I det här avsnittet förklaras och diskuteras innebörden av hållbar utveckling. Vi kommer bland annat titta närmare på olika former av hållbar utveckling och vad de innebär.
Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.
Begreppet hållbar utveckling går ut på att hushålla med jordens resurser och tillgodose våra behov idag utan att försämra möjligheterna för kommande generationer att tillgodose sina behov.
Framtidens generationer har rätt till en värld med rika naturtillgångar och biologisk mångfald (varierad artrikedom bland växter och djur) samtidigt som människor inte ska behöva leva i extrem fattigdom.
Den viktigaste anledningen till att vi måste arbeta för hållbar utveckling är för att skapa möjlighet för alla människor som kommer efter oss att kunna leva på ett jordklot som inte är förorenat till oigenkännlighet, där haven är utfiskade och vattnet inte går att dricka på grund av föroreningar.
Att leva hållbart skulle kunna sammanfattas med att inte leva över våra tillgångar. Men det är tyvärr det som befolkningen i den rika delen av världen gör.
Vår globaliserade värld har skapat nya möjligheter för handel och resande.
Det som vi människor producerar och konsumerar sätter avtryck i miljön. Det gäller allt ifrån bilar och datorer till kläder och mat.
En bil som tillverkas kräver användandet av många naturresurser som lämnar olika spår i miljön. Vi handlar kläder som är tillverkade i låglöneländer där fattiga barn och kvinnor arbetar långa dagar i farliga arbetsmiljöer för minimala löner. Och frukten vi köper har ibland transporterats över halva jordklotet för att nå våra svenska livsmedelsbutiker. Vi reser dessutom till områden och kontinenter som för hundra år sedan knappt någon utifrån hade besökt. Hur många av oss tänker till exempel på att vårt resande sätter avtryck i miljön via flygplanens utsläpp?
För att få en tydlig bild över hur vår överkonsumtion ser ut och att vi lever över våra tillgångar, så kan det vara intressant att använda sig av Världsnaturfondens (WWF) begrepp ekologiskt avtryck. Tanken med ekologiskt avtryck är att vi ska förstå hur stor påverkan vi människor har på vår miljö och värld - den alla efterkommande generationer ärver av oss.
Om man slår ut allt som konsumeras och produceras i världen idag på antalet människor som finns, skulle det enligt WWF krävas 1,6 jordklot för att tillgodose alla resurser som behövs. Med andra ord kommer jordens resurser att ta slut om mänskligheten fortsätter leva på det viset.
Vi svenskar konsumerar faktiskt ännu mer. Vårt ekologiska avtryck motsvarar 4 jordklot.
Vad säger det oss? Jo, om världens människor skulle leva som vi svenskar gör, skulle utvecklingen mot en miljömässig katastrof gå ännu snabbare. Jorden skulle vara dömd till undergång, åtminstone det mesta av allt liv på jorden. Det är ingen hållbar utveckling.
Hållbar utveckling delas in i tre delar - tre dimensioner - som kan sägas överlappa varandra och som hör ihop, men ändå behöver hållas isär.
Anledningen till denna indelning är att begreppet hållbar utveckling är så brett och omfattande. Man måste helt enkelt belysa det från olika vinklar.
De tre dimensionerna är: social hållbarhet, ekologisk hållbarhet och ekonomisk hållbarhet. Vad innebär då dessa tre dimensioner?
Även om den extrema fattigdomen har minskat i världen under de senaste 20 åren så är det fortfarande många miljoner människor som lever i stor fattigdom och hunger. Krig och konflikter drabbar människor i utsatta områden skoningslöst. Bristen på demokratiska rättigheter, jämställdhet mellan män och kvinnor och förtryck av minoritetsbefolkningar är ständiga dilemman i många länder och områden.
Social hållbarhet handlar i grunden om att människor, oavsett var i världen man lever, ska leva i trygghet. Människor ska t.ex. inte behöva somna hungriga eller sakna demokratiska och sociala rättigheter. Det handlar helt enkelt om att arbeta för en mer rättvis värld.
