S
Kategori

"Livet och döden", målning gjord av Ivar Arosenius (1878-1909). Under livets gång hinner man ställa många frågor som handlar om livet och döden.

Livsfrågor

Vår religiositet har ersatts av vetenskapen

Vår tro på vetenskapen har idag ersatt tron på religion och med den även de tolkningar av människans livsfrågor som religionen var kapabel till.

Det framgår tydligt att det ändå finns ett behov av någon slags livsåskådning hos många människor idag. Denna vilsenhet i det rådande religiösa tomrummet har lett till att sekter blomstrar, himlen befolkats av ufon och olika slags New Age-rörelser uppstått. Rörelser som genom ett varierande sortiment av religiösa och vetenskapliga läror erbjuder individen svar på hennes livsfrågor.

Vår religiositet har ersatts av vetenskapen

Vår tro på vetenskapen har idag ersatt tron på religion och med den även de tolkningar av människans livsfrågor som religionen var kapabel till.

Det framgår tydligt att det ändå finns ett behov av någon slags livsåskådning hos många människor idag. Denna vilsenhet i det rådande religiösa tomrummet har lett till att sekter blomstrar, himlen befolkats av ufon och olika slags New Age-rörelser uppstått. Rörelser som genom ett varierande sortiment av religiösa och vetenskapliga läror erbjuder individen svar på hennes livsfrågor.

ANNONS

Tron har blivit vår enskilda privatsak

Till skillnad mot människor som levde för drygt ett sekel sedan har vi idag möjlighet att själva välja vad vi ska tro på. Tron har individualiserats och blivit privat. Men det är inte lätt att bilda egna trosuppfattningar i dagens informationssamhälle där information av olika slag väller över oss från morgon till kväll. Vi tvingas ständigt att sortera och prioritera vilka intryck vi ska behålla. Detta gäller inte minst information som har med det andliga att göra.

Svårt att hitta andlig vägledning

Kyrkan fungerar i regel inte längre som vägledare i etiska frågor och kan av den orsaken inte heller svara på våra livsfrågor. De flesta av oss har därför inte några religiösa vägledande normer att falla tillbaka på utan måste istället hela tiden avgöra själva vad som är rätt och fel i olika situationer.

De tidigare kyrkliga och mera entydiga normsystem har idag ersatts av en moralisk och värdemässig mångfald där vi själva förutsätts att skapa vår egen livsåskådning som överensstämmer med vår bild av verkligheten. Därutöver har inte heller familjen och skolan samma normförmedlande förmåga som tidigare. Istället är det nu vanligtvis kamratgruppen som har det viktigaste inflytandet över våra normer.

Denna förändring har att göra med att familjemönstren har förändrats. Vi har idag relationer till fler människor än tidigare samtidigt som kontakterna har blivit ytligare och mindre permanenta.

Individualism har blivit ett svenskt ideal

Ungdomarna i Sverige uppfostras till självständighet där oberoende av andra människor har blivit ett ideal. I de flesta andra länder är det istället viktigare och mera naturligt för individen att ha tätare band till släkten. Men svensk kultur gynnar individualismen. Detta gäller inte minst skolans läroplaner som lägger stor vikt vid individens självständighet. Vi lever i ett samhälle där mognad ofta jämställs med självständighet, ensam och oberoende.

Svårt att få en överblick i samhällets informationsflöde

Kommunikationssamhällets ständiga och kaotiska informationsflöde medför att vi ofta söker efter stabilitet i vår fragmenterade tillvaro. Men det är svårt att hitta stabilitet i en tillvaro som är filtrerad genom media.

I de svenska hemmen har mobiler, datorer och TV-apparater blivit varje familjs husaltare. Informationen kommer till oss utan att vi behöver anstränga oss. Samtidigt har det skett en omfattande specialisering i samhället, inte minst i medier. Helheterna har sönderdelats i nischer och det är idag ofta svårt att få en överblick över ett ämnesområde.

