Den gustavianska tiden inleddes 1772 i samband med Gustav III:s oblodiga statskupp. Vid kuppen användes vita armbindlar som kännetecken av de kungatrogna. Bilden visar Gustav III, porträtterad av Alexander Roslin (1718-1793).
Gustavianska tidens Sverige 1772-1809
Lästid 13 minuter
Tiden mellan 1772-1809 brukar inom svensk historia kallas den gustavianska tiden efter Sveriges dåvarande två regenter: Gustav III (kung 1772-1792) och hans son och efterträdare Gustav IV Adolf (kung 1792-1809).
Gustav III tar makten
Gustav III kom till makten 1772 genom en oblodig statskupp som satte punkt för den s.k. frihetstiden. Under frihetstiden hade Sverige styrts av riksdagen och rådet. Kungens makt hade då varit starkt begränsad för att förhindra Sverige från att kastas in i liknande oroligheter som under Karl XII:s tid vid makten (se stormaktstiden). Under frihetstiden växlade makten istället mellan de två rådande politiska partierna, hattarna och mössorna, som ofta käbblade med varandra. Genom sitt maktövertagande ansåg Gustav III att han hade räddat Sverige från inre splittring och kaos. Riksdagens makt skulle nu minskas och landet skulle hädanefter styras med en fast hand som tiden innan frihetstiden då Sverige hade regerats av enväldiga kungar och drottningar.
Tiden mellan 1772-1809 brukar inom svensk historia kallas den gustavianska tiden efter Sveriges dåvarande två regenter: Gustav III (kung 1772-1792) och hans son och efterträdare Gustav IV Adolf (kung 1792-1809).
Gustav III tar makten
Gustav III kom till makten 1772 genom en oblodig statskupp som satte punkt för den s.k. frihetstiden. Under frihetstiden hade Sverige styrts av riksdagen och rådet. Kungens makt hade då varit starkt begränsad för att förhindra Sverige från att kastas in i liknande oroligheter som under Karl XII:s tid vid makten (se stormaktstiden). Under frihetstiden växlade makten istället mellan de två rådande politiska partierna, hattarna och mössorna, som ofta käbblade med varandra. Genom sitt maktövertagande ansåg Gustav III att han hade räddat Sverige från inre splittring och kaos. Riksdagens makt skulle nu minskas och landet skulle hädanefter styras med en fast hand som tiden innan frihetstiden då Sverige hade regerats av enväldiga kungar och drottningar.
ANNONS
ANNONS
Den främsta orsaken till att Gustav III kunde ta över makten var att stora delar av folket också ville ha förändring.
Bönderna gav sitt stöd till kungen i hopp om att få det bättre och att adelns förmåner i samhället skulle minskas. Adeln valde å andra sidan också att stödja kungen i hopp om att reducera böndernas makt i riksdagen.
Gustav III - en upplyst kung
Efter att ha fått stöd hos folket började Gustav III genomföra förändringar i riket. Han mildrade de rådande strafflagarna och avskaffade bland annat dödsstraffet för en rad olika brott. Gustav III visade också tolerans i religionsfrågor och gav judar och katoliker lov att utföra sin religion i några av Sveriges städer.
Gustav III var starkt påverkad av fransk kultur och hade det franska hovet i Versailles som förebild. Han var intresserad av språk och teater och grundade Svenska Akademien samtidigt som han startade flera teatrar i Sverige, däribland Kungliga Operan i Stockholm. Många konstnärer, diktare och författare gynnades av kungen under hans tid vid makten. Mest känd av dessa är diktaren och visförfattaren Carl Michael Bellman som hade en nära relation med Gustav III.
Folkligt missnöje mot Gustav III:s styre
Men allteftersom stora delar av folket förstod att Gustav III inte skulle komma att hjälpa dem med deras tidigare förhoppningar, började kritiska röster höjas mot kungamakten. Det ökade missnöjet framfördes bland annat i dåtidens tidningar, som genom den nyetablerade tryckfrihetslagen från 1766 hade rätt att skriva i stort sett vad de ville. Men när kritiken mot Gustav III växte, lät han snart ändra tryckfrihetslagen och förbjuda all kritik mot kungamakten.
