M
Kategori
Karta

Mexikos historia

Arkeologiska fynd tyder på att jordbruk bedrevs i Mexiko tidigare än någon annanstans på den amerikanska kontinenten, enligt forskarna omkring 7 000 år f Kr. Indianfolken försörjde sig på primitiva odlingar av majs, bönor, chili och squash, inhemska grödor som senare spreds över världen.Kulturerna i centrala och södra Mexiko utvecklades till de mest högtstående på kontinenten.

Omkring år 800 f Kr växte den olmekiska kulturen fram vid Tehuantepec-näsets Atlantkust. Det var den första av de indianska högkulturerna i Mexiko. Olmekerna anses i hög grad ha påverkat andra indianska kulturfolk, bland dem mayaindianerna i gränstrakterna mot Guatemala och toltekerna i Mexikodalen.

Arkeologiska fynd tyder på att jordbruk bedrevs i Mexiko tidigare än någon annanstans på den amerikanska kontinenten, enligt forskarna omkring 7 000 år f Kr. Indianfolken försörjde sig på primitiva odlingar av majs, bönor, chili och squash, inhemska grödor som senare spreds över världen.Kulturerna i centrala och södra Mexiko utvecklades till de mest högtstående på kontinenten.

Omkring år 800 f Kr växte den olmekiska kulturen fram vid Tehuantepec-näsets Atlantkust. Det var den första av de indianska högkulturerna i Mexiko. Olmekerna anses i hög grad ha påverkat andra indianska kulturfolk, bland dem mayaindianerna i gränstrakterna mot Guatemala och toltekerna i Mexikodalen.

ANNONS

ANNONS

När spanjorerna under ledning av Hernán Cortés landsteg i Mexikodalen år 1519 styrdes landet av aztekerna, ett folk som invandrat norrifrån. Aztekernas rike var vidsträckt men löst sammanfogat av en rad kuvade grannfolk. Dessa såg i Cortés en chans till befrielse från aztekernas förtryck och hjälpte därför spanjorerna när de började tränga in i landet.

Den spanska erövringen av centrala Mexiko fullbordades 1521, då den siste aztekhärskaren Cuauhtémoc besegrades. Mexiko beräknas vid tiden för spanjorernas ankomst ha haft cirka 20 miljoner invånare. Några generationer senare fanns det kanske en tiondel så många kvar. En huvudorsak var att indianerna saknade motståndskraft mot sjukdomar som européerna förde med sig, men dödligheten förvärrades av att indianernas kultur och sociala ordning slogs sönder och att de tvingades arbeta under slavliknande förhållanden.

Kolonin, som år 1535 blev vicekungadömet Nya Spanien, växte genom nya erövringar och kom så småningom att omfatta en yta mer än dubbelt så stor som dagens Mexiko.

Med spanjorerna kom också den katolska kyrkan, vars missionsarbete omvandlade Mexiko i kristet-västerländsk riktning, dock med starka indianska särdrag. Samtidigt bromsade den spanska kolonialpolitiken Mexikos ekonomiska utveckling. Erövrarna plundrade aztekerna på guld, lade under sig landets rika silverfyndigheter – från 1600-talet blev Mexiko världens ledande silverproducent – och fraktade hem rikedomarna, som bidrog till att göra Spanien till en stormakt.

Den indianska arbetskraften behandlades hänsynslöst i gruvorna och på de storgods, haciendas, som de spanska erövrarna, conquistadorerna, upprättat i de bästa jordbruksområdena. En stor del av godsen ägdes dock av kyrkan, som gav indianerna ett visst skydd mot kolonialmaktens förtryck. Kolonialpolitiken ledde även till motsättningar inom den vita befolkningen, som bestod av inflyttade spanjorer och vita som var födda i Mexiko, kreoler. Spanjorerna hade monopol på handeln, och kreolerna var utestängda från högre statliga och kyrkliga ämbeten.

Spaniens försvagning under Napoleonkrigen i början av 1800-talet utnyttjades av självständighetsrörelser i kolonin. 1810 ledde prästerna Miguel Hidalgo y Costilla och José María Morelos en öppen revolt mot kolonialmakten. Frigörelsekriget pågick till 1821, då Spanien erkände det självständiga Mexiko. Efter självständigheten bröt sig Mellanamerika ur Mexiko, som dock lyckades erövra gränsprovinsen Chiapas från Guatemala. Det nya landet styrdes de första åren av en av upprorsledarna som utropade sig själv till kejsare, men 1824 blev Mexiko republik.

ANNONS

ANNONS

Genom 1824 års författning fick Mexiko en federal struktur med indelning i delstater och territorier efter mönster från USA. På 1830-talet antogs en mer centralistisk författning, vilket ledde till att Texas, med en stor anglosaxisk befolkning, förklarade sig som oberoende. När Texas 1845 annekterades av USA ledde det till krig mellan Mexiko och USA. Mexiko förlorade kriget och fick i fredsuppgörelsen 1848 avstå omkring hälften av sitt territorium, som idag utgör USAs sydvästra hörn.