Det är t.ex. inte bara en livsstil eller livsåskådning som gäller längre. Istället konkurrerar ett oändligt antal olika livsstilar och livsåskådningar med varandra om anhängarna. Denna valfrihet skapar även ångest och osäkerhet hos många människor.

Alla valmöjligheter vi har vad gäller livsåskådningar, livsstilar, åsikter bidrar till osäkerhet eftersom själva mängden alternativ omöjliggör chansen att just det egna valet skulle vara det rätta.

Vi är alla sökare

Vad ska vi tro på? Vilken etik och moral ska följas? Vilka ska vi umgås med? Vilka normer ska råda? Vad är värt att veta? Vad ska vi välja? Allt detta har lett till att vi idag många gånger har svårigheter med vår identitet. Vi har blivit sökare i en kaotisk tillvaro med ett virrvarr av igensnöade existentiella stigar och vägar. Det finns därför ett stort behov av livsåskådningar som kan hjälpa oss bearbeta och svara på våra livsfrågor.

Livsfrågor

Livsfrågor är numera ett begrepp som vi möter i olika sammanhang. I skolan förekommer det i läroplaner och i läromedel. Begreppet är diffust eftersom det är ett svårgreppbart ämnesområde. Livsfrågorna kan handla om livserfarenheter, hur våra normer och värderingar uppstår, ansvar, relationer, sexualetik, samspel i naturen, teknikanvändning, hur vi disponerar vår tid, samvete, brott och straff, skuld och förlåtelse, frälsning och nåd, tro och bön, kärlek och hopp, mening och meningslöshet, ensamhet och trygghet, livskvalitet och verklighetsflykt.

En livsfråga handlar om de grundläggande villkoren för våra liv och för tillvaron i allmänhet. Livsfrågorna är dessutom personliga och ger uttryck för våra personliga behov av att reflektera över vår tillvaro och våra upplevelser.

Livsfrågebegreppet är därmed ett brett begrepp som kan ha olika betydelse för olika människor beroende på ålder, socialt ursprung och miljö. En fattig människa i Angola har många andra livsfrågor än en rik svensk. En tonårings livsfrågor skiljer sig från en gammal människas som är i livets slutskede. Våra livsfrågor förändras därför i regel under vår resa genom livet allteftersom vår syn på tillvaron förändras.

ANNONS

ANNONS

Privat livsåskådning

Människans livsfrågor och de svar hon hittar på dem kan sägas ingå i hennes privata livsåskådning. En livsåskådning består av de tankar och värderingar som ger oss en övergripande bild av människan och världen och som bildar ett centralt värderingssystem som ligger till grund för olika beslut.Livsåskådningarna hjälper oss tolka våra livserfarenheter. Privata livsåskådningar är uppbyggda på de svar individen ger på sina livsfrågor.Livsfrågor är betydelsefulla för oss och ett uttryck för vårt behov av att reflektera över vår tillvaro och upplevelser. Ett reflekterande tänkande kring livsfrågor för oss vidare i vår personlighetsutveckling. Det är viktigt att kunna ställa frågorna och resonera kring dem även om det inte finns några fasta svar.

LÄS MER: Privatreligiositet

LÄS MER: Icke religiösa livsåskådningar

LÄS MER: Allmänt om religion

LÄS MER: Sekularisering och religionskritik

LÄS MER: Finns Gud? Argument för och mot Guds existens (artikelserie)

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vad menas med att vår religiositet på många håll idag har ersatts av vetenskapen?
     
