Borgare
Från början var begreppet borgare (från tyskans bürger; borginnevånare) synonymt med att vara bosatt i en stad (innanför stadens murar).
Det var dock inte alla stadsbor som kategoriserades som borgare. För att räknas till borgerskapet var man i de medeltida städerna tvungen att utöva en näringsverksamhet med erhållet burskap. Detta innebar fram till 1864 då näringsfrihet infördes i Sverige, att den som bedrev en näringsverksamhet också var tvungen att ha laglig rättighet att utöva yrket. Utan detta burskap (laglig rättighet) fick man inte utöva yrket och räknades därmed inte till borgerskapet. Det måste också nämnas att burskap främst innehades av myndiga män, men att även en änka kunde driva vidare sin avlidne mans verksamhet med bibehållet burskap.
ANNONS
ANNONS
De borgare som bedrev hantverksyrken var indelade i olika skrån efter yrkestillhörighet. Det fanns ett skrå för varje hantverk, och det var endast de yrkesmän inom respektive skrå som fick utöva yrket. För att exempelvis arbeta i staden som tunnbindare var personen tvungen att tillhöra skrået för tunnbindare.
Skråsystemet i Sverige var från och med medeltiden fram tills mitten av 1800-talet uppbyggt enligt ett lärling-, gesäll- och mästarsystem. Skråsystemet försvann 1846 i och med att näringsfrihet infördes i Sverige. Systemet med lärling, gesäll och slutligen mästare finns dock fortfarande kvar inom ett antal hantverksyrken, som exempelvis målare och frisör.
Vanliga yrken som utövades av borgarna var skomakare, smeder och bagare. Men även handel genom import och export av varor tillhörde borgarnas yrkesutövning.
Till skillnad mot adeln och prästerna så var borgarna inte befriade från att betala skatt. De hade dessutom skyldighet att medverka i städernas brandskydd och försvar. Borgerskapet deltog också i styret av städerna under ledning av borgmästaren.
Med tiden minskade antalet borgare i städerna och då näringsfrihet infördes (se ovan) försvann borgerskapets företräde till hantverksyrkena. Under 1860-talet försvann även borgerskapets företräde till städernas styre. Man skulle därmed kunna säga att begreppet borgare hade spelat ut sin roll. Men i samband med att de politiska ideologierna började genomsyra den politiska debatten under andra halvan av 1800-talet, fick begreppet borgare en annan innebörd. För att förstå hur det gick till måste vi först titta lite kort på bakgrunden till det hela.
I 1700-talets Frankrike hade begreppet borgare ”bourgeois” blivit synonymt med städernas mest förmögna innevånare. Denna användning av begreppet borgare kom därefter att användas av de tyska sociologerna och tänkarna Karl Marx och Friedrich Engels, vilka skrev och gav ut det Kommunistiska manifestet 1848. Enligt Marx och Engels symboliserade borgerskapet den grupp människor som kontrollerade produktionsmedlen i samhället, i motsats till arbetarna (proletariatet) som utnyttjades av ”bourgeoisin”. Enligt denna tolkning kom borgerskapet att framstå som arbetarklassens främsta fiende. Denna symboliska motsättning mellan arbetare och borgare går än idag att utläsa i den svenska partipolitiken, där partierna i Alliansen - Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna - betecknas som de borgerliga partierna, i opposition mot arbetarpartierna - Socialdemokraterna och Vänsterpartiet.
Text: Carl-Henrik Larsson, fil.mag i historia. Leg. gymnasielärare i historia, religion och samhällskunskap samt skribent i kulturtidskriften Nordisk Filateli
Här nedan hittar du material som handlar om borgare och deras liv i staden förr i tiden.
ANNONS
ANNONS
Artiklar om Borgare
Städningens historia i Sverige
Mot smuts och damm har kvinnorna fört en ojämn kamp i alla tider. Före dammsugarens tid var det en fruktlös kamp som kostade mycken möda. Städningens historia genom tiderna rör sig framförallt om hur de på olika sätt försökte hålla golven rena. Det var inte lätt för brädgolven var ojämna med springor emellan. Vad bestod då smutsen på golven av? Jo, i gamla tiders torp- eller bondstuga kunde det vara spottloskor, snor, pipaska, vedspill, döda flugor, råttlort, urin, ulltussar, hyvelspån, diverse matrester, blod. Höns och andra mindre husdjur, som tidvis vistades inomhus, bidrog till nedsmutsningen...
Maten förr: I borgarens hem
Under 1800-talets sista decennier och sekelskiftet 1900 skedde stora omvälvningar både i Sverige och ute i Europa. Industrierna var på frammarsch, landsbygdens folk flyttade till städerna där fabrikerna fanns. En nyrik medelklass av fabrikörer och handelsmän växte fram. Den sociala klyftan mellan arbetsgivare och arbetare var enorm, fattigdomen och trångboddheten ökade i städerna. Svår missväxt 1868-1873 och kris för sågverken och järnbruken på 1880-talet medförde att emigrationen till Amerika kulminerade. Men när man föreställer sig livet under den oskarianska epoken, som Oscar II:s långa regeringstid 1872-1907 brukar kallas, tänker man kanske främst på övermöblerade bostäder med plysch, fransar och pynt, på stora middagar med många rätter, pomp och ståt...