Den nya censuren skapade stor irritation bland folket och vid mitten av 1780-talet hade Gustav III:s stjärna dalat.
ANNONS
För att återvinna sin popularitet och tysta all kritik, förklarade han 1788 krig mot Ryssland. I ett försök att få det hela att se ut som ett försvarskrig, hade Gustav III arrangerat så att förklädda ”ryska” trupper anföll den svenska gränsen i Finland. Realpolitikern Gustav III skulle därmed rädda Sverige mot deras gamla arvfiende Ryssland. Kriget gick dåligt, men Sverige kunde tack vare den svenska flottans seger vid Svensksund 1790 få till godtagbara fredsvillkor för Sverige.
Gustaf III:s kröning i Storkyrkan 1771. Detalj från en ofullbordad målning av Carl Gustaf Pilo (1711-1793).
Missnöjet mot den enväldige kungen fanns emellertid kvar. En sammansvärjning började nu ta form hos en grupp adelsmän som förberedde ett attentat. Skottet föll till sist vid en maskeradbal på Kungliga Operan i Stockholm den 16 mars 1792, varefter Gustav III avled några veckor senare.
Gustav IV Adolf ärver makten
Gustav III efterträddes av sin son Gustav IV Adolf som genomförde en rad reformer. Bland annat utvecklades jordbruket genom införandet av skiftesrörelsen som innebar att mindre jordplättar slogs ihop till större. Den nya kungen såg också till att näringslivet moderniserades. Men det som skulle visa sig vara av störst betydelse för Sveriges närliggande framtid var Gustav IV Adolfs utrikespolitik. Kungen demonstrerade tidigt en franskfientlig hållning eftersom han föraktade den franska revolutionen med dess idéer som spreds i Europa genom Napoleon och hans segerrika arméer. Sverige anslöt sig därför till Napoleons fiender som leddes av Storbritannien. Gustav IV Adolfs beslut att motarbeta Frankrike skulle få katastrofala följder för Sverige.
Gustav IV Adolf avskydde Napoleon och stod orubbligt fast vid sin personligt färgade antinapoleonska politik.
Gustav IV Adolfs utrikespolitik drar in Sverige i Napoleonkrigen
Efter att Ryssland slutit fred med Frankrike 1807 dominerade Napoleon den europeiska kontinenten. Men på haven runt omkring var det Storbritannien som bestämde. Napoleon hade tidigare inlett en kontinental handelsblockad mot Storbritannien i ett försök att få det fientligt sinnade öriket till förhandlingsbordet. Men det fanns luckor i systemet, däribland Sverige som vägrade att bryta sina viktiga handelsförbindelser med Storbritannien. Napoleon och den ryske tsaren Alexander I, som nu var Frankrikes nya allierade, kom därför överens om att Ryssland skulle göra upp med det bångstyriga Sverige på egen hand.
Sverige förlorar Finland
I februari 1808 gick de ryska trupperna till storskaligt angrepp mot Finland som utgjorde Sveriges östra rikshalva. Sverige var vid tiden för angreppet illa rustat för krig men lyckades ändå hålla ut i ett och ett halvt år. Men i september 1809 hade Sverige fått nog och kapitulerade efter att ryska trupper ockuperat stora delar av den norrländska kusten och därigenom hotade Stockholm. Gustav IV Adolf, som var ansvarig för eländet, hade ett halvår dessförinnan avsatts genom en statskupp och utvisats från Sverige. Men då var allt redan förlorat.
Den efterföljande fredsuppgörelsen blev den hårdaste i Sveriges historia. Sverige blev tvunget att avträda hela Finland till Ryssland vilket innebar att en tredjedel av rikets landareal och en fjärdedel (ca 800 000) av befolkningen gick förlorad.
