Sverige, däribland Kungliga Operan i Stockholm. Många konstnärer, diktare och författare gynnades av kungen under hans tid vid makten. Mest känd av dessa är diktaren och visförfattaren Carl Michael Bellman som hade en nära relation med Gustav III.

Folkligt missnöje mot Gustav III:s styre

Men allteftersom stora delar av folket förstod att Gustav III inte skulle komma att hjälpa dem med deras tidigare förhoppningar, började kritiska röster höjas mot kungamakten. Det ökade missnöjet framfördes bland annat i dåtidens tidningar, som genom den nyetablerade tryckfrihetslagen från 1766 hade rätt att skriva i stort sett vad de ville. Men när kritiken mot Gustav III växte, lät han snart ändra tryckfrihetslagen och förbjuda all kritik mot kungamakten.

Den nya censuren skapade stor irritation bland folket och vid mitten av 1780-talet hade Gustav III:s stjärna dalat.

För att återvinna sin popularitet och tysta all kritik, förklarade han 1788 krig mot Ryssland. I ett försök att få det hela att se ut som ett försvarskrig, hade Gustav III arrangerat så att förklädda ”ryska” trupper anföll den svenska gränsen i Finland. Realpolitikern Gustav III skulle därmed rädda Sverige mot deras gamla arvfiende Ryssland. Kriget gick dåligt, men Sverige kunde tack vare den svenska flottans seger vid Svensksund 1790 få till godtagbara fredsvillkor för Sverige.

Bild: SO-rummet.se

Gustaf III:s kröning i Storkyrkan 1771. Detalj från en ofullbordad målning av Carl Gustaf Pilo (1711-1793).

Missnöjet mot den enväldige kungen fanns emellertid kvar. En sammansvärjning började nu ta form hos en grupp adelsmän som förberedde ett attentat. Skottet föll till sist vid en maskeradbal på Kungliga Operan i Stockholm den 16 mars 1792, varefter Gustav III avled några veckor senare.

Gustav IV Adolf ärver makten

Gustav III efterträddes av sin son Gustav IV Adolf som genomförde en rad reformer. Bland annat utvecklades jordbruket genom införandet av skiftesrörelsen som innebar att mindre jordplättar slogs ihop till större. Den nya kungen såg också till att näringslivet moderniserades. Men det som skulle visa sig vara av störst betydelse för Sveriges närliggande framtid var Gustav IV Adolfs utrikespolitik. Kungen demonstrerade tidigt en franskfientlig hållning eftersom han föraktade den franska revolutionen med dess idéer som spreds i Europa genom Napoleon och hans segerrika arméer. Sverige anslöt sig därför till Napoleons fiender som leddes av Storbritannien. Gustav IV Adolfs beslut att motarbeta Frankrike skulle få katastrofala följder för Sverige.

Bild: Nationalmuseum

Gustav IV Adolf avskydde Napoleon och stod orubbligt fast vid sin personligt färgade antinapoleonska politik.

Gustav IV Adolfs utrikespolitik drar in Sverige i Napoleonkrigen

Efter att Ryssland slutit fred med Frankrike 1807 dominerade Napoleon den europeiska kontinenten. Men på haven runt omkring var det Storbritannien som bestämde. Napoleon hade tidigare inlett en kontinental handelsblockad mot Storbritannien i ett försök att få det fientligt sinnade öriket till förhandlingsbordet. Men det fanns luckor i systemet, däribland Sverige som vägrade att bryta sina viktiga handelsförbindelser med Storbritannien. Napoleon och den ryske tsaren Alexander I, som nu var Frankrikes nya allierade, kom därför överens om att Ryssland skulle göra upp med det bångstyriga Sverige på egen hand.

Sverige förlorar Finland

I februari 1808 gick de ryska trupperna till storskaligt angrepp mot Finland som utgjorde Sveriges östra rikshalva. Sverige var vid tiden för angreppet illa rustat för krig men lyckades ändå hålla ut i ett och ett halvt år. Men i september 1809 hade Sverige fått nog och kapitulerade efter att ryska trupper ockuperat stora delar av den norrländska kusten och därigenom hotade Stockholm. Gustav IV Adolf, som var ansvarig för eländet, hade ett halvår dessförinnan avsatts genom en statskupp och utvisats från Sverige. Men då var allt redan förlorat.