När ekonomisk hållbarhet diskuteras inom forskningen skiljer man vanligtvis mellan två ståndpunkter (synsätt).
Den första ståndpunkten utgår från att ekonomisk hållbarhet är uppnådd först då den ekonomiska tillväxten i världen inte längre påverkar miljön eller människors liv negativt. Dilemmat med detta synsätt är hur det ska gå till att lyfta människor ur fattigdom utan en ekonomisk tillväxt där företag och industrier spelar en viktig roll. Vi vet ju bland annat utifrån WWF:s ekologiska avtryck att all mänsklig produktion och konsumtion sätter avtryck i miljön.
Den andra ståndpunkten poängterar att det viktiga är att människor lyfts ur extrem fattigdom och att ekonomisk hållbarhet är likställd med ekonomisk tillväxt. Människornas behov går därmed före den negativa miljöpåverkan som tillväxten skapar. Ekonomisk hållbarhet enligt det här synsättet överensstämmer därför inte med målsättningen för ekologisk hållbarhet.
Ekologisk hållbarhet utgår från att vi människor måste kämpa för att på lång sikt skapa en giftfri miljö som våra kommande generationer kan leva i. Det ska finnas ren luft och vattnet ska gå att dricka. Det ska också finnas en biologisk mångfald där växter och djur inte dör ut.
Alltsedan den industriella revolutionen i slutet av 1700-talet och under 1800-talet har mänsklighetens utsläpp av olika giftiga ämnen och växthusgaser (främst koldioxid) i atmosfären ökat markant. De flesta av dagens forskare hävdar bestämt att det är mänskliga faktorer som har skapat de klimatförändringar vi nu står inför. Extrema klimatförändringar kan få förödande konsekvenser för framtida generationer.
Många länder, inklusive Sverige, har skärpt sina miljölagar och minskat utsläppen. I Sverige har riksdagen skapat lagar (i Miljöbalken) som ska främja en ekologisk hållbarhet. På andra ställen runt om i världen är det dock många länder vars utsläpp fortfarande är alldeles för höga. De länder som släpper ut mest koldioxid i världen idag är: USA, Kina och Indien. Tillsammans står de för en stor del av de totala utsläppen i världen. Att få dessa tre länder att minska sina utsläpp är en av vår tids viktigaste internationella miljöfrågor.
Precis efter millennieskiftet (år 2000) antog Förenta nationerna (FN) åtta mål för att uppnå en hållbar utveckling i världen. Dessa mål, även kallade Millenniemålen, skulle vara uppnådda till 2015. FN:s samtliga 193 medlemsländer var överens om millenniemålen, vilket var en förutsättning för att de skulle uppnås.
Då FN utvärderade målen 2015 kom medlemsländerna fram till att mycket positivt har hänt och att vissa delmål uppfyllts, men att det fortfarande finns enormt mycket kvar att göra för att en hållbar utveckling ska uppnås. Därför antog FN:s 193 medlemsstater i september 2015 det som kallas för Agenda 2030, vilket är 17 nya globala mål för hållbar utveckling som ska vara uppnådda fram till 2030.
LÄS MER: Produktion och konsumtion av varor och tjänster
LÄS MER: Biologisk mångfald - lika viktigt som klimatfrågan
LÄS MER: Klimatförändringar och global uppvärmning
LÄS MER: Miljö och hållbarhet
LÄS MER: Naturkatastrofer, miljöhot och samhällets sårbarhet
PODCAST: Global uppvärmning - orsaker, konsekvenser och lösningar
Agenda 2030: FN:s plan med 17 globala mål för att skapa en hållbar värld fram till år 2030.
Biologisk mångfald: Att det finns många olika arter av växter, djur och organismer i naturen.
Ekologi: Relationen och samspelet mellan djur och natur.
Ekologisk hållbarhet: Att skydda naturen så att framtida generationer också kan ha en ren och fungerande miljö.