Så bodde man förr, del 3: Det borgerliga hemmet
En bekväm och ombonad värld med svällande mjuka sittmöbler, tjocka textiler i mustiga färger, tofsar och fransar i överflöd och dekorativt småpynt på varje ledig plats, sådan var 1800-taissalongen. Allt mjukt inbäddat i plysch, siden och stoppning. En praktfull, ombonad och bekväm inredning med många dekorativa detaljer var vad som eftersträvades. Då i mycket högre grad än idag var representation och prestige utslagsgivande när sällskapsrummen inreddes. Man möblerade för umgängeskretsen, och det gällde att visa upp familjefaderns ekonomiska status och fruns smak och sinne för det moderna på fördelaktigaste sätt...
Synen på invandring och medborgarskap i Sverige - medeltid och tidigmodern tid
I Norden förekom långt fram i tiden träldom. Trälarna under vikingatiden bestod av fångar från plundringståg eller brottslingar i det egna samhället. Också fattiga som saknade levebröd eller de som var svårt skuldsatta kunde frivilligt – men tvingade av omständigheterna – bli trälar. Som sådana saknade de alla rättigheter som fria män hade och sattes på tyngre arbeten. Att ha många trälar var ett tecken på välstånd och makt. Ofriheten ärvdes genom generationerna, även om frigivande också förekom. Successivt avtog träldomen som system, inte minst genom kristendomens införande. Från 1335 fanns en bestämmelse om att ingen som fötts av kristna föräldrar fick tjäna som träl. Eftersom alla invånare ansågs tillhöra den nya tron upphörde träldomen med den dåvarande generationen trälar...
Medeltidens skrån och gillen
Under medeltiden var hantverkarna och köpmännen anslutna till olika skrån som hade hand om fackliga och ekonomiska frågor. Vid sidan av skråna fanns gillen som var sociala sammanslutningar som kan beskrivas som en social parallellorganisation till skråväsendet. Medan skråna var till hantverkarna eller köpmännen, var gillena även till för deras familjer och för gesäller och lärlingar inom yrket...
Byarnas och städernas uppkomst i medeltidens Sverige
Under slutet av vikingatiden och början av medeltiden växte byar fram i snabb takt runt om i Sverige, och under 1100- och 1200-talen fick vi många av våra första städer. I den här artikeln kan du bland annat läsa om orsakerna till denna tidiga urbanisering i svensk historia...
Länkar om Borgare
Från ståndsriksdag till tvåkammarriksdag och vidare
Läxhjälpsfilm (14:27 min) där SO-läraren Lena Tegström berättar om riksdagens historia från ståndsriksdag till tvåkammarriksdag och vidare till enkammarriksdag. Här berörs bland annat de fyra stånden.
Demokratins historia i Sverige
Ny omfattande webbplats som drivs av Sveriges riksdag där du tas med på en resa genom vår demokratis historia. Här finns studiematerial (inkl lärarhandleding) i form av filmer och massor av fakta efter olika TEMAN som är relaterade till DEMOKRATINS GENOMBROTT:
Vad är demokrati? Folkstyrets grundläggande frågor, Demokratins kännetecken, Synen på medborgarskapet
Tidiga tecken på folkstyre: Ting och stämmor, Landlagar, Edsöres- och fridslagar, Ståndssamhället, Ståndsriksdagen
Sverige förändras: Enväldets slut och ny regeringsform, Från stånd till klass, Förberedande beslut och reformer under 1800-talet, Vägen till tvåkammarriksdagen, Höga inkomster gav fler röster, Revolutionstider, Politiska partier växer fram
Folkrörelsernas tid: Människorna samlar sig och ställer krav, Den tidiga rösträttsrörelsen, Kvinnorörelsen tar form, LKPR bildas
Argumentationen om rösträtten: Rösträtt - ett stående inslag i riksdagen, Värnplikten som argument för rösträtt, Männen får rösträtt, Argument - för eller emot?
Överenskommelsen om rösträtten: Kungens löfte om parlamentarism, Fortsatt konservativt motstånd, Revolution innebär dåliga affärer, En oväntad öppning, Den 17 december 1918, Ett avgörande klubbslag, Några personer runt överenskommelsen om allmän och lika rösträtt
Det första demokratiska valet: Valarbetet, Nya skiljelinjer i politiken, De fem första kvinnorna, Demokratiska utmaningar
Grupper utan rösträtt: Varför uteslöts människor från att få rösta?, Begränsningar i rösträtten
Rösträtt i en globaliserad värld: Var ska man ha rösträtt? Emigrationen från Sverige, Invandringen ökar, Utlandssvenskar, Nya svenskar i politiken, Övernationell demokrati
Livet på landet och i staden under stormaktstiden
Genomgång (6:17 min) där SO-läraren Mikael Larsson berättar om befolkningen, män, kvinnor och barn i Sverige under den svenska stormaktstiden.
