Tagg om borgare
Bild:
Betydelsen av begreppet borgare har förändrats med tiden.

Borgare

Från början var begreppet borgare (från tyskans bürger; borginnevånare) synonymt med att vara bosatt i en stad (innanför stadens murar).

Det var dock inte alla stadsbor som kategoriserades som borgare. För att räknas till borgerskapet var man i de medeltida städerna tvungen att utöva en näringsverksamhet med erhållet burskap. Detta innebar fram till 1864 då näringsfrihet infördes i Sverige, att den som bedrev en näringsverksamhet också var tvungen att ha laglig rättighet att utöva yrket. Utan detta burskap (laglig rättighet) fick man inte utöva yrket och räknades därmed inte till borgerskapet. Det måste också nämnas att burskap främst innehades av myndiga män, men att även en änka kunde driva vidare sin avlidne mans verksamhet med bibehållet burskap.

De borgare som bedrev hantverksyrken var indelade i olika skrån efter yrkestillhörighet. Det fanns ett skrå för varje hantverk, och det var endast de yrkesmän inom respektive skrå som fick utöva yrket. För att exempelvis arbeta i staden som tunnbindare var personen tvungen att tillhöra skrået för tunnbindare.

Skråsystemet i Sverige var från och med medeltiden fram tills mitten av 1800-talet uppbyggt enligt ett lärling-, gesäll- och mästarsystem. Skråsystemet försvann 1846 i och med att näringsfrihet infördes i Sverige. Systemet med lärling, gesäll och slutligen mästare finns dock fortfarande kvar inom ett antal hantverksyrken, som exempelvis målare och frisör.

Vanliga yrken som utövades av borgarna var skomakare, smeder och bagare. Men även handel genom import och export av varor tillhörde borgarnas yrkesutövning.

Till skillnad mot adeln och prästerna så var borgarna inte befriade från att betala skatt. De hade dessutom skyldighet att medverka i städernas brandskydd och försvar. Borgerskapet deltog också i styret av städerna under ledning av borgmästaren.

Med tiden minskade antalet borgare i städerna och då näringsfrihet infördes (se ovan) försvann borgerskapets företräde till hantverksyrkena. Under 1860-talet försvann även borgerskapets företräde till städernas styre. Man skulle därmed kunna säga att begreppet borgare hade spelat ut sin roll. Men i samband med att de politiska ideologierna började genomsyra den politiska debatten under andra halvan av 1800-talet, fick begreppet borgare en annan innebörd. För att förstå hur det gick till måste vi först titta lite kort på bakgrunden till det hela.

I 1700-talets Frankrike hade begreppet borgare ”bourgeois” blivit synonymt med städernas mest förmögna innevånare. Denna användning av begreppet borgare kom därefter att användas av de tyska sociologerna och tänkarna Karl Marx och Friedrich Engels, vilka skrev och gav ut det Kommunistiska manifestet 1848. Enligt Marx och Engels symboliserade borgerskapet den grupp människor som kontrollerade produktionsmedlen i samhället, i motsats till arbetarna (proletariatet) som utnyttjades av ”bourgeoisin”. Enligt denna tolkning kom borgerskapet att framstå som arbetarklassens främsta fiende. Denna symboliska motsättning mellan arbetare och borgare går än idag att utläsa i den svenska partipolitiken, där partierna i Alliansen - Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna - betecknas som de borgerliga partierna, i opposition mot arbetarpartierna - Socialdemokraterna och Vänsterpartiet.

Text: Carl-Henrik Larsson, fil.mag i historia. Leg. gymnasielärare i historia, religion och samhällskunskap samt skribent i kulturtidskriften Nordisk Filateli

Här nedan hittar du material som handlar om borgare och deras liv i staden förr i tiden.

Uppdaterad: 
13 mars 2018
Publicerad: 
14 mars 2011

Annons

Länkar om Borgare

Sortera efter:
          

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om 1800-talets tjänstefolk. Vad var det för skillnad på en husa, en jungfru, en köksa, ett hembiträde etcetera. Vad hade olika tjänare, män och kvinnor, för olika funktioner och arbetsuppgifter under 1800- och början av 1900-talet?

Spara som favorit
          

Genomgång (3:12 min) av SO-läraren Johan Svahn som ger en kort beskrivning av hur en typisk stad i Europa var uppbyggd och vilka som bodde och verkade i den.

Spara som favorit
          

Genomgång (4:04 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt och förenklat sätt om de fyra stånden - tre egentligen eftersom borgare och bönder utgjorde ett gemensat stånd fram tills 1500-talet (red. anmärkning).

