M
Kategori

Privatekonomin rymmer många delar som är viktiga att känna till när man får ansvar för sin egen ekonomi. Ämnet utgör därför ett viktigt inslag i skolans undervisning.

Din privata ekonomi

I avsnittet förklaras vad som menas med privatekonomi, hushåll, inkomst, utgifter och skatt. Vi ska också titta lite på sambandet mellan arbete, inkomst och konsumtion.

Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.

Vad menas med privatekonomi?

Ordet ekonomi betyder hushållning. Privatekonomi handlar därför om att få de resurser man har som individ, familj eller hushåll att räcka till alla utgifter och andra saker som behövs eller ska göras.

I avsnittet förklaras vad som menas med privatekonomi, hushåll, inkomst, utgifter och skatt. Vi ska också titta lite på sambandet mellan arbete, inkomst och konsumtion.

Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.

Vad menas med privatekonomi?

Ordet ekonomi betyder hushållning. Privatekonomi handlar därför om att få de resurser man har som individ, familj eller hushåll att räcka till alla utgifter och andra saker som behövs eller ska göras.

ANNONS

ANNONS

Vad är ett hushåll?

Det kan vara svårt att veta skillnaden mellan en familj och ett hushåll. Enkelt uttryckt kan man säga att ett hushåll är de människor som bor tillsammans och har ansvar för varandras försörjning. Det brukar vanligtvis vara en familj, men det finns också andra sätt att leva tillsammans. Ett hushåll kan även bestå av en person.

Det ekonomiska kretsloppet

Alla aktörer i ekonomin ingår i ett ekonomiskt kretslopp. Hushållen är en viktig del av detta.

Tillsammans med företagen (inkl. den offentliga sektorn) utgör hushållen det man ibland kallar för den lilla ekonomin. I "den lilla ekonomin" rör sig pengar från hushållen till företagen i form av betalningar för varor och tjänster, och sedan tillbaka från företagen till hushållen i form av löner. Se bild >

Hur får man pengar?

I en familj eller ett hushåll finns olika sätt att få pengar. Det vanligaste sättet som ett hushåll får in pengar är genom förvärvsarbete (lönearbete). Det innebär att de vuxna i familjen går till ett jobb och får lön som betalning för arbetet som utförs.

Ungefär en tredjedel av alla i Sverige arbetar i ett stort företag, en tredjedel i ett småföretag och en tredjedel inom den offentliga sektorn.

Utöver lön så kan man också få olika sorters bidrag från samhället, till exempel bostadsbidrag, barnbidrag eller ekonomiskt bistånd (t.ex. socialbidrag) om man inte har arbete eller någon annan inkomst.

Lönerna i Sverige skiljer sig mycket åt. Chefer för stora företag kan ibland tjäna över 100 000 kr i månaden, medan den som jobbar i kassan på en affär ibland bara tjänar strax över 23 000 kr i månaden. Det som avgör hur hög lön någon får för sitt arbete beror oftast på utbildning, erfarenhet, specialkompetens (särskilda kunskaper) och om det är brist på arbetskraft inom yrket.

Skatt

Alla som lever i ett land betalar skatt. Skatt är en sorts avgift som betalas till kommunen, regionen och staten.

Skatten används av kommunen, regionen och staten till betala gemensamma kostnader som behövs för att samhället ska fungera.

Som löntagare är det viktigt att förstå skillnaden mellan bruttolön och nettolön.

Innan skatten är dragen från lönen kallas det för bruttolön och det är inkomsten före skatt. Men det är inte den lönen som hamnar på löntagarens bankkonto. Det belopp som kommer in på löntagarens bankkonto kallas för nettolön och består av summan som finns kvar efter att arbetsgivaren betalat in skatt på bruttolönen till Skatteverket. Ofta ligger skatten på omkring 30 procent av bruttolönen.

ANNONS

ANNONS

Låt oss visa med ett exempel:

Hanna tjänar 35 000 kr i månaden. Det är alltid bruttolönen som räknas som månadslön. Hon får alltså 35 000 kr i lön av sin arbetsgivare varje månad. Men hon måste också betala skatt på sin bruttolön. Skatten i kommunen där Hanna bor är 30 procent. Arbetsgivaren betalar därför in 11 500 kr av hennes bruttolön till Skatteverket. Hannas nettolön (pengarna hon får insatt på sitt lönekonto efter att skatten är avdragen) blir därmed 24 500 kr.

