M
Tagg
Borgare i olika tider.
Betydelsen av begreppet borgare har förändrats med tiden.

Borgare

Från början var begreppet borgare (från tyskans bürger; borginnevånare) synonymt med att vara bosatt i en stad (innanför stadens murar).

Det var dock inte alla stadsbor som kategoriserades som borgare. För att räknas till borgerskapet var man i de medeltida städerna tvungen att utöva en näringsverksamhet med erhållet burskap. Detta innebar fram till 1864 då näringsfrihet infördes i Sverige, att den som bedrev en näringsverksamhet också var tvungen att ha laglig rättighet att utöva yrket. Utan detta burskap (laglig rättighet) fick man inte utöva yrket och räknades därmed inte till borgerskapet. Det måste också nämnas att burskap främst innehades av myndiga män, men att även en änka kunde driva vidare sin avlidne mans verksamhet med bibehållet burskap.

ANNONS

ANNONS

De borgare som bedrev hantverksyrken var indelade i olika skrån efter yrkestillhörighet. Det fanns ett skrå för varje hantverk, och det var endast de yrkesmän inom respektive skrå som fick utöva yrket. För att exempelvis arbeta i staden som tunnbindare var personen tvungen att tillhöra skrået för tunnbindare.

Skråsystemet i Sverige var från och med medeltiden fram tills mitten av 1800-talet uppbyggt enligt ett lärling-, gesäll- och mästarsystem. Skråsystemet försvann 1846 i och med att näringsfrihet infördes i Sverige. Systemet med lärling, gesäll och slutligen mästare finns dock fortfarande kvar inom ett antal hantverksyrken, som exempelvis målare och frisör.

Vanliga yrken som utövades av borgarna var skomakare, smeder och bagare. Men även handel genom import och export av varor tillhörde borgarnas yrkesutövning.

Till skillnad mot adeln och prästerna så var borgarna inte befriade från att betala skatt. De hade dessutom skyldighet att medverka i städernas brandskydd och försvar. Borgerskapet deltog också i styret av städerna under ledning av borgmästaren.

Med tiden minskade antalet borgare i städerna och då näringsfrihet infördes (se ovan) försvann borgerskapets företräde till hantverksyrkena. Under 1860-talet försvann även borgerskapets företräde till städernas styre. Man skulle därmed kunna säga att begreppet borgare hade spelat ut sin roll. Men i samband med att de politiska ideologierna började genomsyra den politiska debatten under andra halvan av 1800-talet, fick begreppet borgare en annan innebörd. För att förstå hur det gick till måste vi först titta lite kort på bakgrunden till det hela.

ANNONS

I 1700-talets Frankrike hade begreppet borgare ”bourgeois” blivit synonymt med städernas mest förmögna innevånare. Denna användning av begreppet borgare kom därefter att användas av de tyska sociologerna och tänkarna Karl Marx och Friedrich Engels, vilka skrev och gav ut det Kommunistiska manifestet 1848. Enligt Marx och Engels symboliserade borgerskapet den grupp människor som kontrollerade produktionsmedlen i samhället, i motsats till arbetarna (proletariatet) som utnyttjades av ”bourgeoisin”. Enligt denna tolkning kom borgerskapet att framstå som arbetarklassens främsta fiende. Denna symboliska motsättning mellan arbetare och borgare går än idag att utläsa i den svenska partipolitiken, där partierna i Alliansen - Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna - betecknas som de borgerliga partierna, i opposition mot arbetarpartierna - Socialdemokraterna och Vänsterpartiet.

LÄS MER: Städernas historia

FÖRFATTARE

Text: Carl-Henrik Larsson, fil.mag i historia. Leg. gymnasielärare i historia, religion och samhällskunskap samt skribent i kulturtidskriften Nordisk Filateli

Här nedan hittar du material som handlar om borgare och deras liv i staden förr i tiden.

