Bild:
Privatekonomin rymmer många delar som är viktiga att känna till när man får ansvar för sin egen ekonomi. Ämnet utgör därför ett viktigt inslag i skolans undervisning.
M

Privatekonomi

I avsnittet förklaras vad som menas med privatekonomi, hushåll, inkomst, utgifter och skatt.

Vi ska också titta lite på sambandet mellan arbete, inkomst och konsumtion.

Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.

Vad menas med privatekonomi?

Ordet ekonomi betyder hushållning. Privatekonomi handlar därför om att få de resurser man har som individ, familj eller hushåll att räcka till alla utgifter och andra saker som behövs eller ska göras.

Vad är ett hushåll?

Det kan vara svårt att veta skillnaden mellan en familj och ett hushåll. Enkelt uttryckt kan man säga att ett hushåll är de människor som bor tillsammans och har ansvar för varandras försörjning. Det brukar vanligtvis vara en familj, men det finns också andra sätt att leva tillsammans. Ett hushåll kan även bestå av en person.

Det ekonomiska kretsloppet

Alla aktörer i ekonomin ingår i ett ekonomiskt kretslopp. Hushållen är en viktig del av detta.

Tillsammans med företagen (inkl. den offentliga sektorn) utgör hushållen det man ibland kallar för den lilla ekonomin. I "den lilla ekonomin" rör sig pengar från hushållen till företagen i form av betalningar för varor och tjänster, och sedan tillbaka från företagen till hushållen i form av löner. Se bild >

Relevanta begrepp

Konsumtion: Förbrukning, användning av varor och tjänster. Konsument = den som förbrukar en vara eller tjänst. Läs mer >

Lön: Ersättning (i regel genom pengar) som betalas för utförande av arbete eller beredskap att utföra arbete (t.ex. jour).

Förvärvsarbete: Lönearbete, d.v.s. arbete som utförs i utbyte mot en lön.

Löntagare: Person som arbetar i utbyte mot en lön.

Inkomst: Pengar som en person får in, vanligtvis genom lönearbete.

Bruttolön: Lönen innan skatten har dragits av. Det är t.ex. alltid bruttolönen som uppges när en person berättar hur mycket hen tjänar i månaden (har i månadslön).

Nettolön: Lönen efter att skatten dragits av. De pengar som hamnar på lönekontot efter att arbetsgivaren betalat en del av bruttolönen till Skatteverket.

Offentliga sektorn: Verksamheter som bedrivs av staten, landstinget eller kommunen. Den offentliga sektorn bekostas av befolkningen med skatter.

Skatt: Alla som tjänar pengar eller konsumerar varor och tjänster måste betala skatt (t.ex. löneskatt och moms) som går till gemensamma kostnader i samhället. Skattepengarna behövs för att samhället ska fungera. I Sverige betalas skatten till kommunen, landstinget och staten som bestämmer vad pengarna ska användas till. Vårt samhälle är uppbyggt och styrs med hjälp av skattepengar. I kommunerna byggs och underhålls skolor, badhus, bibliotek och så vidare. Landstingen ser i regel till regionens sjukvård och kollektivtrafik, medan staten ansvarar för en stor del av samhällets sociala trygghetssystem och för alla myndigheter som behövs för att skapa trygghet och ordning för invånarna i landet. En stor del av skattepengarna går därför tillbaka till hushållen i form av löner till alla anställda inom t.ex. offentliga sektorn (statliga tjänstepersoner, poliser, sjuksköterskor, busschaufförer, kommunarbetare, lärare och så vidare).

Försäkring: Genom att betala för en försäkring köper man ett ekonomiskt skydd mot en viss risk, t.ex. stöld, brand, olyckor, sjukdom, arbetslöshet, o.s.v. Läs mer >

Kollektivtrafik: Passagerartrafik som är tillgänglig för alla i samhället och som bekostas av befolkningen med skattepengar. De vanligaste formerna av kollektivtrafik är buss, spårvagn och regionaltåg.

Hur får man pengar?

I en familj eller ett hushåll finns olika sätt att få pengar. Det vanligaste sättet som ett hushåll får in pengar är genom förvärvsarbete (lönearbete). Det innebär att de vuxna i familjen går till ett jobb och får lön som betalning för arbetet som utförs.

Ungefär en tredjedel av alla i Sverige arbetar i ett stort företag, en tredjedel i ett småföretag och en tredjedel inom den offentliga sektorn.

