M
Kategori

Sverige har en parlamentarisk demokrati. Bilden visar riksdagshuset på Helgeandsholmen i Stockholm.

Demokratiska system och olika statsskick

I det här avsnittet presenteras några stats- och styrelseskick i världen. Vi ska också titta på maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika demokratiska och odemokratiska system.

Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.

Vad är statsskick och styrelseskick?

Hur styrs de olika länderna runt om i världen? Vilka faktorer avgör hur ett land styrs? Vad ska undersökas?

I det här avsnittet presenteras några stats- och styrelseskick i världen. Vi ska också titta på maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika demokratiska och odemokratiska system.

Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.

Vad är statsskick och styrelseskick?

Hur styrs de olika länderna runt om i världen? Vilka faktorer avgör hur ett land styrs? Vad ska undersökas?

ANNONS

ANNONS

Begreppen statsskick och styrelseskick hänger ihop. Styrelseskick är en del av och ingår i begreppet statsskick. Det är egentligen ganska enkelt, vi ska här reda ut det hela.

Statsskicket förklarar vem som är statschef i landet. Det finns två statsskick att välja mellan: monarki och republik. Dessa två statsskick kan i sin tur kombineras med inslag av både demokrati och diktatur vilket påverkar den grad av makt som statschefen får.

Då är vi inne på hur landet styrs - dess styrelseskick. Med styrelseskick menar vi här hur makten i landet är fördelad och organiserad samt hur makthavarna ansvarar inför lagen och folket.

De flesta av oss är redan bekanta med begreppen demokrati och diktatur, så vi börjar i den änden - d.v.s vilka styrelseskick (demokratiska eller diktatoriska system) länder kan ha och hur de fungerar.

Demokrati vs diktatur

I begreppet statsskick ingår hur makten är fördelad. Här brukar man först och främst skilja mellan: demokrati (folkvälde) och diktatur (envälde).

Demokrati

Demokrati är ett styrelseskick där makten ligger hos folket. Ordet demokrati kommer från grekiskan. Begreppet härstammar från orden demos som betyder “folk” och kratos som betyder “styre”. Demokrati betyder därför “folkstyre” och användes ursprungligen som ett styrelseskick i antikens Aten. I en modern mening är det också vad som avses med begreppet. Alla former av moderna demokratier kräver medverkan av vanliga människor. Idag är demokrati så väl etablerat i samhället att det även inom företag och organisationer pratas om demokrati.

Diktatur

Diktatur är motsatsen till demokrati. Begreppet kommer från antikens Rom där man i tider av fientliga hot eller andra kriser valde en diktator för att styra den romerska republiken ensamt under ett halvårs tid. Idag används begreppet diktatur för att beskriva ett samhälle som styrs av en eller flera personer som inte är folkvalda, och där lite eller inget demokratiskt inflytande finns.

Olika former av demokrati

I grunden finns två olika typer av demokrati. Den första formen är direkt demokrati (direktdemokrati) där alla medborgare är med och deltar i de beslut som ska fattas. Den andra formen är indirekt demokrati eller representativ demokrati som den också kallas - där folket väljer representanter som ska styra åt dem under en begränsad period, vanligtvis på fyra år.

ANNONS

ANNONS

Många stater har inslag av både det ena och det andra, även om en absolut majoritet av världens demokratiska länder tillämpar representativ demokrati. Anledningen till det är att det skulle vara svårt och olämpligt att styra ett helt land med direkt demokrati eftersom det skulle kräva ett konstant och totalt politiskt engagemang av alla röstberättigade i landet.

Även i Schweiz som är det land med högst andel direkt demokrati i världen är detta begränsat till lokal nivå eller till speciella folkomröstningar. Folkomröstningar förekommer även i Sverige, men till skillnad från Schweiz är de inte bestämmande utan fungerar endast som rekommendationer till riksdagen som fattar de avgörande besluten.

Olika sätt att organisera demokrati i en stat

Ytterligare en faktor som bestämmer ett lands styrelseskick är frågan om ansvarighet inför lagen och folket.

