M

Kungen var beroende av stormännen för att kunna styra riket.

Feodalismen

Feodalsystemet, eller feodalväsendet som det också kallas, uppstod tidigt under medeltiden och präglade det europeiska samhället under hela perioden. Medeltidens samhälle i Europa beskrivs därför ofta som ett feodalsamhälle.

Feodalismens grund vilade på ett system av skyldigheter och rättigheter mellan samhällets medlemmar.

Kungamakten ville ha kontroll

I början av medeltiden var de europeiska kungadömena i regel svaga och hade ännu inte lyckats etablera någon stark statsmakt. Regenterna hade därför svårt att kontrollera större områden runt sin maktbas. Samhällets ekonomi baserades på naturahushållning (varor eller tjänster som betalningsmedel istället för mynt) och att resa gick långsamt eftersom de vägar som fanns ofta var små och i dåligt skick.

Feodalsystemet, eller feodalväsendet som det också kallas, uppstod tidigt under medeltiden och präglade det europeiska samhället under hela perioden. Medeltidens samhälle i Europa beskrivs därför ofta som ett feodalsamhälle.

Feodalismens grund vilade på ett system av skyldigheter och rättigheter mellan samhällets medlemmar.

Kungamakten ville ha kontroll

I början av medeltiden var de europeiska kungadömena i regel svaga och hade ännu inte lyckats etablera någon stark statsmakt. Regenterna hade därför svårt att kontrollera större områden runt sin maktbas. Samhällets ekonomi baserades på naturahushållning (varor eller tjänster som betalningsmedel istället för mynt) och att resa gick långsamt eftersom de vägar som fanns ofta var små och i dåligt skick.

ANNONS

ANNONS

Naturahushållning

Efter att det västromerska riket hade gått under, minskade handeln i Europa dramatiskt. Varje stormannagård med byarna runt omkring, var som en egen liten värld. Nästan allt som behövdes - mat, kläder, verktyg - tillverkades där. Avgifter (skatt) som bönderna betalade till kungen eller adeln bestod av mat i form av säd eller djur som de fött upp. Pengar förekom sällan.

Dessa omständigheter krävde att en kung var tvungen att ha många medhjälpare för att ha möjlighet att kontrollera stora områden och driva in skatt från befolkningen. Kungen fick därför ta hjälp av de lokala stormännen som bodde i riket för att kunna styra landet effektivt.

Ett system av rättigheter och skyldigheter

Det feodala systemet gick ut på att kungen band stormännen tätare till sig genom att dela ut landområden som de själva kunde kontrollera och beskatta. De blev därigenom hans vasaller och fick svära en trohetsed.

I gengäld skulle stormännen ställa ett visst antal bepansrade ryttare till kungens förfogande som denne kunde använda i krig och för att slå ner uppror. Kungens främsta uppgift var att skydda riket mot fiender samt att upprätthålla landets lagar.

En storman, eller länsherre, som fått mark av kungen kunde i sin tur dela ut stycken av den till andra ”mindre stormän” som bodde inom hans landområde. Enligt feodalismens lagar skulle dessa underlydande ståndspersoner därefter driva in skatt från befolkningen och ställa upp med krigare till sin herre.

Adelns uppkomst

Efter hand uppstod seden att låta den tilldelade marken gå i arv, och med den även förpliktelserna till de högre länsherrarna och kungen själv. Europa hade därmed fått en adelsklass. Börd blev nu viktigare än meriter för att kunna avancera i samhället.

Feodalismen byggde på ett system av skyldigheter och rättigheter mellan samhällets medlemmar.

Den styrande adelsklassen fick därefter stor inverkan på människors levnadsvillkor under en lång period i Europas historia. Det var först i samband med den franska revolutionen och Napoleonkrigen i slutet av 1700-talet och inledningen av 1800-talet som adelns maktvälde började falla sönder.

LÄS MER: Riddare och riddarordnar

Kyrkan legitimerade feodalsamhällets uppbyggnad

Vid sidan av kungarna och adeln utgjorde kyrkan en tredje maktfaktor i samhället. Kristendomen spred sig under medeltiden över hela Europa, samtidigt som den splittrades i en östlig grekiskortodox och en västlig romerskkatolsk del. Kyrkan blev en mycket rik institution med vidsträckta jordegendomar. Via dess kontaktnät spred sig idéer och tekniska nyheter över gränserna. Kyrkan gav också en religiös motivering till det rådande samhällssystemet och lärde ut att det var Guds vilja att vissa människor skulle be och andra strida för allas räkning, medan det stora flertalet hade till uppgift att arbeta.

LÄS MER: Kyrkan och klostren på medeltiden

Viktiga begrepp

Feodalism: För att kunna styra ett rike delade kungen/drottningen upp det i mindre områden. Dessa kallades län. Härskaren hade makten över alla länen men delade ut maktbefogenheter till olika vasaller som fick agera som länsherrar. Dessa länsherrar kunde i sin tur fördela mindre områden till sina egna vasaller. Vasallerna var tvungna att svära en ed där de lovade att troget tjäna sin herre (kungen och/eller länsherren). Under medeltidens gång blev länen ärftliga. Det var så adelsklassen föddes. Ordet feodalism kommer från det latinska ordet feudum, som betyder län eller lån. Systemet med vasaller som hjälper härskaren kallas därför feodalism.

Vasall: En storman, vanligen med en adelstitel, som var en viktig del av feodalsystemet (se ovan). En vasall lyder under en herre, t.ex. en kung. Vasallen kunde för egen vinning samla in skatt och tributer inom sitt län, men ansvarade i gengäld för att skydda sin herre militärt. Genom att ställa upp för sin herre i krig så fick alltså vasallerna vissa privilegier. Ett vanligt privilegium var att adeln (liksom prästerskapet) var frälse, d.v.s. befriade (frälsta) från att betala skatt till kungamakten.

