M

Vad kan du själv göra för att bidra till en hållbar utveckling?

Hållbar utveckling

I det här avsnittet förklaras och diskuteras innebörden av hållbar utveckling. Vi kommer bland annat titta närmare på olika former av hållbar utveckling och vad de innebär.

Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.

Vi lever idag över våra tillgångar

Begreppet hållbar utveckling går ut på att hushålla med jordens resurser och tillgodose våra behov idag utan att försämra möjligheterna för kommande generationer att tillgodose sina behov.

I det här avsnittet förklaras och diskuteras innebörden av hållbar utveckling. Vi kommer bland annat titta närmare på olika former av hållbar utveckling och vad de innebär.

Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.

Vi lever idag över våra tillgångar

Begreppet hållbar utveckling går ut på att hushålla med jordens resurser och tillgodose våra behov idag utan att försämra möjligheterna för kommande generationer att tillgodose sina behov.

ANNONS

ANNONS

Relevanta begrepp

Producera: Tillverka en produkt.

Konsumtion: De varor och tjänster som vi köper.

Globalisering: En process där världens länder och avlägsna områden knutits samman genom moderna kommunikationer och modern informationsteknologi (som internet). Läs mer >

Ekologiskt avtryck: Ett begrepp som Världsnaturfonden (WWF) tagit fram. Tanken med ekologiskt avtryck är att vi ska förstå hur stor påverkan vi människor har på vår miljö.

Ekologi: Relationen och samspelet mellan djur och natur.

Extrem fattigdom: Enligt Världsbanken innebär extrem fattigdom att man inte har möjlighet att konsumera för mer än för 1.25 amerikanska dollar (i 2005 års penningvärde) om dagen.

Minoritetsbefolkning: Ofta ursprungsbefolkningar som finns i vissa länder och områden runt om i världen. Många av dem har genom historien varit utsatta för förföljelser.

Sociala rättigheter: Enligt FN-konventionen och EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna handlar sociala rättigheter om att människor bl.a. ska ha rätt till en tillfredställande levnadsstandard samt rätt till sjukvård och skola.

Framtidens generationer har rätt till en värld med rika naturtillgångar och biologisk mångfald (varierad artrikedom bland växter och djur) samtidigt som människor inte ska behöva leva i extrem fattigdom.

Den viktigaste anledningen till att vi måste arbeta för hållbar utveckling är för att skapa möjlighet för alla människor som kommer efter oss att kunna leva på ett jordklot som inte är förorenat till oigenkännlighet, där haven är utfiskade och vattnet inte går att dricka på grund av föroreningar.

Att leva hållbart skulle kunna sammanfattas med att inte leva över våra tillgångar. Men det är tyvärr det som befolkningen i den rika delen av världen gör.

Vår globaliserade värld har skapat nya möjligheter för handel och resande.

Det som vi människor producerar och konsumerar sätter avtryck i miljön. Det gäller allt ifrån bilar och datorer till kläder och mat.

En bil som tillverkas kräver användandet av många naturresurser som lämnar olika spår i miljön. Vi handlar kläder som är tillverkade i låglöneländer där fattiga barn och kvinnor arbetar långa dagar i farliga arbetsmiljöer för minimala löner. Och frukten vi köper har ibland transporterats över halva jordklotet för att nå våra svenska livsmedelsbutiker. Vi reser dessutom till områden och kontinenter som för hundra år sedan knappt någon utifrån hade besökt. Hur många av oss tänker till exempel på att vårt resande sätter avtryck i miljön via flygplanens utsläpp?

LÄS MER: Produktion och konsumtion av varor och tjänster

Ekologiskt avtryck

För att få en tydlig bild över hur vår överkonsumtion ser ut och att vi lever över våra tillgångar, så kan det vara intressant att använda sig av Världsnaturfondens (WWF) begrepp ekologiskt avtryck. Tanken med ekologiskt avtryck är att vi ska förstå hur stor påverkan vi människor har på vår miljö och värld - den alla efterkommande generationer ärver av oss.

