Kungen var beroende av stormännen för att kunna styra riket.
Feodalismen
Feodalsystemet, eller feodalväsendet som det också kallas, uppstod tidigt under medeltiden och präglade det europeiska samhället under hela perioden. Medeltidens samhälle i Europa beskrivs därför ofta som ett feodalsamhälle.
Feodalismens grund vilade på ett system av skyldigheter och rättigheter mellan samhällets medlemmar.
Kungamakten ville ha kontroll
I början av medeltiden var de europeiska kungadömena i regel svaga och hade ännu inte lyckats etablera någon stark statsmakt. Regenterna hade därför svårt att kontrollera större områden runt sin maktbas. Samhällets ekonomi baserades på naturahushållning (varor eller tjänster som betalningsmedel istället för mynt) och att resa gick långsamt eftersom de vägar som fanns ofta var små och i dåligt skick.
Feodalsystemet, eller feodalväsendet som det också kallas, uppstod tidigt under medeltiden och präglade det europeiska samhället under hela perioden. Medeltidens samhälle i Europa beskrivs därför ofta som ett feodalsamhälle.
Feodalismens grund vilade på ett system av skyldigheter och rättigheter mellan samhällets medlemmar.
Kungamakten ville ha kontroll
I början av medeltiden var de europeiska kungadömena i regel svaga och hade ännu inte lyckats etablera någon stark statsmakt. Regenterna hade därför svårt att kontrollera större områden runt sin maktbas. Samhällets ekonomi baserades på naturahushållning (varor eller tjänster som betalningsmedel istället för mynt) och att resa gick långsamt eftersom de vägar som fanns ofta var små och i dåligt skick.
ANNONS
ANNONS
Naturahushållning
Efter att det västromerska riket hade gått under, minskade handeln i Europa dramatiskt. Varje stormannagård med byarna runt omkring, var som en egen liten värld. Nästan allt som behövdes - mat, kläder, verktyg - tillverkades där. Avgifter (skatt) som bönderna betalade till kungen eller adeln bestod av mat i form av säd eller djur som de fött upp. Pengar förekom sällan.
Dessa omständigheter krävde att en kung var tvungen att ha många medhjälpare för att ha möjlighet att kontrollera stora områden och driva in skatt från befolkningen. Kungen fick därför ta hjälp av de lokala stormännen som bodde i riket för att kunna styra landet effektivt.
Ett system av rättigheter och skyldigheter
Det feodala systemet gick ut på att kungen band stormännen tätare till sig genom att dela ut landområden som de själva kunde kontrollera och beskatta. De blev därigenom hans vasaller och fick svära en trohetsed.
I gengäld skulle stormännen ställa ett visst antal bepansrade ryttare till kungens förfogande som denne kunde använda i krig och för att slå ner uppror. Kungens främsta uppgift var att skydda riket mot fiender samt att upprätthålla landets lagar.
En storman, eller vasall, som fått mark av kungen kunde i sin tur dela ut stycken av den till andra ”mindre stormän” eller "undervasaller" som bodde inom hans landområde. Enligt feodalismens lagar skulle dessa underlydande ståndspersoner därefter driva in skatt från befolkningen och ställa upp med krigare till sin herre.
Adelns uppkomst
Efter hand uppstod seden att låta den tilldelade marken gå i arv, och med den även förpliktelserna till de högre länsherrarna och kungen själv. Europa hade därmed fått en adelsklass. Börd blev nu viktigare än meriter för att kunna avancera i samhället.
ANNONS
ANNONS
Den styrande adelsklassen fick därefter stor inverkan på människors levnadsvillkor under en lång period i Europas historia. Det var först i samband med den franska revolutionen och Napoleonkrigen i slutet av 1700-talet och inledningen av 1800-talet som adelns maktvälde började falla sönder.