Ekonomisk hållbarhet: Att ekonomin fungerar långsiktigt utan att skada miljön eller skapa orättvisor.
Ekologiskt avtryck: Ett begrepp som Världsnaturfonden (WWF) tagit fram. Tanken med ekologiskt avtryck är att vi ska förstå hur stor påverkan vi människor har på vår miljö.
Extrem fattigdom: Enligt Världsbanken innebär extrem fattigdom att man inte har möjlighet att konsumera för mer än för 1.9 amerikanska dollar (i 2025 års penningvärde) om dagen.
Globalisering: En process där världens länder och avlägsna områden knutits samman genom moderna kommunikationer och modern informationsteknologi (som internet). Läs mer >
Hållbar utveckling: En utveckling där vi lever på ett sätt som inte förstör för framtida generationer.
Klimatförändringar: Långsiktiga förändringar i jordens klimat, som ofta orsakas av människans utsläpp.
Konsumtion: De varor och tjänster som vi köper.
Låglöneländer: Länder där människor ofta arbetar för mycket låga löner, ofta i dåliga arbetsmiljöer.
Miljömässig katastrof: En allvarlig händelse där miljön skadas så mycket att det påverkar både natur och människor.
Miljöbalken: Svensk lag som skyddar miljön och människors hälsa.
Minoritetsbefolkning: Ofta ursprungsbefolkningar som finns i vissa länder och områden runt om i världen. Många av dem har genom historien varit utsatta för förföljelser.
Producera: Tillverka en produkt.
Social hållbarhet: Att alla människor ska kunna leva i trygghet, ha rättigheter och ett bra liv – oavsett var de bor.
Sociala rättigheter: Enligt FN-konventionen och EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna handlar sociala rättigheter om att människor bl.a. ska ha rätt till en tillfredsställande levnadsstandard samt rätt till sjukvård och skola.
Utsläpp: Ämnen (ofta farliga) som släpps ut i luft, vatten eller mark, t.ex. avgaser eller kemikalier.
Växthusgaser: Gaser som koldioxid som stannar i atmosfären och bidrar till att jorden blir varmare.
Förenklat uttryckt finns det två stora utmaningar som behöver lösas för att komma till rätta med den hållbara utvecklingen i världen. De båda utmaningarna hänger ihop.
Den första utmaningen handlar om vad som måste göras för att minska befolkningsökningen i den fattiga delen av världen.
Den andra utmaningen är hur mänskligheten ska kunna kombinera ekonomisk tillväxt med hållbar utveckling. Ekonomisk tillväxt krävs bland annat för att de fattiga länderna ska uppnå högre levnadsstandard och minska befolkningsökningen.
Brundtlandrapporten1987 presenterades rapporten Vår gemensamma framtid som var framtagen av Världskommissionen för miljö och utveckling, på uppdrag av FN. Rapporten kallas även för Brundtlandrapporten efter den dåvarande norske statsministern Gro Harlem Brundtland som ledde arbetet med rapporten. Brundtlandrapporten är på många sätt viktig då man diskuterar begreppet hållbar utveckling. Det var nämligen den här rapporten som lade grunden till den definition av begreppet hållbar utveckling som idag anses som mest användbar. I rapporten står det att hållbar utveckling är ”Utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov”. |
Frågor till texten:
Diskutera:
Litteratur
Göran Collste, Globalisering och global rättvisa, Studentlitteratur AB, 2010
J Donald Hughes, Världens miljöhistoria, SNS Förlag, 2005
Johan Rockström, Omställningen till en hållbar utveckling, Volante, 2013
Mikael Stenmark, Miljöetik och miljövård, Studentlitteratur AB, 2008
Olle Torpman, Miljöetik: Från problem till lösning, Studentlitteratur AB, 2017
Tommy Jensen, Aina Tollefsen, Globalisering, Liber, 2012
Torsten Persson, Christel Persson, Hållbar utveckling: Människa, miljö och samhälle, Studentlitteratur AB, 2015
FÖRFATTARE
Text: Carl-Henrik Larsson, fil.mag i historia. Leg. gymnasielärare i historia, religion och samhällskunskap samt skribent i kulturtidskriften Nordisk Filateli
Innehållet i den här kategorin är kopplat till grundskolans kursplaner för Geografi åk 4-6, Geografi åk 7-9 och Biologi åk 7-9 samt till gymnasiets ämnesplaner för Geografi 1, Geografi 2, Naturkunskap 1a1, Naturkunskap 1b, Hållbart samhällsbyggande, Miljö- och energikunskap, Politik och hållbar utveckling.