Svensk handel med Kina
Under åren 1731-1806 anlöptes Kanton i Kina av något hundratal svenska fartyg från Svenska Ostindiska Kompaniet. Här lastades te i blyfordrade lådor (för att klara fukten under färden till Göteborg). Dessutom fraktades stora mängder porslin och packar med sidan. Arrak (ostindiskt brännvin) togs alltid med – för att hemma i Sverige omvandlas till punsch. Ur Kantons förrådshus hämtades ingefära och kanel, kalangarot, kinarot (till mediciner) och kinesiska rabarber. Tunnor med risgryn och sagogryn. Rottingkäppar blev till eleganta spatserkäppar för promenerande svenskar (spanska rör). Stolsitsar av flätad rotting uppskattades mycket i Sverige – som en del av kineseriet. I mindre mängder förde besättningarna hem lackerade skrin, målade tapeter och spegelglas, pärlemor och solfjädrar.
Européernas ankarplats hette Vampo och låg cirka en och en halv mil från själva Kanton. Varje ankommande fartyg hälsades med salut av övriga europeiska fartyg, kanske 8-9 till antalet. Även om de olika ländernas ostindiska kompanier försökte slå ut varandra hemma i Europa, så samarbetade de oftast mycket bra i Kanton. Under den tid av året som dessa fartyg låg utanför Kanton strömmade folk från hela provinsen in till staden och där hölls en mycket livlig marknad.
Bilden visar utsikten mot Riddarholmen i Stockholm från Röda bodarna ungefär där Tegelbacken nu ligger. Mitt i bilden syns Riddarholmskyrkan och till vänster Riddarhuset. Riddarhuset var maktens centrum från Karl XII:s död 1718 fram till Gustav III:s statskupp 1772.
Målningen är gjord av Johan Säfvenbom som i slutet av 1700-talet målade många Stockholmsbilder. I nederkanten ser vi hur småbåtar kommit till Stockholm och håller på att lasta av. Vattnen runt Stockholm var den tidens viktigaste transportleder. Vägarna var få och dåliga.
Under 1700-talet byggdes en rad fabriker i Stockholm, längst ut på de stadsdelar som kallas malmarna. Ordet malm, exempelvis i Södermalm, betyder "I stadens utkant". Exempel på sådana fabriker är Marieberg, Rörstrand, Barnängen och Bergsund. Fabrikerna gjorde sina ägare rika. I Stockholm växte en ny borgarklass fram.
"Det låg ett skimmer över Gustavs dagar", skriver skalden Tegnér i en berömd dikt. Konst teater och skulptur blomstrade under Gustav III. De rika och välbärgade kunde unna sig ett behagligt liv med slädpartier och operabaler.
Kungsträdgården var den stora samlingsplatsen. Det var på 1700-talet en park omgiven av ett högt galler. 1763 öppnades Kungsträdgården för allmänheten, men bara för dem som tillhörde något av de fyra stånden, adel, präster, borgare och bönder. "Lakejer och drängar, pigor och barn fick inte släppas in.
Klyftorna var stora mellan adeln och folket och Gustav III förstod att utnyttja missnöjet.
De vanliga stockholmarna förde ett hårt liv. För den som var gammal och utsliten, vilket bland arbetare inträffade i 40-årsåldern, blev det att ge sig ut och tigga. En tiggare syns också längst ner på bilden.
I kåkar runt fabrikerna bodde arbetare och sjömän som inte hörde till något av de fyra stånden. Deras hus var smutsiga och trånga och dödligheten skrämmande hög. Paris och Stockholm hade de högsta dödstalen bland Europas storstäder. I Stockholms osunda klimat dog så många att befolkningen skulle ha minskat om inte folk hela tiden flyttat in från landsbygden.