De pengar en familj har att röra sig med kallas disponibel inkomst och består av de vuxnas sammanlagda nettoinkomst (pengar som finns kvar efter att skatten är borträknad på all inkomst) plus eventuella bidrag som familjen får, det kan exempelvis vara barnbidrag, bostadsbidrag och så vidare.

Hushållets utgifter

Alla hushåll har olika utgifter. Vilka typer av utgifter det rör sig om bestäms nästan alltid av hur stora hushållets inkomster är. De hushåll som skaffar sig större utgifter än inkomster blir skuldsatta. Det innebär att hushållet bli skyldig pengar och måste betala av på sin skuld. I värsta fall kan ett hushåll bli så allvarligt skuldsatt att staten (i form av Kronofogdemyndigheten) måste ingripa och reda ut situationen.

Den största delen av hushållets utgifter är oftast boendet. Oavsett om man bor i villa eller hyreslägenhet (hyresrätt) så kostar det mycket pengar. Bor man i hyreslägenhet betalar man till den som äger huset, och bor man i villa så har man oftast lånat pengar av en bank. Dessa pengar måste såklart betalas tillbaka. 

Hushåll betalar också för andra saker som behövs för att livet ska fungera. Exempel på sådant är försäkringar, el, vatten, bredband, sophämtning, avgift till förskola och liknande. Dessutom måste man ha mat, kläder och kunna ta sig till och från jobb och skola. Då tillkommer kostnader för antingen bil eller kollektivtrafik. Finns det dessutom barn i hushållet tillkommer ytterligare utgifter för fritidsaktiviteter och annat som unga behöver.

LÄS MER: Samhällsekonomi

LÄS MER: Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö

LÄS MER: Privatekonomi: Inkomst, utgifter och boendeformer

LÄS MER: Arbete och boende

LÄS MER: Konsumtion och konsumentmakt

LÄS MER: Svenska skatteväsendets historia

PODCAST: Att bo i hyresrätt

PODCAST: Att bo i bostadsrätt

PODCAST: Enkla fakta om konsumenträtt

PODCAST: Fakta om skatt i Sverige

PODCAST: Arbetslöshet

PODCAST: Aktier och aktiehandel

Användbara begrepp

Bruttolön: Lönen innan skatten har dragits av. Det är t.ex. alltid bruttolönen som uppges när en person berättar hur mycket hen tjänar i månaden (har i månadslön).

Försäkring: Genom att betala för en försäkring köper man ett ekonomiskt skydd mot en viss risk, t.ex. stöld, brand, olyckor, sjukdom, arbetslöshet, o.s.v. Läs mer >

Förvärvsarbete: Lönearbete, d.v.s. arbete som utförs i utbyte mot en lön.

Inkomst: Pengar som en person får in, vanligtvis genom lönearbete.

Kollektivtrafik: Passagerartrafik som är tillgänglig för alla i samhället och som bekostas av befolkningen med skattepengar. De vanligaste formerna av kollektivtrafik är buss, spårvagn och regionaltåg.

Konsumtion: Förbrukning, användning av varor och tjänster. Konsument = den som förbrukar en vara eller tjänst. Läs mer >

Lön: Ersättning (i regel genom pengar) som betalas för utförande av arbete eller beredskap att utföra arbete (t.ex. jour).

Löntagare: Person som arbetar i utbyte mot en lön.

Nettolön: Lönen efter att skatten dragits av. De pengar som hamnar på lönekontot efter att arbetsgivaren betalat en del av bruttolönen till Skatteverket.

Offentliga sektorn: Verksamheter som bedrivs av staten, regionen eller kommunen. Den offentliga sektorn bekostas av befolkningen med skatter.

