Hans Brask (1464-1538) var riksråd och biskop i Linköping 1513-1527. Liksom många andra kyrkomän ville han bevara Kalmarunionen mellan Sverige, Danmark och Norge. År 1512 stödde han valet av riksrådet Erik Trolle till riksföreståndare. Erik Trolle trängdes dock snart undan av Sten Sture den yngre, och Brask hamnade i en besvärlig politisk situation.
När Sten Sture drev igenom att ärkebiskopen skulle avsättas 1517 motsatte sig Brask beslutet. Enligt historieskrivaren Olaus Petris krönika lade Brask en lapp under sitt sigill med orden: ”Till denna besegling är jag nödd och tvungen”. Berättelsen har gett upphov till ordet brasklapp, men själva lappen har aldrig hittats.
Efter Sten Stures död 1520 stödde Brask Kristian II:s styre. Han överlevde Stockholms blodbad, men det är osäkert om berättelsen om brasklappen förklarar varför. När Gustav Vasas uppror senare vann framgång slöt Brask en överenskommelse med honom 1521.
Under Gustav Vasas första år vid makten samarbetade Brask med kungen och gav honom råd, särskilt i utrikespolitiska frågor. Förhållandet var samtidigt spänt eftersom Brask försvarade den katolska kyrkans självständighet. Kungens kyrkopolitik med krav på indragning av kyrkans egendomar ledde emellertid till en brytning. Efter Västerås riksdag 1527, som gav kungen rätt att ta över biskoparnas slott och delar av kyrkans inkomster och egendom, lämnade Brask Sverige för att aldrig mera återvända.
Hans Brask dog i klostret Landa i Polen.
Brask kunde vara politiskt smidig, men när det gällde den katolska kyrkans rättigheter stod han fast vid sin linje. Han var också en mycket bildad och berest man, som bl.a. lät inrätta ett tryckeri och en papperskvarn i Söderköping 1523. Han lade även fram ett tidigt förslag om en kanal mellan Vättern och Vänern, som skulle bli en del av en vattenväg tvärs genom Sverige.
Fanns den berömda brasklappen verkligen?Idag används ordet brasklapp om ett förbehåll eller en varning som någon lägger till för att skydda sig om något går fel. Uttrycket kommer från berättelsen om Hans Brask. Enligt Olaus Petris krönika gömde Brask en liten lapp under sitt sigill när han 1517 tvingades godkänna beslutet att avsätta ärkebiskop Gustav Trolle. På lappen ska det ha stått att han var ”nödd och tvungen”. Ingen har dock hittat själva lappen. Olaus Petri skrev sin berättelse många år efter händelsen och arbetade för Gustav Vasa, som senare blev Brasks motståndare. Historiker kan därför inte veta om allt hände precis som det beskrivs. Däremot finns andra källor som visar att Brask verkligen var emot beslutet. Historien kan alltså bygga på en verklig konflikt, även om den hemliga lappen kanske aldrig har funnits.
|
M LÄS MER: Stockholms blodbad
S LÄS MER: Kristian II
M LÄS MER: Kalmarunionen
M LÄS MER: Gustav Vasa
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet.
FÖRFATTARE
Text: Gunnar Åselius, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia – vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