Uppdaterad: 14 mars 2024
Publicerad:
14 mars 2011

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Borgare

SO-rummet bok
M

Städningens historia i Sverige

av: Jane Fredlund
2022-07-14

Mot smuts och damm har kvinnorna fört en ojämn kamp i alla tider. Före dammsugarens tid var det en fruktlös kamp som kostade mycken möda. Städningens historia genom tiderna rör sig framförallt om hur de på olika sätt försökte hålla golven rena. Det var inte lätt för brädgolven var ojämna med springor emellan. Vad bestod då smutsen på golven av? Jo, i gamla tiders torp- eller bondstuga kunde det vara spottloskor, snor, pipaska, vedspill, döda flugor, råttlort, urin, ulltussar, hyvelspån, diverse matrester, blod. Höns och andra mindre husdjur, som tidvis vistades inomhus, bidrog till nedsmutsningen...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Maten förr: I borgarens hem

av: Jane Fredlund
2022-02-19

Under 1800-talets sista decennier och sekelskiftet 1900 skedde stora omvälvningar både i Sverige och ute i Europa. Industrierna var på frammarsch, landsbygdens folk flyttade till städerna där fabrikerna fanns. En nyrik medelklass av fabrikörer och handelsmän växte fram. Den sociala klyftan mellan arbetsgivare och arbetare var enorm, fattigdomen och trångboddheten ökade i städerna. Svår missväxt 1868-1873 och kris för sågverken och järnbruken på 1880-talet medförde att emigrationen till Amerika kulminerade. Men när man föreställer sig livet under den oskarianska epoken, som Oscar II:s långa regeringstid 1872-1907 brukar kallas, tänker man kanske främst på övermöblerade bostäder med plysch, fransar och pynt, på stora middagar med många rätter, pomp och ståt...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Så bodde man förr, del 3: Det borgerliga hemmet

av: Jane Fredlund
2022-02-16

En bekväm och ombonad värld med svällande mjuka sittmöbler, tjocka textiler i mustiga färger, tofsar och fransar i överflöd och dekorativt småpynt på varje ledig plats, sådan var 1800-taissalongen. Allt mjukt inbäddat i plysch, siden och stoppning. En praktfull, ombonad och bekväm inredning med många dekorativa detaljer var vad som eftersträvades. Då i mycket högre grad än idag var representation och prestige utslagsgivande när sällskapsrummen inreddes. Man möblerade för umgängeskretsen, och det gällde att visa upp familjefaderns ekonomiska status och fruns smak och sinne för det moderna på fördelaktigaste sätt...

+ Läs mer

SO-rummet bok
S

Synen på invandring och medborgarskap i Sverige - medeltid och tidigmodern tid

av: Torbjörn Nilsson
2021-10-11

I Norden förekom långt fram i tiden träldom. Trälarna under vikingatiden bestod av fångar från plundringståg eller brottslingar i det egna samhället. Också fattiga som saknade levebröd eller de som var svårt skuldsatta kunde frivilligt – men tvingade av omständigheterna – bli trälar. Som sådana saknade de alla rättigheter som fria män hade och sattes på tyngre arbeten. Att ha många trälar var ett tecken på välstånd och makt. Ofriheten ärvdes genom generationerna, även om frigivande också förekom. Successivt avtog träldomen som system, inte minst genom kristendomens införande. Från 1335 fanns en bestämmelse om att ingen som fötts av kristna föräldrar fick tjäna som träl. Eftersom alla invånare ansågs tillhöra den nya tron upphörde träldomen med den dåvarande generationen trälar...

+ Läs mer

S

Medeltidens skrån och gillen

av: Gunnar Åselius
2021-07-12

Under medeltiden var hantverkarna och köpmännen anslutna till olika skrån som hade hand om fackliga och ekonomiska frågor. Vid sidan av skråna fanns gillen som var sociala sammanslutningar som kan beskrivas som en social parallellorganisation till skråväsendet. Medan skråna var till hantverkarna eller köpmännen, var gillena även till för deras familjer och för gesäller och lärlingar inom yrket...

+ Läs mer

S

Byarnas och städernas uppkomst i medeltidens Sverige

av: Gunnar Åselius
2019-07-18

Under slutet av vikingatiden och början av medeltiden växte byar fram i snabb takt runt om i Sverige, och under 1100- och 1200-talen fick vi många av våra första städer. I den här artikeln kan du bland annat läsa om orsakerna till denna tidiga urbanisering i svensk historia...

+ Läs mer

Länkar om Borgare

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS