Antal invånare: 36,0 miljoner (2025)
Huvudstad: Kuala Lumpur
Malaysia består av två delar: den västra delen ligger på Sydostasiens fastland medan den östra utgör en del av ön Borneo. Majoriteten av invånarna är etniska malajer och muslimer, men landet rymmer många folkgrupper och religioner. Efter självständigheten från den brittiska kolonialmakten 1957 har politisk stabilitet och industrialisering lagt grunden till en relativt hög levnadsstandard bland malaysierna.
Befolkning
Muslimska malajer utgör tillsammans med andra ursprungsfolk drygt två tredjedelar av befolkningen i Malaysia. Landets kineser är den största minoritetsgruppen. Genom åren har motsättningarna periodvis varit starka mellan den malajiska majoriteten och framför allt kineser och indier.
Religion
Omkring tre femtedelar av Malaysias befolkning är muslimer, och islam är statsreligion. Författningen garanterar religionsfrihet, men då islam är så nära förbundet med malajernas etniska identitet gynnas islam i praktiken framför andra religioner.
Politiskt system
Förbundsstaten Malaysia är en monarki med ett parlamentariskt styrelseskick. Parlamentsvalet 2018 innebar ett historiskt maktskifte när Nationella fronten som hade styrt landet sedan självständigheten 1957 besegrades av Hoppets allians. Två år senare föll den nya regeringen på grund av inre splittring. Efter ytterligare två politiskt turbulenta år valdes ledaren för Hoppets allians, veteranpolitikern Anwar Ibrahim, till premiärminister för en regering där även Nationella fronten ingår.
Fördjupning om aktuell politik i landet hittar du i Landguiden.
Demokrati och rättigheter
Malaysia är en monarki med parlamentarisk demokrati, men betydande skillnader jämfört med västliga demokratier märks främst i synen på mediefriheten och i rättsväsendets tillämpning. Domstolarna är inte helt oberoende och det finns tydliga brister i press- och yttrandefriheten. Landets säkerhetslagar gör det möjligt att frihetsberöva en person under lång tid utan gängse rättslig prövning.
Utrikespolitik och försvar
Tonvikten i Malaysias utrikespolitik ligger på den sydostasiatiska gemenskapen inom Asean. Samtidigt är landet aktivt inom FN och har deltagit i många fredsbevarande insatser i världen. Malaysia vill också vara en brobyggare mellan den muslimska och den icke muslimska delen av världen. Relationerna med USA är traditionellt goda, samtidigt som kontakterna med Kina stärkts sedan 2010-talet.
Ekonomi
Malaysia har sedan självständigheten 1957 utvecklats från ett fattigt råvaruproducerande land till en nation vars ekonomi domineras av exportindustri och en stor tjänstesektor i form av turism, finansiella tjänster och förvaltning. Staten har en aktivt styrande roll i ekonomin och ledande politiker har ofta starka ägarintressen i näringslivet.
Läs om naturresurser och näringar i avsnittet om Malaysias geografi >
Utbildning
I Malaysia erbjuder statligt stödda skolor avgiftsfri utbildning till barn och ungdomar upp till 18 års ålder. Vid antagning till högre utbildning sker i praktiken en etnisk kvotering av malajer och ursprungsfolk, vilket gör det svårare för icke-malajer, främst kineser och indier, att få plats på universitet och högskolor.
Kultur
Malaysia är ett mångkulturellt land där de största folkgrupperna malajer, kineser, indier och ursprungsfolk har bidragit med olika kulturella inslag. Mångfalden märks i synnerhet i städerna där många helgedomar samsas: malajiska moskéer, kinesiska tempel, kristna kyrkor och hindutempel.
Sociala förhållanden
Malaysia har på några årtionden nästan utrotat extrem fattigdom bland befolkningen samtidigt som de socioekonomiska klyftorna i samhället har krympt. En snabb ekonomisk tillväxt har bidragit till att landet numera har en mycket hög utvecklingsnivå. Kvarvarande problem är utbredd människohandel, diskriminering av hbtq-personer samt ojämlikhet mellan män och kvinnor.