Läroplansanpassade lektionsplaner, presentationer, aktiviteter, spel och diskussionsunderlag för ett levande undervisningsmaterial om hållbara hav.
I materialet Klimatet och jobben får du reda på mer om vad som menas med rättvis klimatomställning. Vi gör ett besök på framtidens klimatomställda arbetsplatser och tittar närmare på hur klimatomställningen skulle kunna gå till.
Inledande diskussionsfrågor, skrivuppgift, muntlig presentation, praktisk handling och arbeta vidare.
Hållbart såklart! är ett kostnadsfritt skolmaterial från Konsumentverket. Målgrupp för materialet är årskurs 7–9 men det kan med fördel användas i andra årskurser.
Lektionsbanken är ett kostnadsfritt verktyg från Konsumentverket som riktar sig till lärare i mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet.
Lästid 8 minuter
Omkring år 1200 anlände en grupp människor från Polynesien till en obebodd ö långt ute i sydöstra Stilla havet. Att de påträffat land och hamnat just där, är i sig ett mirakel eftersom ön omges av hundratals mil öppet hav vilket gör den till en av de mest avlägsna platserna på jorden. Men nu hade människan satt sin fot även där. I och med det var också Påskön (som den senare kom att kallas) befolkad. Vad som sedan hände kan liknas vid ett koncentrat av hela mänsklighetens historia, eller åtminstone av dess mörka sidor. Påsköns historia är en berättelse om överexploatering av naturresurser, krig och miljöförstöring. Och liksom så ofta annars saknas tankar på hållbar utveckling, dvs. vilka följder deras livsmönster skulle få för dem själva och de efterkommande generationerna på ön...
Lästid 5 minuter
Vi människor har rättigheter. De är till för att skydda oss och för att vi ska kunna leva bra liv. Här i Sverige innebär det bland annat att vi har rätt att gå i skolan och få sjukvård. Om vi utsätts för ett brott så kan vi anmäla det till polisen och vi kan ta kontakt med Diskrimineringsombudsmannen (DO) om vi anser oss orättvist behandlade. Begås ett brott mot oss kan vi ta fallet till en domstol och få hjälp av en person som är utbildad inom juridik. Även företag kan få fall prövade i domstol, men i de flesta länder har naturen inga rättigheter. Den kan inte vända sig till en domstol om en skog där det lever mängder av djur hotas att huggas ned. En relativt ny rörelse vill ändra på detta. De kallar sig Naturens rättigheter, “Rights of nature” på engelska, och de senaste åren har deras synsätt spritt sig i världen...
Lästid 7 minuter
Att vi står inför allvarliga klimatförändringar känner de flesta till. Men lika allvarlig är förlusten av biologisk mångfald. Vi behöver många arter i naturen för att överleva...
Lästid 10 minuter
Redan på 1500-talet hade olika typer av fordon med hjul konstruerats där människans muskler var drivkraften. Resultaten var olika men under 1800-talet tog utvecklingen fart. Under uppfinningarnas århundrade rullade cykeln, tåget och bilen ut på räls och vägar och gjorde att människan kunde färdas fortare än hästen...
Lästid 8 minuter
Förenta nationerna är en unik organisation bestående av självständiga stater som gått samman för att arbeta för fred och ekonomiska och sociala framsteg. Unik därför att ingen annan organisation kan sägas företräda alla världens länder på det sätt som FN gör...