Den efterföljande fredsuppgörelsen blev den hårdaste i Sveriges historia. Sverige blev tvunget att avträda hela Finland till Ryssland vilket innebar att en tredjedel av rikets landareal och en fjärdedel av befolkningen gick förlorad.

LÄS MER: Gustav III

LÄS MER: Gustav III:s revolution

LÄS MER: Gustav III:s sista maskerad - mordet som gjorde slut på en era

LÄS MER: Gustav IV Adolf

LÄS MER: Finska kriget

Svensk handel med Kina

Under åren 1731-1806 anlöptes Kanton i Kina av något hundratal svenska fartyg från Svenska Ostindiska Kompaniet. Här lastades te i blyfordrade lådor (för att klara fukten under färden till Göteborg). Dessutom fraktades stora mängder porslin och packar med sidan. Arrak (ostindiskt brännvin) togs alltid med – för att hemma i Sverige omvandlas till punsch. Ur Kantons förrådshus hämtades ingefära och kanel, kalangarot, kinarot (till mediciner) och kinesiska rabarber. Tunnor med risgryn och sagogryn. Rottingkäppar blev till eleganta spatserkäppar för promenerande svenskar (spanska rör). Stolsitsar av flätad rotting uppskattades mycket i Sverige – som en del av kineseriet. I mindre mängder förde besättningarna hem lackerade skrin, målade tapeter och spegelglas, pärlemor och solfjädrar.

Européernas ankarplats hette Vampo och låg cirka en och en halv mil från själva Kanton. Varje ankommande fartyg hälsades med salut av övriga europeiska fartyg, kanske 8-9 till antalet. Även om de olika ländernas ostindiska kompanier försökte slå ut varandra hemma i Europa, så samarbetade de oftast mycket bra i Kanton. Under den tid av året som dessa fartyg låg utanför Kanton strömmade folk från hela provinsen in till staden och där hölls en mycket livlig marknad.

Intressanta fakta om gustavianska tidens Sverige

Visste du att:

Carl Michael Bellman (1740-1795) har blivit något av en svensk nationalskald. Bellmans mest kända verk är Fredmans epistlar som handlar om urmakaren Fredman som supit bort sin verksamhet. Det är en person som har många drag gemensamt med Bellman själv. Bellmans sista år var bedrövliga. Han kunde inte betala sina skulder och hamnade i fängelse. Strax efter detta dog han. Då var han en trött och besviken man.

1778 ville Gustav III att ”fint folk” i Sverige skulle bära en dräkt som han personligen hade ritat och som kom att kallas Svenska dräkten. Idén med denna ”uniform” för herrskapsfolk var att kungen ville att Sverige skulle spara pengar. Svenska dräkten skulle förhindra att man använde alltför extravaganta kläder. Kungen nådde aldrig sitt mål. Dräkten visade sig snarare bli dyr än billig och försvann inom kort.

Teaterkungen Gustav III var tolv år när han författade en rad teaterpjäser på franska. Bland annat skrev han en tragedi om ett kungamord. Man kan tycka att det är rätt typiskt eftersom han sköts när han var på teater och dog kort därefter.

Den 16 mars 1792 mördades Gustav III på en maskeradbal av ett skott i veka livet. Skottet visade sig bestå av två större kulor, omkring 6 millimeter stora, tre hagel och det översta av en järnnubb samt förladdningen. I dag med vår medicinska kunskap hade kungen överlevt.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Vad kännetecknade frihetstiden och hur förändrades det politiska läget i Sverige när Gustav III tog makten?
Hur och varför tog Gustav III makten?
Gustav III benämns ofta som en upplyst kung. Varför tror du? Kan du även hitta exempel som pekar på motsatsen? I avsnittet om upplysningen hittar du mer fakta om upplysningsidéerna.
Varför växte folkets missnöje mot kungen med åren?
Vad gjorde Gustav III för att öka sin popularitet 1788?
Berätta om Gustav III:s död.
Gustav IV Adolf (Gustav III:s son) genomförde en rad reformer, men han bar också huvudansvaret för Sveriges förlust av landsdelen Finland. Förklara varför.
Resonera kring varför Gustav IV Adolf inte gillade den franska revolutionen.
Varför anföll Ryssland Sverige 1808?