ANNONS
ANNONS
1800-talets tjänstefolk - en stab av tjänare arbetade i förmögna hem
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om 1800-talets tjänstefolk. Vad var det för skillnad på en husa, en jungfru, en köksa, ett hembiträde etcetera. Vad hade olika tjänare, män och kvinnor, för olika funktioner och arbetsuppgifter under 1800- och början av 1900-talet?
Den typiska staden på 1300-talet
Genomgång (3:12 min) av SO-läraren Johan Svahn som ger en kort beskrivning av hur en typisk stad i Europa var uppbyggd och vilka som bodde och verkade i den.
Fröken Francke berättar om de tre stånden på medeltiden
Genomgång (4:04 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt och förenklat sätt om de fyra stånden - tre egentligen eftersom borgare och bönder utgjorde ett gemensat stånd fram tills 1500-talet (red. anmärkning).
Max 1800-tal: Nöjenas århundrade
På UR:s webbplats kan du se ett avsnitt (ca 28 min) ur programserien Max 1800-tal som här berättar om nöjenas århundrade. Under 1800-talet får människor mer tid och mer pengar att lägga på kläder, danser, litteratur och andra nöjen. Vi får bekanta oss med konstnärstypen dandy, följa med på bal hos societeten, lära känna tapetdesignern William Morris och ta en titt på Yellow Kid, den första serietidningen. Vi summerar också det framåtblickande sekel då vår moderna värld föddes och allt var möjligt.
Orsaker till franska revolutionen
Pedagogisk genomgång i form av ett bildspel (32:10 min) där historieläraren Joakim Wendell berättar om orsaker till franska revolutionen. Här berörs vad revolutionen innebar, varför den var viktig, det medeltida ståndssamhället (feodalsystemet), det fortsatta ståndssamhället, ståndssamhällets utveckling, den europeiska upplysningen, maktpolitiken i Europa, den amerikanska revolutionen, missväxt och svälthot, revolutionens utbrott inkl. början av händelseförloppet.
Fakta om medeltiden
Historiska museets omfattande temasida om medeltiden. Här kan du lära dig allt om Sveriges medeltid. Läs om 1300-talets Sverige, städerna, bönderna, järnet, handeln, kyrkan och kloster.
Borgerskapet under 1800-talet
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om 1800-talets borgerliga mentalitet och dess betydelse för samhällsutvecklingen. 1800-talet var den europeiska borgarklassens sekel. Men vad var egentligen en borgare och vilken betydelse hade borgerskapet för samhällsutvecklingen i Europas olika delar? Fanns en gemensam borgerlig ideologi?...
Gustav II Adolf och Göteborg
På Gustav II Adolf Fotfänika i Göteborgs trevliga hemsida kan du läsa om Gustav II Adolf och hans tid. Här berättas om Göteborg 1619-1630, Göteborgs stadsvakt 1624-1889, löner, fältpost i Tyskland 1630-1632, svenska fortifikationer, Gustav II Adolfs galärflotta, Gustav II Adolf 1611-1632, Älfsborgs lösen 1612, artilleri på 1600-talet, om fanornas betydelse m.m.
Lag och rätt under medeltiden
På Kalmar läns museums webbplats kan du bland annat läsa om lag och rätt under medeltiden. I alla tider har människor försökt förhindra brottslighet. På medeltiden försökte man i första hand lösa tvister mellan två personer. Dagens straff är mer inriktade på hämnd...
Franska revolutionen - dess orsaker och händelseförlopp
Artikel i Wikipedia som behandlar den franska revolutionen ur olika perspektiv. Franska revolutionen brukar beteckna den period av politiska omvälvningar i Frankrike som inleddes 1789 och vanligen anses ha avslutats 1799. Genom revolutionen avskaffades en absolut monarki med feodala privilegier för adeln och prästerskapet...
Åbo som en del av den svenska stormakten
Artikel som behandlar Åbos ställning i det svenska riket under 1600-talet. "I grevens tid" är en finländsk webbsida som fokuserar på Finlands och Sveriges gemensamma historia. Webbplatsen ingår i ett finländskt webbprojekt med anknytning till Åbo Akademi med mål att stärka de gemensamma banden mellan Finland och Sverige.
Marknader och hantverk
Artikel där du kan läsa om marknader och skråverksamhet i den finska staden Åbo under 1600- och 1700-talet. "I grevens tid" är en finländsk webbsida där du kan läsa om Finlands och Sveriges gemensamma historia. Webbplatsen ingår i ett finländskt webbprojekt med anknytning till Åbo Akademi med mål att stärka de gemensamma banden mellan Finland och Sverige.