Bild:
Visipix.com
Kungen var beroende av stormännen för att kunna styra riket.
M

Feodalismen

Feodalsamhället

Feodalsystemet, eller feodalväsendet som det också kallas, uppstod tidigt under medeltiden och präglade det europeiska samhället under hela perioden. Medeltidens samhälle i Europa beskrivs därför ofta som ett feodalsamhälle.

Feodalismens grund vilade på ett system av skyldigheter och rättigheter mellan samhällets medlemmar.

Kungamakten ville ha kontroll

I början av medeltiden var de europeiska kungadömena i regel svaga och hade ännu inte lyckats etablera någon stark statsmakt. Regenterna hade därför svårt att kontrollera större områden runt sin maktbas. Samhällets ekonomi baserades på naturahushållning (varor eller tjänster som betalningsmedel istället för mynt) och att resa gick långsamt eftersom de vägar som fanns ofta var små och i dåligt skick.

Dessa omständigheter krävde att en kung var tvungen att ha många medhjälpare för att ha möjlighet att kontrollera stora områden och driva in skatt från befolkningen. Kungen fick därför ta hjälp av de lokala stormännen som bodde i riket för att kunna styra landet effektivt.

Ett system av rättigheter och skyldigheter

Det feodala systemet gick ut på att kungen band stormännen tätare till sig genom att dela ut landområden som de själva kunde kontrollera och beskatta. De blev därigenom hans vasaller och fick svära en trohetsed.

Naturahushållning

Efter att det västromerska riket hade gått under, minskade handeln i Europa dramatiskt. Varje stormannagård med byarna runt omkring, var som en egen liten värld. Nästan allt som behövdes - mat, kläder, verktyg - tillverkades där. Avgifter (skatt) som bönderna betalade till kungen eller adeln bestod av mat i form av säd eller djur som de fött upp. Pengar förekom sällan.

I gengäld skulle stormännen ställa ett visst antal bepansrade ryttare till kungens förfogande som denne kunde använda i krig och för att slå ner uppror. Kungens främsta uppgift var att skydda riket mot fiender samt att upprätthålla landets lagar.

En storman, eller länsherre, som fått mark av kungen kunde i sin tur dela ut stycken av den till andra ”mindre stormän” som bodde inom hans landområde. Enligt feodalismens lagar skulle dessa underlydande ståndspersoner därefter driva in skatt från befolkningen och ställa upp med krigare till sin herre.

Adelns uppkomst

Efter hand uppstod seden att låta den tilldelade marken gå i arv, och med den även förpliktelserna till de högre länsherrarna och kungen själv. Europa hade därmed fått en adelsklass. Börd blev nu viktigare än meriter för att kunna avancera i samhället.

Bild:
Heidelbergs universitetsbibliotek
Feodalismen byggde på ett system av skyldigheter och rättigheter mellan samhällets medlemmar.

Den styrande adelsklassen fick därefter stor inverkan på människors levnadsvillkor under en lång period i Europas historia. Det var först i samband med den franska revolutionen och Napoleonkrigen i slutet av 1700-talet och inledningen av 1800-talet som adelns maktvälde började falla sönder.

Kyrkan legitimerade feodalsamhällets uppbyggnad

Vid sidan av kungarna och adeln utgjorde kyrkan en tredje maktfaktor i samhället. Kristendomen spred sig under medeltiden över hela Europa, samtidigt som den splittrades i en östlig grekiskortodox och en västlig romerskkatolsk del. Kyrkan blev en mycket rik institution med vidsträckta jordegendomar. Via dess kontaktnät spred sig idéer och tekniska nyheter över gränserna. Kyrkan gav också en religiös motivering till det rådande samhällssystemet och lärde ut att det var Guds vilja att vissa människor skulle be och andra strida för allas räkning, medan det stora flertalet hade till uppgift att arbeta.