Frågor om Ostindiska kompaniet (nedre faktarutan)

Vilka av varorna från Kina tror du var särskilt värdefulla och eftertraktade i Sverige?
Vilken var Ostindiska kompaniets hamn i Kina och vilken stad var hemmahamn i Sverige? (I den senare finns kompaniets lagerbyggnad och kontor fortfarande kvar vid Norra Hamngatan.)
Under vilken tidsperiod pågick kompaniets Kinahandel och hur omfattande var den?

Ta reda på:

Vad är Svenska Akademien och vad har den för uppgifter?
Berätta kortfattat om det s.k. finska kriget och hur det slutade. I avsnittet om när Sverige förlorade Finland hittar du mer fakta.

Diskutera:

Varför kan Gustav III ha blivit så intresserad av Frankrike?
Vad gjorde Gustav III för något som var bra för landet och svenskarna? Vad var dåligt? Kan man säga att Gustav III var en bra kung?
Hur tror du Sveriges fortsatta historia hade sett ut i grova drag om Finland hade fortsatt tillhöra Sverige?

Litteratur:
Göran Behre m.fl., Sveriges historia 1521-1809, Almqvist & Wiksell, 1996
Den svenska historien (Bonniers lexikon), band 10 – Gustav III, en upplyst envåldshärskare, Bonniers, 1993
Bra Böckers Lexikon 2000, band 10, Bokförlaget Bra Böcker, 1996
Susanna Hedenborg, Lars Kvarnström, Det svenska samhället 1720-2006, Studentlitteratur AB, 2006

Text: Robert de Vries (red.)
Intressanta fakta är skrivet av Carsten Ryytty, historielärare och författare, känd för att göra historia roligt. Fler fascinerande historiska fakta hittar du i hans bok Historiens underbara värld.
Faktarutan om Ostindiska kompaniet är skrivet av Hans Thorbjörnsson, läromedelsförfattare.

Läs mer om

Kartor

Högupplöst karta över Norden och Europa 1792

Interaktiv världskarta över riken och imperier omkring år 1789

Sidan uppdaterad: 3 november 2019

Ursprungligen publicerad: 3 oktober 2010

Spara som favorit

ANNONS

Artiklar om Gustavianska tidens Sverige

M

Gustav III:s revolution

av: Herman Lindqvist

2019-06-07

I Frankrike var det den frustrerade medelklassen som halshögg kungen, avskaffade adeln och började skapa ett nytt samhälle under stridsropet Frihet, Jämlikhet, Broderskap. I Sverige var det kungen själv som gjorde revolution, avskaffade privilegiesamhället och lyfte fram medelklassen. Detta gjorde han utan att en droppe blod spilldes och innan parisarna stormat Bastiljen. Den kungen hette Gustav III...

+ Läs mer

M

Sverige förlorar Finland 1808-1809

av: Robert de Vries

2018-10-05

I slutet av 1700-talet och början av 1800-talet stod Europa i brand. De franska revolutionskrigen efterföljdes av Napoleons erövringar. Den gamla fransk-svenska alliansen hade upplösts och den stora frågan för Sveriges del var hur landet i framtiden skulle manövrera sin utrikespolitik i det nya Europa som började ta form...

+ Läs mer

L

Lätta fakta om Saint Barthélemy - Sveriges sista koloni

av: Carsten Ryytty och Robert de Vries

2018-08-28

1878 sålde Sverige sin koloni S:t Barthélemy i Västindien till Frankrike. Innan försäljningen genomfördes en folkomröstning bland S:t Barthélemys invånare som resulterade i att 351 av 352 röstade ja till en återförening med Frankrike som tidigare varit ägare till ön. Därmed hade Sverige förlorat sin sista koloni...