Avskrädet samlades på gatorna och avloppsvattnet rann längs gatorna ner mot torgen där brunnarna fanns. Sjukdomar som smittkoppor, tyfus och lunginflammation härjade och eftersom man inte hade en aning om att det fanns bakterier fanns det inga botemedel.
Stockholm var en stinkande stad och dess invånare stank de med. Det var inte på modet att tvätta sig. De som hade råd dolde kroppslukterna med parfym och puder, andra lät det vara som det var. Även kung Gustav III lär ha haft en förfärligt dålig andedräkt och då ska man komma ihåg att han vistades bland folk som var vana vid dåliga lukter.
Stockholm var sundare på 1400-talet än på 1700-talet. Jämfört med idag är skillnaden enorm, med ett undantag. 1700-talets stockholmare behövde inte andas luft som var förorenad av bilavgaser och andra utsläpp.
Samhället var fortfarande indelat i fyra stånd, adel, präster, borgare och bönder. Men många människor som de pigor vi ser på bilden till höger tillhörde inget av de fyra stånden. De stod på så sätt utanför en del av samhället.
Genom att låta en av pigorna läsa en tidning vill Pehr Hilleström som målat tavlan visa att även vanligt folk kunde vara läskunniga. Antagligen är pigan på väg till sitt husbondfolk med tidningen men passar på att läsa den på vägen.
ANNONS
ANNONS
Ord och begrepp
Adel: Den grupp i samhället som förr hade mest makt och rikedom. De ärvde sina titlar och hade ofta stora gods.
Censur: När staten eller makthavare förbjuder eller ändrar vad folk får säga eller skriva. Motsats till yttrandefrihet. Läs mer >
Envälde: När en person, ofta en kung, har all makt och kan bestämma i ett land utan att fråga riksdagen.
Frihetstiden: En period i svensk historia (1719-1772) då riksdagen hade mycket makt och kungen ganska lite.
Kontinentalblockaden: En handelsblockad som Napoleon införde för att stoppa handel mellan Europa och Storbritannien.
Ostindiska Kompaniet: Ett svenskt handelsföretag som seglade till Asien för att köpa och sälja varor som te, porslin och kryddor.
Reform: En förändring i samhället som gör att något blir modernare eller bättre, till exempel inom lagar, skola eller jordbruk.
Sammansvärjning: En hemlig plan som flera personer gör tillsammans för att störta makten eller döda en ledare.
Skiftesrörelsen: En reform där små åkrar slogs ihop till större jordbruk för att bli mer effektiva.
Statskupp: Olagligt maktövertagande i en stat utfört av en mindre grupp. En statskupp kan ske med användande av våld, hot om våld eller endast genom politiska medel.
Tryckfrihetslagen: En lag som säger att man får skriva och sprida åsikter fritt i tidningar och böcker. Tryckfrihetslagen är en av Sveriges fyra grundlagar. Lagen om tryckfrihet utgör en av grunderna i moderna demokratiska samhällen.
Utrikespolitik: Ett lands politik och relationer med andra länder.
Visste du att:
Carl Michael Bellman (1740-1795) har blivit något av en svensk nationalskald. Bellmans mest kända verk är Fredmans epistlar som handlar om urmakaren Fredman som supit bort sin verksamhet. Det är en person som har många drag gemensamt med Bellman själv. Bellmans sista år var bedrövliga. Han kunde inte betala sina skulder och hamnade i fängelse. Strax efter detta dog han. Då var han en trött och besviken man.
1778 ville Gustav III att ”fint folk” i Sverige skulle bära en dräkt som han personligen hade ritat och som kom att kallas Svenska dräkten. Idén med denna ”uniform” för herrskapsfolk var att kungen ville att Sverige skulle spara pengar. Svenska dräkten skulle förhindra att man använde alltför extravaganta kläder. Kungen nådde aldrig sitt mål. Dräkten visade sig snarare bli dyr än billig och försvann inom kort.