Skatt: Alla som tjänar pengar eller konsumerar varor och tjänster måste betala skatt (t.ex. löneskatt och moms) som går till gemensamma kostnader i samhället. Skattepengarna behövs för att samhället ska fungera. I Sverige betalas skatten till kommunen, regionen och staten som bestämmer vad pengarna ska användas till. Vårt samhälle är uppbyggt och styrs med hjälp av skattepengar. I kommunerna byggs och underhålls skolor, badhus, bibliotek och så vidare. Regionerna ser i regel till regionens sjukvård och kollektivtrafik, medan staten ansvarar för en stor del av samhällets sociala trygghetssystem och för alla myndigheter som behövs för att skapa trygghet och ordning för invånarna i landet. En stor del av skattepengarna går därför tillbaka till hushållen i form av löner till alla anställda inom t.ex. offentliga sektorn (statliga tjänstepersoner, poliser, sjuksköterskor, busschaufförer, kommunarbetare, lärare och så vidare).
 

ANNONS

ANNONS

Ökat ekonomiskt ansvar när man blir äldre

När man flyttar hemifrån är det extra viktigt att ha koll på ekonomin. Kraven ökar och man måste bygga upp en egen ekonomi med eget boende.

Så länge den egna privatekonomin är begränsad kräver den måttliga insatser av tid och kunskap. Vi betalar, sparar, lånar pengar och skyddar oss mot olika händelser och olyckor genom att teckna försäkringar. Vi köper till exempel kläder, skor och mat och betalar månadens räkningar via internetbanken.

Till privatekonomin hör också det ansvar som följer i rollen som konsument. De lagar som reglerar våra avtal på marknaderna rymmer både rättigheter och skyldigheter. Ämnesområdet för detta kallas konsumenträtt.

Därutöver finns också och lagar som reglerar avtal för egna boendet och när man som sambo ska dela hem och bohag med någon annan.

Många ungdomar hamnar direkt efter skolan i ett växande ekonomiskt risktagande. Det kan exempelvis röra sig om tillfälliga anställningar och varierande inkomster med tider av arbetslöshet. Andra måste ta lån för sina studier eller för att klara den första egna bostaden. Detta medför risker för den som inte fullt förstår villkoren och kan överblicka konsekvenserna. Inkomster och utgifter behöver därför planeras mer noggrant vid ett sådant tillfälle.

Det mesta kostar pengar och det brukar löna sig att jämföra hur mycket något verkligen kostar och när det ska betalas. Det gäller att lägga undan tillräckligt med pengar så att det räcker till att betala alla räkningar. Dessutom kan det vara bra att tidigt ha råd med ett eget sparande som t.ex. kan användas som en ekonomisk buffert vid oförutsedda händelser.

I samarbete med Finansinspektionen
 

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vad menas med privatekonomi?
     
  2. Förklara begreppet hushåll.
     
  3. Hur får ett hushåll in pengar?
     
  4. Vad är skillnaden mellan bruttolön och nettolön?
     
  5. Varför är det viktigt att befolkningen betalar skatt? Ge exempel på vad skattepengar används till.
     
  6. Ge exempel på några vanliga utgifter som ett hushåll har.
     
  7. Att flytta hemifrån innebär ett ökat ekonomiskt ansvar. Förklara varför.
     
  8. Förklara kortfattat varför hushållen utgör en viktig del i det ekonomiska kretsloppet.
     
  9. Vad menas med konsumenträtt?

Ta reda på:

  1. Vad menas med en budget?
     
  2. Hur många hushåll finns det:

         a) i din kommun

         b) i Sverige

Fundera på:

  1. Hur får du dina pengar? Har du någon regelbunden inkomst?
     
  2. Vilka är dina vanligaste utgifter? Har du några regelbundna utgifter?
     
  3. Har du någon form av sparande (t.ex. på bank eller i aktier/fonder)?
     

 

Litteratur:
Klas Eklund, Vår ekonomi - en introduktion till samhällsekonomi, Nordstedts akademiska förlag, 2005
Michael Parkin, Economics. (3. ed.), The Addison-Wesley Series in Economics, Addison-Wesley, 1996
https://publikationer.konsumentverket.se/privatekonomi/koll-pa-pengarna
 

FÖRFATTARE

Text: Mikael Bruér, SO-lärare, universitetsadjunkt, författare och föreläsare

Webbplats: gothiafortbildning.se
Boken SO-ämnena i blickfånget av Mikael Bruér innehåller konkreta tips på hur du kan utveckla din undervisning. Tillsammans med lektionsförslag och didaktiska reflektioner presenteras en tydlig och nytänkande modell för användningen av Lgr 11 i arbetet med de fyra SO-ämnena.. Med utgångspunkt i författarens eget förhållningssätt till SO-ämnet behandlas historik, styrdokument och bedömning.