Viktiga begrepp

Feodalism: För att kunna styra ett rike delade kungen/drottningen upp det i mindre områden. Dessa kallades län. Härskaren hade makten över alla länen men delade ut maktbefogenheter till olika vasaller som fick agera som länsherrar. Dessa länsherrar kunde i sin tur fördela mindre områden till sina egna vasaller. Vasallerna var tvungna att svära en ed där de lovade att troget tjäna sin herre (kungen och/eller länsherren). Under medeltidens gång blev länen ärftliga. Det var så adelsklassen föddes. Ordet feodalism kommer från det latinska ordet feudum, som betyder län eller lån. Systemet med vasaller som hjälper härskaren kallas därför feodalism.

Vasall: En storman, vanligen med en adelstitel, som var en viktig del av feodalsystemet (se ovan). En vasall lyder under en herre, t.ex. en kung. Vasallen kunde för egen vinning samla in skatt och tributer inom sitt län, men ansvarade i gengäld för att skydda sin herre militärt. Genom att ställa upp för sin herre i krig så fick alltså vasallerna vissa privilegier. Ett vanligt privilegium var att adeln (liksom prästerskapet) var frälse, d.v.s. befriade (frälsta) från att betala skatt till kungamakten.

Privilegier: Företrädesrätt, särskilda förmåner, fördelar

Socialt stånd: Ett socialt stånd är någon av de historiska samhällsklasser som haft juridiskt fastställda rättigheter och skyldigheter. De olika stånden företräddes av utvalda representanter i dåtidens riksdagsmöten. I större delen av Europa bestod ständerna under medeltiden av adelsståndet, prästeståndet samt borgar- och bondeståndet. I Sverige fanns under slutet av medeltiden fyra stånd då även borgare och bönder representeras var för sig i riksdagen.

Den svenska adelns tillkomst

Det svenska adelssystemet kom till under 1280-talet.  Det skedde på Alsnö (nuvarande Adelsö) i Mälaren, när Birger jarls son Magnus - senare med tillnamnet ladulås - höll en herredag (ett riksmöte) med stormän som samlats ihop från hela landet.

Under mötet på Alsnö reglerades hur makten i landet skulle fördelas mellan kungen och stormännen. Här bestämdes att de som ställde en stridshäst och en ryttare till kungens förfogande skulle slippa betala skatt. De skulle vara frälse, som betyder ungefär "fri hals" vilket sýftar på skattefriheten - det vill säga frälsta från att betala skatt. Detta s.k. frälse blev den första svenska adeln.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vad behövde kungamakten få hjälp med för att kunna styra riket mer effektivt?
     
  2. Förklara vilka skyldigheter och rättigheter de stormän som blev vasaller hade gentemot kungen.
     
  3. Förklara hur adeln kom till.
     
  4. Hur fick adeln (stormän och feodalherrar) sina inkomster?
     
  5. Vad lärde kyrkan ut för idéer som gjorde att folk accepterade det feodala samhällsytemet med dess orättvisa maktfördelning?
     
  6. Hur uppstod den svenska adeln?

Ta reda på:

  1. I Europa var folket i regel indelade i olika stånd (samhällsklasser). Vilka var de?
     
  2. Det medeltida samhället kan beskrivas som en maktpyramid med kungen i toppen. Rita och beskriv resten av pyramiden.
     
  3. Medeltidens riddare var tvungna att ordna med all utrustning själv. Att skaffa rustning och vapen kostade en förmögenhet. Därtill måste ryttaren ha en häst som tränats för krig. Ta reda på hur mycket en stridshäst kostade.

Diskutera:

  1. De som hade mest makt på medeltiden var samtidigt de rikaste. Varför var det så?
     
  2. Hur kunde vissa adelsmän ha råd att bygga borgar och ha egna soldater.
     

Obs! I avsnitten om "riddare och riddarordnar" samt "livet på landet och i staden" finns mer fakta och frågor som handlar om riddare och om feodalsamhället.