Bild: Heidelbergs universitetsbibliotek Feodalismen byggde på ett system av skyldigheter och rättigheter mellan samhällets medlemmar. Feodalväsendet anses ha uppkommit i frankerriket under 700-talet.
Kyrkan legitimerade feodalsamhällets uppbyggnad
Vid sidan av kungarna och adeln utgjorde kyrkan en tredje maktfaktor i samhället. Kristendomen spred sig under medeltiden över hela Europa, samtidigt som den splittrades i en östlig grekiskortodox och en västlig romerskkatolsk del. Kyrkan blev en mycket rik institution med vidsträckta jordegendomar. Via dess kontaktnät spred sig idéer och tekniska nyheter över gränserna. Kyrkan gav också en religiös motivering till det rådande samhällssystemet och lärde ut att det var Guds vilja att vissa människor skulle be och andra strida för allas räkning, medan det stora flertalet hade till uppgift att arbeta.
Det svenska adelssystemet kom till under 1280-talet. Det skedde på Alsnö (nuvarande Adelsö) i Mälaren, när Birger jarls son Magnus - senare med tillnamnet ladulås - höll en herredag (ett riksmöte) med stormän som samlats ihop från hela landet.
Under mötet på Alsnö reglerades hur makten i landet skulle fördelas mellan kungen och stormännen. Här bestämdes att de som ställde en stridshäst och en ryttare till kungens förfogande skulle slippa betala skatt. De skulle vara frälse, som betyder ungefär "fri hals" vilket syftar på skattefriheten - det vill säga frälsta från att betala skatt. Detta s.k. frälse blev den första svenska adeln.
ANNONS
ANNONS
Viktiga begrepp
Feodalism: För att kunna styra ett rike delade kungen/drottningen upp det i mindre områden. Dessa kallades län. Härskaren hade makten över alla länen men delade ut maktbefogenheter till olika vasaller som fick styra länen åt honom. Dessa vasaller kunde i sin tur fördela mindre områden till sina egna "undervasaller". Vasallerna var tvungna att svära en ed där de lovade att troget tjäna sin herre (kungen och/eller storvasallen). Under medeltidens gång blev länen ärftliga (dock ej i Sverige, se faktaruta nedan). Det var så adelsklassen föddes. Ordet feodalism kommer från det latinska ordet feudum, som betyder län eller lån. Systemet med vasaller som hjälper härskaren kallas därför feodalism.
Privilegier: Något vi måste känna till för att förstå medeltiden är begreppet privilegium (företrädesrätt, särskilda förmåner, fördelar). Ett privilegium är en rättighet till något, eller fördel som en person eller grupp av personer får. Skattefrihet var kanske det viktigaste privilegiet under medeltiden. Ensamrätten att bedriva handel var ett annat. Men även så grundläggande saker som att få bo i en stad krävde privilegier d.v.s. tillstånd att bo där. Det var nästan uteslutande kungamakten som hade rätt att ge privilegier och alla undersåtar var mer eller mindre beroende av dessa privilegier eller tillstånd. Tillstånd att bo någonstans, tillstånd att arbeta, tillstånd att resa och så vidare.
Socialt stånd: Ett socialt stånd är någon av de historiska samhällsklasser som haft juridiskt fastställda rättigheter och skyldigheter. De olika stånden företräddes av utvalda representanter i dåtidens riksdagsmöten. I större delen av Europa bestod ständerna under medeltiden av adelsståndet, prästeståndet samt borgar- och bondeståndet. I Sverige fanns under slutet av medeltiden fyra stånd då även borgare och bönder representeras var för sig i riksdagen.
Vasall: En storman, vanligen med en adelstitel, som var en viktig del av feodalsystemet (se ovan). En vasall lyder under en herre, t.ex. en kung. Vasallen kunde för egen vinning samla in skatt och tributer inom sitt län, men ansvarade i gengäld för att skydda sin herre militärt. Genom att ställa upp för sin herre i krig så fick alltså vasallerna vissa privilegier. Ett vanligt privilegium var att adeln (liksom prästerskapet) var frälse, d.v.s. befriade (frälsta) från att betala skatt till kungamakten.