Teaterkungen Gustav III var tolv år när han författade en rad teaterpjäser på franska. Bland annat skrev han en tragedi om ett kungamord. Man kan tycka att det är rätt typiskt eftersom han sköts när han var på teater och dog kort därefter.
Den 16 mars 1792 mördades Gustav III på en maskeradbal av ett skott i veka livet. Skottet visade sig bestå av två större kulor, omkring 6 millimeter stora, tre hagel och det översta av en järnnubb samt förladdningen. I dag med vår medicinska kunskap hade kungen överlevt.
"Gustavianer" var en benämning dels på Gustav III:s anhängare inom kulturlivet (författare som Johan Henrik Kellgren och Carl Gustaf af Leopold och konstnärer som Johan Tobias Sergel), dels på dem som stödde Gustav IV Adolf och - efter 1809 - den avsatte kungens släktingars rätt till tronen.
Ulrica Arfvidsson (1734-1801) eller "mamsell Arfvidsson" som hon kallades, var en spåkvinna i Stockholm. Både Gustav III och hertig Karl (XIII) kom för att lyssna till hennes spådomar, liksom de lägre klassernas folk. Vid sidan om eventuella övernaturliga förståndsgåvor var hon ytterst välinformerad tack vare ett brett kontaktnät. Maken var t.ex. mästerkock vid hovet.
Greve Adolph Fredric Munch (1749-1831) var kunglig hovstallmästare och hjälpreda i Gustav III:s kärleksliv. Munck började som page vid hovet och avancerade till höga poster som 1:e hovstallmästare och ståthållare vid Drottningholm. Mest känd är ändå hans roll vid fullbordandet av kungaparets äktenskap, nio år efter vigseln mellan de sexuellt oerfarna Gustav och Sofia Magdalena. Muncks handgripliga insats, öppenhjärtigt skildrad i en rapport, gjorde att rykten spreds att Munck var far till Gustav (IV) Adolf. Dessa med säkerhet osanna rykten övertygade emellertid änkedrottningen Lovisa Ulrika, vilket orsakade en tärande konflikt mellan henne och sonen. Efter en myntförfalskningshistoria, eventuellt med kungens goda minne, förlorade Munck sin ställning och efter kungamordet tvingades han lämna landet. Från Italien hotade han tidvis kungahuset med att avslöja obekväma sanningar och fick också blygsamma summor som understöd.
Regentlängd under den gustavianska tiden
Gustav III: 1771-1792 Gustav IV: Adolf 1792-1809
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
Vad kännetecknade frihetstiden och hur förändrades det politiska läget i Sverige när Gustav III tog makten?
Hur och varför tog Gustav III makten?
Gustav III benämns ofta som en upplyst kung. Varför tror du? Kan du även hitta exempel som pekar på motsatsen? I avsnittet om upplysningen hittar du mer fakta om upplysningsidéerna.
Varför växte folkets missnöje mot kungen med åren?
Vad gjorde Gustav III för att öka sin popularitet 1788?
Berätta om Gustav III:s död.
Gustav IV Adolf (Gustav III:s son) genomförde en rad reformer, men han bar också huvudansvaret för Sveriges förlust av landsdelen Finland. Förklara varför.
Vilka av varorna från Kina tror du var särskilt värdefulla och eftertraktade i Sverige?
Vilken var Ostindiska kompaniets hamn i Kina och vilken stad var hemmahamn i Sverige? (I den senare finns kompaniets lagerbyggnad och kontor fortfarande kvar vid Norra Hamngatan.)
Under vilken tidsperiod pågick kompaniets Kinahandel och hur omfattande var den?
Ta reda på:
Vad är Svenska Akademien och vad har den för uppgifter?