Om man slår ut allt som konsumeras och produceras i världen idag på antalet människor som finns, skulle det enligt WWF krävas 1,6 jordklot för att tillgodose alla resurser som behövs. Med andra ord kommer jordens resurser att ta slut om mänskligheten fortsätter leva på det viset.

Vi svenskar konsumerar faktiskt ännu mer. Vårt ekologiska avtryck motsvarar 4 jordklot.

Vad säger det oss? Jo, om världens människor skulle leva som vi svenskar gör, skulle utvecklingen mot en miljömässig katastrof gå ännu snabbare. Jorden skulle vara dömd till undergång, åtminstone det mesta av allt liv på jorden. Det är ingen hållbar utveckling.

Tre perspektiv på hållbar utveckling

Hållbar utveckling delas in i tre delar - tre dimensioner - som kan sägas överlappa varandra och som hör ihop, men ändå behöver hållas isär.

Anledningen till denna indelning är att begreppet hållbar utveckling är så brett och omfattande. Man måste helt enkelt belysa det från olika vinklar.

De tre dimensionerna är: social hållbarhet, ekologisk hållbarhet och ekonomisk hållbarhet. Vad innebär då dessa tre dimensioner?

1. Social hållbarhet

Även om den extrema fattigdomen har minskat i världen under de senaste 20 åren så är det fortfarande många miljoner människor som lever i stor fattigdom och hunger. Krig och konflikter drabbar människor i utsatta områden skoningslöst. Bristen på demokratiska rättigheter, jämställdhet mellan män och kvinnor och förtryck av minoritetsbefolkningar är ständiga dilemman i många länder och områden.

Social hållbarhet handlar i grunden om att människor, oavsett var i världen man lever, ska leva i trygghet. Människor ska t.ex. inte behöva somna hungriga eller sakna demokratiska och sociala rättigheter. Det handlar helt enkelt om att arbeta för en mer rättvis värld.

2. Ekonomisk hållbarhet

När ekonomisk hållbarhet diskuteras inom forskningen skiljer man vanligtvis mellan två ståndpunkter (synsätt).

Den första ståndpunkten utgår från att ekonomisk hållbarhet är uppnådd först då den ekonomiska tillväxten i världen inte längre påverkar miljön eller människors liv negativt. Dilemmat med detta synsätt är hur det ska gå till att lyfta människor ur fattigdom utan en ekonomisk tillväxt där företag och industrier spelar en viktig roll. Vi vet ju bland annat utifrån WWF:s ekologiska avtryck att all mänsklig produktion och konsumtion sätter avtryck i miljön.

Den andra ståndpunkten poängterar att det viktiga är att människor lyfts ur extrem fattigdom och att ekonomisk hållbarhet är likställd med ekonomisk tillväxt. Människornas behov går därmed före den negativa miljöpåverkan som tillväxten skapar. Ekonomisk hållbarhet enligt det här synsättet överensstämmer därför inte med målsättningen för ekologisk hållbarhet.

3. Ekologisk hållbarhet

Ekologisk hållbarhet utgår från att vi människor måste kämpa för att på lång sikt skapa en giftfri miljö som våra kommande generationer kan leva i. Det ska finnas ren luft och vattnet ska gå att dricka. Det ska också finnas en biologisk mångfald där växter och djur inte dör ut.

Alltsedan den industriella revolutionen i slutet av 1700-talet och under 1800-talet har mänsklighetens utsläpp av olika giftiga ämnen och växthusgaser (främst koldioxid) i atmosfären ökat markant. De flesta av dagens forskare hävdar bestämt att det är mänskliga faktorer som har skapat de klimatförändringar vi nu står inför. Extrema klimatförändringar kan få förödande konsekvenser för framtida generationer.

