Bild:
Vad kan du själv göra för att bidra till en hållbar utveckling?
M

Hållbar utveckling

I det här avsnittet förklaras och diskuteras innebörden av hållbar utveckling. Vi kommer bland annat titta närmare på olika former av hållbar utveckling och vad de innebär.

Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.

Vi lever idag över våra tillgångar

Begreppet hållbar utveckling går ut på att hushålla med jordens resurser och tillgodose våra behov idag utan att försämra möjligheterna för kommande generationer att tillgodose sina behov.

Framtidens generationer har rätt till en värld med rika naturtillgångar och biologisk mångfald (varierad artrikedom bland växter och djur) samtidigt som människor inte ska behöva leva i extrem fattigdom.

Den viktigaste anledningen till att vi måste arbeta för hållbar utveckling är för att skapa möjlighet för alla människor som kommer efter oss att kunna leva på ett jordklot som inte är förorenat till oigenkännlighet, där haven är utfiskade och vattnet inte går att dricka på grund av föroreningar.

Att leva hållbart skulle kunna sammanfattas med att inte leva över våra tillgångar. Men det är tyvärr det som befolkningen i den rika delen av världen gör.

Vår globaliserade värld har skapat nya möjligheter för handel och resande.

Det som vi människor producerar och konsumerar sätter avtryck i miljön. Det gäller allt ifrån bilar och datorer till kläder och mat.

En bil som tillverkas kräver användandet av många naturresurser som lämnar olika spår i miljön. Vi handlar kläder som är tillverkade i låglöneländer där fattiga barn och kvinnor arbetar långa dagar i farliga arbetsmiljöer för minimala löner. Och frukten vi köper har ibland transporterats över halva jordklotet för att nå våra svenska livsmedelsbutiker. Vi reser dessutom till områden och kontinenter som för hundra år sedan knappt någon utifrån hade besökt. Hur många av oss tänker till exempel på att vårt resande sätter avtryck i miljön via flygplanens utsläpp?

Relevanta begrepp

Producera: Tillverka en produkt.

Konsumtion: De varor och tjänster som vi köper.

Globalisering: En process där världens länder och avlägsna områden knutits samman genom moderna kommunikationer och modern informationsteknologi (som internet). Läs mer >

Ekologiskt avtryck: Ett begrepp som Världsnaturfonden (WWF) tagit fram. Tanken med ekologiskt avtryck är att vi ska förstå hur stor påverkan vi människor har på vår miljö.

Ekologi: Relationen och samspelet mellan djur och natur.

Extrem fattigdom: Enligt Världsbanken innebär extrem fattigdom att man inte har möjlighet att konsumera för mer än för 1.25 amerikanska dollar (i 2005 års penningvärde) om dagen.

Minoritetsbefolkning: Ofta ursprungsbefolkningar som finns i vissa länder och områden runt om i världen. Många av dem har genom historien varit utsatta för förföljelser.

Sociala rättigheter: Enligt FN-konventionen och EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna handlar sociala rättigheter om att människor bl.a. ska ha rätt till en tillfredställande levnadsstandard samt rätt till sjukvård och skola.

Ekologiskt avtryck

För att få en tydlig bild över hur vår överkonsumtion ser ut och att vi lever över våra tillgångar, så kan det vara intressant att använda sig av Världsnaturfondens (WWF) begrepp ekologiskt avtryck. Tanken med ekologiskt avtryck är att vi ska förstå hur stor påverkan vi människor har på vår miljö och värld - den alla efterkommande generationer ärver av oss.

Om man slår ut allt som konsumeras och produceras i världen idag (2018) på antalet människor som finns, skulle det enligt WWF krävas 1,6 jordklot för att tillgodose alla resurser som behövs. Med andra ord kommer jordens resurser att ta slut om mänskligheten fortsätter leva på det viset.

Vi svenskar konsumerar faktiskt ännu mer. Vårt ekologiska avtryck motsvarar 4 jordklot.

Vad säger det oss? Jo, om världens människor skulle leva som vi svenskar gör, skulle utvecklingen mot en miljömässig katastrof gå ännu snabbare. Jorden skulle vara dömd till undergång, åtminstone det mesta av allt liv på jorden. Det är ingen hållbar utveckling.

Tre perspektiv på hållbar utveckling

Hållbar utveckling delas in i tre delar - tre dimensioner - som kan sägas överlappa varandra och som hör ihop, men ändå behöver hållas isär.