ANNONS
ANNONS
S Fördjupning
Det finns flera olika betydelser av begreppet feodalism. Den europeiska feodalismen eller länsväsendet innebar att kungen delade ut län (feodum) till sina vasaller mot att dessa lovade honom trohet och gjorde krigstjänst åt honom. På sina jordområden styrde de själva och där kunde de ta ut skatter och avgifter av de fattiga och beroende bönderna som ofta var livegna. När länen blev ärftliga ledde systemet till att kungamakten blev mycket försvagad. Under feodalismens höjdpunkt i Europa (ca perioden 900-1200) hade feodalherrarna (adeln) en mer eller mindre självständig militär och därigenom politisk makt. Den centrala statsmakten, kungamakten, blev istället mycket försvagad och närmast symbolisk.
Begreppet feodalism används dock också i en mer allmän betydelse som ett produktionssätt eller samhällssystem som föregick det kapitalistiska. I detta samhälle var jorden den helt dominerande näringen. Det var ett agrart samhälle där både bönder och feodalherrar levde på vad jorden gav. Bönderna var halvfria eller livegna och starkt beroende av jordägarna, feodalherrarna, som ägde eller kontrollerade jorden. Det var ett hierarkiskt system där bönderna avtvingades hårda skatter och avgifter. Särskilt i historiematerialistisk eller marxistisk historieskrivning används begreppet feodalism i denna mycket allmänna betydelse.
Feodalism i meningen länsväsende existerade alltså i Europa under medeltiden men liknande system uppstod också i Japan och t.ex. Etiopien. Feodalism i den mer allmänna betydelsen fanns (och finns fortfarande) på många håll i världen. Men när man använder begreppet i den meningen ska man ha i åtanke att denna "samhällstyp" i själva verket kan se mycket olika ut.
S Svensk feodalism?
Länen utgjorde grunden för den medeltida förvaltningen från mitten av 1200-talet och framåt. De kungliga borgar som byggdes under detta århundrade krävde att skatter och inkomster från de kringliggande områdena avsattes för deras underhåll och försörjning. Riket kom att indelas i slottslän. Dessa förvaltades under mycket skiftande villkor.
Län kunde fås mot tjänst, vilket betydde att läntagaren i utbyte mot sina tjänster till kronan fick rätt att uppbära skatter och böter från länets innevånare.
Län kunde förpantas, dvs lämnas som säkerhet för ett lån till kronan, varvid inkomsterna från länet fick utgöra ränta på lånet.
De kunde hyras ut, varefter läntagaren fritt fick disponera eventuella överskott.
De kunde slutligen vara fataburslän eller län på räkenskap, dvs län där läntagaren hade full redovisningsskyldighet till kronan.
Genom länssystemets etablering stärktes till en början kungamaktens kontroll över rikets olika delar. Från och med Magnus Erikssons regering, när kronan genom jordbrukskrisen fått sämre skatteinkomster och började förpanta länen i allt större utsträckning, blev istället länssystemet en desintegrerande (sönderbrytande) faktor.
Till skillnad från vad som var sed på kontinenten (se feodalismen i Västeuropa) blev dock aldrig de svenska länen ärftliga. Inte heller medförde länsinnehavet några befogenheter över rättsväsendet i länet. Därför krävs det en mycket vid definition av begreppet feodalism för att det medeltida Sverige ska kunna beskrivas som ett feodalt samhälle i den mening som är tillämplig i stora delar av det övriga Västeuropa.
Men frågan om länens fördelning utgjorde ändå en röd tråd i konflikterna mellan råd och kungamakt och mellan olika grupperingar inom rådet i senmedeltidens Sverige. I den politiska maktkampen utgjorde länsinnehav den avgörande strategiska resursen, ekonomiskt och militärt.