  2. Varför är det numera svårare än förr att hitta andlig vägledning i livsfrågor?
     
  3. Ge flera olika exempel på vad livsfrågor kan handla om.
     
  4. Vad kännetecknar en privat livsåskådning?

Fundera på:

  1. Vilka livsfrågor är viktiga för dig just nu?

Diskutera:

  1. Hur kan ungdomar i dagens Sverige få hjälp med att bearbeta sina livsfrågor?
     


Litteratur:
Owe Wikström, Om heligheten – religionspsykologiska perspektiv, Natur och kultur, 1997
SOU 1998:113, I god tro – samhället och nyandligheten, Stockholm, 1998
John C. Coleman, Tonårspsykologi, Liber Förlag, 1982
Lorentz Lyttkens, Den disciplinerade människan, Liber Förlag, 1985
Gabriel Bar-Haim, ”The dispersed sacred – anomie and the crisis of ritual” i Rethinking media, religion and culture, / Red.: stewart M. Hoover /Knut Lundby, SAGE Publications Inc,1997
Åke Daun, Svensk mentalitet, Norstedts Akademiska Förlag, 1989
Thomas Ziehe, Kulturanalyser: ungdom, utbildning och modernitet, Symposion, 1989
Håkan Thorsén, Omvårdnadsmodeller, människosyn, etik, Liber Förlag, 1997
Sven G. Hartman, Inledning till Vår syn på saken, red.: B. Hjelm/I. Green, Linköpings univ., Lärarutbildningen, 1994
Anders Jeffner i C-R. Bråkenhielm, Aktuella livsåskådningar, del 1, Bokförlaget Nya Doxa, 1981
 

FÖRFATTARE

Text: Robert de Vries (red)
 

Sidan uppdaterad: 12 mars 2024
Ursprungligen publicerad: 14 oktober 2010

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Livsfrågor

M

Frågor om livet: Vad tror jag själv?

av: Lennart Koskinen
2021-09-27

Människor har alltid funderat på och diskuterat livsfrågor av olika slag. Svaren varierar mellan olika tider, kulturer, livsåskådningar och religioner. Många av frågorna har naturligtvis inte några slutgiltiga svar. Livsfrågorna behöver inte vara uttalade. Ofta är de omedvetna och yttrar sig som ett ordlöst sökande eller en otillfredsställelse med den verklighetstolkning man redan har...

+ Läs mer

S

Att vara människa

av: Leif Löwegren
2020-10-16

Människan är en rationell varelse. Vi har möjligheten att kunna tänka och reflektera över vår egen livssituation och eftersom möjligheten finns kan vi inte undgå att göra det. En kunskap och en förmåga på ont och gott. Detta är livsåskådningens och filosofins utgångspunkt. Genom alla tider har människor över hela världen reflekterat över tillvaron. Dessa tankar har med tiden utvecklats och sammanställts till olika livsfilosofier eller religioner som förts vidare från generation till generation, antingen skriftligt eller muntligt...

+ Läs mer

M

Vad är religion?

av: Hanna Hägerland
2017-01-05

Inom religionsvetenskapen, det vill säga den vetenskapliga disciplin som studerar religion vetenskapligt, finns en mängd olika religionsdefinitioner. Det betyder att det finns många sätt att beskriva vad religion är och hur de påverkar människan och samhället...

+ Läs mer

Länkar om Livsfrågor

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Re

Allmänt om religion

Om religion som fenomen, religionens ursprung och människors religiositet. Religion och religiositet har i alla tider...

Re

Etik och moral

Etik (morallära) innehåller värderingar och normer för hur man bör vara som människa. Moral kan ses som en värdemätare...

Re

New Age

New Age är en strömning av idéer med inslag av teosofi, ekosofi och astrologi som förespråkar en holistisk världsbild...

Re

Icke religiösa livsåskådningar

Icke religiös etisk vägledning om hur människan och samhället är eller bör vara.

Re

Religion och vetenskap

Går det att förena vetenskap och religion? Än idag finns en laddad debatt kring evolutionsläran där vetenskap och...

Sh
Folkmassa

Individers och gruppers identitet och relationer

Om identitet, sexualitet, könsroller, jämställdhet, minoriteter, arbete, boende, välfärdsstrukturer, migration,...

Relaterade taggar

Re
Ung kvinna

Privatreligiositet

Sverige avskaffade (tog bort) kyrkogångsplikten 1809. Dessförinnan hade svenskarna varit tvingade...