Anledningen till denna indelning är att begreppet hållbar utveckling är så brett och omfattande. Man måste helt enkelt belysa det från olika vinklar.

De tre dimensionerna är: social hållbarhet, ekologisk hållbarhet och ekonomisk hållbarhet. Vad innebär då dessa tre dimensioner?

1. Social hållbarhet

Även om den extrema fattigdomen har minskat i världen under de senaste 20 åren så är det fortfarande många miljoner människor som lever i stor fattigdom och hunger. Krig och konflikter drabbar människor i utsatta områden skoningslöst. Bristen på demokratiska rättigheter, jämställdhet mellan män och kvinnor och förtryck av minoritetsbefolkningar är ständiga dilemman i många länder och områden.

Social hållbarhet handlar i grunden om att människor, oavsett var i världen man lever, ska leva i trygghet. Människor ska t.ex. inte behöva somna hungriga eller sakna demokratiska och sociala rättigheter. Det handlar helt enkelt om att arbeta för en mer rättvis värld.

2. Ekonomisk hållbarhet

När ekonomisk hållbarhet diskuteras inom forskningen skiljer man vanligtvis mellan två ståndpunkter (synsätt).

Den första ståndpunkten utgår från att ekonomisk hållbarhet är uppnådd först då den ekonomiska tillväxten i världen inte längre påverkar miljön eller människors liv negativt. Dilemmat med detta synsätt är hur det ska gå till att lyfta människor ur fattigdom utan en ekonomisk tillväxt där företag och industrier spelar en viktig roll. Vi vet ju bland annat utifrån WWF:s ekologiska avtryck att all mänsklig produktion och konsumtion sätter avtryck i miljön.

Den andra ståndpunkten poängterar att det viktiga är att människor lyfts ur extrem fattigdom och att ekonomisk hållbarhet är likställd med ekonomisk tillväxt. Människornas behov går därmed före den negativa miljöpåverkan som tillväxten skapar. Ekonomisk hållbarhet enligt det här synsättet överensstämmer därför inte med målsättningen för ekologisk hållbarhet.

3. Ekologisk hållbarhet

Ekologisk hållbarhet utgår från att vi människor måste kämpa för att på lång sikt skapa en giftfri miljö som våra kommande generationer kan leva i. Det ska finnas ren luft och vattnet ska gå att dricka. Det ska också finnas en biologisk mångfald där växter och djur inte dör ut.

Alltsedan den industriella revolutionen i slutet av 1700-talet och under 1800-talet har mänsklighetens utsläpp av olika giftiga ämnen och växthusgaser (främst koldioxid) i atmosfären ökat markant. De flesta av dagens forskare hävdar bestämt att det är mänskliga faktorer som har skapat de klimatförändringar vi nu står inför. Extrema klimatförändringar kan få förödande konsekvenser för framtida generationer.

Många länder, inklusive Sverige, har skärpt sina miljölagar och minskat utsläppen. I Sverige har riksdagen skapat lagar (i Miljöbalken) som ska främja en ekologisk hållbarhet. På andra ställen runt om i världen är det dock många länder vars utsläpp fortfarande är alldeles för höga. De länder som släpper ut mest koldioxid i världen idag är: USA, Kina och Indien. Tillsammans står de för en stor del av de totala utsläppen i världen. Att få dessa tre länder att minska sina utsläpp är en av vår tids viktigaste internationella miljöfrågor.

De globala målen

Precis efter millennieskiftet (år 2000) antog Förenta nationerna (FN) åtta mål för att uppnå en hållbar utveckling i världen. Dessa mål, även kallade Millenniemålen, skulle vara uppnådda till 2015. FN:s samtliga 193 medlemsländer var överens om millenniemålen, vilket var en förutsättning för att de skulle uppnås.

Då FN utvärderade målen 2015 kom medlemsländerna fram till att mycket positivt har hänt och att vissa delmål uppfyllts, men att det fortfarande finns enormt mycket kvar att göra för att en hållbar utveckling ska uppnås. Därför antog FN:s 193 medlemsstater i september 2015 det som kallas för Agenda 2030, vilket är 17 nya globala mål för hållbar utveckling som ska vara uppnådda fram till 2030. Läs mer om de globala målen >
 

Två stora utmaningar

Förenklat uttryckt finns det två stora utmaningar som behöver lösas för att komma till rätta med den hållbara utvecklingen i världen. De båda utmaningarna hänger ihop.

