Gustavianska tidens Sverige 1772-1809

Ny omfattande webbplats som drivs av Sveriges riksdag där du tas med på en resa genom vår demokratis historia. Här finns studiematerial (inkl lärarhandleding) i form av filmer och massor av fakta efter olika TEMAN som är relaterade till DEMOKRATINS GENOMBROTT:
Vad är demokrati? Folkstyrets grundläggande frågor, Demokratins kännetecken, Synen på medborgarskapet
Tidiga tecken på folkstyre: Ting och stämmor, Landlagar, Edsöres- och fridslagar, Ståndssamhället, Ståndsriksdagen
Sverige förändras: Enväldets slut och ny regeringsform, Från stånd till klass, Förberedande beslut och reformer under 1800-talet, Vägen till tvåkammarriksdagen, Höga inkomster gav fler röster, Revolutionstider, Politiska partier växer fram
Folkrörelsernas tid: Människorna samlar sig och ställer krav, Den tidiga rösträttsrörelsen, Kvinnorörelsen tar form, LKPR bildas
Argumentationen om rösträtten: Rösträtt - ett stående inslag i riksdagen, Värnplikten som argument för rösträtt, Männen får rösträtt, Argument - för eller emot?
Överenskommelsen om rösträtten: Kungens löfte om parlamentarism, Fortsatt konservativt motstånd,  Revolution innebär dåliga affärer, En oväntad öppning, Den 17 december 1918, Ett avgörande klubbslag, Några personer runt överenskommelsen om allmän och lika rösträtt
Det första demokratiska valet: Valarbetet, Nya skiljelinjer i politiken, De fem första kvinnorna, Demokratiska utmaningar
Grupper utan rösträtt: Varför uteslöts människor från att få rösta?, Begränsningar i rösträtten
Rösträtt i en globaliserad värld: Var ska man ha rösträtt? Emigrationen från Sverige, Invandringen ökar, Utlandssvenskar, Nya svenskar i politiken, Övernationell demokrati

Artikel i SFV, Uppslagsverket Finland, där du kan läsa kortfattat om finska kriget 1808-1809. Finska kriget, i Finland vanligen kallat 1808-09 års krig; utkämpades mellan Sverige och Ryssland och slutade med att Finland avträddes åt tsaren...

Förföljd av ett bastardrykte och med alla odds emot sig, blev han kung i förtid – en tid av dramatisk förändring. En personlig och nationell tragedi i de sista åren av ett stormaktssverige i spillror.

I P3 Historia leder Cecilia Düringer lyssnarna genom världshistoriens vindlande berättelser. Vid sin sida har hon skådespelaren Pablo Leiva Wenger som förhöjer dramatiken med scener ur historien. Varje avsnitt handlar om ett historiskt skeende, med en historisk person i fokus.

Vill du veta mer om Gustav IV Adolf och statskuppen 1809? Läs någon av följande böcker, som legat till grund för avsnittet: En kunglig tragedi – en biografi om Gustav IV Adolf av Mats Wickman; Sveriges historia 1721-1830, redaktör Elisabet Mansén; Kärlek och krig - revolutionen 1809 av Anders Isaksson.

Biografiskt lexikon för Finland (BLF) har många omfattande artiklar om historiska kändisar med anknytning till Sverige och Finland. Här kan du läsa om Gustav IV Adolf (1778–1837)
. Han var Sveriges och Finlands sista gemensamma regent. Han försökte förbättra statens finanser och bevara freden med Ryssland. Napoleontidens stormakts-politiska förvecklingar och kungens bristande omdömesförmåga ledde dock till att Sverige förlorade Finland, vilket i sin tur också ledde till att Gustav och hans efterkommande miste den svenska kronan...

Biografiskt lexikon för Finland (BLF) har många omfattande artiklar om historiska kändisar med anknytning till Sverige och Finland. Här kan du läsa om Gustav III (1746–1792)
. Gustav III lyckades genom sin politiska begåvning överföra makten från riksdagens ständer till monarken. Som vän av konst och litteratur var Gustav en mecenat av samma rang som Fredrik II av Preussen och Katarina II av Ryssland. Hans krigspolitik väckte en finsk opposition, som lekte med tanken att lösgöra Finland från Sverige. Det gustavianska statsskicket förblev i kraft i Finland då storfurstendömet år 1809 förenades med Ryssland.

Teaterkungen Gustav III är mest känd för lönnmordet på maskeradbalen, men hans liv innan dess kantades av sexskandaler, djärva politiska beslut - och den hatiska konspirationen som blev hans död.