Krigsförlusten banade väg för en reformperiod, La Reforma, som syftade till att få de konservativa krafterna inom armén och kyrkan att underordna sig de civila myndigheterna. Drivande kraft i den reformvänliga regeringen från 1855 var zapotekindianen och justitieministern Benito Juárez, som idag hyllas som en landsfader. Konflikten mellan reformvännerna och de konservativa kretsarna ledde till inbördeskrig, som 1860 slutade med seger för reformvännerna.

När regeringen efter kriget inställde betalningarna av utlandslånen landsatte den franske kejsaren 1862 trupper som intog Mexico City och installerade den habsburgske ärkehertigen Maximilian som kejsare. Den bisarra episoden slutade med att en mexikansk republikansk armé återerövrade huvudstaden 1867, Maximilian avrättades och reformarbetet återupptogs under Juárez ledning.

Under La Reforma tvingades kyrkan sälja ut sin jord och därmed bröts dess ekonomiska makt. Tanken var att kyrkans mark skulle återgå till de ursprungliga ägarna, indianerna, men den köptes istället upp av rika kreoler.

Benito Juárez efterträdare Porfirio Díaz styrde Mexiko diktatoriskt från 1876 till 1911. Jorden samlades i ett fåtal plantageägares händer och all opposition kvästes. Detta fick landet att framstå som politiskt stabilt och lockande för utländskt kapital. Amerikanska och brittiska företag finansierade järnvägsbyggen och gruvbrytning, borrade efter olja och upprättade ett bankväsen.

ANNONS

ANNONS

Tilltagande missnöje med Díaz hårda regim, framför allt hos landsbygdens folk, utlöste 1910 en revolt ledd av bland andra bondeledaren Emiliano Zapata. I ett blodigt inbördeskrig störtades Díaz 1911, men den så kallade revolutionsperioden, La Revolución, varade fram till år 1917. La Revolución var ingen enhetlig process utan en rad sociala urladdningar över hela landet, oroligheter som tros ha krävt sammanlagt en miljon döda av en befolkning på omkring 15 miljoner. Under revolutionsperioden föddes en modern mexikansk självuppfattning och nationalitetskänsla.

Läs i Landguiden om Mexikos historia från 1917 och framåt.

 

Text: Utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet

Läs mer om

Sidan uppdaterad: 5 september 2023
Ursprungligen publicerad: 14 oktober 2010

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Mexikos historia

M

Cortés och erövringen av Mexiko

av: Kaj Hildingson
2021-04-20

När spanjorerna kom till Mexico 1519 trodde urinvånarna aztekerna att nykomlingarna kanske var gudar. Därför gick de inte genast till angrepp. Efterhand förstod aztekerna att nykomlingarna var vanliga människor, men då var det för sent – misstaget lade deras rike i ruiner. De urinvånare som hjälpte spanjorerna mot aztekerna begick också ett misstag. De blev av med sitt gamla herrefolk – men fick istället ett nytt och långt värre...

+ Läs mer

L

Cortés erövrar aztekernas rike

av: Carsten Ryytty och Robert de Vries
2017-04-19

Hernán Cortés (1485-1547) var en spansk erövrare som blivit känd för att han med endast några hundra soldater - mot alla odds - lyckades erövra aztekernas mäktiga rike i Mexiko...

+ Läs mer

L

Ett ögonblick i historien - om Aztekrikets undergång

av: Hans Thorbjörnsson
2016-10-16

Peter Englund menar i sin uppsats Ett ögonblick i historien att spanjorer och azteker tillhörde samma typ av härskarkultur. Båda var brutala, beredda att strida och döda för sitt rike, sin härskare och sin gud. Men hur kunde Cortés lilla grupp av hoprafsade, illa tränade soldater besegra en fiende som var minst hundra gånger starkare till antalet?

+ Läs mer

L

Mayafolkets kalendrar

av: Hans Thorbjörnsson
2014-01-24

Mayafolkets lärda var intresserade av tidens gång. De framställde kalendrar som byggde på astronomiska observationer av solens och månens rörelser. Mycket känd är Tzolkin-kalendern som består av 13 stycken 20-dygnsperioder. 20-dygnsperiodens alla dagar är namngivna och representeras av var sin glyf i mayaskrift.

+ Läs mer

L

Chichen Itza

av: Hans Thorbjörnsson
2014-01-24

Chichen Itza var en av de största mayastäderna och ursprunget för många av folkets myter. Inte bara mayafolket bodde där utan också flera andra folkslag. Det märks bland annat på blandningen av byggnadsstilar...

+ Läs mer

Länkar om Mexikos historia

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Hi

Aztekernas historia

Aztekerna var ett urfolk i Centralamerika som på 1300-talet skapade ett rike i det mexikanska höglandet. Aztekernas...

Hi

Mayafolkets historia

Mayakulturen i Centralamerika var den mest avancerade och långlivade av de amerikanska ursprungskulturerna. Mayafolket...

Ge
Karta

Mexikos geografi

Geografi med fokus på Mexiko. Här hittar du texter och faktamaterial som behandlar Mexikos geografi ur olika perspektiv...

Sh
Karta

Fakta om Mexiko

Aktuell samhällsfakta om Mexiko. Här hittar du en kortfattad politisk och ekonomisk bakgrund om landet samt en del...

Relaterade taggar

Hi
Kolonialism

Kolonisation och kolonialism

Kolonisation är när en stat tar ett område utanför sitt eget land i besittning. Kolonialism är...