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
Litteratur: Göran Behre m.fl., Sveriges historia 1521-1809, Almqvist & Wiksell, 1996 Den svenska historien (Bonniers lexikon), band 10 – Gustav III, en upplyst envåldshärskare, Bonniers, 1993 Bra Böckers Lexikon 2000, band 10, Bokförlaget Bra Böcker, 1996 Susanna Hedenborg, Lars Kvarnström, Det svenska samhället 1720-2006, Studentlitteratur AB, 2006
FÖRFATTARE
Text: Robert de Vries (red.). Faktarutan om Ostindiska kompaniet är skrivet av Hans Thorbjörnsson, läromedelsförfattare. Faktarutan om Bilderna berättar är skriven av Kaj Hildingson, journalist och läromedelsförfattare.
Från kungamakt till folkstyre är ett pedagogiskt material om riksdagens utveckling under 500 år. Det lyfter händelser och förändringar som skett, källor och historiebruk.
Gustav III efterträddes av sin son Gustav Adolf, och med honom slutar den glansfulla gustavianska tiden i en av de största katastrofer som svenska folket upplevt under hela sin historia. Sverige förlorade Finland och därmed en tredjedel av sin landyta och en fjärdedel av sin befolkning. Finland hade i över 700 år varit en lika naturlig del av Sverige som Skåne är idag, fast under dubbelt så lång tid...
Lördagen den 21 februari 1784 sitter en av Europas regenter vid vulkanen Vesuvius fot, en mil sydost om Neapel, för att vila inför klättringen mot toppen. Även om han bärs på bår den sista biten finner regenten utflykten obekväm och trist, trots ett strålande väder. Kanske är det den tilltagande svavellukten och de väldiga askhögarna som irriterar de kungliga näsborrarna. Eller också upptas hans tankar av den komplicerade storpolitiken, något som var den egentliga orsaken till resan från Drottningholms slott, via Florens och Rom. Kungens - Gustav III - ”Italienska resa” 1783-1784 kamouflerades som en kulturell resa men syftade mer till att stärka Sveriges ställning i den europeiska allianspolitiken...
Brännvinets historia i Sverige går långt tillbaka. Det började som medicin under slutet av medeltiden men blev snart en naturlig del av både fest och vardag. Under 1700- och 1800-talen ökade brännvinsdrickandet kraftigt och nådde extrema nivåer. Brännvinets historia är därmed en berättelse om både njutning och en kamp mot alkoholmissbruk, särskilt under nykterhetsrörelsens framväxt på 1800-talet...
År 1795 köpte några svenska handelsmän ett holländskt slavskepp. Allt fler länder hade dragits in i kriget mellan Storbritannien och Frankrike (som utgjorde en del av de franska revolutionskrigen) och till havs besköt man eller kapade varandras skepp. Sverige betraktades som ett neutralt land och passade därför på att dra fördel av situationen. Med svensk flagg var man fri att segla på haven och förhoppningsvis skulle den transatlantiska slavhandeln ge en god förtjänst...
Förr var livet fyllt av mycket mer slitsamt arbete än det är för de flesta idag, men det bjöd förstås också på ljusa och lyckliga stunder. Man samlades till en kaffestund i gröngräset, kanske stod kaffekopparna framdukade på vit duk under körsbärsträdet. För ofta var det just kaffestunden med familj och släkt som förgyllde tillvaron, då som nu...
Bergsbruk var en näring som vid 1700-talets mitt stod för 75 procent av Sveriges export. Viktigast var de ca 350 järnbruken, men även koppar och silver bröts. Stångjärnet exporterades främst till England. Sverige dominerade den internationella handeln, men konkurrensen från Ryssland ökade starkt under seklets senare del. Genom Jernkontoret var bergsbruket strikt reglerat för att garantera kvalitet, höga priser och tillgång till bränsle. Skogsbruk bestod under 1700-talet av främst tjärbränning och vedinsamling. Exporten av sågat virke var liten. Norges mer utvecklade sågverk med finbladiga sågar var en övermäktig konkurrent. Först under senare delen av seklet utvecklades sågverksindustrin i Sverige...