I länder som tillämpar demokrati finns det flera olika sätt att organisera demokratin beroende på hur makten fördelas oavsett om det rör sig om monarki eller republik (se nedan). De två vanligaste formerna är parlamentarism och presidentialism vilka bygger på två olika typer av maktfördelning (som hänger ihop med ansvarsfrågan).

Parlamentarism

Parlamentarism betyder att ett land styrs med stöd av ett parlament (riksdag) vars ledamöter (medlemmar) är valda av folket. Den regering som har ansvaret för landets styre måste alltså ha stöd av parlamentet. Vanligen får det parti eller de partier som har flest röster möjligheten att bilda regering, vilken sedan styr landet under den mandatperiod som gäller (vanligtvis under fyra år) eller tills att den blir avsatt av parlamentet.

I ett parlamentariskt system är det parlamentet som fattar beslut om lagar och regeringen som verkställer parlamentets beslut. Regeringen måste rätta sig efter vad parlamentet beslutar eller avgå.

Förenklat kan man säga att regeringen är ansvarig inför parlamentet (riksdagen - folkrepresentationen).

I Sverige har vi s.k. negativ parlamentarism eller minoritetsparlamentarism som det också kallas. Det betyder att regeringen kan styra så länge som den inte har en majoritet i parlamentet (riksdagen) mot sig. På så vis är det möjligt att bilda en regering även om regeringspartierna inte har ideologiskt stöd av en majoritet i riksdagen. Men regeringen måste tolereras av en majoritet i riksdagen.

Motparten till parlamentarism är presidentialism.

ANNONS

ANNONS

Presidentialism

Presidentialism bygger på ett system med maktdelning där den lagstiftande makten är strikt åtskild från den verkställande makten. Väljarna utser genom regelbundna och landsomfattande val vem som ska vara president (statschef och regeringschef), som i till exempel Frankrike eller USA. Statschefen utses därmed direkt av väljarna och kan sedan själv välja sin regering.

Oftast utgör den lagstiftande församlingen av en kongress som består av två kammare med folkvalda representanter.

Eftersom systemet med presidentialism inte är beroende av val till ett parlament, så kan presidenten tillsätta sin egen regering utan att behöva ta hänsyn till partipolitik. En president har därför betydligt mer personlig makt jämfört med en statsminister eller motsvarande regeringschef i ett parlamentariskt system.

Två grundläggande former av statsskick: monarki och republik

Utöver olika styrelseskick måste vi också titta på själva grunden eller utgångspunkten för ett statsskick.

Det finns två slags statsskick: monarki och republik. De kan inte kombineras med varandra, utan är oförenliga. Övriga statsskick betraktas i regel som olika varianter av dessa två ursprungliga.

  • Med monarki menas att landet har en kung eller drottning som statschef. Kungamakten är i regel ärftlig.
     
  • I en republik saknar staten kung och drottning och har istället en folkvald regeringschef (t.ex. en statsminister eller president) som statschef. Läs mer >
     

Svensk monarki

Sverige är en monarki. Det innebär att en kung eller en regerande drottning är landets statschef. Sedan 1810 är det släkten Bernadotte som har varit statschefer. Statschefen har ingen politisk makt. Kung Carl XVI Gustav deltar inte i regeringens sammanträden.

Kungens viktigaste uppgift är att representera Sverige som dess statschef. Han tar emot främmande länders sändebud och genomför statsbesök i andra länder.
 

Runt om i världen förekommer många olika statsskick - från renodlade monarkier, som Saudiarabien, till utpräglade republiker som USA. Dessa är ofta knutna till varierande uppfattningar om demokrati.

Vissa stater har en konstitutionell monarki, som till exempel Sverige. Det innebär att staten formellt är en monarki men att monarken saknar politisk makt. I andra fall kan man ha en republik, men där istället den valda statschefen har begränsad politisk makt. Ett sådant exempel är Tyskland.