Privilegier: Något vi måste känna till för att förstå medeltiden är begreppet privilegium (företrädesrätt, särskilda förmåner, fördelar). Ett privilegium är en rättighet till något, eller fördel som en person eller grupp av personer får. Skattefrihet var kanske det viktigaste privilegiet under medeltiden. Ensamrätten att bedriva handel var ett annat. Men även så grundläggande saker som att få bo i en stad krävde privilegier d.v.s. tillstånd att bo där. Det var nästan uteslutande kungamakten som hade rätt att ge privilegier och alla undersåtar var mer eller mindre beroende av dessa privilegier eller tillstånd. Tillstånd att bo någonstans, tillstånd att arbeta, tillstånd att resa och så vidare.

Socialt stånd: Ett socialt stånd är någon av de historiska samhällsklasser som haft juridiskt fastställda rättigheter och skyldigheter. De olika stånden företräddes av utvalda representanter i dåtidens riksdagsmöten. I större delen av Europa bestod ständerna under medeltiden av adelsståndet, prästeståndet samt borgar- och bondeståndet. I Sverige fanns under slutet av medeltiden fyra stånd då även borgare och bönder representeras var för sig i riksdagen.

Den svenska adelns tillkomst

Det svenska adelssystemet kom till under 1280-talet.  Det skedde på Alsnö (nuvarande Adelsö) i Mälaren, när Birger jarls son Magnus - senare med tillnamnet Ladulås - höll en herredag (ett riksmöte) med stormän som samlats ihop från hela landet.

Under mötet på Alsnö reglerades hur makten i landet skulle fördelas mellan kungen och stormännen. Här bestämdes att de som ställde en stridshäst och en ryttare till kungens förfogande skulle slippa betala skatt. De skulle vara frälse, som betyder ungefär "fri hals" vilket sýftar på skattefriheten - det vill säga frälsta från att betala skatt. Detta s.k. frälse blev den första svenska adeln.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vad behövde kungamakten få hjälp med för att kunna styra riket mer effektivt?
     
  2. Förklara vilka skyldigheter och rättigheter de stormän som blev vasaller hade gentemot kungen.
     
  3. Förklara hur adeln kom till.
     
  4. Hur fick adeln (stormän och feodalherrar) sina inkomster?
     
  5. Vad lärde kyrkan ut för idéer som gjorde att folk accepterade det feodala samhällssystemet med dess orättvisa maktfördelning?
  6. Hur uppstod den svenska adeln?

Ta reda på:

  1. I Europa var folket i regel indelade i olika stånd (samhällsklasser). Vilka var de?
     
  2. Det medeltida samhället kan beskrivas som en maktpyramid med kungen i toppen. Rita och beskriv resten av pyramiden.
     
  3. Medeltidens riddare var tvungna att ordna med all utrustning själv. Att skaffa rustning och vapen kostade en förmögenhet. Därtill måste ryttaren ha en häst som tränats för krig. Ta reda på hur mycket en stridshäst kostade.

Diskutera:

  1. De som hade mest makt på medeltiden var samtidigt de rikaste. Varför var det så?
     
  2. Hur kunde vissa adelsmän ha råd att bygga borgar och ha egna soldater.
     

Obs! I avsnitten om "riddare och riddarordnar" samt "livet på landet och i staden" finns mer fakta och frågor som handlar om riddare och om feodalsamhället.

 

Litteratur:
Åke Holmberg, Vår världs historia – från urtid till nutid, Natur och Kultur, 1995
Knut Helle, Bra Böckers världshistoria, del 5 – Nomadfolk och högkulturer, Bokförlaget Bra Böcker, 1984

Dick Harrison, Europa i världen - Medeltiden, Liber AB, 2003
 

Text: Robert de Vries (red.)
Faktagranskad av: Lin Annerbäck, antikvarie på Stockholms Medeltidsmuseum
 

Läs mer om

Sidan uppdaterad: 10 april 2019
Ursprungligen publicerad: 3 oktober 2010

ANNONS

ANNONS

Länkar om Feodalismen

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Medeltiden

Medeltiden (500-1500) var en händelserik period då en europeisk kultur framträdde med kristendomen som enande faktor.

Medeltidens huvudlinjer

Medeltidens huvuddrag i form av utmärkande tidstypiska företeelser och viktiga händelser (500-1500).

Livet på landet och i staden på medeltiden

Vardagsliv och andra företeelser i det medeltida samhället (500-1500).

Riddare och riddarordnar

Livet som riddare, riddarväsendet och de mest kända riddarordnarna under medeltiden. Här berättas om Tempelherreorden,...

Kyrkan och klostren på medeltiden

Kristendomens, kyrkans och klostrens roll i medeltidens Europa. Under medeltiden dominerade kyrkan och kristendomen...

Medeltida krig och försvar

Vapen, krigföring, uppror och krig under medeltiden (500-1500).

Sverige och Norden på medeltiden

Nordens medeltid (1050-1520) räknas senare än i övriga Europa eftersom det tog lång tid för det som utmärker medeltiden...

Relaterade taggar

Adel och aristokrati

Adel och aristokrati är benämningar som syftar på det översta och mäktigaste sociala...

Sociala strukturer

Med sociala strukturer menas här fördelning av olika klasser eller sociala stånd i ett samhälle....

Borgare

Från början var begreppet borgare (från tyskans bürger; borginnevånare) synonymt med att vara...

Borgar och fästningar

Människor har i alla tider känt behov av att uppföra olika typer av försvarsanläggningar för att...

Karl den store

Karl I (ca 742-814), mera känd som Karl den store, var från år 768 kung över frankerna och kröntes...