Från början var begreppet borgare (från tyskans bürger; borginnevånare) synonymt med att vara bosatt i en stad (innanför stadens murar).
Det var dock inte alla stadsbor som kategoriserades som borgare. För att räknas till borgerskapet var man i de medeltida städerna tvungen att utöva en näringsverksamhet med erhållet burskap. Detta innebar fram till 1864 då näringsfrihet infördes i Sverige, att den som bedrev en näringsverksamhet också var tvungen att ha laglig rättighet att utöva yrket. Utan detta burskap (laglig rättighet) fick man inte utöva yrket och räknades därmed inte till borgerskapet. Det måste också nämnas att burskap främst innehades av myndiga män, men att även en änka kunde driva vidare sin avlidne mans verksamhet med bibehållet burskap.
De borgare som bedrev hantverksyrken var indelade i olika skrån efter yrkestillhörighet. Det fanns ett skrå för varje hantverk, och det var endast de yrkesmän inom respektive skrå som fick utöva yrket. För att exempelvis arbeta i staden som tunnbindare var personen tvungen att tillhöra skrået för tunnbindare.
Skråsystemet i Sverige var från och med medeltiden fram tills mitten av 1800-talet uppbyggt enligt ett lärling-, gesäll- och mästarsystem. Skråsystemet försvann 1846 i och med att näringsfrihet infördes i Sverige. Systemet med lärling, gesäll och slutligen mästare finns dock fortfarande kvar inom ett antal hantverksyrken, som exempelvis målare och frisör.
Vanliga yrken som utövades av borgarna var skomakare, smeder och bagare. Men även handel genom import och export av varor tillhörde borgarnas yrkesutövning.
Till skillnad mot adeln och prästerna så var borgarna inte befriade från att betala skatt. De hade dessutom skyldighet att medverka i städernas brandskydd och försvar. Borgerskapet deltog också i styret av städerna under ledning av borgmästaren.
Med tiden minskade antalet borgare i städerna och då näringsfrihet infördes (se ovan) försvann borgerskapets företräde till hantverksyrkena. Under 1860-talet försvann även borgerskapets företräde till städernas styre. Man skulle därmed kunna säga att begreppet borgare hade spelat ut sin roll. Men i samband med att de politiska ideologierna började genomsyra den politiska debatten under andra halvan av 1800-talet, fick begreppet borgare en annan innebörd. För att förstå hur det gick till måste vi först titta lite kort på bakgrunden till det hela.
I 1700-talets Frankrike hade begreppet borgare ”bourgeois” blivit synonymt med städernas mest förmögna innevånare. Denna användning av begreppet borgare kom därefter att användas av de tyska sociologerna och tänkarna Karl Marx och Friedrich Engels, vilka skrev och gav ut det Kommunistiska manifestet 1848. Enligt Marx och Engels symboliserade borgerskapet den grupp människor som kontrollerade produktionsmedlen i samhället, i motsats till arbetarna (proletariatet) som utnyttjades av ”bourgeoisin”. Enligt denna tolkning kom borgerskapet att framstå som arbetarklassens främsta fiende. Denna symboliska motsättning mellan arbetare och borgare går än idag att utläsa i den svenska partipolitiken, där partierna i Alliansen - Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna - betecknas som de borgerliga partierna, i opposition mot arbetarpartierna - Socialdemokraterna och Vänsterpartiet.
Text: Carl-Henrik Larsson, fil.mag i historia. Leg. gymnasielärare i historia, religion och samhällskunskap samt skribent i kulturtidskriften Nordisk Filateli
Här nedan hittar du material som handlar om borgare och deras liv i staden förr i tiden.
Genomgång (6:17 min) där SO-läraren Mikael Larsson berättar om befolkningen, män, kvinnor och barn i Sverige under den svenska stormaktstiden.
Ny omfattande webbplats som drivs av Sveriges riksdag där du tas med på en resa genom vår demokratis historia. Här finns studiematerial (inkl lärarhandleding) i form av filmer och massor av fakta efter olika TEMAN som är relaterade till DEMOKRATINS GENOMBROTT:
Vad är demokrati? Folkstyrets grundläggande frågor, Demokratins kännetecken, Synen på medborgarskapet
Tidiga tecken på folkstyre: Ting och stämmor, Landlagar, Edsöres- och fridslagar, Ståndssamhället, Ståndsriksdagen
Sverige förändras: Enväldets slut och ny regeringsform, Från stånd till klass, Förberedande beslut och reformer under 1800-talet, Vägen till tvåkammarriksdagen, Höga inkomster gav fler röster, Revolutionstider, Politiska partier växer fram
Folkrörelsernas tid: Människorna samlar sig och ställer krav, Den tidiga rösträttsrörelsen, Kvinnorörelsen tar form, LKPR bildas
Argumentationen om rösträtten: Rösträtt - ett stående inslag i riksdagen, Värnplikten som argument för rösträtt, Männen får rösträtt, Argument - för eller emot?