ANNONS

ANNONS

Alla "demokratier" är inte demokratiska

Idag kallar sig nästan alla länder för demokratiska, oavsett om de är det eller inte. En grundregel brukar vara att de länder som har med ordet “demokrati” i sitt officiella namn, vanligtvis inte är demokratiska länder. Ibland kan det vara en renodlad diktatur som Demokratiska folkrepubliken Nordkorea.

Det finns flera organisationer som brukar rangordna länder efter hur demokratiska de är. Två av dessa är tidskriften The Economist, som rangordnar enligt Democracy index; och Freedom House som också gör rangordning av världens demokratier.

Andra styrelseskick och statsskick

Utöver traditionella former för demokrati finns en rad olika sätt att styra en stat.

Anarki

Anarki förknippas ibland med ett tillstånd av kaos där ingen styr. För en anarkist betyder det dock snarare ett samhälle där ingen stat existerar och där alla människor samarbetar fritt, men som jämlika. På så sätt är anarkismen motståndare till all makt och alla typer av klasskillnader.

Geniokrati 

Geniokrati är idén om att samhället ska styras av genier vilka utses genom att man helt enkelt mäter deras intelligens. Bara de med tillräckligt hög intelligens får vara med och rösta och styra över samhället. På så vis kan man kalla idén för en blandning av demokrati och diktatur. Idén är nära besläktad med meritokrati där individer och deras inflytande rangordnas efter meriter, vanligen i form av utbildning eller liknande. Till skillnad från geniokrati, där intelligens är det som avgör, är det här istället formella meriter och prestationer som ligger till grund för individens inflytande. Klass eller kön ska inte vara avgörande, endast individens duglighet. Detta är en idé som är vanligt förekommande inom näringslivet.

Teokrati

I en teokrati anses den gudomliga makten var överordnad och grunden för hur samhället styrs. De som styr landet anses vara det gudomligas ställföreträdande på jorden. Genom historien har detta ofta kombinerats med enväldig kungamakt där regenten ansetts vara gudomligt utvald eller ibland till och med en levande gud, som i forntidens Egypten. Ett exempel på en teokrati i vår egen tid är Vatikanstaten.

ANNONS

ANNONS

Hierokrati

Ett närbesläktat styrelseskick med teokrati är hierokrati, vilket är ett system där präster styr. Hierokratier har varit vanliga under historisk tid, till exempel bland de syd- och centralamerikanska högkulturerna. I vår egen tid utgör Iran ett exempel på en hierokrati, där staten styrs av ett mäktigt prästerskap bestående av mullor och ayatollor vilka har ett stort och övergripande inflytande över det iranska folkvalda parlamentet.

Plutokrati

I en plutokrati fördelas den politiska makten efter människors ekonomiska tillgångar. Historiskt har detta varit förekommande på många ställen i världen och även Sverige hade inslag av plutokrati när rösträtten var graderad på 1800-talet och början av 1900-talet. Då fick bara vissa välbärgade rösta.

Oligarki

Även oligarki har liknande drag. Medan en plutokrati kan vara delvis demokratisk, är en oligarki styrd av ett fåtal mycket rika människor. Dessa oligarker behöver inte nödvändigtvis ha politiska maktpositioner, men kan ändå ha stor påverkan på politiken, som i dagens Ryssland. I ett historiskt perspektiv har dessa grupper ofta utgjorts av en markägande mycket rik aristokrati.

Kleptokrati

Slutligen kan vi också nämna begreppet kleptokrati som beskriver ett styrelseskick där makthavarna i samhället utnyttjar regeringens möjligheter, naturresurser och folket för att berika sig själva. De kan därför ses som tjuvar. Begreppet kleptokrati brukar ibland koppas till statsskick med diktatur eller bristfällig demokrati med en hög grad av korruption.

LÄS MER: Demokrati

LÄS MER: Sveriges politiska system

LÄS MER: Demokratisk påverkan och demokratiska modeller

LÄS MER: Statsskick

LÄS MER: Parlamentarism

LÄS MER: Presidentialism och semipresidentialism

LÄS MER: Diktatur

PODCAST: Riksdag och regering i Sverige

PODCAST: Demokrati och demokratins principer

PODCAST: Demokratin i antikens Aten

ANNONS

ANNONS

Användbara begrepp

Diktatur. Motsatsen till demokrati. I en diktatur kan väljarna inte välja vem eller vilka som ska styra. Inte heller kan de styrande röstas bort från makten i allmänna val.

