En mäktig släkt i en orolig tid
Ättens medlemmar spelade viktiga roller i händelserna kring Engelbrektsupproret. De stödde upproret men misstrodde Engelbrekt och kretsen kring honom. Sedan kom de också att stå i opposition mot Karl Knutsson och försökte stödja ett återinsättande av Erik av Pommern men utmanövrerades.
Det kan verka motsägelsefullt att samma personer först kunde stödja ett uppror och senare hamna i konflikt med dess ledare. Men politiken under medeltiden bestod inte av fasta partier som idag. Stormän kunde byta sida när maktförhållandena förändrades, och släktband, personliga konflikter och kontrollen över borgar och landområden kunde ha stor betydelse.
Mordet på Engelbrekt
Magnus Bengtsson (död ca 1475), som senare blev riddare, var den som mördade Engelbrekt 1436. Vid tiden för mordet var Magnus Bengtsson fortfarande väpnare, en titel för en krigare av frälset som ännu inte hade blivit riddare. Efter mordet tvingades han och hans far lämna Göksholm. Enligt en senare källa utfärdade Karl Knutsson kort därefter ett skyddsbrev för Magnus Bengtsson. Senare samma år fick han och fadern tillstånd att röra sig i riket under så kallad lejd, vilket innebar att deras säkerhet garanterades.
Den ur ätten som först hade anslutit sig till upproret var Magnus far, lagmannen i Närke Bengt Stensson till Göksholm (död ca 1450). Möjligen hade han också del i attentatet. Bengt Stensson hade före mordet hamnat i en allvarlig konflikt med Engelbrekt, men det är inte säkert att han kände till sonens planer i förväg.
Kampen om borgarna
Till Bengt Stensson och dennes bror, riksrådet Nils Stensson (död 1439) kom de viktiga borgarna Kalmar respektive Stegeborg att knytas under de politiska striderna efter Engelbrektsupproret. Bengt Stensson fick tillsammans med sin bror Bo Stensson kontroll över Kalmar slott, medan Nils Stensson innehade Stegeborg.
Som de enda av kungen installerade slottsfogdarna, i strategisk närhet till dennes tillflyktsö Gotland, angreps de 1439 av rådets trupper. Nils Stensson tillfångatogs vid ett misslyckat utfall från Stegeborg, och kort därpå måste även brodern i Kalmar kapitulera.
Sten Sture den yngre tillhörde Natt och DagEn av Sveriges mest kända personer från slutet av medeltiden hade nära band till ätten Natt och Dag. Riksföreståndaren Svante Nilsson och hans son Sten Sture den yngre räknas på fädernet till denna släkt. Ändå använde de namnet Sture. Förklaringen finns i en tidigare generation: Nils Sture, som tillhörde Natt och Dag på sin fars sida, tog namnet Sture från sin mors släkt. Hans efterkommande fortsatte att använda det. Sten Sture den yngre blev riksföreståndare 1512 och ledde Sverige under de sista årens kamp mot den danske unionskungen Kristian II. Han sårades svårt i strid 1520 och dog kort därefter. Kopplingen till Natt och Dag visar hur släktnamn under medeltiden inte fungerade på samma fasta sätt som våra efternamn gör idag.
|
M LÄS MER: Engelbrektsupproret
M LÄS MER: Kalmarunionen
S LÄS MER: Karl Knutsson
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
FÖRFATTARE
Text: Gunnar Åselius, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia – vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
