I Mexiko fanns tidigt högkulturer. När spanjorerna kom på 1500-talet härskade aztekerna, men deras rike drabbades hårt av kolonisationen och en stor del av ursprungsbefolkningen dog av sjukdomar och förtryck. Ett frigörelsekrig ledde till att Mexiko blev självständigt från Spanien 1821. En revolt mot en diktator 1910 ledde till inbördeskrig med stor blodspillan. Revolutionsperioden tog slut 1917 då en radikal författning antogs. År 1929 grundades det parti som småningom gick under förkortningen PRI och som styrde fram till millennieskiftet.
Mexikos historia
ANNONS
Spaniens försvagning under Napoleonkrigen i början av 1800-talet utnyttjades av självständighetsrörelser i kolonin. 1810 ledde prästerna Miguel Hidalgo y Costilla och José María Morelos en öppen revolt mot kolonialmakten. Frigörelsekriget pågick till 1821, då Spanien erkände det självständiga Mexiko. Efter självständigheten bröt sig Mellanamerika ur Mexiko, som dock lyckades erövra gränsprovinsen Chiapas från Guatemala. Det nya landet styrdes de första åren av en av upprorsledarna som utropade sig själv till kejsare, men 1824 blev Mexiko republik.
Genom 1824 års författning fick Mexiko en federal struktur med indelning i delstater och territorier efter mönster från USA. På 1830-talet antogs en mer centralistisk författning, vilket ledde till att Texas, med en stor anglosaxisk befolkning, förklarade sig som oberoende. När Texas 1845 annekterades av USA ledde det till krig mellan Mexiko och USA. Mexiko förlorade kriget och fick i fredsuppgörelsen 1848 avstå omkring hälften av sitt territorium, som idag utgör USAs sydvästra hörn.
La Reforma
Krigsförlusten banade väg för en reformperiod, La Reforma, som syftade till att få de konservativa krafterna inom armén och kyrkan att underordna sig de civila myndigheterna. Drivande kraft i den reformvänliga regeringen från 1855 var zapotekindianen och justitieministern Benito Juárez, som idag hyllas som en landsfader. Konflikten mellan reformvännerna och de konservativa kretsarna ledde till inbördeskrig, som 1860 slutade med seger för reformvännerna.
När regeringen efter kriget inställde betalningarna av utlandslånen landsatte den franske kejsaren 1862 trupper som intog Mexico City och installerade den habsburgske ärkehertigen Maximilian som kejsare. Den bisarra episoden slutade med att en mexikansk republikansk armé återerövrade huvudstaden 1867, Maximilian avrättades och reformarbetet återupptogs under Juárez ledning.
Under La Reforma tvingades kyrkan sälja ut sin jord och därmed bröts dess ekonomiska makt. Tanken var att kyrkans mark skulle återgå till de ursprungliga ägarna, indianerna, men den köptes istället upp av rika kreoler.
Benito Juárez efterträdare Porfirio Díaz styrde Mexiko diktatoriskt från 1876 till 1911. Jorden samlades i ett fåtal plantageägares händer och all opposition kvästes. Detta fick landet att framstå som politiskt stabilt och lockande för utländskt kapital. Amerikanska och brittiska företag finansierade järnvägsbyggen och gruvbrytning, borrade efter olja och upprättade ett bankväsen.
Revolutionen
Tilltagande missnöje med Díaz hårda regim, framför allt hos landsbygdens folk, utlöste 1910 en revolt ledd av bland andra bondeledaren Emiliano Zapata. I ett blodigt inbördeskrig störtades Díaz 1911, men den så kallade revolutionsperioden, La Revolución, varade fram till år 1917. La Revolución var ingen enhetlig process utan en rad sociala urladdningar över hela landet, oroligheter som tros ha krävt sammanlagt en miljon döda av en befolkning på omkring 15 miljoner. Under revolutionsperioden föddes en modern mexikansk självuppfattning och nationalitetskänsla.
År 1917 antogs en radikal författning, som med vissa ändringar gäller än i dag. Grundlagen föreskrev bland annat att livegenskapen skulle avskaffas, staten överta storgodsen och mark fördelas till småbönderna. Dessutom beskars katolska kyrkans makt ytterligare, medan mexikanerna fick strejk- och organisationsrätt.
Ur revolutionen uppstod Nationella revolutionspartiet som sedan 1946 går under namnet Institutionella revolutionspartiet, PRI, och som inledde sitt maktinnehav 1929. Den nya författningen fick genomslag först under Lázaro Cárdenas mandatperiod åren 1934–1940, då en radikal jordreform genomfördes och de utländska oljebolagen nationaliserades.
Läs i Landguiden om Mexikos moderna historia från tiden efter andra världskriget och framåt.
FÖRFATTARE
Text: Utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Läs mer om
Sidan uppdaterad:
16 augusti 2024
Ursprungligen publicerad:
14 oktober 2010