Direktdemokrati: Alla röstar på en och samma gång om ett beslut, t.ex. i klassrummet. Majoriteten ”vinner”.

Folkomröstning: Omröstning där alla röstberättigade medborgare får delta. Folkomröstningar kan anordnas i vissa frågor både på lokal nivå och i hela landet. Det är riksdagen som fattar beslut om en folkomröstning ska hållas i hela landet. Man skiljer mellan rådgivande folkomröstningar och folkomröstningar i grundlagsfrågor. Hittills har sex rådgivande folkomröstningar ägt rum i Sverige.

Monarki: Sverige är en monarki. Det innebär att en kung eller en regerande drottning är landets statschef. Sedan 1810 är det släkten Bernadotte som har varit statschefer. Statschefen har ingen politisk makt. Kung Carl XVI Gustav deltar inte i regeringens sammanträden. Kungens viktigaste uppgift är att representera Sverige som dess statschef. Han tar emot främmande länders sändebud, och genomför statsbesök i andra länder.

Representativ demokrati: Kallas även indirekt demokrati. Folket väljer ut vilka som ska representera dem och bestämma, t.ex. i riksdagen.

Republik: En stat vars politiska makt innehas av eller utgår från en folkvald statschef som företräder folket. En republik kan inte ha ett kungahus. Republik och monarki ställs ofta emot varandra som oförenliga.

Statsskick: På vilket sätt ett land styrs. Här utgår man från antingen monarki eller republik. Båda dessa kan i sin tur kombineras med olika styrelseskick (demokratiska eller diktatoriska system).
 

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Förklara hur begreppen statsskick och styrelseskick hänger ihop.
     
  2. Vilka två grundläggande styrelseskick finns?
     
  3. Vilka fördelar finns med direktdemokrati jämfört med representativ (indirekt) demokrati?
     
  4. Varför förekommer nästan enbart representativ demokrati och INTE direktdemokrati i världens alla demokratiska stater?
     
  5. En demokratisk stat brukar i regel organiseras genom antingen parlamentarism eller presidentialism. Beskriv skillnaden mellan de två demokratiska systemen.
     
  6. Vad menas med ett statsskick?
     
  7. Det finns två olika grundläggande statsskick - monarki och republik. Beskriv skillnaden mellan de två typerna.

Ta reda på:

  1. Vilket statsskick har följande länder:

        a) Finland

        b) Storbritannien

        c) Iran

        d) Thailand

        e) USA

        f) Nederländerna
     
  2. Nämn minst tre stater med diktatoriska inslag som kallar sig för demokrati eller folkrepublik.
     
  3. Hur förändrades Sveriges styrelseskick under frihetstiden?

Diskutera:

  1. Tycker du att Sverige ska vara en monarki eller en republik? Ska vi avskaffa kungahuset? Motivera.
     
  2. Varför kallar sig många diktaturer för demokratier?
     

 

Källor:
The world factbook: https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/
David Held, Demokratimodeller. Från klassisk demokrati till demokratisk autonomi, Daidalos, 2005
Olof Petersson, Vår demokrati, SNS förlag, 2009
Mikael Gilljam och Jörgen Hermansson, Demokratins mekanismer, Liber, 2003
Stefan Ewald, Religionslexikonet, Bokförlaget Forum, 1996
https://sv.wikipedia.org/wiki/Demokratiindex
https://freedomhouse.org/report/freedom-world/freedom-world-2018


FÖRFATTARE

Text: Mikael Bruér, SO-lärare, universitetsadjunkt, författare och föreläsare

Webbplats: gothiafortbildning.se
Boken SO-ämnena i blickfånget av Mikael Bruér innehåller konkreta tips på hur du kan utveckla din undervisning. Tillsammans med lektionsförslag och didaktiska reflektioner presenteras en tydlig och nytänkande modell för användningen av Lgr 11 i arbetet med de fyra SO-ämnena.. Med utgångspunkt i författarens eget förhållningssätt till SO-ämnet behandlas historik, styrdokument och bedömning.