Den första utmaningen handlar om vad som måste göras för att minska befolkningsökningen i den fattiga delen av världen. 

Den andra utmaningen är hur mänskligheten ska kunna kombinera ekonomisk tillväxt med hållbar utveckling. Ekonomisk tillväxt krävs bland annat för att de fattiga länderna ska uppnå högre levnadsstandard och minska befolkningsökningen.

Brundtlandrapporten

1987 presenterades rapporten Vår gemensamma framtid som var framtagen av Världskommissionen för miljö och utveckling, på uppdrag av FN. Rapporten kallas även för Brundtlandrapporten efter den dåvarande norske statsministern Gro Harlem Brundtland som ledde arbetet med rapporten.

Brundtlandrapporten är på många sätt viktig då man diskuterar begreppet hållbar utveckling. Det var nämligen den här rapporten som lade grunden till den definition av begreppet hållbar utveckling som idag anses som mest användbar. I rapporten står det att hållbar utveckling är ”Utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov”.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vad menas med att mänskligheten lever över sina tillgångar?
     
  2. Vad innebär det ekologiska avtrycket som WWF tagit fram?
     
  3. Vilka är de tre dimensionerna av hållbar utveckling och vad skiljer dem åt?
     
  4. Hur arbetar vi i Sverige för att uppnå en hållbar ekologisk utveckling?

Diskutera:

  1. Vilken av de tre dimensionerna för hållbar utveckling tror du är enklast respektive svårast att uppnå? Motivera dina svar.
     
  2. Hur medveten är du om varifrån varor och produkter du handlar har sitt ursprung? Tar du reda på från vilket land som t.ex. ett klädesplagg kommer och hur långt det transporterats eller vem eller vilka som tillverkat det?
     
  3. Resonera kring om det är möjligt att uppnå en ekonomisk hållbar utveckling i världen samtidigt som det sker ekonomisk tillväxt? Motivera ditt svar.
     
  4. Hur kan man som privatperson agera i sin vardag för att bidra till en ekologisk hållbar utveckling?
     
  5. Nämn några grejer som du och din familj gör för att bidra till en ekologisk hållbar utveckling.

 

Litteratur
Göran Collste, Globalisering och global rättvisa, Studentlitteratur AB, 2010
J Donald Hughes, Världens miljöhistoria, SNS Förlag, 2005
Johan Rockström, Omställningen till en hållbar utveckling, Volante, 2013
Mikael Stenmark, Miljöetik och miljövård, Studentlitteratur AB, 2008
Olle Torpman, Miljöetik: Från problem till lösning, Studentlitteratur AB, 2017
Tommy Jensen, Aina Tollefsen, Globalisering, Liber, 2012
Torsten Persson, Christel Persson, Hållbar utveckling: Människa, miljö och samhälle, Studentlitteratur AB, 2015
 

Text: Carl-Henrik Larsson, fil.mag i historia. Leg. gymnasielärare i historia, religion och samhällskunskap samt skribent i kulturtidskriften Nordisk Filateli
 

Koppling till skolans styrdokument

Innehållet i den här kategorin är kopplat till grundskolans kursplaner för Geografi åk 4-6, Geografi åk 7-9 och Biologi åk 7-9 samt till gymnasiets ämnesplaner för Geografi 1, Geografi 2, Naturkunskap 1a1, Naturkunskap 1b, Hållbart samhällsbyggande, Miljö- och energikunskap, Politik och hållbar utveckling.

 

I det här avsnittet förklaras och diskuteras innebörden av hållbar utveckling. Vi kommer bland annat titta närmare på olika former av hållbar utveckling och vad de innebär.

Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.

Vi lever idag över våra tillgångar

Begreppet hållbar utveckling går ut på att hushålla med jordens resurser och tillgodose våra behov idag utan att försämra möjligheterna för kommande generationer att tillgodose sina behov.

Framtidens generationer har rätt till en värld med rika naturtillgångar och biologisk mångfald (varierad artrikedom bland växter och djur) samtidigt som människor inte ska behöva leva i extrem fattigdom.

Den viktigaste anledningen till att vi måste arbeta för hållbar utveckling är för att skapa möjlighet för alla människor som kommer efter oss att kunna leva på ett jordklot som inte är förorenat till oigenkännlighet, där haven är utfiskade och vattnet inte går att dricka på grund av föroreningar.