Utöver lön så kan man också få olika sorters bidrag från samhället, till exempel bostadsbidrag, barnbidrag eller ekonomiskt bistånd (t.ex. socialbidrag) om man inte har arbete eller någon annan inkomst.

Lönerna i Sverige skiljer sig mycket åt. Chefer för stora företag kan ibland tjäna över 100 000 kr i månaden, medan den som jobbar i kassan på en affär ibland bara tjänar strax över 23 000 kr i månaden. Det som avgör hur hög lön någon får för sitt arbete beror oftast på utbildning, erfarenhet, specialkompetens (särskilda kunskaper) och om det är brist på arbetskraft inom yrket.

Skatt

Alla som lever i ett land betalar skatt. Skatt är en sorts avgift som betalas till kommunen, landstinget och staten.

Skatten används av kommunen, landstinget och staten till betala gemensamma kostnader som behövs för att samhället ska fungera.

Som löntagare är det viktigt att förstå skillnaden mellan bruttolön och nettolön.

Innan skatten är dragen från lönen kallas det för bruttolön och det är inkomsten före skatt. Men det är inte den lönen som hamnar på löntagarens bankkonto. Det belopp som kommer in på löntagarens bankkonto kallas för nettolön och består av summan som finns kvar efter att arbetsgivaren betalat in skatt på bruttolönen till Skatteverket. Ofta ligger skatten på omkring 30 procent av bruttolönen.

Låt oss visa med ett exempel:

Hanna tjänar 35 000 kr i månaden. Det är alltid bruttolönen som räknas som månadslön. Hon får alltså 35 000 kr i lön av sin arbetsgivare varje månad. Men hon måste också betala skatt på sin bruttolön. Skatten i kommunen där Hanna bor är 30 procent. Arbetsgivaren betalar därför in 11 500 kr av hennes bruttolön till Skatteverket. Hannas nettolön (pengarna hon får insatt på sitt lönekonto efter att skatten är avdragen) blir därmed 24 500 kr.

De pengar en familj har att röra sig med kallas disponibel inkomst och består av de vuxnas sammanlagda nettoinkomst (pengar som finns kvar efter att skatten är borträknad på all inkomst) plus eventuella bidrag som familjen får, det kan exempelvis vara barnbidrag, bostadsbidrag och så vidare.

Hushållets utgifter

Alla hushåll har olika utgifter. Vilka typer av utgifter det rör sig om bestäms nästan alltid av hur stora hushållets inkomster är. De hushåll som skaffar sig större utgifter än inkomster blir skuldsatta. Det innebär att hushållet bli skyldig pengar och måste betala av på sin skuld. I värsta fall kan ett hushåll bli så allvarligt skuldsatt att staten (i form av Kronofogdemyndigheten) måste ingripa och reda ut situationen.

Den största delen av hushållets utgifter är oftast boendet. Oavsett om man bor i villa eller hyreslägenhet (hyresrätt) så kostar det mycket pengar. Bor man i hyreslägenhet betalar man till den som äger huset, och bor man i villa så har man oftast lånat pengar av en bank. Dessa pengar måste såklart betalas tillbaka. Läs mer om olika boendeformer >

Hushåll betalar också för andra saker som behövs för att livet ska fungera. Exempel på sådant är försäkringar, el, vatten, bredband, sophämtning, avgift till förskola och liknande. Dessutom måste man ha mat, kläder och kunna ta sig till och från jobb och skola. Då tillkommer kostnader för antingen bil eller kollektivtrafik. Finns det dessutom barn i hushållet tillkommer ytterligare utgifter för fritidsaktiviteter och annat som unga behöver.

Ökat ekonomiskt ansvar när man blir äldre

När man flyttar hemifrån är det extra viktigt att ha koll på ekonomin. Kraven ökar och man måste bygga upp en egen ekonomi med eget boende.

Så länge den egna privatekonomin är begränsad kräver den måttliga insatser av tid och kunskap. Vi betalar, sparar, lånar pengar och skyddar oss mot olika händelser och olyckor genom att teckna försäkringar. Vi köper till exempel kläder, skor och mat och betalar månadens räkningar via internetbanken.

Till privatekonomin hör också det ansvar som följer i rollen som konsument. De lagar som reglerar våra avtal på marknaderna rymmer både rättigheter och skyldigheter. Ämnesområdet för detta kallas konsumenträtt.

Därutöver finns också och lagar som reglerar avtal för egna boendet och när man som sambo ska dela hem och bohag med någon annan.