SO-ämnena i blickfånget är i första hand inriktad mot lärare på högstadiet, men även lärare på mellanstadiet och gymnasiet kan ha nytta av boken. Den har en tydlig koppling till skolans styrdokument och är skriven för att passa alla som jobbar med SO.

 

Koppling till skolans styrdokument

Innehållet är kopplat till grundskolans kursplaner för Samhällskunskap åk 4-6, Hem- och konsumentkunskap åk 7-9, samt till gymnasiets ämnesplaner för Samhällskunskap 1a1 och Samhällskunskap 1b.

Sidan uppdaterad: 13 mars 2024
Ursprungligen publicerad: 14 oktober 2010

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Privatekonomi

Så påverkar EU dig - och därför ska du rösta

av: Sveriges Konsumenter
Gymnasiet

Varför röstar så få i EU-valet när nästan alla röstar till riksdagen? I det här lektionsmaterialet fokuserar vi på hur EU:s beslut på många olika sätt påverkar vardagen för oss alla.

+ Läs mer

Vatten på hållbar väg - fem dilemman och ett case

av: WWF
Gymnasiet

Stärk ungas kunskaper och handlingskomptens i frågor berör vårt livsviktiga vatten.

+ Läs mer

Försäkringskassans skolmaterial för gymnasiet

av: Försäkringskassan
Gymnasiet

Filmer och annat material om försäkringar för dig som är gymnasielärare i samhällskunskap.

+ Läs mer

Hållbart såklart!

av: Konsumentverket
Högstadiet

Hållbart såklart! är ett kostnadsfritt skolmaterial från Konsumentverket. Målgrupp för materialet är årskurs 7–9 men kan med fördel användas i andra årskurser.

+ Läs mer

Lektionsbanken

av: Konsumentverket
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet

Lektionsbanken är ett kostnadsfritt verktyg från Konsumentverket som riktar sig till lärare i mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet.

+ Läs mer

Koll på pengarna

av: Konsumentverket
Högstadiet, Gymnasiet, Lättläst, Nyanlända

Koll på pengarna är ett kostnadsfritt magasin som kan användas av lärare för undervisning i privatekonomi i årskurs 7-9, på gymnasiet, inom vuxenutbildning och SFI.

+ Läs mer

Artiklar om Privatekonomi

Samarbete
S
entreprenörer

Trygghet i arbetslivet för egenföretagare

av: Arena Skolinformation
2024-02-20

Den här artikeln handlar om hur du kan skapa trygghet och goda arbetsvillkor även om du inte är anställd. Den tar upp vad det kan vara bra att tänka på när du ska ta ett uppdrag, vilka verksamhetsformer som finns och hur du gör för att anställa andra.

+ Läs mer

M

Lagar och regler om lön och lönesättning

av: Staffan Kahn m.fl.
2023-01-28

Vem bestämmer din lön? Finns det minimilöner i Sverige? Vad är lönediskriminering? Det och mycket mer får du svar på i denna artikel som handlar om löner...

+ Läs mer

M

Gigekonomi - digitaliseringen av arbetsmarknaden

av: Amanda Sonesson
2022-08-16

Du kanske någon gång har hört om musiker eller band som ”tar ett gig” på en fest eller tillställning? Ordet ”gig” kommer ursprungligen från musikbranschen. Det beskriver en arbetsform där den som arbetar tar ett jobb - ett gig - i taget, istället för att ha en fast anställning. Under det senaste decenniet har det blivit allt vanligare att man pratar om just gig utan att det har med musik att göra. I takt med att en rad företag utvecklat affärsmodeller som går ut på att anlita folk på uppdragsbasis via digitala plattformar, har det blivit vanligare att prata om gigekonomi och en gigifiering av arbetsmarknaden...