Uppdaterad: 02 oktober 2018
Publicerad: 11 september 2018

Annons

Lärarmaterial om Hållbar utveckling

av:
UNICEF Sverige
Målgrupp:
Mellanstadiet, Högstadiet
Skolmaterial från UNICEF Sverige där du och dina elever i tio fristående lektioner kan arbeta med frågor kring de globala målen och vad de betyder för oss i Sverige.
av:
FN:s utvecklingsprogram (UNDP)
Målgrupp:
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet
Vi är den första generationen som kan avskaffa fattigdomen och den sista som kan bekämpa klimatförändringarna.
av:
Utbildningsradion (UR)
Målgrupp:
Gymnasiet
UR:s serie "Perspektiv på världen" ser på frågor om demokrati, makt, rättigheter och miljö ur nya perspektiv och från olika delar i världen.
av:
Naturskyddsföreningen
Målgrupp:
Högstadiet
Hur miljövänlig är er skola? Hur används energi och resurser och vem ser till att miljöarbetet går framåt? I den här övningen granskar eleverna skolans miljöarbete och kommer med förslag på förbättringar.
av:
Naturskyddsföreningen
Målgrupp:
Högstadiet
Vad är en onödig pryl? Varför tillverkas prylar som inte behövs? Hur påverkar det naturresurser och människor? Vilka samband finns mellan prylar och identitet? Det är frågor som eleverna får undersöka i den här övningen.
av:
Naturskyddsföreningen
Målgrupp:
Högstadiet
I den här övningen går eleverna på spaning i hemmet för att upptäcka hur livsstil och miljöpåverkan hänger ihop.
av:
Naturskyddsföreningen
Målgrupp:
Högstadiet
Vad vet klassen om energi och hållbar utveckling? Låt bildspelet bli en utgångspunkt för samtal om viktiga hållbarhetsfrågor.
av:
Naturskyddsföreningen
Målgrupp:
Högstadiet
Alla måste använda mindre energi! Eller? Genom värderingsövningar får eleverna diskutera och ta ställning till svåra frågor om energi och hållbar utveckling.
av:
Naturskyddsföreningen
Målgrupp:
Mellanstadiet
Den här övningen passar bra som en introduktion till energibegrepp och klimatfrågor, hur de är kopplade till varandra och hur vi själva kan påverka!
av:
Naturskyddsföreningen
Målgrupp:
Högstadiet
Det finns mängder av märkningar på varorna i butiken. En del märker de produkter som som tar hänsyn till natur och miljö. På många varor sitter symboler som lätt kan förväxlas med miljömärken. I den här övningen får eleverna leta miljömärken.
av:
Svenska FN-förbundet
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Att ha koll på läget i världen handlar inte om att kunna rabbla statistik. Det handlar om att förstå hur utvecklingen har sett ut över tid och varför, vilket nuläget är och vad vi ska uppnå härnäst.
av:
Swedfund
Målgrupp:
Gymnasiet
Den afrikanska kontinenten rymmer idag världens snabbast växande ekonomier och vi ser nu möjlighet att framgångsrikt bekämpa den extrema fattigdomen. Bilden som framträder är ett Afrika som väcker hopp men där det självklart även finns rejäla utmaningar. Syftet med läromedlet Det Nya Afrika är att utmana den traditionella bilden som många i skolan har om Afrika.
av:
Union to Union
Målgrupp:
Gymnasiet
Din mobiltelefon har en lång historia bakom sig innan den hamnar i din hand. Likaså dina kläder, dina skor och din mat. Faktum är att bakom nästan varje produkt du köper gömmer sig en lång global produktionskedja...
av:
Hornbill och AMP film
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Det här är en spännande dokumentär med tillhörande studiematerial som handlar om regnskog, urfolks livsvillkor och rättigheter, regnskogsskövling, korruption, miljöförstö­ring, global rättvisa, mänskliga rättigheter och konsumentmakt.
av:
Naturskyddsföreningen
Målgrupp:
Högstadiet
I den här övningen arbetar eleverna med att skapa uppmärksamhet kring någonting de anser behöver förändras.