Många ungdomar hamnar direkt efter skolan i ett växande ekonomiskt risktagande. Det kan exempelvis röra sig om tillfälliga anställningar och varierande inkomster med tider av arbetslöshet. Andra måste ta lån för sina studier eller för att klara den första egna bostaden. Detta medför risker för den som inte fullt förstår villkoren och kan överblicka konsekvenserna. Inkomster och utgifter behöver därför planeras mer noggrant vid ett sådant tillfälle.

Det mesta kostar pengar och det brukar löna sig att jämföra hur mycket något verkligen kostar och när det ska betalas. Det gäller att lägga undan tillräckligt med pengar så att det räcker till att betala alla räkningar. Dessutom kan det vara bra att tidigt ha råd med ett eget sparande som t.ex. kan användas som en ekonomisk buffert vid oförutsedda händelser.

I samarbete med Finansinspektionen

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vad menas med privatekonomi?
     
  2. Förklara begreppet hushåll.
     
  3. Hur får ett hushåll in pengar?
     
  4. Vad är skillnaden mellan bruttolön och nettolön?
     
  5. Varför är det viktigt att befolkningen betalar skatt? Ge exempel på vad skattepengar används till.
     
  6. Ge exempel på några vanliga utgifter som ett hushåll har.
     
  7. Att flytta hemmifrån innebär ett ökat ekonomiskt ansvar. Förklara varför.
     
  8. Förklara kortfattat varför hushållen utgör en viktig del i det ekonomiska kretsloppet.
     
  9. Vad menas med konsumenträtt?

Ta reda på:

  1. Vad menas med en budget?
     
  2. Hur många hushåll finns det:
    a) i din kommun
    b) i Sverige

Fundera på:

  1. Hur får du dina pengar? Har du någon regelbunden inkomst?
     
  2. Vilka är dina vanligaste utgifter? Har du några regelbundna utgifter?
     
  3. Har du någon form av sparande (t.ex. på bank eller i aktier/fonder)?

 

Text: Mikael Bruér, SO-lärare, universitetsadjunkt, författare och föreläsare

Webbplats: gothiafortbildning.se

Boken SO-ämnena i blickfånget av Mikael Bruér innehåller konkreta tips på hur du kan utveckla din undervisning. Tillsammans med lektionsförslag och didaktiska reflektioner presenteras en tydlig och nytänkande modell för användningen av Lgr 11 i arbetet med de fyra SO-ämnena.. Med utgångspunkt i författarens eget förhållningssätt till SO-ämnet behandlas historik, styrdokument och bedömning.

SO-ämnena i blickfånget är i första hand inriktad mot lärare på högstadiet, men även lärare på mellanstadiet och gymnasiet kan ha nytta av boken. Den har en tydlig koppling till skolans styrdokument och är skriven för att passa alla som jobbar med SO.

 

Koppling till skolans styrdokument

Innehållet är kopplat till grundskolans kursplaner för Samhällskunskap åk 4-6, Hem- och konsumentkunskap åk 7-9, samt till gymnasiets ämnesplaner för Samhällskunskap 1a1 och Samhällskunskap 1b.

I avsnittet förklaras vad som menas med privatekonomi, hushåll, inkomst, utgifter och skatt.

Vi ska också titta lite på sambandet mellan arbete, inkomst och konsumtion.

Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.

Vad menas med privatekonomi?

Ordet ekonomi betyder hushållning. Privatekonomi handlar därför om att få de resurser man har som individ, familj eller hushåll att räcka till alla utgifter och andra saker som behövs eller ska göras.

Vad är ett hushåll?

Det kan vara svårt att veta skillnaden mellan en familj och ett hushåll. Enkelt uttryckt kan man säga att ett hushåll är de människor som bor tillsammans och har ansvar för varandras försörjning. Det brukar vanligtvis vara en familj, men det finns också andra sätt att leva tillsammans. Ett hushåll kan även bestå av en person.

