Vår religiositet har ersatts av vetenskapen
Vår tro på vetenskapen har idag ersatt tron på religion och med den även de tolkningar av människans livsfrågor som religionen var kapabel till.
Det framgår tydligt att det ändå finns ett behov av någon slags livsåskådning hos många människor idag. Denna vilsenhet i det rådande religiösa tomrummet har lett till att sekter blomstrar, himlen befolkats av ufon och olika slags New Age-rörelser uppstått. Rörelser som genom ett varierande sortiment av religiösa och vetenskapliga läror erbjuder individen svar på hennes livsfrågor.
Tron har blivit vår enskilda privatsak
Till skillnad mot människor som levde för drygt ett sekel sedan har vi idag möjlighet att själva välja vad vi ska tro på. Tron har individualiserats och blivit privat. Men det är inte lätt att bilda egna trosuppfattningar i dagens informationssamhälle där information av olika slag väller över oss från morgon till kväll. Vi tvingas ständigt att sortera och prioritera vilka intryck vi ska behålla. Detta gäller inte minst information som har med det andliga att göra.
Svårt att hitta andlig vägledning
Kyrkan fungerar i regel inte längre som vägledare i etiska frågor och kan av den orsaken inte heller svara på våra livsfrågor. De flesta av oss har därför inte några religiösa vägledande normer att falla tillbaka på utan måste istället hela tiden avgöra själva vad som är rätt och fel i olika situationer.
De tidigare kyrkliga och mera entydiga normsystem har idag ersatts av en moralisk och värdemässig mångfald där vi själva förutsätts att skapa vår egen livsåskådning som överensstämmer med vår bild av verkligheten. Därutöver har inte heller familjen och skolan samma normförmedlande förmåga som tidigare. Istället är det nu vanligtvis kamratgruppen som har det viktigaste inflytandet över våra normer.
Denna förändring har att göra med att familjemönstren har förändrats. Vi har idag relationer till fler människor än tidigare samtidigt som kontakterna har blivit ytligare och mindre permanenta.
Individualism har blivit ett svenskt ideal
Ungdomarna i Sverige uppfostras till självständighet där oberoende av andra människor har blivit ett ideal. I de flesta andra länder är det istället viktigare och mera naturligt för individen att ha tätare band till släkten. Men svensk kultur gynnar individualismen. Detta gäller inte minst skolans läroplaner som lägger stor vikt vid individens självständighet. Vi lever i ett samhälle där mognad ofta jämställs med självständighet, ensam och oberoende.
Svårt att få en överblick i samhällets informationsflöde
Kommunikationssamhällets ständiga och kaotiska informationsflöde medför att vi ofta söker efter stabilitet i vår fragmenterade tillvaro. Men det är svårt att hitta stabilitet i en tillvaro som är filtrerad genom media.
I de svenska hemmen har mobiler, datorer och TV-apparater blivit varje familjs husaltare. Informationen kommer till oss utan att vi behöver anstränga oss. Samtidigt har det skett en omfattande specialisering i samhället, inte minst i medier. Helheterna har sönderdelats i nischer och det är idag ofta svårt att få en överblick över ett ämnesområde.
Det är t.ex. inte bara en livsstil eller livsåskådning som gäller längre. Istället konkurrerar ett oändligt antal olika livsstilar och livsåskådningar med varandra om anhängarna. Denna valfrihet skapar även ångest och osäkerhet hos många människor.
Alla valmöjligheter vi har vad gäller livsåskådningar, livsstilar, åsikter bidrar till osäkerhet eftersom själva mängden alternativ omöjliggör chansen att just det egna valet skulle vara det rätta.
Vi är alla sökare
Vad ska vi tro på? Vilken etik och moral ska följas? Vilka ska vi umgås med? Vilka normer ska råda? Vad är värt att veta? Vad ska vi välja? Allt detta har lett till att vi idag många gånger har svårigheter med vår identitet. Vi har blivit sökare i en kaotisk tillvaro med ett virrvarr av igensnöade existentiella stigar och vägar. Det finns därför ett stort behov av livsåskådningar som kan hjälpa oss bearbeta och svara på våra livsfrågor.
Livsfrågor
Livsfrågor är numera ett begrepp som vi möter i olika sammanhang. I skolan förekommer det i läroplaner och i läromedel. Begreppet är diffust eftersom det är ett svårgreppbart ämnesområde. Livsfrågorna kan handla om livserfarenheter, hur våra normer och värderingar uppstår, ansvar, relationer, sexualetik, samspel i naturen, teknikanvändning, hur vi disponerar vår tid, samvete, brott och straff, skuld och förlåtelse, frälsning och nåd, tro och bön, kärlek och hopp, mening och meningslöshet, ensamhet och trygghet, livskvalitet och verklighetsflykt.
En livsfråga handlar om de grundläggande villkoren för våra liv och för tillvaron i allmänhet. Livsfrågorna är dessutom personliga och ger uttryck för våra personliga behov av att reflektera över vår tillvaro och våra upplevelser.
Livsfrågebegreppet är därmed ett brett begrepp som kan ha olika betydelse för olika människor beroende på ålder, socialt ursprung och miljö. En fattig människa i Angola har många andra livsfrågor än en rik svensk. En tonårings livsfrågor skiljer sig från en gammal människas som är i livets slutskede. Våra livsfrågor förändras därför i regel under vår resa genom livet allteftersom vår syn på tillvaron förändras.
Privat livsåskådning
Människans livsfrågor och de svar hon hittar på dem kan sägas ingå i hennes privata livsåskådning. En livsåskådning består av de tankar och värderingar som ger oss en övergripande bild av människan och världen och som bildar ett centralt värderingssystem som ligger till grund för olika beslut.Livsåskådningarna hjälper oss tolka våra livserfarenheter. Privata livsåskådningar är uppbyggda på de svar individen ger på sina livsfrågor.Livsfrågor är betydelsefulla för oss och ett uttryck för vårt behov av att reflektera över vår tillvaro och upplevelser. Ett reflekterande tänkande kring livsfrågor för oss vidare i vår personlighetsutveckling. Det är viktigt att kunna ställa frågorna och resonera kring dem även om det inte finns några fasta svar
Litteratur:
Owe Wikström, Om heligheten – religionspsykologiska perspektiv, Natur och kultur, 1997
SOU 1998:113, I god tro – samhället och nyandligheten, Stockholm, 1998
John C. Coleman, Tonårspsykologi, Liber Förlag, 1982
Lorentz Lyttkens, Den disciplinerade människan, Liber Förlag, 1985
Gabriel Bar-Haim, ”The dispersed sacred – anomie and the crisis of ritual” i Rethinking media, religion and culture, / Red.: stewart M. Hoover /Knut Lundby, SAGE Publications Inc,1997
Åke Daun, Svensk mentalitet, Norstedts Akademiska Förlag, 1989
Thomas Ziehe, Kulturanalyser: ungdom, utbildning och modernitet, Symposion, 1989
Håkan Thorsén, Omvårdnadsmodeller, människosyn, etik, Liber Förlag, 1997
Sven G. Hartman, Inledning till Vår syn på saken, red.: B. Hjelm/I. Green, Linköpings univ., Lärarutbildningen, 1994
Anders Jeffner i C-R. Bråkenhielm, Aktuella livsåskådningar, del 1, Bokförlaget Nya Doxa, 1981
Text: Robert de Vries (red)