Sidor

Artiklar om Hållbar utveckling

Eva Kellerman
2018-05-17
Operation Dagsverke är en insamlings- och informationskampanj som har sin utgångspunkt i barns rättigheter och ett av målen är att eleverna lär sig mer om barnkonventionen. Kampanjen är ett...
L
Erik Hansson
2018-04-19
Att vi står inför allvarliga klimatförändringar känner de flesta till. Men lika allvarlig är förlusten av biologisk mångfald. Vi behöver många arter i naturen för att överleva...
M
Cecile Everett
2016-09-06
Redan på 1500-talet hade olika typer av fordon med hjul konstruerats där människans muskler var drivkraften. Resultaten var olika men under 1800-talet tog utvecklingen fart. Under...
M
Per Jacoby, Svenska FN-förbundet
2014-03-02
Förenta Nationerna är en unik organisation bestående av självständiga stater som gått samman för att arbeta för fred och ekonomiska och sociala framsteg. Unik därför att ingen annan organisation...

Podcast om Hållbar utveckling

SO-rummet podcast icon
M
av:
Anna, Kristoffer och Mattias
2016-11-02

Mattias, Kristoffer och Anna pratar om global uppvärmning, dess orsaker och konsekvenser och möjliga lösningar.

SO-rummet podcast icon
M
av:
Anna, Kristoffer och Mattias
2016-10-26

Mattias, Kristoffer och Anna pratar om vad energi och energikällor är för något?

Länkar om Hållbar utveckling

Sortera efter:
          

På Naturskyddsföreningens skolsidor kan du läsa om cirkulär ekonomi. Istället för att tillverka, köpa och sedan slänga så används sakerna så länge som möjligt i en cirkulär ekonomi. Och när de går sönder så lagas de, görs om till något annat eller återvinns. En cirkulär ekonomi är helt enkelt en form av kretslopp som använder så lite som möjligt av jordens resurser...

Spara som favorit
          

På sajten Fixa grejen hittar du massor av smarta tips och hemmahacks. Förläng livet på dina prylar och gör en insats för klimatet och miljön. Webbplatsen drivs av Naturskyddsföreningen.

Spara som favorit
          

Naturskyddsföreningens skolsidor hittar du en ordlista med viktiga begrepp kopplade till energi, klimat och hållbar utveckling.

 Obs!  Ordlistan ligger länkad i högerspalten. Notera även de jättefina ordkorten.

Spara som favorit
          

Världens ledare har förbundit sig till 17 globala mål för att uppnå fyra fantastiska saker till år 2030. Att avskaffa extrem fattigdom. Att minska ojämlikheter i världen. Att lösa klimatkrisen. Att främja fred och rättvisa. Genom de Globala målen för hållbar utveckling kan det här uppnås. I alla länder. För alla människor. Om målen ska fungera måste alla känna till dem.

Spara som favorit
          

Genomgång (5:53 min) där du kan lära dig en del om vad som kännetecknar en hållbar stad.

Spara som favorit
          

UR:s serie "Perspektiv på världen" ser på frågor om demokrati, makt, rättigheter och miljö ur nya perspektiv och från olika delar i världen. Det finns 22 kortdokumentärer som är mellan 5 och 10 minuter långa. Här möter vi personer med olika åsikter, möjligheter och perspektiv, blandat med förklarande grafik. Avsnitten avslutas alltid med tankeväckande frågor som sammanfattar innehållet. Varje avsnitt har ett eget, avgränsat tema.

Serien är indelad i åtta huvudteman med 22 underteman:

  1. Miljö: Hotet mot miljön | Kampen för miljön | Solenergi
  2. Ekonomi: Pengar, makten och demokratin | Global ekonomi
  3. Mänskliga rättigheter: När de mänskliga rättigheterna kränks | Dödsstraff | Hbtq – Rättigheter | Hbtq - Hatbrott
  4. Konflikter: Krigets offer | Terrorism
  5. Statsskick: Viral påverkan | Demokrati till varje pris? | Världens största demokrati
  6. Samhälle: Högerextremism | Sverige, ett extremland | Hijras, Indiens tredje kön | Kvotering
  7. Resurser: Människovärde | Bistånd
  8. Sverige och världen: EU | Nato

Här hittar du lärarhandledningen till Perspektiv på världen
Obs! Till varje avsnitt finns dessutom ett arbetsblad att ladda ner.