SO-ämnena i blickfånget är i första hand inriktad mot lärare på högstadiet, men även lärare på mellanstadiet och gymnasiet kan ha nytta av boken. Den har en tydlig koppling till skolans styrdokument och är skriven för att passa alla som jobbar med SO.


Koppling till skolans styrdokument

Innehållet är kopplat till grundskolans kursplan för samhällskunskap åk 7-9 samt till gymnasiets ämnesplaner för Samhällskunskap 1a1 och Samhällskunskap 1b.
 

Sidan uppdaterad: 13 mars 2024
Ursprungligen publicerad: 11 september 2018

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Demokratiska system och olika statsskick

Demokratin i samhället

av: Sveriges riksdag
Högstadiet, Gymnasiet

Ett fördjupande studiehäfte som tar upp vad demokrati är och hur demokratin genomsyrar samhället.

+ Läs mer

Riksdagen i samhället

av: Sveriges riksdag
Högstadiet, Gymnasiet

Ett fördjupande studiehäfte som beskriver riksdagens uppgifter och dess roll i samhället.

+ Läs mer

Riksdagen och EU - informations- och studiematerial

av: Sveriges riksdag
Högstadiet, Gymnasiet

Hur påverkas Sverige av medlemskapet i EU? Hur arbetar riksdagen med EU-frågor? Vad gör EU:s olika institutioner och hur kommer en EU-lag till? Här finns både informationsmaterial och studiematerial som riktar sig till elever i årskurs 7–9 och gymnasiet.

+ Läs mer

Riksdagen - en kort vägledning

av: Sveriges riksdag
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet, Nyanlända

Kunskap är makt. I denna broschyr presenteras riksdagens arbete på ett övergripande och lättförståeligt vis.

+ Läs mer

Det är vi som bestämmer! Så funkar demokrati

av: Myndigheten för tillgängliga medier (MTM)
Högstadiet, Gymnasiet, Lättläst, Nyanlända

Textfrågor, diskussionsfrågor, bildanalys, fördjupningsuppgift och praktisk handling.

+ Läs mer

Demokrati pågår

av: Forum för levande historia
Mellanstadiet, Lättläst

Demokrati pågår är ett digitalt undervisningsmaterial för åk 4-6. Med hjälp av materialet kan du jobba med att stärka förståelsen för demokratins värden och förutsättningar samt förmågan till att bidra i ett demokratiskt samtal hos dina elever.

+ Läs mer

Artiklar om Demokratiska system och olika statsskick

SO-rummet bok
L
EU:s flagga.

Hur styrs EU?

av: Bengt Fredrikson
2024-01-30

Europeiska unionen (förkortat EU) har fyra viktiga grupper som hjälper till att fatta beslut inom organisationen. De kallas EU-kommissionen, ministerrådet, EU-parlamentet och Europeiska rådet. Dessa grupper jobbar tillsammans för att bestämma lagar och regler som påverkar människor i EU-länderna...

+ Läs mer

S
Ledare

Vilket ledarskap väljer vi?

av: Studentlitteratur
2017-06-20

Eleverna ska i kursen samhällskunskap 1b arbeta med komplexa samhällsfrågor och analysera dem utifrån olika perspektiv. I den här artikeln kopplas ledarskap och demokrati samman. Du kommer också bekanta dig med den s.k. ledarskapsmodellen som utgör ett analysverktyg för mer nyanserade diskussioner om demokrati.