I veckans avsnitt, som görs i samarbete med Naturskyddsföreningen, intervjuar Mattias Axelsson (gymnasielärare) klimatforskaren Kjell Vowles (forskare på Chalmers) om vilka argument som används för att förneka mänsklig påverkan på klimatet.
I veckans avsnitt, som görs på uppdrag av Naturskyddsföreningen i samarbete med SO-rummet pratar vi med Erik Hansson (naturjournalist) om biologisk mångfald och biologiska mångfaldens dag som infaller 22 maj.
Direkt när Trump tillträdde som president i januari 2025 lämnade USA Parisavtalet för andra gången.
I podden förklarar Mattias Axelsson vad det står i Parisavtalet. Podden är producerad i samarbete med Naturskyddsföreningen (april 2021).
Genomgång (8:41 min) där SO-läraren John Holm förklarar hållbarhet ur tre perspektiv: ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet.
På Globalis webbplats kan du se diagram som sammanställt olika länders ekologiska fotavtryck. Indikatorn ekologiskt fotavtryck (EF) mäter människornas förbrukning av naturresurser, här presenterade som genomsnittsinvånarens förbrukning i varje enskilt land. Globalis är ett svenskt/norskt projekt i FN-förbundets regi.
På smhi.se finns en utbildningssida om klimat och klimatanpassning, med separata ingångar för elever och lärare. På sidan finns bland annat filmer, klimatanpassningsspel och podd som på olika sätt kan inspirera till olika fördjupningsarbeten kring hållbarhet, klimat och klimatförändringar. Sidan har utvecklats i samarbete med pedagogikforskare och innehållet har granskats av klimatforskare vid SMHI för att säkerställa vetenskaplig korrekthet och kvalitet.
På WWF:s webbplats hittar ett du skolmaterialet Influence the future - Vår stad 2030. Materialet består av åtta olika kapitel varav ett presenterar fyra olika undervisningsområden att arbeta med: Biologisk mångfald, Klimat och energi, Konsumtion och avfall samt Mat.
På WWF:s webbplats hittar du ett utbildningsmaterial med fokus på etiska frågor om vatten kopplade till hållbar utveckling.
Genomgång (25:25 min) där SO-läraren "magister Wendin" förklarar vad hållbar utveckling är ur olika perspektiv.
Genomgång (10:21 min) där SO-läraren Viktor Forss berättar om naturresurser ur olika perspektiv. Här berörs bl.a. förnybara naturresurser, icke förnybara naturresurser, användning av naturresurser och hållbar utveckling.
Genomgång (25:33 min) där gymnasieläraren Victor Fritz pratar om hållbar utveckling och globala målen. Vad är hållbar utveckling?
Genomgång (23:46 min) för mellanstadiet där SO-läraren Viktor Sundelius berättar om hållbar utveckling. Här berörs bland annat vad hållbar utveckling är, fattigdom, hunger och matproduktion, vårt livsviktiga vatten, hållbar produktion och konsumtion, global uppvärmning...
Faktafilm (7:25 min) för skolan från UR (Sveriges utbildningsradio) om ozonlagret. Vad är egentligen ozonlagret? Och varför är det förtunnat? Vi följer med Sargon till ett en freonåtervinning och ett rymdobservatorium i Onsala där experter förklarar hur människan har påverkat ozonlagret.
Om serien Naturkunskap förklarad
I kärnfulla avsnitt förklarar vi naturkunskapens olika delar. Inget program är längre än 20 minuter, och alla avslutas med en överskådlig sammanfattning. Serien är kopplad till ämnet biologi på gymnasiet och fungerar som såväl introduktion som sammanfattning av olika kursmoment.
Genomgång (17:10 min) av SO-läraren Marcus Henriksson som förklarar vattenkraft och vågkraft - vad de är, hur stora de är samt dess fördelar och nackdelar.
Genomgång (21:45 min) av SO-läraren Marcus Henriksson som förklarar vad solkraft och vindkraft är, vilka fördelar och nackdelar de har.