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
Vad behövde kungamakten få hjälp med för att kunna styra riket mer effektivt?
Förklara vilka skyldigheter och rättigheter de stormän som blev vasaller hade gentemot kungen.
Förklara hur adeln kom till.
Hur fick adeln (stormän och feodalherrar) sina inkomster?
Vad lärde kyrkan ut för idéer som gjorde att folk accepterade det feodala samhällssystemet med dess orättvisa maktfördelning?
Hur uppstod den svenska adeln?
Varför är det tveksamt att påstå att Sverige var ett feodalsamhälle under medeltiden (se faktarutan längst ned)?
Ta reda på:
I Europa var folket i regel indelade i olika stånd (samhällsklasser). Vilka var de?
Det medeltida samhället kan beskrivas som en maktpyramid med kungen i toppen. Rita och beskriv resten av pyramiden.
Medeltidens riddare var tvungna att ordna med all utrustning själv. Att skaffa rustning och vapen kostade en förmögenhet. Därtill måste ryttaren ha en häst som tränats för krig. Ta reda på hur mycket en stridshäst kostade.
Diskutera:
De som hade mest makt på medeltiden var samtidigt de rikaste. Varför var det så?
Hur kunde vissa adelsmän ha råd att bygga borgar och ha egna soldater.
Litteratur: Åke Holmberg, Vår världs historia – från urtid till nutid, Natur och Kultur, 1995 Knut Helle, Bra Böckers världshistoria, del 5 – Nomadfolk och högkulturer, Bokförlaget Bra Böcker, 1984 Dick Harrison, Europa i världen - Medeltiden, Liber AB, 2003
FÖRFATTARE
Text: Robert de Vries (red.). Faktarutan om det svenska länssystemet är skriven av Gunnar Åselius, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan Faktagranskad av: Lin Annerbäck, antikvarie på Stockholms Medeltidsmuseum
Sveriges medeltid (1050-1520) brukar räknas från mitten av 1000-talet då riket började bli kristet. Sveriges enande som ett rike var dock en långdragen process. Under 1100-talet rådde ständiga tronstrider och det var först under Folkungaättens styre (1250-1364) och dess centralisering av statsmakten som Sverige blev ett mer enat rike. Under 1300-talet drabbades Sverige av två stora katastrofer - agrarkrisen och digerdöden - varefter det politiska läget under senare delen av århundradet blev instabilt. I samband med bildandet av Kalmarunionen 1397 tycktes allt bli bättre, men en bit in på 1400-talet uppstod konflikter. Unionstiden kom att präglas av maktkamp mellan olika politiska grupperingar, inbördeskrig och bondeuppror. Sveriges medeltid slutar vid Stockholms blodbad 1520 som ledde till Gustav Vasas maktövertagande och Kalmarunionens upplösning 1523...
Högmedeltidens Europa (1000-1300) kännetecknades bland annat av påvemaktens starka ställning. Kyrkans ideologi genomsyrade lagstiftningen, och etnisk och social tillhörighet ansågs ofta mindre viktig än identiteten som kristen. För världen utanför framstod Västeuropa under denna epok som en enhet, vars överhuvud var påven i Rom. Ett annat framträdande drag i det dåtida Europa var feodalismen som var ett komplicerat system av skyldigheter och rättigheter mellan samhällets medlemmar...
Kring slutet av 1200-talet förändrades det svenska samhället i grunden. Kungamakten stärktes och riket blev mer centraliserat (centralstyrt). Man kan se det som en pyramid med kungen i toppen, adeln och präster under, och en bred bas av allmogen (alla andra) som fick betala alla skatterna och tvingades till dagsverke för adeln och kyrkan...
Genom en skicklig erövringspolitik skapade Karl den store ett rike som innefattade stora delar av dagens västra Europa. I detta väldiga frankiska rike fungerade den kristna kulturen som ett sammanhållande kitt. Karl den store lät därför gynna kyrkan och genomförde flera stora kulturella reformer...