 

Litteratur:
Åke Holmberg, Vår världs historia – från urtid till nutid, Natur och Kultur, 1995
Knut Helle, Bra Böckers världshistoria, del 5 – Nomadfolk och högkulturer, Bokförlaget Bra Böcker, 1984
Dick Harrison, Europa i världen - Medeltiden, Liber AB, 2003
 

Text: Robert de Vries (red.)
Faktagranskad av: Lin Annerbäck, antikvarie på Stockholms Medeltidsmuseum
 

Läs mer om

Feodalsamhället

Feodalsystemet, eller feodalväsendet som det också kallas, uppstod tidigt under medeltiden och präglade det europeiska samhället under hela perioden. Medeltidens samhälle i Europa beskrivs därför ofta som ett feodalsamhälle.

Feodalismens grund vilade på ett system av skyldigheter och rättigheter mellan samhällets medlemmar.

Kungamakten ville ha kontroll

I början av medeltiden var de europeiska kungadömena i regel svaga och hade ännu inte lyckats etablera någon stark statsmakt. Regenterna hade därför svårt att kontrollera större områden runt sin maktbas. Samhällets ekonomi baserades på naturahushållning (varor eller tjänster som betalningsmedel istället för mynt) och att resa gick långsamt eftersom de vägar som fanns ofta var små och i dåligt skick.

Dessa omständigheter krävde att en kung var tvungen att ha många medhjälpare för att ha möjlighet att kontrollera stora områden och driva in skatt från befolkningen. Kungen fick därför ta hjälp av de lokala stormännen som bodde i riket för att kunna styra landet effektivt.

Uppdaterad: 16 mars 2018
Publicerad: 03 oktober 2010

Annons

Länkar om Feodalismen

Sortera efter:
          
Slaveriet och övergången från antiken till feodalismen

Artikel i Tidningen Kulturen där du kan läsa om övergången från antikens slavsamhälle till medeltidens feodalsamhälle. Ett slavsanhälle utmärks av att det domineras av slavproduktion. Detta betyder slavarna som inte äger sina produktionsmedel och heller inte sina redskap står för större delen av produktionen. Det finns också en överklass som äger de flesta slavar och har en rasistisk syn på dem som motiverar att man gjort dem till slavar. Visserligen innebär slaveriarbete att man inte är så motiverad att arbeta jämfört med bönder som äger sin egen jord, eller fria lönearbetare...

Kategorier:
RomarriketFeodalismen
Taggar:
SlaveriRoms historiaKarl den storeSociala strukturer
Mer info
Spara som favorit
          
Feodalismen och vasallsystemet

Genomgång (4:09 min) av SO-läraren Johan Svahn som berättar om feodalismen och vasallsystemet under medeltiden.

Hur gjorde Karl den Store för att på ett effektivt sätt styra och kontrollera sitt rike?
Hur såg avtalet mellan kung och vasall ut?
Vilka faror fanns det för kungen med vasallsystemet?
Vilka spår ser vi idag av feodalismens vasallsystem?

Kategorier:
Feodalismen
Taggar:
Flipped ClassroomDokumentär och filmSociala strukturerAdel och aristokrati
Mer info
Spara som favorit
          
Feodalism och ekonomi i medeltidens Europa

Genomgång (12:44 min) där gymnasieläraren Fredrik Andersson pratar om feodalism och ekonomi i medeltidens Europa med fokus på Frankrike.

Kategorier:
FeodalismenFrankrikes historia
Taggar:
Flipped ClassroomDokumentär och filmSociala strukturer
Mer info
Spara som favorit
          
Medeltiden, del 6 av 9: Samhällsklasser och feodalism

Genomgång (15:00 min) om medeltiden - äldre medeltiden. Här berättas främst om medeltidens samhällsklasser, jordbrukets utveckling och feodalismen. Filmen är gjord av SO-läraren "Mik Ran".

Kategorier:
Medeltidens huvudlinjerFeodalismenLivet på landet och i staden på medeltiden
Taggar:
Flipped ClassroomDokumentär och filmJordbrukSociala strukturer
Mer info
Spara som favorit
          
Medeltiden - tusen år (500-1500) - en sammanfattning

Föreläsning (14:52 min) där gymnasieläraren Anders Larsson ger en introduktion till medeltiden. Här berättas bl.a. om feodalismen och de fyra stånden.