Många länder, inklusive Sverige, har skärpt sina miljölagar och minskat utsläppen. I Sverige har riksdagen skapat lagar (i Miljöbalken) som ska främja en ekologisk hållbarhet. På andra ställen runt om i världen är det dock många länder vars utsläpp fortfarande är alldeles för höga. De länder som släpper ut mest koldioxid i världen idag är: USA, Kina och Indien. Tillsammans står de för en stor del av de totala utsläppen i världen. Att få dessa tre länder att minska sina utsläpp är en av vår tids viktigaste internationella miljöfrågor.

ANNONS

ANNONS

Är detta en olämplig annonsör? Klicka här

De globala målen

Precis efter millennieskiftet (år 2000) antog Förenta nationerna (FN) åtta mål för att uppnå en hållbar utveckling i världen. Dessa mål, även kallade Millenniemålen, skulle vara uppnådda till 2015. FN:s samtliga 193 medlemsländer var överens om millenniemålen, vilket var en förutsättning för att de skulle uppnås.

Då FN utvärderade målen 2015 kom medlemsländerna fram till att mycket positivt har hänt och att vissa delmål uppfyllts, men att det fortfarande finns enormt mycket kvar att göra för att en hållbar utveckling ska uppnås. Därför antog FN:s 193 medlemsstater i september 2015 det som kallas för Agenda 2030, vilket är 17 nya globala mål för hållbar utveckling som ska vara uppnådda fram till 2030. Läs mer om de globala målen >

LÄS MER: Biologisk mångfald - lika viktigt som klimatfrågan

LÄS MER: Klimatförändringar och global uppvärmning

LÄS MER: Miljö och hållbarhet

LÄS MER: Naturkatastrofer, miljöhot och samhällets sårbarhet

Två stora utmaningar

Förenklat uttryckt finns det två stora utmaningar som behöver lösas för att komma till rätta med den hållbara utvecklingen i världen. De båda utmaningarna hänger ihop.

Den första utmaningen handlar om vad som måste göras för att minska befolkningsökningen i den fattiga delen av världen. 

Den andra utmaningen är hur mänskligheten ska kunna kombinera ekonomisk tillväxt med hållbar utveckling. Ekonomisk tillväxt krävs bland annat för att de fattiga länderna ska uppnå högre levnadsstandard och minska befolkningsökningen.

Brundtlandrapporten

1987 presenterades rapporten Vår gemensamma framtid som var framtagen av Världskommissionen för miljö och utveckling, på uppdrag av FN. Rapporten kallas även för Brundtlandrapporten efter den dåvarande norske statsministern Gro Harlem Brundtland som ledde arbetet med rapporten.

Brundtlandrapporten är på många sätt viktig då man diskuterar begreppet hållbar utveckling. Det var nämligen den här rapporten som lade grunden till den definition av begreppet hållbar utveckling som idag anses som mest användbar. I rapporten står det att hållbar utveckling är ”Utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov”.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vad menas med att mänskligheten lever över sina tillgångar?
     
  2. Vad innebär det ekologiska avtrycket som WWF tagit fram?
     
  3. Vilka är de tre dimensionerna av hållbar utveckling och vad skiljer dem åt?
     
  4. Hur arbetar vi i Sverige för att uppnå en hållbar ekologisk utveckling?

Diskutera:

  1. Vilken av de tre dimensionerna för hållbar utveckling tror du är enklast respektive svårast att uppnå? Motivera dina svar.
     
  2. Hur medveten är du om varifrån varor och produkter du handlar har sitt ursprung? Tar du reda på från vilket land som t.ex. ett klädesplagg kommer och hur långt det transporterats eller vem eller vilka som tillverkat det?
     
  3. Resonera kring om det är möjligt att uppnå en ekonomisk hållbar utveckling i världen samtidigt som det sker ekonomisk tillväxt? Motivera ditt svar.
     