+ Läs mer

M

Gustav III:s sista maskerad - mordet som gjorde slut på en era

av: Magnus Västerbro

2018-05-30

Kvällen den 16 mars 1792 var det maskerad på Kungliga Operan i Stockholm. Alla visste att kungen skulle vara där. Och det var han, trots att han blivit varnad om att det pågick en mordkomplott mot honom och att konspiratörerna tänkte skjuta honom under tillställningen. Men Gustav III var Sveriges kung, och en kung kan inte låta sig skrämmas...

+ Läs mer

L

1700-talet var nyttans tidevarv i Sverige

av: Herman Lindqvist

2018-02-18

Låt dig inte luras av 1700-talets pudrade peruker och glänsande sidenrockar, för där under finns de första svenskar som vi helt känner igen, som tänker som vi, som nynnar samma melodier och kanske sitter i likadana möbler som vi har hemma...

+ Läs mer

Länkar om Gustavianska tidens Sverige

Sortera efter:

M

SFV om: Anjalaförbundet

Artikel i SFV, Uppslagsverket Finland, där du kan läsa om Anjalaförbundet - den officerssammansvärjning som startade i den svenska armén under kriget mot Ryssland 1788-90. Anjalaförbundet hade sin bakgrund i en rad missförhållanden inom krigsmakten och det grundlagsstridiga sätt på vilket Gustav III börjat kriget.det...

Kategorier:

Gustavianska tidens Sverige

Taggar:

Anjalaförbundet

Spara som favorit

S

Sveriges historia, del 10: Frihetstiden och den gustavianska tiden (1718-1809)

I det här avsnittet (43 min) beskrivs perioden 1718-1809. Programledare är Dick Harrison och Martin Timell. Sveriges historia är en svensk dokumentärserie i 12 delar som visades under våren 2010 och hösten 2011 (6 delar per omgång) på TV4 och är producerad av bolaget Svea Television. Målet med serien är att ge en ny bild av Sveriges historia baserad på aktuell forskning.

Kategorier:

Frihetstidens Sverige

Gustavianska tidens Sverige

Taggar:

Spara som favorit

M

Hermans historia: Ostindiska kompaniet, del 1

Avsnitt (59 min) i SVT:s programserie Hermans historia (1992) där författaren Herman Lindqvist berättar om spännande historiska personligheter och händelser. I två program berättas historien om det äventyrsfyllda projektet Svenska Ostindiska Compagniet. Under tiden 1731-1813 bedrevs, med Göteborg som hemmahamn en mycket framgångsrik handel med Kina. Järn och trä från Sverige byttes i Cadiz i Spanien mot silver, som i sin tur i Canton byttes mot te, siden och porslin. Stora summor satsades och vinsterna blev delvis mycket stora. Så även riskerna och många sjömän fick sätta livet till i skeppsbrott och sjukdomar...

Kategorier:

Frihetstidens Sverige

Sjöfart och sjökrigföring 1500-1776

Gustavianska tidens Sverige

Taggar:

Dokumentär och film

Sjöfart

Ostindiska kompaniet

Spara som favorit

M

Hermans historia: Ostindiska kompaniet, del 2

Avsnitt (59 min) i SVT:s programserie Hermans historia (1999) där författaren Herman Lindqvist berättar om spännande historiska personligheter och händelser. Det andra av två program där Herman berättar historien om det äventyrsfyllda projektet Svenska Ostindiska Compagniet. Under tiden 1731-1813 bedrevs, med Göteborg som hemmahamn, en mycket framgångsrik handel med Kina. Järn och trä från Sverige byttes i Cadiz i Spanien mot silver, som i sin tur i Canton byttes mot te, siden och porslin. Stora summor satsades och vinsterna blev delvis mycket stora. Så även riskerna och många sjömän fick sätta livet till i skeppsbrott och sjukdomar. Programmen tar oss med ut i världen - till Spanien, Sydafrika och Kina...