Avsnitt (16:13 min) från UR:s programserie Historia fördjupat där du kan lära dig mer om den gustavianska tidens Sverige. Vi fördjupar oss i den gustavianska tiden tillsammans med två experter. Med fokus på tiden kring kung Gustav III. Hur ska vi egentligen se på kulturkungen idag? Vad kan nationalskalden Bellmans texter berätta för oss om samhällsklimatet? Vi fördjupar oss även i hur privatpersoners dagböcker och ägodelar påverkar kunskapen vi har om den här tiden idag.
Om Historia fördjupat: Fördjupande program om de händelser och skeenden som tas upp i serien Historia förklarad. Tillsammans med en programledare samtalar några av Sveriges främsta experter inom respektive område om historiebruk, källor och hur historiska händelser påverkar oss även idag.
En kortfattad genomgång (5:21) av gymnasieläraren Mattias Axelsson som berättar om Sverige under 1700-talet. Här berörs stora nordiska kriget, frihetstiden och den gustavianska tiden.
Sveriges och Finlands historia, del 11. Faktafilm (4:39 min) från Hanaholmen (Kulturcentrum för Sverige och Finland) om Napoleonkrigen och när Sverige förlorade Finland.
Faktafilm (10:02 min) från YouTubekanalen Vilken historia där det berättas om Napoleonkrigen och Sveriges delaktighet. Medan Napoleon genom kriget klättrat upp till Europas politiska topp så har Sverige genom konflikten hamnat i ett flertal kriser. I denna andra del av tre kommer vi fokusera på den svenska timeouten från det större kriget och hur landet gick till väga för att lösa sina kriser under denna period (1808-1812). På ett osannolikt sätt uppenbarar sig en person som tros kunna lösa landets problem men som visar sig vara något helt annat än det man tänkt sig.
0:00 Inledning
0:43 Invasionen av Sverige
2:08 Svenska Tronföljdskrisen
5:57 Kronprinsens Debut
8:07 1812 års Politik
9:18 Avslutning
Faktafilm från YouTubekanalen Vilken historia där det berättas om Napoleonkrigen och Sveriges delaktighet. Napoleonkrigen är en serie krig vilka direkt eller indirekt brutit ut som en följd av de gamla monarkiernas kamp mot uppkomlingen kejsare Napoleon Bonaparte. Sverige under ledning av kung Gustav IV Adolf sällade sig till den franska kejsarens motståndare, vilket skulle få ödesdigra konsekvenser för såväl rike som kung. I denna första del i en serie av tre kommer vi fokusera på Sveriges deltagande i Napoleonkrigens två första faser, tredje och fjärde koalitionen (1803-1807), i Sverige också känt som första Napoleonkriget eller (andra) Pommerska Kriget.
0:00 Inledning
0:59 Kriget Börjar
1:25 Tredje Koalitionen
2:51 Fjärde Koalitionen (Sverige blir aktiva i kriget)
9:11 Avslutning
I P3 Historia leder Cecilia Düringer lyssnarna genom världshistoriens vindlande berättelser. I det här avsnittet berättas om Carl Michael Bellman, den högt älskade skalden, med sina rusiga dikter om fylla och kärlek. En begåvad spjuver som lyftes till skyarna under den gustavianska tidens topp - men vars karriär sköts i sank av ett ökänt kungamord...
Faktasida på Stockholmskällans webbplats där du kan läsa om Årstafruns dagböcker. Dagboken handlar om Märta Helena Reenstierna också kallad Årstafrun. Under åren 1793-1839 förde hon dagbok över sitt liv på Årsta gård, både korta notiser om vardagens arbete och längre reflektioner över tillvaron. Ibland är det fest och glatt sällskap, men oftare sorg och bekymmer. Årstafrun hinner begrava både sin man och de åtta barnen innan hennes eget liv är över. Kristina Ekero Eriksson har läst den kompletta dagboken och valt ut vissa händelser som hon berättar lite mer om. Boken innehåller också en hel del bilder bland annat foton på dagbokssidor och olika föremål från Årsta gård...