Överenskommelsen om rösträtten: Kungens löfte om parlamentarism, Fortsatt konservativt motstånd, Revolution innebär dåliga affärer, En oväntad öppning, Den 17 december 1918, Ett avgörande klubbslag, Några personer runt överenskommelsen om allmän och lika rösträtt
Det första demokratiska valet: Valarbetet, Nya skiljelinjer i politiken, De fem första kvinnorna, Demokratiska utmaningar
Grupper utan rösträtt: Varför uteslöts människor från att få rösta?, Begränsningar i rösträtten
Rösträtt i en globaliserad värld: Var ska man ha rösträtt? Emigrationen från Sverige, Invandringen ökar, Utlandssvenskar, Nya svenskar i politiken, Övernationell demokrati
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om 1800-talets tjänstefolk. Vad var det för skillnad på en husa, en jungfru, en köksa, ett hembiträde etcetera. Vad hade olika tjänare, män och kvinnor, för olika funktioner och arbetsuppgifter under 1800- och början av 1900-talet?
Genomgång (3:12 min) av SO-läraren Johan Svahn som ger en kort beskrivning av hur en typisk stad i Europa var uppbyggd och vilka som bodde och verkade i den.
Genomgång (4:04 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt och förenklat sätt om de fyra stånden - tre egentligen eftersom borgare och bönder utgjorde ett gemensat stånd fram tills 1500-talet (red. anmärkning).
På UR:s webbsida kan du se ett avsnitt (ca 28 min) ur programserien Max 1800-tal som här berättar om nöjenas århundrade. Under 1800-talet får människor mer tid och mer pengar att lägga på kläder, danser, litteratur och andra nöjen. Vi får bekanta oss med konstnärstypen dandy, följa med på bal hos societeten, lära känna tapetdesignern William Morris och ta en titt på Yellow Kid, den första serietidningen. Vi summerar också det framåtblickande sekel då vår moderna värld föddes och allt var möjligt.
Pedagogisk genomgång i form av ett bildspel (32:10 min) där historieläraren Joakim Wendell berättar om orsaker till franska revolutionen. Här berörs vad revolutionen innebar, varför den var viktig, det medeltida ståndssamhället (feodalsystemet), det fortsatta ståndssamhället, ståndssamhällets utveckling, den europeiska upplysningen, maktpolitiken i Europa, den amerikanska revolutionen, missväxt och svälthot, revolutionens utbrott inkl. början av händelseförloppet.
Historiska museets omfattande temasida om medeltiden. Här kan du lära dig allt om Sveriges medeltid. Läs om 1300-talets Sverige, städerna, bönderna, järnet, handeln, kyrkan och kloster.
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om 1800-talets borgerliga mentalitet och dess betydelse för samhällsutvecklingen. 1800-talet var den europeiska borgarklassens sekel. Men vad var egentligen en borgare och vilken betydelse hade borgerskapet för samhällsutvecklingen i Europas olika delar? Fanns en gemensam borgerlig ideologi?...
På Gustav II Adolf Fotfänika i Göteborgs trevliga hemsida kan du läsa om Gustav II Adolf och hans tid. Här berättas om Göteborg 1619-1630, Göteborgs stadsvakt 1624-1889, löner, fältpost i Tyskland 1630-1632, svenska fortifikationer, Gustav II Adolfs galärflotta, Gustav II Adolf 1611-1632, Älfsborgs lösen 1612, artilleri på 1600-talet, om fanornas betydelse m.m.
På Kalmar läns museums webbsida kan du bland annat läsa om lag och rätt under medeltiden. I alla tider har människor försökt förhindra brottslighet. På medeltiden försökte man i första hand lösa tvister mellan två personer. Dagens straff är mer inriktade på hämnd...
Artikel i Wikipedia som behandlar den franska revolutionen ur olika perspektiv. Franska revolutionen brukar beteckna den period av politiska omvälvningar i Frankrike som inleddes 1789 och vanligen anses ha avslutats 1799. Genom revolutionen avskaffades en absolut monarki med feodala privilegier för adeln och prästerskapet...
Artikel som behandlar Åbos ställning i det svenska riket under 1600-talet. "I grevens tid" är en finländsk webbsida som fokuserar på Finlands och Sveriges gemensamma historia. Webbplatsen ingår i ett finländskt webbprojekt med anknytning till Åbo Akademi med mål att stärka de gemensamma banden mellan Finland och Sverige.
Artikel där du kan läsa om marknader och skråverksamhet i den finska staden Åbo under 1600- och 1700-talet. "I grevens tid" är en finländsk webbsida där du kan läsa om Finlands och Sveriges gemensamma historia. Webbplatsen ingår i ett finländskt webbprojekt med anknytning till Åbo Akademi med mål att stärka de gemensamma banden mellan Finland och Sverige.
Artikel där du kan läsa om livet bland svenska, tyska och finländska borgare i staden Viborg under medeltiden och stormaktstiden. "I grevens tid" är en finländsk webbsida där du kan läsa om Finlands och Sveriges gemensamma historia. Webbplatsen ingår i ett finländskt webbprojekt med anknytning till Åbo Akademi med mål att stärka de gemensamma banden mellan Finland och Sverige.
Vardagsliv och andra företeelser i det medeltida samhället (500-1500).
Feodalismen var ett medeltida system av skyldigheter och rättigheter mellan samhällets medlemmar.
Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under den nya tiden.
Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under det långa 1800-talet.
Hantverk är handens verk, handens arbete. Under hela människans existens har hantverk varit...
Adel och aristokrati är benämningar som syftar på det översta och mäktigaste sociala...
Under medeltiden fram till 1800-talet var alla företagare och affärsmän i Europa tvungna att vara...
Med sociala strukturer menas här fördelning av olika klasser eller sociala stånd i ett samhälle....
Benämningen bonde har använts (och används fortfarande) på olika sätt och vi ska här på ett...