Spara som favorit
          

På UR:s webbsida kan du se ett avsnitt (ca 28 min) ur programserien Max 1800-tal som här berättar om nöjenas århundrade. Under 1800-talet får människor mer tid och mer pengar att lägga på kläder, danser, litteratur och andra nöjen. Vi får bekanta oss med konstnärstypen dandy, följa med på bal hos societeten, lära känna tapetdesignern William Morris och ta en titt på Yellow Kid, den första serietidningen. Vi summerar också det framåtblickande sekel då vår moderna värld föddes och allt var möjligt.

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång i form av ett bildspel (32:10 min) där historieläraren Joakim Wendell berättar om orsaker till franska revolutionen. Här berörs vad revolutionen innebar, varför den var viktig, det medeltida ståndssamhället (feodalsystemet), det fortsatta ståndssamhället, ståndssamhällets utveckling, den europeiska upplysningen, maktpolitiken i Europa, den amerikanska revolutionen, missväxt och svälthot, revolutionens utbrott inkl. början av händelseförloppet.

Spara som favorit
          

Historiska museets omfattande temasida om medeltiden. Här kan du lära dig allt om Sveriges medeltid. Läs om 1300-talets Sverige, städerna, bönderna, järnet, handeln, kyrkan och kloster.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om 1800-talets borgliga mentalitet och dess betydelse för samhällsutvecklingen. 1800-talet var den europeiska borgarklassens sekel. Men vad var egentligen en borgare och vilken betydelse hade borgerskapet för samhällsutvecklingen i Europas olika delar? Fanns en gemensam borgerlig ideologi?...

Spara som favorit
          

På Gustav II Adolf Fotfänika i Göteborgs trevliga hemsida kan du läsa om Gustav II Adolf och hans tid. Här berättas om Göteborg 1619-1630, Göteborgs stadsvakt 1624-1889, löner, fältpost i Tyskland 1630-1632, svenska fortifikationer, Gustav II Adolfs galärflotta, Gustav II Adolf 1611-1632, Älfsborgs lösen 1612, artilleri på 1600-talet, om fanornas betydelse m.m.

Spara som favorit
          

På Kalmar läns museums webbsida kan du bland annat läsa om lag och rätt under medeltiden. I alla tider har människor försökt förhindra brottslighet. På medeltiden försökte man i första hand lösa tvister mellan två personer. Dagens straff är mer inriktade på hämnd...

Spara som favorit
          

Artikel i Wikipedia som behandlar den franska revolutionen ur olika perspektiv. Franska revolutionen brukar beteckna den period av politiska omvälvningar i Frankrike som inleddes 1789 och vanligen anses ha avslutats 1799. Genom revolutionen avskaffades en absolut monarki med feodala privilegier för adeln och prästerskapet...

Spara som favorit
          

Artikel som behandlar Åbos ställning i det svenska riket under 1600-talet. "I grevens tid" är en finländsk webbsida som fokuserar på Finlands och Sveriges gemensamma historia. Webbplatsen ingår i ett finländskt webbprojekt med anknytning till Åbo Akademi med mål att stärka de gemensamma banden mellan Finland och Sverige.

Spara som favorit
          

Artikel där du kan läsa om marknader och skråverksamhet i den finska staden Åbo under 1600- och 1700-talet. "I grevens tid" är en finländsk webbsida där du kan läsa om Finlands och Sveriges gemensamma historia. Webbplatsen ingår i ett finländskt webbprojekt med anknytning till Åbo Akademi med mål att stärka de gemensamma banden mellan Finland och Sverige.

Spara som favorit
          

Artikel där du kan läsa om livet bland svenska, tyska och finländska borgare i staden Viborg under medeltiden och stormaktstiden. "I grevens tid" är en finländsk webbsida där du kan läsa om Finlands och Sveriges gemensamma historia. Webbplatsen ingår i ett finländskt webbprojekt med anknytning till Åbo Akademi med mål att stärka de gemensamma banden mellan Finland och Sverige.

Spara som favorit
          

Avsnitt på Historiesajten där du kan läsa om frihetstiden och de fyra stånden: adeln, prästerna, borgarna och bönderna. Åren 1719-1772 brukar kallas för frihetstiden eftersom det kungliga enväldet avskaffades genom lag 1719...

Spara som favorit
          

På YouTube hittar du massor av filmklipp av varierande längd och kvalité som handlar om medeltiden. Är du intresserad av historia så är webbsidan en guldgruva. Om inte annat så kanske du får inspiration till att utforska ämnet vidare. Pröva även att specificera din sökning om du letar efter något särskilt. Tänk dock på att vara extra källkritisk eftersom filmklippen ibland är personliga och kan ge en vinklad och förenklad bild av historien de skildrar.

Spara som favorit