Genomgång (26:43 min) där SO-läraren Frans Rönnqvist och en kollega går igenom den tidiga delen av medeltiden. Här berörs bl.a. samhällets ekonomi, feodalismen, religionens roll, kyrkans makt, islams framväxt
Genomgång (32:23 min) där SO-läraren David Skvadern berättar om medeltidens epoker: tidig medeltid, högmedeltid och senmedeltid. Här berörs även Karl den store, feodalism, arabiska riket, bysantinska riket, kyrkan med mera.
Avsnitt (18:16 min) från UR:s programserie Historia förklarad där du kan lära dig mer om medeltiden. Medeltiden är den epok som ligger mellan antiken och den tidigmoderna tiden. Det är 1000 år av motsättningar mellan kungar och adel, riddare och kloster. Och det är en tid av både blomstrande handel och grym bråd död. Vad hände egentligen under dessa 1000 år? Hur var det att leva då? Och varför gav man sig egentligen ut på korståg?
Om Historia förklarad: I kärnfulla avsnitt förklarar Sveriges främsta experter historiska händelser och skeenden. Inget program är längre än 20 minuter, och alla avslutas med en överskådlig sammanfattning.
Genomgång (15:00 min) om medeltiden - äldre medeltiden. Här berättas främst om medeltidens samhällsklasser, jordbrukets utveckling och feodalismen. Filmen är gjord av SO-läraren "Mik Ran".
Genomgång (6:05 min) av SO-läraren Christopher Sköld som berättar om utvalda delar av medeltidens historia på ett lättförståeligt och underhållande sätt. Du får bland annat lära dig mer om: medeltida kvinnan, stormakter under medeltiden, feodalism, medeltida staden, jordbruksutvecklingen... Här går det undan, håll i hatten.
På Historiska museets webbplats berättas bland annat om feodalismen. Det medeltida samhället beskrivs ofta som ett ståndssamhälle, eller så beskrivs det som ett feodalt samhälle. Vad innebär det egentligen?
Kort artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om det svenska frälsets uppkomst (frälset var adelns föregångare). Termen frälse är en sammansättning av orden ”fri” och ”hals”, det vill säga ”med fri hals”. Ursprungligen syftade begreppet sannolikt på bondens frihet i relation till trälens ofrihet, men under äldre medeltid övergick det till att syfta på de fria människor som åtnjöt särskilda förmåner...
Pedagogisk genomgång i form av ett bildspel (12:39 min) där Haydar Atreus (lärare hi/re) berättar om maktutövning och statens utveckling från medeltiden fram till nya tiden.
Artikel i Wikipedia kan du läsa om den danska adelns framväxt under slutet av 1100-talet eller i början av 1200-talet. Den danska medeltida adeln har sitt ursprung i den fast anställda skara krigare (huskarlar), som kungarna, alltifrån Knut den store, samlade som sin hird...
Avsnitt på Joakim Wendells hemsida Historia 2 där du kan läsa om feodalismen och det europeiska ståndssamhället under medeltiden. De europeiska stater som uppkom efter Romarrikets fall var löst sammanhållna riken utan någon särskilt avancerad byråkrati. De brukar kallas för feodalsamhällen (efter lat. feodum = län)...
Avsnitt på Historia 2 där du kan läsa om feodalsystemets uppluckring i slutet av medeltiden och de europeiska nationalstaternas framväxt under perioden 1500-1750. Webbplatsen drivs av gymnasieläraren Joakim Wendell.
På Hans Högmans hemsida kan du läsa om adelns tillkomst, privilegier, adelstitlar, arv av titlar m.m. Adeln i Sverige uppstod när några personer och familjer fick större makt än andra. Man kan räkna 1200-talet som den svenska adelns uppkomst. Stormännen runt om i landet började då samarbeta med kungahusen och fungera som medhjälpare till dem...