Uppdaterad: 17 oktober 2018
Publicerad: 14 oktober 2010

Annons

Lärarmaterial om Privatekonomi

av:
Kronofogden
Målgrupp:
Högstadiet
Kunskap för livet om pengar och skulder.
av:
Arena Skolinformation
Målgrupp:
Gymnasiet
I Entreprenörskap – en praktisk handbok får du tips på hur du på ett lättsamt sätt kan ta upp entrepenörskap i skolan genom övningar, spel och texter. Materialet vänder sig till elever på gymnasiet och passar att användas i flera olika ämnen. Det bygger på skolverkets beskrivning av entrepenöriellt lärande i skolan.
av:
Naturskyddsföreningen
Målgrupp:
Högstadiet
Vad är en onödig pryl? Varför tillverkas prylar som inte behövs? Hur påverkar det naturresurser och människor? Vilka samband finns mellan prylar och identitet? Det är frågor som eleverna får undersöka i den här övningen.
av:
Union to Union
Målgrupp:
Gymnasiet
Din mobiltelefon har en lång historia bakom sig innan den hamnar i din hand. Likaså dina kläder, dina skor och din mat. Faktum är att bakom nästan varje produkt du köper gömmer sig en lång global produktionskedja...
av:
Försäkringskassan
Målgrupp:
Gymnasiet
Filmer och annat material om försäkringar för dig som är gymnasielärare i samhällskunskap.
av:
Finansinspektionen, Konsumentverket och Kronofogden
Målgrupp:
Gymnasiet
Koll på cashen är ett undervisningsmaterial i privatekonomi för gymnasiet. Materialet är webbaserat och innehåller fyra fristående filmer: "Budget", "Avtal", "Skuld" samt "Spara och låna".
av:
Kronofogden
Målgrupp:
Gymnasiet
Skuldkollen är ett verklighetsnära lektionsmaterial som består av två färdigplanerade lektioner. Kärnan i materialet är filmer där eleverna får kunskap genom att diskutera och reflektera över sin egen privatekonomi och de val de dagligen gör.

Artiklar om Privatekonomi

S
Konsumentverket och Sveriges Konsumenter
2014-03-02
Alla konsumerar vi, mer eller mindre, alla på vårt eget sätt utifrån våra egna tankar och värderingar. Det som skiljer oss åt är hur vi väljer att konsumera. Som konsument är du med och påverkar...
S
Jonas Ahlberg och Robert de Vries (red)
2014-02-28
Privatekonomin styrs av inkomster och utgifter där arbete och boende är de viktigaste delarna...

Podcast om Privatekonomi

SO-rummet podcast icon
M
av:
Mattias och Daniel
2018-03-31

Mattias har besök av en gäst - Daniel Carlenfors från Pennypodden. Tillsammans pratar de om att bo i bostadsrätt. Vad innebär det att bo i bostadsrätt? Vad är det du betalar för? Vad är fördelarna och vad är nackdelarna?

SO-rummet podcast icon
M
av:
Mattias och Daniel
2018-03-20

Mattias har besök av en gäst - Daniel Carlenfors från Pennypodden. Tillsammans pratar de om att bo i hyresrätt. Vad innebär det att bo i hyresrätt? Vad är det du betalar för? Vad är fördelarna och vad är nackdelarna?

SO-rummet podcast icon
M
av:
Mattias, Julia och Kristoffer
2017-09-26

Julia, Kristoffer och Mattias förklarar vilka skatter vi betalar i Sverige och vad pengarna går till.

SO-rummet podcast icon
L
av:
Juia, Mattias och Kristoffer
2017-04-04

Julia, Mattias och Kristoffer pratar konsumenträtt. Begrepp som nämns är bl.a. öppet köp, garanti, bytesrätt, reklamationsrätt och ångerrätt.

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2017-03-21

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om arbetslöshet. Vad är arbetslöshet och varför har vi arbetslöshet? Vad gäller för att få A-kassa?

Länkar om Privatekonomi

Sortera efter:
          

Genomgång (9:59 min) där du kan lära dig en del om privatekonomi. Här berörs familjeformer, budget, bidrag, lön, sparande, försäkringar, osv...

Spara som favorit
          

Genomgång (10:20 min) där du kan lära dig en del om varför vi bor där vi bor. Här berättas kortfattat om segregation, socioekonomisk bakgrund, utbildningsnivå, utsatta områden, miljonprogrammet, osv...

Spara som favorit
          

Genomgång (15:01 min) där SO-läraren Peter Söderström går igenom olika begrepp inom privatekonomi och samhällsekonomi. Här förklaras bl.a.: budget, brutto, netto, disponibel inkomst, sparformer, disponibel inkomst, skatter, bidrag, räntor, lån, produktionsfaktorer, ekonomiska kretsloppet, offentlig ekonomi, skattesystemet, konjunkturer (hög- och lågkonjunktur),

Spara som favorit
          

Skuldkollen är ett verklighetsnära lektionsmaterial som består av två färdigplanerade lektioner. Kärnan i materialet är filmer där eleverna får kunskap genom att diskutera och reflektera över sin egen privatekonomi och de val de dagligen gör. Materialet är producerat av Kronofogden.