I P3 Historia leder Cecilia Düringer lyssnarna genom världshistoriens vindlande berättelser. Vid sin sida har hon skådespelaren Pablo Leiva Wenger som förhöjer dramatiken med scener ur historien. Varje avsnitt handlar om ett historiskt skeende, med en historisk person i fokus.

Vill du veta mer om Gustav III så kan du läsa Politik och passion av Henric Bagerius och Louise Berglund, Gustav III av Leif Landen, En bädd av dun av Christopher O’Regan och Gustav III:s ryska krig av Gunnar Arteus. Det är några av de böcker som har legat till grund för det här avsnittet.

Akademisk artikel (PDF-format) i Historisk tidskrift av Hanna Enefalk. Tills för ganska nyligen ansågs det självklart att kvinnor inte skulle dricka alkohol. Men hur länge hade det varit så? Många av de uppfattningar om manligt och kvinnligt vi har i dag kom till under 1800-talet, då medelklassens ideal slog igenom och kvinnors drickande kom att ses med ogillande. Denna uppsats undersöker de samhällsskikt som dominerade i Sverige före dessa attitydförändringar, under den gustavianska tiden.  Det visar sig att kvinnor ur de högre stånden då kunde dricka alkohol, såväl till vardags som till fest, utan att man tyckte det var vare sig uppseendeväckande eller klandervärt...

I Riksarkivets digitala arkiv hittar du originalhandlingar (primära källor) i form av listor, statistik, register, redogörelser och så vidare om skatter. Sedan mitten av 1500-talet har vi en rik dokumentation av olika skatter som inbetalats till staten. Dessa användes framförallt till kungens underhåll och de krig som landet deltog i. Fogdar placerades ute i landet för att administrera och driva in skatterna. Dessa arkiv berättar folkets historia, du får insikt i våra förfäders ekonomi, hälsa, tillgångar och vanor, t.ex. alkohol- och tobaksbruk. Från att skatterna under 1500-talet i huvudsak gällde jord och säd uppstod nya behov och efterhand tillkom en mängd olika skatter till bl.a. kommun och landsting.

Se även Riksarkivets skolingång "Möt källorna - historia i original"
Och här är en lärarhandledning till "Möt källorna"

I Riksarkivets digitala arkiv hittar du originalhandlingar (primära källor) i form av listor, statistik, register, redogörelser, brevsamlingar och så vidare om indelta båtsmän, ryttare och soldater 1680–190. Från 1680-talet fram till och med 1901 bestod manskapet i den svenska krigsmakten dels av värvat folk, dels av indelt folk. Det indelta manskapet utgjorde den stora majoriteten och bildade kärnan i arméns landskapsregementen och flottans båtsmanskompanier. När indelningsverket skapades lät man en eller flera gårdar bilda rotar och rusthåll med uppgift att rekrytera en båtsman, ryttare eller soldat, ge honom lön och ett torp med mark att bruka. Indelningsverket såg olika ut i olika delar av landet. Det förändrades också över tiden. I några landskap eller vissa regementen förekom exempelvis inga torp. Riksarkivets digitaliserade arkiv behandlar främst tiden under indelningsverket.
Se även Riksarkivets militärhistoriska ordlista

Se även Riksarkivets skolingång "Möt källorna - historia i original"
Och här är en lärarhandledning till "Möt källorna"

Kartering är en viktig beståndsdel i krig och försvar. Därför är Krigsarkivets samlingar av historiska kartor så omfattande, särskilt vad gäller utlandet. Samlingen omfattar Svenska och utländska topografiska kartor, ett flertal av kartorna avbildar städer och fästningar från hela världen. Kartorna är tryckta eller vackert handritade med stor detaljrikedom. De äldsta kartorna dateras till sent 1500-tal, de yngre från 1980-talet, men den största delen är från 1700- och 1800-talen.

Se även Riksarkivets skolingång "Möt källorna - historia i original"
Och här är en lärarhandledning till "Möt källorna"

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om Gustav IV Adolf - en man med orubbliga principer. När han under finska kriget vägrade mäkla fred med Ryssland störtades han från tronen och tvingades lämna landet med sin familj...

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om Gustav III och mordkomplotten mot honom. Han älskade kultur och teater – men mest av allt älskade han makten. För att nå sina mål tvingades han offra adeln till förmån för folket. Mot slutet av Gustav III:s regenttid hade bilden av teaterfjanten bytts ut mot den av en hänsynslös tyrann. Det hela slutade med mord...

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om Carl Michael Bellman. Han växte upp i borgerlig miljö på Södermalm och fick genom sina kontakter tjänst på Riks­banken. Där kunde han frottera sig med andra »sprätthökar», 1700-talets lyx­konsu­merande unga män. Men snart övergav Bellman plikterna för sina fritidsintressen: att fixa fester och underhålla de rika...