Kategorier:

Frihetstidens Sverige

Sjöfart och sjökrigföring 1500-1776

Gustavianska tidens Sverige

Taggar:

Dokumentär och film

Sjöfart

Ostindiska kompaniet

Spara som favorit

M

Hermans historia: Gustav III, del 1

Avsnitt (58 min) i SVT:s programserie Hermans historia (1995) där författaren Herman Lindqvist berättar om spännande historiska personligheter och händelser. I två program berättar Herman Lindqvist om Gustav III, som var långt ifrån en uppsminkad teaterfjolla. Han var en intelligent och bildad man, som dessutom var mycket modig. I första programmet berättas om hur kungen växte upp, hur han genomförde sin första djärva statskupp och hur han blev en upplyst despot, gynnare av konst och kultur...

Kategorier:

Gustavianska tidens Sverige

Kända personer 1776-1914

Taggar:

Spara som favorit

M

Hermans historia: Gustav III, del 2

Avsnitt (59 min) i SVT:s programserie Hermans historia (1995) där författaren Herman Lindqvist berättar om spännande historiska personligheter och händelser. Här om Gustav III. Kungen kommer från sin europeiska resa och kastar sig in i det ödesdigra kriget mot Ryssland, där han deltar i det största sjöslaget i Östersjöns historia. Efter kriget gör han sig enväldig, adelns hat och missnöje kokar, mordplaner spinns och Anckarström genomför sitt attentat på operamaskeraden i Stockholm...

Kategorier:

Gustavianska tidens Sverige

Kända personer 1776-1914

Taggar:

Jacob Johan Anckarström

Spara som favorit

M

Hermans historia: Gustav IV Adolf

Avsnitt (59 min) i SVT:s programserie Hermans historia (1994) där författaren Herman Lindqvist berättar om spännande historiska personligheter och händelser. Här om Gustav IV Adolf - överste Gustavsson som kanske var vår olyckligaste kung. Han var son till tjusarkungen Gustav III, men helt utan faderns utstrålning. Gustav IV Adolf drevs i landsflykt och dog i största armod på ett värdshus i S:t Gallen, Schweiz, glömd av nästan alla...

Kategorier:

Gustavianska tidens Sverige

Kända personer 1776-1914

Taggar:

Spara som favorit

L

Hermans historia: Axel von Fersen

Avsnitt (59 min) i SVT:s programserie Hermans historia (1992) där författaren Herman Lindqvist berättar om spännande historiska personligheter och händelser. Här om Axel von Fersen, den svenske ädlingen, som i Paris blev kejsarinnan Marie Antoinettes älskare. Von Fersen organiserade också det flyktförsök, som skulle räddat kejsarfamiljen undan giljotinen. Själv mördades von Fersen i Stockholm, mitt framför fötterna på ett passivt Svea Livgarde...

Kategorier:

Franska revolutionen

Gustavianska tidens Sverige

Kända personer 1776-1914

Taggar:

Spara som favorit

M

Gustav III föll offer för en konspiration

Artikel i tidningen Historiska Brott där du kan läsa om mordet på Gustav III. Han laddade två pistoler med spiknubb och slipade en hulling i spetsen på en slaktarkniv. Sedan var Johan Jacob Anckarström redo att mörda en kung...

Kategorier:

Gustavianska tidens Sverige

Kända personer 1776-1914

Taggar:

Gustav III

Politiska mord

Jacob Johan Anckarström

Spara som favorit

S

Bellman och Bellmans Stockholm

Bellmanssällskapets faktasidor om Carl Michael Bellman (och i menyn finns ett avsnitt om Bellmans Stockholm). Få svenska skalder, om än någon, har hyllats lika mycket som Carl Michael Bellman...

Kategorier:

Gustavianska tidens Sverige

Kända personer 1776-1914

Taggar:

Carl Michael Bellman

Stockholms historia

Spara som favorit

M

Svenska kolonialdrömmar

På bloggen Historiebruket kan du bl.a. läsa om Cabo Corso och Saint Barthélemy. Trots att slaveriet förbjöds redan 1335 har det inte hindrat Sverige från att i olika sammanhang involvera sig i slavhandel. Även om det inte blev någon stor verksamhet i förhållande till andra europeiska länder gjordes ambitiösa försök både på 1600- och 1700-talet. Under närmare 100 år var den västindiska ön Saint Barthélemy en svensk koloni, från början tänkt som ett nav i svensk slavhandel...