+ Läs mer

S

Konsumtion och konsumentmakt

av: Konsumentverket och Sveriges Konsumenter
2014-03-02

Alla konsumerar vi, mer eller mindre, alla på vårt eget sätt utifrån våra egna tankar och värderingar. Det som skiljer oss åt är hur vi väljer att konsumera. Som konsument är du med och påverkar företagen som styr handeln...

+ Läs mer

S

Privatekonomi: Inkomst, utgifter och boendeformer

av: Jonas Ahlberg och Robert de Vries (red)
2014-02-28

Inkomster och utgifter bildar kärnan i hushållens ekonomi, där arbete bidrar till både lön och sociala förmåner. Skatter delas in i direkta och indirekta, och finansierar våra samhällstjänster och vårt välfärdssystem. När det gäller hur vi bor så varierar boendeformerna från att bo hemma, till att själv äga en villa...

+ Läs mer

Podcast om Privatekonomi

SO-rummet podcast icon
M

Vad är inflation?

av: Mattias Axelsson
2021-02-28

I veckans avsnitt förklarar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) vad inflation är och varför det blir inflation.

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
S

Aktier och aktiehandel

av: Mattias Axelsson
2021-01-31

I veckans avsnitt pratar gymnasieläraren Mattias Axelsson om aktier, aktiehandel och blankning.

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
M

Att bo i bostadsrätt

av: Mattias och Daniel
2018-03-31

Mattias har besök av en gäst - Daniel Carlenfors från Pennypodden. Tillsammans pratar de om att bo i bostadsrätt. Vad innebär det att bo i bostadsrätt? Vad är det du betalar för? Vad är fördelarna och vad är nackdelarna?

+ Läs mer

Länkar om Privatekonomi

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Sh

Ekonomi och handel

Avsnittet fokuserar på privatekonomi, samhällsekonomi, internationell ekonomi och handel. Vi ska också titta närmare på...

Sh

Samhällsekonomi

Om hur hushållens, företagens och det offentligas ekonomi hänger samman. Vi ska också titta på pengars värde,...

Sh

Internationell ekonomi och handel

Om världsekonomin och internationella handelsrelationer och hur länders och regioners ekonomier hänger samman i en...

Sh

Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö

Här kan du läsa om hur den svenska arbetsmarknaden har vuxit fram, hur den är utformad samt hur den svenska...

Sh

Svenska välfärdssamhället och välfärdsstrukturer

Avsnittet handlar om hur det svenska välfärdssystemet fungerar och om välfärdssamhällets delar och uppbyggnad. Här...

Sh

Arbete och boende

Avsnittet handlar om olika boendeformer och vad de innebär för individen samt sambanden mellan socioekonomisk bakgrund...

Ge

Produktion och konsumtion av varor och tjänster

Hur produktion, transport och konsumtion av varor och tjänster hänger nära samman med globaliseringen.

Relaterade taggar

Hi
bankir

Skatter och skatteväsen

Här kan du läsa om de svenska skatteväsendets historia fram till den tidpunkt då vi fick det...

Hi
mekanisk verkstad

Arbetsliv

Arbetet har alltid varit centralt för många människor, både som vardagsverksamhet och som livsstil...

Sh
Bild saknas

Lån och ränta

Här hittar du material med anknytning till lån och ränta i ett historiskt eller aktuellt perspektiv...

Sh
bananer

Rättvis handel

Rättvis handel är en form av etisk handel som går ut på att förbättra villkoren (arbetsmiljö,...

Sh
Konsument

Konsumentmakt

De varorna vi köper produceras ofta i andra länder än Sverige, ofta i låglöneländer där...

Sh
statistik

Samhällsstatistik

Statistik handlar om kalkyler, analyser och presentation av data och information.Resultatet...

Sh
Glödlampa

Entreprenörskap

Ordet entreprenörskap har sitt ursprung i franskans entreprendre, som betyder att börja något eller...

Sh
Streckkod och balansvåg

Konsumenträtt

Konsumenträtt är ett gemensamt namn för de lagar och skyddsregler som är till för att skydda och...