Genomgång (10:38 min) av SO-läraren Magnus Bengtsson som berättar om Sverige under slutet av 1700-talet och Gustav III och hans liv.

På Hans Högmans hemsida kan du läsa om finska kriget och Sveaborgs kapitulation 1808. När kriget med Ryssland bröt ut i februari 1808 var fästningen inte helt utbyggd, men väl utrustat. Garnisonen på fästningen omfattade 6.750 man, 200 officerare, 743 kanoner som kunde skjutas från vallarna samt stora förråd av kanonkulor, krut och proviant. Totalt fanns dock över 2.000 kanoner på fästningen. Många av dessa kanoner ingick i skärgårdsflottan...

På Hans Högmans hemsida kan du läsa om svenskt slaveri och den svenska kolonin Saint Barthélemy. Sveriges ekonomiska politik under 1700-talet styrdes i stort av merkantilistiska idéer. Det ingick i programmet under Gustav III:s tid att utrikeshandeln skulle främjas. Att förädla importerade råvaror ansågs gynnsamt. I Göteborg växte t.ex. under frihetstiden de första manufakturerna fram. Samtliga dessa förädlade importerade råvaror som socker, tobak och bomull...

Faktatext på Västarvets webbplats där du kan läsa kortfattat om mynt och pengar i 1700-talets Sverige. Kilotunga kopparplåter och kopparmynt som är silvermynt, 1700-talets penninghistoria är både spännande och komplicerad...

Dokumentär (46 min) i SVT:s Öppet arkiv av Olle Häger och Hans Villius med bilder från Gustav III:s och Bellmans dagar. Programmet sändes som en inledning till serien 'Sammansvärjningen' och ger en historisk bakgrund till de dramatiska händelserna i Stockholm vintern 1792 då Gustav III mördades. Björn Skifs ger sin alldeles speciella tolkning av Carl Michael Bellman.

Historiepolisen (program från UR, 9:05 min) har anhållit en person som utger sig för att vara Carl Michael Bellman. Det finns starka misstankar om att den anhållne har stulit Carl Michael Bellmans identitet. I förhöret berättar han hur han blev en känd skald och om sin flykt till Norge undan kronofogden. Han tvingas också förklara allt han vet om Bellmanhistorier. Frågan är om den anhållne ljuger eller talar sanning?

Utförlig fakta om Gustav III (1746-1792) och hans tid. Svenskt biografiskt lexikon (SBL) är ett personhistoriskt lexikon som numera finns på Riksarkivets webbplats.

Fakta om Jacob Johan Anckarström (1762-1792) och mordet på Gustav III. Svenskt biografiskt lexikon (SBL) är ett personhistoriskt lexikon som numera finns på Riksarkivets webbplats.

Utförlig fakta om Karl IX (1755-1810) och hans tid. Här berättas bl.a. om hans förhållande med den franska drottningen Marie Antoinette och hur han försökte hjälpa det franska kungaparet att fly från revolutionens Paris. Svenskt biografiskt lexikon (SBL) är ett personhistoriskt lexikon som numera finns på Riksarkivets webbplats.

En kortfattad genomgång (9:17 min) av historieläraren Mattias Axelsson som berättar om huvudlinjerna i Sveriges historia under perioden 1500-1800. Anpassad för gymnasiekursen Historia 1.

Tredje delen ur bokserien Det svenska jordbrukets historia där du kan läsa om den agrara revolutionen d.v.s. 1700-talets svenska jordbrukssamhälle och de stora förändringarna som ägde rum inom jordbruket. Här berättas om landsbygden, bönderna, de fattiga, adeln, arbetsliv, husdjuren, städerna, Sveriges befolkning, nyodling, nya redskap, potatisen och brännvinet, transportrevolutionen, bygemenskapen, storskiftet, jordbrukets mekanisering, produktion och levnadsstandard, m.m. Bakom materialet står Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien som har skannat alla fem volymerna ur Det svenska jordbrukets historia (som publicerades 1998–2001) och gjort dom tillgänglig som pdf-filer.

Artikel (6 sid) i pdf-format ur tidningen Nordisk Filateli där du kan läsa om Gustav IV Adolf och hans livsöde. Gustav IV Adolf är en av de mest bortglömda regenterna i svensk historia men inte desto mindre intressant. Det förödande och misslyckade kriget mot Ryssland 1808–09 medförde att Sverige förlorade Finland, och i förlängningen bidrog det också till kungens fall och slutet på den gustavianska eran...