Spara som favorit
          

Artikel på Naturskyddsföreningens webbplats där du kan läsa om biologisk mångfald som är en förutsättning för allt liv på planeten. Fungerande ekosystem ger ökat skydd till skördar, pollinering av växter, mat från haven och bidrar till ett stabilt klimat. Men vår överlevnad är hotad. Vi befinner oss nämligen i den sjätte massutrotningen av arter...

Spara som favorit
          

Här hittar du Naturskyddsföreningens skolanpassade faktablad och faktatexter. De behandlar allt ifrån energins kretslopp och transporter till mat, växthuseffekten och fakta om djur och växter. Faktabladen kan användas som stöd till pedagoger och underlag för äldre elever.

Se även: Energifallets ordlista för lärare och elever  Öppnas som PDF

Spara som favorit
          

Naturskyddsföreningens skolsidor hittar du ett avsnitt som handlar om energikällor och hållbar energi. Global tillgång till modern och förnybar energi och rena bränslen är en förutsättning för att kunna möta flera av de utmaningar världen står inför idag...

Se även: Energifallets ordlista för lärare och elever  Öppnas som PDF

Spara som favorit
          

Genomgång (24:13 min) där gymnasieläraren Lars Hjälmberg berättar om hållbar utveckling samt kretslopp för hållbar utveckling.

Spara som favorit
          

Genomgång (15:05 min) där gymnasieläraren Lars Hjälmberg berättar om de tre dimensionerna av hållbar utveckling - de sociala, ekonomiska och sociala dimensionerna.

Spara som favorit
          

Genomgång (5:13 min) där SO-läraren Hedvig Francke berättar om ekologismen och dess framväxt.

Spara som favorit
          

Genomgång (3:24 min) där SO-läraren Mikael Larsson berättar om fiskodlingar, övergödning m.m.

Spara som favorit
          

Genomgång (6:25 min) där SO-läraren Mikael Larsson berättar om jordbrukets inverkan på miljön. Samt krav-märkning och ekologiskt odling.

Spara som favorit
          

Introduktion (8:25 min) till ekologismen och dess grunder. Filmen är gjord av samhällskunskapsläraren Janne Mitterer.

Spara som favorit
          

Information om Sveriges miljömål och arbetet för att nå dem. Webbplatsen drivs av Sveriges miljömålsmyndigheter och länsstyrelserna.

Spara som favorit
          

Kopieringsunderlag i form av ett faktablad (pdf i utskriftsformat, 1 sid) om ekologi - livsmiljöer - samspel. Materialet riktar sig till åk 4-6 och är ett smakprov från Tengnäs Läromedel.

Kategorier:
Spara som favorit
          

Del 4 (12:45 min) i en webbserie i 6 delar om miljöproblem, miljöteknik och miljöpolitik. Följ ingenjören Mikael på en lärorik resa i en av vår tids ödesfrågor. Avsnitt 4 tar upp frågan om tekniken ur ett miljöperspektiv och vems ansvaret är när det kommer till att göra rätt val.

Spara som favorit
          

Naturskyddsföreningens skolingång där du som lärare hittar massor med material om miljöfrågor.

Spara som favorit
          

På Fair Trade Centers hemsida finns rapporter samt kampanj- och studiematerial om etisk handel. I Etikbarometern kan man jämföra företag ur ett etiskt perspektiv och under "Branscher" finns allt material om de sektorer de hittills granskat. Fair Trade Center är annars en ideell förening som arbetar för en rättvisare världshandel. De bevakar svenska företags handel med utvecklingsländer.

Spara som favorit

Sidor

Relaterade ämneskategorier

Naturgeografi handlar om jordens olika landformer och de processer som påverkar dem. Här hittar du bland annat material om skog, berg, sjöar och...

Avsnittet kommer snart få en ny text...

Ekosofi är en naturinspirerad filosofi som strävar efter att öka människans ekologiska medvetenhet och engagemang i miljöfrågor. Ekosofin betonar...

Med globalisering menas att moderna kommunikationer har gjort att världens länder och folk bundits samman och fått en mer gemensam ekonomi, kultur...

Miljö och hållbarhetsfrågor handlar om samspelet mellan människan och jordens natur och naturtillgångar. Genom en hållbar utveckling kan vi...

Ekologismen är en samhällsåskådning som fokuserar på naturens kretslopp och på miljön som omger människan. Målet är ekologisk balans och en...

Om klimatförändringar och olika förklaringar till dessa. Här berörs även klimatförändringens konsekvenser för naturlandskapet,...