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Så styrs USA: Presidenten

av: Carsten Ryytty
2016-01-23

Del 1 av 4 i en artikelserie om politik i USA. USA:s president är en av världens mäktigaste personer. Han eller hon är landets statschef och utser landets regering. Presidenten är dessutom överbefälhavare för USA:s militära styrkor...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Så styrs USA: Kongressen

av: Carsten Ryytty
2016-01-23

Del 2 av 4 i en artikelserie om politik i USA. USA:s riksdag heter Kongressen. Den består av Representanternas hus med 435 ledamöter samt Senaten med 100 ledamöter...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Så styrs USA: Högsta domstolen

av: Carsten Ryytty
2016-01-23

Del 3 av 4 i en artikelserie om politik i USA. USA:s högsta domstol (Supreme Court) har stor politisk makt i USA. Domstolen har nio ledamöter som sitter där på livstid...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Så styrs USA: Delstaterna

av: Carsten Ryytty
2016-01-23

Del 4 av 4 i en artikelserie om politik i USA. USA består av 50 delstater. Dessa delstater har ett stort mått av självständighet men lyder i vissa frågor under federala lagar (på riksnivå)...

+ Läs mer

Podcast om Demokratiska system och olika statsskick

SO-rummet podcast icon
M

Hur väljs en statsminister?

av: Mattias Axelsson
2021-11-29

I veckans avsnitt går Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) igenom hur en ny statsminister väljs i Sverige.

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
S

Det tyska parlamentet

av: Mattias Axelsson
2021-09-27

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) om hur valet till det tyska parlamentet går till och vad det tyska parlamentet har för uppgifter.

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
S

Tysklands förbundskansler

av: Mattias Axelsson
2021-01-25

I veckans avsnitt förklarar gymnasieläraren Mattias Axelsson vad som menas med det tyska ämbetet förbundskansler.

+ Läs mer

Länkar om Demokratiska system och olika statsskick

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Sh

Politiska ideologier

En politisk ideologi är ett sammanhängande system av politiska idéer om hur samhället ska vara. Här presenteras några...

Sh

Demokrati

Om demokratins grunder, Sveriges politiska system, politiska partier i Sveriges riksdag, demokratisk påverkan,...

Sh

Demokratins grunder

Avsnittet handlar om demokratins grundläggande principer. Vad är demokrati och vad får den att fungera?

Sh

Sveriges politiska system

Här kan du lära dig mer om svensk demokrati på rikstäckande nivå. Avsnittet handlar om hur Sverige styrs, med fokus på...

Sh

Politiska partier i Sveriges riksdag

I avsnittet ska vi titta på den moderna partipolitikens uppkomst samt sambandet mellan de politiska ideologierna och...

Hi

Demokratins historia

Historia om demokratins utveckling och kampen för rösträtt. Demokrati betyder att det är folket som styr. Den moderna...

Sh

Demokratisk påverkan och demokratimodeller

Avsnittet handlar om individers och gruppers möjligheter att påverka politiska beslut på olika demokratiska nivåer. Här...

Relaterade taggar

Hi
Idé

Idéhistoria

Idéhistoria handlar om hur människor uppfattar sig själva och världen. Idéhistoria är historien om...

Hi
Riksdag

Riksdagens historia

Ståndsriksdagen Det hölls flera så kallade herredagar och riksmöten från 1200-talet och framåt,...

Hi
Napoleon

Statskupper

En statskupp är ett plötsligt (och i regel olagligt) maktövertagande i ett land - ofta utfört med...

Hi
Gråtande kvinna som gör hitlerhälsning.

Diktatur

Styrelseskicket diktatur är motsatsen till demokrati. I en diktatur styrs staten av en eller flera...

Sh
lagbok

Sveriges grundlagar

En grundlag är en extra viktig lag. I Sverige har vi fyra grundlagar:Regeringsformen ...

Sh
symbol

Statsskick

Begreppet statsskick utgår från det sätt som ett land (en nation) styrs. Det handlar bland annat om...

Sh
President

Presidentialism och semipresidentialism

PresidentialismPresidentialism är ett statsskick som har sitt ursprung i USA. Inom presidentalism...

Sh
riksdagen

Parlamentarism

Parlamentarism är ett statskick med en folkvald församling i form av ett parlament (riksdag) som...

Sh
Symbol

Riksdag och regering

Vart fjärde år har vi val till riksdagen, regionerna och till kommunerna, det vill säga år 2026,...