Antal invånare: 68,7 miljoner (2025)
Huvudstad: Paris
Med 68 miljoner invånare och en av världens största ekonomier är Frankrike en stormakt i Europa. Frankrike har ibland gått sin egen väg i utrikespolitiken, särskilt i förhållande till Storbritannien och USA men har bidragit starkt till Europas enande i samarbete med Tyskland.
Befolkning
Frankrike är en av Europas folkrikaste stater. Barnafödandet, som länge varit högt, har på senare tid börjat minska. Under de senaste årtiondena har invandringen till landet blivit en allt mer omdebatterad fråga, till följd av ekonomiska problem, arbetslöshet och flera terrordåd.
Franska, som tillhör den västromanska gruppen av den indoeuropeiska språkfamiljen, är Frankrikes officiella språk. Det finns sju större regionala språk i landet.
Religion
Frankrike är ett övervägande katolskt land. Andelen kyrkligt aktiva har dock minskat avsevärt. Över en tredjedel av invånarna uppger sig sakna religiös tillhörighet. Religionsfrihet garanteras i författningen. Islam är den näst största religionen.
Politiskt system
Frankrike har så kallat halvpresidentiellt styre, vilket är en blandning av presidentstyre och parlamentarism. Presidenten är den som utnämner regeringen. Nationalförsamlingen har starkast ställning av det lagstiftande parlamentets båda kamrar. Det politiska landskapet domineras av ett höger- och ett vänsterblock.
Författningen är från 1958 då den ”femte republiken” infördes. Flera ändringar har dock gjorts sedan dess.
Frankrike har halvpresidentiellt styre, vilket är en blandning av presidentstyre och parlamentarism. Av det lagstiftande parlamentets båda kamrar, senaten och nationalförsamlingen, har den sistnämnda starkast ställning.
Demokrati och rättigheter
Frankrike är en väl fungerande demokrati och en rättsstat. Det finns en lång tradition av pressfrihet. Efter att landet sedan 2015 drabbats av svåra terrordåd har lagstiftningen mot terrorism skärpts. Det har ökat myndigheternas möjligheter till övervakning och kontroll av medborgarna, något som tagits upp som ett problem av människorättsorganisationer.
Vikten av att skydda individens rättigheter och friheter uppmärksammades i Frankrike redan under den franska revolutionen 1789, då landet var först i världen med att anta en deklaration om mänskliga rättigheter. Denna har varit av stor betydelse för det internationella regelverk om mänskliga rättigheter som senare vuxit fram.
Utrikespolitik och försvar
Frankrike är en kärnvapenmakt och en av de ständiga medlemmarna i FN:s säkerhetsråd. Landet har en tydlig ambition att vara en militär och ekonomisk stormakt. Under efterkrigstiden kom Frankrike att eftersträva en oberoende hållning mellan öst- och västblocken. Landet har ofta markerat självständighet i förhållande till supermakten USA och eftersträvat en europeisk ledarroll.
Ekonomi
Frankrikes ekonomi hör till de största i världen. Landet har en stor industribas, ett omfattande jordbruk och en livlig tjänstesektor. Infrastrukturen är väl utbyggd och arbetskraften högutbildad. Ändå har Frankrike sedan början av 2010-talet dragits med ekonomiska problem som hög skuldsättning, arbetslöshet och svag tillväxt.
Tjänstesektorn svarar för nära fyra femtedelar av BNP, medan industrin står för knappt en femtedel och jordbruket endast för ett par procent.
Läs om naturresurser och näringar i avsnittet om Frankrikes geografi >
Utbildning
Sedan 2019 är det obligatoriskt för alla 3-åringar att gå i förskola i Frankrike. Skolplikten gäller därefter till 16 års ålder. Utbildningen ska inte kosta något för eleverna, men skolorna kan debitera en mindre summa i anmälningsavgift.
Kultur
Fransk kultur har spelat en viktig roll för den europeiska civilisationen. Inte minst under 1600-talet och 1700-talets upplysningstid hade fransk kultur en betydande ställning, och landet har även därefter behållit ett starkt inflytande. Frankrike är bland annat det land som har tilldelats flest Nobelpris i litteratur.
Sociala förhållanden
Det välfärdssystem som infördes vid andra världskrigets slut och som sedan vidareutvecklats ger god grundtrygghet för fransmännen. Men ökande kostnader har på senare år skapat stora påfrestningar på socialförsäkringssystemen. Utgifterna för inte minst pensioner och sjukvård har stigit kraftigt. Den höga arbetslösheten har också medfört att färre bidrar till inbetalningarna.