Kategorier:
Medeltidens huvudlinjerFeodalismen
Taggar:
Flipped ClassroomDokumentär och filmAdel och aristokratiSociala strukturer
Mer info
Spara som favorit
          
Sammanfattning av medeltiden, del 1

Genomgång (6:05 min) av SO-läraren Christopher Sköld som berättar om utvalda delar av medeltidens historia på ett lättförståeligt och underhållande sätt. Du får bland annat lära dig mer om: medeltida kvinnan, stormakter under medeltiden, feodalism, medeltida staden, jordbruksutvecklingen... Här går det undan, håll i hatten.

Kategorier:
Medeltidens huvudlinjerFeodalismen
Taggar:
Dokumentär och filmFlipped Classroom
Mer info
Spara som favorit
          
Kortfattad fakta om Feodalismen

På Historiska museets webbplats berättas bland annat om feodalismen. Det medeltida samhället beskrivs ofta som ett ståndssamhälle, eller så beskrivs det som ett feodalt samhälle. Vad innebär det egentligen?

Kategorier:
Feodalismen
Taggar:
Adel och aristokratiSociala strukturerBönder
Mer info
Spara som favorit
          
Om folkvandringstiden, feodalismen och riddarväsendet

Pedagogisk genomgång i form av en Power Point-presentation (8:11 min) där det berättas kortfattat om folkvandringstiden, feodalismen och riddarväsendet.

Kategorier:
FolkvandringstidenMedeltidens huvudlinjerFeodalismenRiddare och riddarordnar
Taggar:
Dokumentär och filmFlipped Classroom
Mer info
Spara som favorit
          
Bild:
Kathleen Cohen
Hur uppkom det svenska frälset?

Kort artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om det svenska frälsets uppkomst (frälset var adelns föregångare). Termen frälse är en sammansättning av orden ”fri” och ”hals”, det vill säga ”med fri hals”. Ursprungligen syftade begreppet sannolikt på bondens frihet i relation till trälens ofrihet, men under äldre medeltid övergick det till att syfta på de fria människor som åtnjöt särskilda förmåner...

Kategorier:
FeodalismenRiddare och riddarordnarLivet på landet och i staden på medeltidenSverige och Norden på medeltidenSveriges historia
Taggar:
Adel och aristokratiSociala strukturer
Mer info
Spara som favorit
          
Makten och staten

Pedagogisk genomgång i form av ett bildspel (12:39 min) där Haydar Atreus (lärare hi/re) berättar om maktutövning och statens utveckling från medeltiden fram till nya tiden.

Kategorier:
Medeltidens huvudlinjerFeodalismen
Taggar:
Dokumentär och filmSociala strukturerFlipped Classroom
Mer info
Spara som favorit
          
Bild:
Kathleen Cohen
Adelns framväxt i Danmark

Artikel i Wikipedia kan du läsa om den danska adelns framväxt under slutet av 1100-talet eller i början av 1200-talet.  Den danska medeltida adeln har sitt ursprung i den fast anställda skara krigare (huskarlar), som kungarna, alltifrån Knut den store, samlade som sin hird...

Kategorier:
FeodalismenSverige och Norden på medeltidenDanmarks historia
Taggar:
Adel och aristokratiSociala strukturer
Mer info
Spara som favorit
          
Bild:
Kathleen Cohen
Feodalsamhället och ståndssamhället i medeltidens Europa

Avsnitt på Joakim Wendells hemsida Historia 2 där du kan läsa om feodalismen och det europeiska ståndssamhället under medeltiden. De europeiska stater som uppkom efter Romarrikets fall var löst sammanhållna riken utan någon särskilt avancerad byråkrati. De brukar kallas för feodalsamhällen (efter lat. feodum = län)...