Genomgång (4:11 min) där SO-läraren Mikael Larsson berättar om förnybara energikällor och dess fördelar och nackdelar.
På den här sidan hittar du bland annat flera filmer, infografer och ett quiz som ger mer information om hur det är för människor att leva i extrem fattigdom och vad vi kan göra för att utmana fattigdomen. Här finns också lektioner anpassade för ämnet samhällskunskap för gymnasieskolan. Med materialet #Utmanafattigdomen vill biståndsorganisationen We Effect sprida kunskap om den landsbygdsutveckling som är nödvändig för att fler ska få mat på bordet.
Ett program (19 min) från UR i geografiserien "Lära leva hållbart". Programmet handlar om översvämningar i Sverige. Vad gör en plats sårbar och hur kan vi förebygga allvarligare konsekvenser? Hur hänger översvämningar ihop med klimatförändringar - och vilka intressekonflikter skapas? Genom att analysera vad det är som gör en plats sårbar och hur man kan förebygga risker och konsekvenser, så kan eleverna resonera om hur en hållbar utveckling kan stärkas...
Naturgeografi handlar om jordens olika landformer och de processer som påverkar dem. Här hittar du bland annat material...
Om olika typer av energikällor och vad som kännetecknar dessa samt vilka skillnaderna är mellan förnybara och icke-...
Ekosofi är en naturinspirerad filosofi som strävar efter att öka människans ekologiska medvetenhet och engagemang i...
Med globalisering menas att moderna kommunikationer har gjort att världens länder och folk bundits samman och fått en...
Miljö och hållbarhetsfrågor handlar om samspelet mellan människan och jordens natur och naturtillgångar. Genom en...
Ekologismen är en samhällsåskådning som fokuserar på naturens kretslopp och på miljön som omger människan. Målet är...
Här kan du läsa om aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i världen. Avsnittet handlar också om...
Om människans behov av naturresurser och hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid.
Hur produktion, transport och konsumtion av varor och tjänster hänger nära samman med globaliseringen.
Om klimatförändringar och olika förklaringar till dessa. Här berörs även klimatförändringens konsekvenser för...
Avsnittet tar upp olika sorters naturkatastrofer och orsakerna bakom dessa samt hur individer och samhällen kan...
De som studerar befolkningsfrågor kallas för demografer.Demografi eller befolkningslära som det...
Enkelt uttryckt skulle man kunna definiera fattigdom som brist på ekonomiska medel (pengar och...
Klimatet förändras ständigt. Vissa perioder är kallare, såsom istider, medan andra är varmare. Så...
Urbanisering är en benämning för när folk flyttar in till städer och ökar deras befolkningsmängd,...
Kärnkraft är en process där man klyver uranatomer för att utvinna värme, som sedan omvandlas till...
Internationella valutafonden (IMF) och Världsbanken är två internationella organ i nära samarbete...
Rättvis handel är en form av etisk handel som går ut på att förbättra villkoren (arbetsmiljö,...
Växthuseffekten är ett sammanfattande begrepp för växthusgaserna (t.ex. koldioxid och metangas) i...
Ozon är en form av syre, men som innehåller fler syreatomer (molekylerna har tre syreatomer...
Kulturgeografi, eller samhällsgeografi som det ibland också kallas, är den ena av geografins båda...
De varorna vi köper produceras ofta i andra länder än Sverige, ofta i låglöneländer där...
Den internationella freds- och säkerhetsorganisationen Förenta nationerna (FN) tillkom formellt den...
Tidigare historiaPrecis efter millennieskiftet (år 2000) antog Förenta nationerna ett antal mål för...
Vattenkraft är förnybar energi. Det innebär att man fångar energin som finns i strömmande vatten....
I Persien utnyttjades vindkraft som energikälla till kvarnar redan på 600-talet e.Kr. I Europa togs...
Den industriella revolutionen har skapat det samhälle vi lever i idag. Ett samhälle med...
Här nere har vi listat alla skolmaterial inom ämnet geografi från externa svenska aktörer....