  4. Hur kan man som privatperson agera i sin vardag för att bidra till en ekologisk hållbar utveckling?
     
  5. Nämn några grejer som du och din familj gör för att bidra till en ekologisk hållbar utveckling.

 

Litteratur
Göran Collste, Globalisering och global rättvisa, Studentlitteratur AB, 2010
J Donald Hughes, Världens miljöhistoria, SNS Förlag, 2005
Johan Rockström, Omställningen till en hållbar utveckling, Volante, 2013
Mikael Stenmark, Miljöetik och miljövård, Studentlitteratur AB, 2008
Olle Torpman, Miljöetik: Från problem till lösning, Studentlitteratur AB, 2017
Tommy Jensen, Aina Tollefsen, Globalisering, Liber, 2012
Torsten Persson, Christel Persson, Hållbar utveckling: Människa, miljö och samhälle, Studentlitteratur AB, 2015
 

Text: Carl-Henrik Larsson, fil.mag i historia. Leg. gymnasielärare i historia, religion och samhällskunskap samt skribent i kulturtidskriften Nordisk Filateli
 

Koppling till skolans styrdokument

Innehållet i den här kategorin är kopplat till grundskolans kursplaner för Geografi åk 4-6, Geografi åk 7-9 och Biologi åk 7-9 samt till gymnasiets ämnesplaner för Geografi 1, Geografi 2, Naturkunskap 1a1, Naturkunskap 1b, Hållbart samhällsbyggande, Miljö- och energikunskap, Politik och hållbar utveckling.

Sidan uppdaterad: 17 maj 2019
Ursprungligen publicerad: 11 september 2018

ANNONS

ANNONS

Är detta en olämplig annonsör? Klicka här

Lärarmaterial om Hållbar utveckling

Film om produktionsvillkor i andra länder för unga entreprenörer

av: Konsumentverket
Gymnasiet

Ett skolmaterial om produktionskedjor och om arbetsvillkor och mänskliga rättigheter i andra länder.

+ Läs mer

Hur kan vi resa hållbart?

av: Nätverket Schyst resande
Högstadiet, Gymnasiet

Ett material för gymnasiet och högstadiet om resandets påverkan på människor, miljö och samhälle. Materialet innehåller tips och övningar kring hur vi kan göra mer medvetna val när vi reser.

+ Läs mer

Operation Dagsverke – arbeta med barnkonventionen på riktigt

av: UNICEF
Mellanstadiet, Högstadiet

I januari 2020 blir barnkonventionen svensk lag. Det innebär både större skyldighet och ökad möjlighet för skolor och kommuner att sätta barnets rättigheter i fokus.

+ Läs mer

Artiklar om Hållbar utveckling

Sponsrad

Kostnadsfri workshop i hållbart resande

av: Nätverket Schyst resande
2019-07-15

Vill du att dina elever ska lära sig mer om hållbar utveckling, Agenda 2030 och hur de kan göra positiv skillnad när de reser? Schyst resande kommer till er skola och håller vår populära workshop där vi varvar diskussion med filmvisning, övningar, quiz och fakta.

+ Läs mer

Sponsrad
L

Arbeta med barns rättigheter på riktigt

av: UNICEF
2019-07-09

1 januari 2020 blir barnkonventionen svensk lag. Det innebär både större skyldighet och ökad möjlighet för kommuner och skolor att sätta barnets rättigheter i fokus...

+ Läs mer

L

Biologisk mångfald - lika viktigt som klimatfrågan

av: Erik Hansson
2018-04-19

Att vi står inför allvarliga klimatförändringar känner de flesta till. Men lika allvarlig är förlusten av biologisk mångfald. Vi behöver många arter i naturen för att överleva...

+ Läs mer

M

Cykelns och cyklingens historia

av: Cecile Everett
2016-09-06

Redan på 1500-talet hade olika typer av fordon med hjul konstruerats där människans muskler var drivkraften. Resultaten var olika men under 1800-talet tog utvecklingen fart. Under uppfinningarnas århundrade rullade cykeln, tåget och bilen ut på räls och vägar och gjorde att människan kunde färdas fortare än hästen...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Förenta nationerna (FN)

av: Per Jacoby, Svenska FN-förbundet
2014-03-02

Förenta nationerna är en unik organisation bestående av självständiga stater som gått samman för att arbeta för fred och ekonomiska och sociala framsteg. Unik därför att ingen annan organisation kan sägas företräda alla världens länder på det sätt som FN gör...