Kategorier:
Europas historiaFeodalismenLivet på landet och i staden på medeltiden
Taggar:
ArbetslivSociala strukturerKvinnosyn och könsperspektivFörhållanden och äktenskap
Mer info
Spara som favorit
          
Bild:
NYPL
Från feodalism till nationalstat - Europas nya stormakter

Avsnitt på Historia 2 där du kan läsa om feodalsystemets uppluckring i slutet av medeltiden och de europeiska nationalstaternas framväxt under perioden 1500-1750. Webbsidan drivs av gymnasieläraren Joakim Wendell.

Kategorier:
Nya tidens huvudlinjerFeodalismen
Mer info
Spara som favorit
          
Bild:
Vassil
Om hur adeln kom till i Sverige

På Hans Högmans hemsida kan du läsa om adelns tillkomst, privilegier, adelstitlar, arv av titlar m.m. Adeln i Sverige uppstod när några personer och familjer fick större makt än andra. Man kan räkna 1200-talet som den svenska adelns uppkomst. Stormännen runt om i landet började då samarbeta med kungahusen och fungera som medhjälpare till dem...

Kategorier:
FeodalismenLivet på landet och i staden på medeltidenSverige och Norden på medeltidenSveriges historia
Taggar:
Skatter och skatteväsenAdel och aristokrati
Mer info
Spara som favorit
          
Bild:
Vassil
Frälsets födelse

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om den svenska adelns uppkomst. Storbönder och krigare befriades från skatt när den svenske kungen behövde slagkraftigt rytteri av kontinental modell…

Kategorier:
FeodalismenLivet på landet och i staden på medeltidenSveriges historia
Taggar:
Skatter och skatteväsenAdel och aristokrati
Mer info
Spara som favorit
          
Bild:
Visipix.com
Feodalism

Artikel i Wikipedia där du hittar en förklaring till begreppet feodalism. Feodalism är en term som myntades under franska revolutionen för att beteckna det gamla privilegiesamhälle man ville komma bort ifrån. Det är besläktat med begreppen feodal, feodala relationer och feodalsamhälle, begrepp som används för att beteckna samhällen som präglas av ett visst slags relationer mellan länsherrar och deras vasaller…

Kategorier:
Feodalismen
Taggar:
Adel och aristokratiSociala strukturerKarl Marx
Mer info
Spara som favorit
          
Vad är feodalism?

På Kalmar museums webbsida får du en kort beskrivning av vad feodalism går ut på. Feodalism innebär, enkelt utryckt, att samhället är format som en pyramid där alla styrs av ett tjänster- och gentjänsterförhållande. Det hela bygger på att någon (en kung) kontrollerar ett stort stycke jord, men inte har nog med män för att försvara det…

Kategorier:
Feodalismen
Taggar:
Sociala strukturer
Mer info
Spara som favorit

Relaterade ämneskategorier

Medeltiden

Medeltiden (500-1500) var en händelserik period då en europeisk kultur framträdde med kristendomen som enande faktor.

Medeltidens huvudlinjer

Medeltidens huvuddrag i form av utmärkande tidstypiska företeelser och viktiga händelser (500-1500).

Livet på landet och i staden på medeltiden

Vardagsliv och andra företeelser i det medeltida samhället (500-1500).

Riddare och riddarordnar

Livet som riddare, riddarväsendet och de mest kända riddarordnarna under medeltiden. Här berättas om Tempelherreorden, Johanniterorden och Tyska...

Kyrkan och klostren på medeltiden

Kristendomens, kyrkans och klostrens roll i medeltidens Europa. Under medeltiden dominerade kyrkan och kristendomen människornas liv.

Medeltida krig och försvar

Vapen, krigföring, uppror och krig under medeltiden (500-1500).

Sverige och Norden på medeltiden

Nordens medeltid (1050-1520) räknas senare än i övriga Europa eftersom det tog lång tid för det som utmärker medeltiden att få fäste.

Relaterade taggar

Adel och aristokrati
Sociala strukturer
Borgare
Borgar och fästningar
Karl den store