Kategorier:

Stormaktstidens Sverige

Frihetstidens Sverige

Gustavianska tidens Sverige

Taggar:

Cabo Corso

Kolonisation och kolonialism

Slaveri

Spara som favorit

S

Skiftesreformerna på 1700- och 1800-talen

Artikel på släktforskarsajten Släkt och bygd där du kan läsa om skiftesreformerna och hur det var innan. Skiftesreformerna på 1700- och 1800-talen har lärt mig mycket om hur förfäderna hade det, men också gjort mig förundrad över hur de kunnat ha sin försörjning så opraktiskt ordnad. En gård kunde ha flera tiotal långsmala åkrar utspridda i byns vångar och blandade huller om buller med alla grannarnas åkerremsor. Alla blev totalt beroende av varandra och systemet hindrade all utveckling och förändring. Varför hade det blivit så? Hur kunde det fungera?

Läs också om: Skiftesreformernas förlorare

Kategorier:

Gustavianska tidens Sverige

Sverige under 1800-talet

Livet på landet och i staden 1776-1914

Taggar:

Skiftesreformer

Jordbruk

Spara som favorit

S

Gustav III – riksdagar och social revolution

Artikel på släktforskarsajten Släkt och bygd där du kan läsa om den gustavianska tidens Sverige. Gustav III:s tjugo år långa regeringstid är en av de mest spännande perioderna av Sveriges historia. Den moderna tiden började och det går att förstå vad folk tänkte, skrev och gjorde. Kungen gynnade upplysningskulturen. Tegnér tänkte liknande: ”Där låg ett skimmer över Gustavs dagar, Fantastiskt, utländskt, flärdfullt om du vill, Men det var sol däri, och, hur du klagar, var stodo vi, om de ej varit till?”

Kategorier:

Gustavianska tidens Sverige

Taggar:

Gustav III

Spara som favorit

M

13:13

Frihetstiden och den gustavianska tiden

Genomgång (13:13 min) där SO-läraren Mikael Larsson berättar om frihetstiden och den efterföljande gustavianska tiden.

Kategorier:

Frihetstidens Sverige

Gustavianska tidens Sverige

Taggar:

Spara som favorit

M

Demokratins historia i Sverige

Ny omfattande webbplats som drivs av Sveriges riksdag där du tas med på en resa genom vår demokratis historia. Här finns studiematerial (inkl lärarhandleding) i form av filmer och massor av fakta efter olika TEMAN som är relaterade till DEMOKRATINS GENOMBROTT:
Vad är demokrati? Folkstyrets grundläggande frågor, Demokratins kännetecken, Synen på medborgarskapet
Tidiga tecken på folkstyre: Ting och stämmor, Landlagar, Edsöres- och fridslagar, Ståndssamhället, Ståndsriksdagen
Sverige förändras: Enväldets slut och ny regeringsform, Från stånd till klass, Förberedande beslut och reformer under 1800-talet, Vägen till tvåkammarriksdagen, Höga inkomster gav fler röster, Revolutionstider, Politiska partier växer fram
Folkrörelsernas tid: Människorna samlar sig och ställer krav, Den tidiga rösträttsrörelsen, Kvinnorörelsen tar form, LKPR bildas
Argumentationen om rösträtten: Rösträtt - ett stående inslag i riksdagen, Värnplikten som argument för rösträtt, Männen får rösträtt, Argument - för eller emot?
Överenskommelsen om rösträtten: Kungens löfte om parlamentarism, Fortsatt konservativt motstånd, Revolution innebär dåliga affärer, En oväntad öppning, Den 17 december 1918, Ett avgörande klubbslag, Några personer runt överenskommelsen om allmän och lika rösträtt
Det första demokratiska valet: Valarbetet, Nya skiljelinjer i politiken, De fem första kvinnorna, Demokratiska utmaningar
Grupper utan rösträtt: Varför uteslöts människor från att få rösta?, Begränsningar i rösträtten
Rösträtt i en globaliserad värld: Var ska man ha rösträtt? Emigrationen från Sverige, Invandringen ökar, Utlandssvenskar, Nya svenskar i politiken, Övernationell demokrati