+ Läs mer

Podcast om Hållbar utveckling

SO-rummet podcast icon
M

Global uppvärmning - orsaker, konsekvenser och lösningar

av: Anna, Kristoffer och Mattias
2016-11-02

Mattias, Kristoffer och Anna pratar om global uppvärmning, dess orsaker och konsekvenser och möjliga lösningar.

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
M

Energi och energikällor

av: Anna, Kristoffer och Mattias
2016-10-26

Mattias, Kristoffer och Anna pratar om vad energi och energikällor är för något?

+ Läs mer

Länkar om Hållbar utveckling

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Växtlighet och vatten

Naturgeografi handlar om jordens olika landformer och de processer som påverkar dem. Här hittar du bland annat material...

Energikällor

Om olika typer av energikällor och vad som kännetecknar dessa samt vilka skillnaderna är mellan förnybara och icke-...

Ekosofi

Ekosofi är en naturinspirerad filosofi som strävar efter att öka människans ekologiska medvetenhet och engagemang i...

Globalisering

Med globalisering menas att moderna kommunikationer har gjort att världens länder och folk bundits samman och fått en...

Miljö och hållbarhetsfrågor

Miljö och hållbarhetsfrågor handlar om samspelet mellan människan och jordens natur och naturtillgångar. Genom en...

Ekologism

Ekologismen är en samhällsåskådning som fokuserar på naturens kretslopp och på miljön som omger människan. Målet är...

Jordens resurser och handelsmönster

Om människans behov av naturresurser och hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid.

Produktion och konsumtion av varor och tjänster

Hur produktion, transport och konsumtion av varor och tjänster hänger nära samman med globaliseringen.

Klimatförändringar och global uppvärmning

Om klimatförändringar och olika förklaringar till dessa. Här berörs även klimatförändringens konsekvenser för...

Naturkatastrofer, miljöhot och samhällets sårbarhet

Avsnittet tar upp olika sorters naturkatastrofer och orsakerna bakom dessa samt hur individer och samhällen kan...

Relaterade taggar

Befolkningsfrågor

De som studerar befolkningsfrågor kallas för demografer. Demografi eller befolkningslära som det...

Orsaker till fattigdom

Enkelt uttryckt skulle man kunna definiera fattigdom som brist på ekonomiska medel (pengar och...

Klimatförändringar genom historien

Klimatet förändras ständigt. Vissa perioder är kallare, såsom istider, medan andra är varmare. Så...

Urbanisering

Urbanisering är en benämning för när folk flyttar in till städer och ökar deras befolkningsmängd,...

SO-rummet tag typ

Kärnkraft

Kärnkraft är en process där man klyver uranatomer för att utvinna värme, som sedan omvandlas till...

IMF och Världsbanken

Internationella valutafonden (IMF) och Världsbanken är två internationella organ i nära samarbete...

Rättvis handel

Rättvis handel är en form av etisk handel som går ut på att förbättra villkoren (arbetsmiljö,...

Växthuseffekten

Växthuseffekten är ett sammanfattande begrepp för växthusgaserna (t.ex. koldioxid och metangas) i...

Ozonskiktet

Ozon är en form av syre, men som innehåller fler syreatomer (molekylerna har tre syreatomer...

Kulturgeografi

Kulturgeografi, eller samhällsgeografi som det ibland också kallas, är den ena av geografins båda...

Konsumentmakt

De varorna vi köper produceras ofta i andra länder än Sverige, ofta i låglöneländer där...

FN

Den internationella freds- och säkerhetsorganisationen Förenta nationerna (FN) tillkom formellt den...

Globala målen

Tidigare historia: Precis efter millennieskiftet (år 2000) antog Förenta nationerna ett antal mål...