Artikel i tidningen Populär Historia där Kristina Ekero Eriksson berättar om Märta Helena Reenstierna. Samtidigt som Jane Austen skrev sina romaner om livet på den engelska landsbygden, satt en svensk adelskvinna vid namn Märta Helena Reenstierna och förde dagbok på Årsta gård utanför Stockholm...
Läxhjälpsfilm (5:18 min) av läraren Anders Blidberg som berättar om hur det gick till när Sverige blev indraget i Napoleonkrigen. Här berättas framförallt om när Sverige förlorade Finland.
I Riksarkivets digitala arkiv hittar du originalhandlingar (primära källor) i form av listor, statistik, register, redogörelser och så vidare om skatter. Sedan mitten av 1500-talet har vi en rik dokumentation av olika skatter som inbetalats till staten. Dessa användes framförallt till kungens underhåll och de krig som landet deltog i. Fogdar placerades ute i landet för att administrera och driva in skatterna. Dessa arkiv berättar folkets historia, du får insikt i våra förfäders ekonomi, hälsa, tillgångar och vanor, t.ex. alkohol- och tobaksbruk. Från att skatterna under 1500-talet i huvudsak gällde jord och säd uppstod nya behov och efterhand tillkom en mängd olika skatter till bl.a. kommun och landsting.
I Riksarkivets digitala arkiv hittar du originalhandlingar (primära källor) i form av listor, statistik, register, redogörelser, brevsamlingar och så vidare om indelta båtsmän, ryttare och soldater 1680–190. Från 1680-talet fram till och med 1901 bestod manskapet i den svenska krigsmakten dels av värvat folk, dels av indelt folk. Det indelta manskapet utgjorde den stora majoriteten och bildade kärnan i arméns landskapsregementen och flottans båtsmanskompanier. När indelningsverket skapades lät man en eller flera gårdar bilda rotar och rusthåll med uppgift att rekrytera en båtsman, ryttare eller soldat, ge honom lön och ett torp med mark att bruka. Indelningsverket såg olika ut i olika delar av landet. Det förändrades också över tiden. I några landskap eller vissa regementen förekom exempelvis inga torp. Riksarkivets digitaliserade arkiv behandlar främst tiden under indelningsverket.
Kartering är en viktig beståndsdel i krig och försvar. Därför är Krigsarkivets samlingar av historiska kartor så omfattande, särskilt vad gäller utlandet. Samlingen omfattar Svenska och utländska topografiska kartor, ett flertal av kartorna avbildar städer och fästningar från hela världen. Kartorna är tryckta eller vackert handritade med stor detaljrikedom. De äldsta kartorna dateras till sent 1500-tal, de yngre från 1980-talet, men den största delen är från 1700- och 1800-talen.
Avsnitt (19:28 min) från UR:s programserie Historia förklarad där du kan lära dig mer om den gustavianska tidens Sverige. Den gustavianska tiden utspelar sig mellan två kupper: Gustav III:s statskupp, där han ökar kungamakten, och kuppen mot hans son Gustav IV Adolf, som tvingas från tronen. Det är en för förhållandevis kort period i svensk historia, inte ens 40 år, och innehåller alltså bara regenter som heter Gustav. Men, vad kännetecknar den gustavianska tiden och vad hände mer? Och, hur såg livet ut i de framväxande städerna?
Om Historia förklarad: I kärnfulla avsnitt förklarar Sveriges främsta experter historiska händelser och skeenden. Inget program är längre än 20 minuter, och alla avslutas med en överskådlig sammanfattning.
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om den svenska kolonin Saint-Barthélemy. I nära hundra år var ön Saint-Barthélemy en svensk koloni i Västindien. Sveriges roll i det karibiska slaveriet har dock sällan blivit till mer än små fotnoter i historieböckerna – tills historiker för några år sedan började gå igenom ett tidigare nästan outforskat arkiv...