Spara som favorit
          

Koll på cashen är ett undervisningsmaterial om privatekonomi för gymnasieelever. Syftet är att öka ungdomars intresse för och kunskap om sin egen privatekonomi, samt underlätta lärares undervisning i privatekonomiska frågor enligt Gy11. Materialet bygger på fem korta filmer: Budget, Avtal, Skuld, Spara & låna samt Det ekonomiska kretsloppet. Koll på cashen är ett samverkansprojekt mellan Finansinspektionen, Konsumentverket och Kronofogden.

Spara som favorit
          

På Konsumentverkets webbplats kan du ladda ner deras material om vardagsekonomi (illustrerat häfte i pdf-format, 24 sid). I häftet hittar du tips på hur du kan planera din ekonomi på ett bra sätt. Här får du också många bra förslag på hur du kan göra en egen budget. Ett lärarmaterial kopplat till häftet.

Spara som favorit
          

Kort genomgång (5:47 min) där gymnasieläraren Mattias Nylander berättar om olika typer av sparande och lån.

Spara som favorit
          

Genomgång där läraren Per Svenneborg informerar om en rad viktiga saker som är bra att känna till inför livet som vuxen. Här behandlas bl.a. att flytta hemmifrån, olika boendeformer, olika slags lån, att få barn, osv...

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (10:51 min) där gymnasieläraren Mattias Axelsson ger en introduktion till privatekonomi - budget, inkomster, utgifter, låna och spara.

Spara som favorit
          

Läxhjälpsfilm (3:38 min) för mellanstadiet om privatekonomi. Du har kanske redan inkomster, det vill säga pengar som du får ha hand om. Kanske har du veckopeng eller månadspeng? Kanske får du ta hand om en del av barnbidraget eller så får du lite fickpengar när du behöver?.. Materialet presenteras av Studi Sverige.

Spara som favorit
          

Unga Faktas sidor om ekonomi för unga. Här berättas om hur man sparar, konto- och bankkort, banken, egna pengar, månadspeng, flytta hemifrån och legitimation. Det är förstås viktigast att kunna något om sin egen ekonomi. Lär man sig spara på ett smart sätt och hålla reda på sina inkomster och utgifter kan man ha stor glädje av sina pengar även om det kanske inte är så mycket till en början…

Spara som favorit
          

Hallåkonsument.se handlar om konsumtion och privatekonomi. På webbplatsen finns en blandning av faktaartiklar, filmer och reportage där ungdomar själva berättar om sina erfarenheter av att vara konsument i olika situationer. Webbplatsen drivs av Konsumentverket.

Spara som favorit
          

På Sveriges Konsumenters webbplats hittar du massor av information, tips och artiklar som berör konsumtion och konsumentmakt. Sveriges Konsumenter är en partipolitiskt obunden samarbetsorganisation som verkar för konsumenternas intressen.

Spara som favorit
          

Statistiska centralbyråns (SCB) skolsatsning där du hittar massor med användbar statistik om Sverige för både elever och lärare. Statistik är ett fantastiskt verktyg för att förstå samhället, granska uttalanden och bygga argument. Statistiken presenteras visuellt och interaktivt så att det är enkelt att få en överblick över befolkningsutvecklingen i Sverige sedan 1749, lön för olika yrken och vilket parti som flest röstade på i just din kommun, med mera...

Spara som favorit
          

Utbildningsmaterial från Finansinspektionen och Kronofogden där du kan lära dig mer om din privatekonomi och boende. Webbsidan innehåller både filmklipp och faktatexter. Här berättas om boendeformer, skatter, försäkringar, budget, lån, pensioner, söka arbete och så vidare.

Spara som favorit

Relaterade ämneskategorier

Avsnittet fokuserar på privatekonomi, samhällsekonomi, internationell ekonomi och handel. Vi ska också titta närmare på nationalekonomiska teorier...

Om hur hushållens, företagens och det offentligas ekonomi hänger samman. Vi ska också titta på pengars värde, produktivitet, skatt, konjunkturer,...

Om världsekonomin och internationella handelsrelationer och hur länders och regioners ekonomier hänger samman i en globaliserad värld. Här berörs...

Här kan du läsa om hur den svenska arbetsmarknaden har vuxit fram, hur den är utformad samt hur den svenska arbetsrätten ser ut och på vilka sätt...

Om hur det svenska välfärdssystemet fungerar och om välfärdssamhällets delar och uppbyggnad. Här presenteras också föräldraförsäkringen, barn- och...

Under uppbyggnad...