S

Globaliseringen har format en stor del av handeln och ekonomin under 1900-talet.

Ekonomi och handel 1914-1991

Glatt 1920-tal i USA och ekonomisk kris i Tyskland

Tiden efter första världskriget, under 1920-talet, ägde ett ekonomiskt uppsving rum i USA och stora delar av Europa. Men Tyskland - som straffats genom ett enormt krigsskadestånd i samband med Versaillesfreden - fick svårt att haka på det glada tjugotalet. 1923 drabbades landet istället av en djupgående inflationskris. De tyska pengarna blev till slut värdelösa. Händelsen ledde till att otaliga banker gick i konkurs och att många tyska medborgare blev ruinerade.

Den ekonomiska krisen i Tyskland öppnade vägen för nazisterna.

Glatt 1920-tal i USA och ekonomisk kris i Tyskland

Tiden efter första världskriget, under 1920-talet, ägde ett ekonomiskt uppsving rum i USA och stora delar av Europa. Men Tyskland - som straffats genom ett enormt krigsskadestånd i samband med Versaillesfreden - fick svårt att haka på det glada tjugotalet. 1923 drabbades landet istället av en djupgående inflationskris. De tyska pengarna blev till slut värdelösa. Händelsen ledde till att otaliga banker gick i konkurs och att många tyska medborgare blev ruinerade.

Den ekonomiska krisen i Tyskland öppnade vägen för nazisterna.

ANNONS

ANNONS

USA blev en ekonomisk stormakt under mellankrigstiden

I övriga Europa och USA fortsatte det glada tjugotalet. Samhället blev alltmer ett konsumtionssamhälle. Industrin gick bra. Men bäst gick det för USA som under mellankrigstiden blev en ekonomisk stormakt. Landet hade fått en enorm industriell kapacitet och producerade fler varor än något annat land i världen.

Några begrepp

Bretton Woodssystemet var ett fastkurssystem där växlingskursen för länders valutor gentemot den amerikanska dollarn fastslogs. 1945−1971 reglerade det växelkurserna för medlemsländerna i Internationella valutafonden (IMF).

Tredje världen: Ett begrepp som främst används i samma betydelse som utvecklingsländer. Begreppet myntades under kalla kriget då västvärlden var "första" och kommunistländerna "andra världen".

OECD: Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) är en internationell organisation för utbyte av idéer och erfarenheter inom områden som påverkar den ekonomiska utvecklingen mellan industriella länder med demokrati och marknadsekonomi, främst i de 35 medlemsländerna.

En stor del av det ekonomiska överskottet i USA investerades i aktier. Under 1920-talet steg därför aktiernas värde konstant på den amerikanska börsen. Värdet på aktierna mångdubblades under perioden.

Börskraschen 1929 och depressionen på 1930-talet

Det ökade intresset för aktiespekulationer ledde så småningom till att aktierna blev kraftigt övervärderade. När folk upptäckte svagheterna inom systemet, slutade de omedelbart att köpa aktier och började istället att sälja. I slutet av oktober 1929 sprack aktiebubblan efter att det uppstått panik på aktiebörsen i New York.

Grunden till börskraschen var att aktierna hade fortsatt att stiga i värde även efter att det gått sämre för industrin. Aktievärdet gick då inte längre att förena med aktiebolagens verkliga värde. Det hela slutade med att aktierna sjönk i sådan omfattning att de i stort sett blev värdelösa. Ekonomin vände genast nedåt. Det glada tjugotalet var över.

I samband med börskraschen fick bankerna som lånat ut stora summor till aktieköparna, svårigheter med att kräva tillbaks lånen. Samtidigt passade många människor på att ta ut sina besparingar från bankerna eftersom de inte längre litade på dem. Följden blev att många banker tvingades att stänga. Världsekonomin var vid det här laget så sammanlänkad att det som hände i USA fick följder även på annat håll. Det dröjde därför inte länge förrän börskrisen hade spridit sig till Europa.

Kursfallet i USA ledde till kapitalbrist i Europa med ökade räntor som följd. Därmed blev det ännu svårare för industrin. Arbetslösheten fortsatte att växa. Den ekonomiska utvecklingen var satt i en nedgående spiral. I USA och Europa kom därför 1930-talet att präglas av en omfattande lågkonjunktur och ekonomisk depression med massarbetslöshet som följd.

ANNONS

ANNONS

Bretton Woodssystemet

I juli 1944 ägde en konferens rum i den lilla staden Bretton Woods, New Hampshire, USA. Mötets deltagare bestod av representanter för 45 av de allierade länderna under andra världskriget. Konferensen handlade om monetära och finansiella frågor.

I Bretton Woods kom deltagarna överens om att bygga upp ett regelverk för att förhindra ett nytt framtida världskrig. Detta skulle ske genom att skapa ett ökat ekonomiskt samarbete och starkare ekonomiska band mellan medlemmarna eftersom alla då skulle förlora för mycket på att starta krig med någon. Enligt samma liberala tänkande var fri handel en viktig ledstjärna varför man bildade GATT - som senare blev Världshandelsorganisationen (WTO) - som skulle reglera världshandeln. Detta frihandelsavtal innebar fri tillgång till varandras marknader.

En annan ledstjärna som skapades i Bretton Woods var skapandet av fasta växelkurser och ett betalningssystem som grundades på dollarn. Man grundade därför Internationella valutafonden (IMF) som skulle se till att detta upprätthölls. IMF:s uppgift var nämligen att låna ut och balansera världsekonomin. Man hade depressionen under 1930-talet i färskt minne och ville förhindra att något sådant skulle kunna hända igen. Långsiktiga lån skulle dock Världsbanken stå för.

ytterligare en ledstjärna som skapades i Bretton Woods var att länderna skulle föra en inomstatlig välfärdspolitik för att omfördela vinster som den fria handeln mellan staterna genererade och på så vis även hålla nere den socialistiska oppositionen.

En sista ledstjärna som skapades var tanken på ett internationellt utvecklingsbistånd som skulle lindra fattigdom och främja utveckling.

IMF och Världsbanken

I Bretton Woods kom deltagarna överens om att USA skulle stå som garant för systemet genom att stoppa in grundkapitalet i de båda institutionerna. Detta gjorde USA endast under förutsättningen att inflytande i institutionerna gavs efter mängden insatt kapital. På så vis kom USA:s finansmarknader att få ett stort inflytande i IMF och Världsbanken och därmed i den nya ekonomiska världsordningen under efterkrigstiden. IMF och Världsbanken blev således totalt beroende av USA och dess finansmarknad. De kommersiella intressena styrde därför de båda institutionerna vilket har lett till att det ställts höga krav på avkastning.

Detta har gjort att fattigdom inte kunnat bekämpas på ett effektivt sätt eftersom satsningarna varit alldeles för långsiktiga med för låg avkastning. IMF och världsbankens viktigaste uppgifter har med tiden istället blivit att bekämpa inflation och underskott i bytesbalansen hos enskilda stater för att på så sätt kunna förhindra att det internationella ekonomiska systemet utsätts för fara (som t.ex. under mellankrigstiden).

ANNONS

USA bestämde den ekonomiska världsordningen efter andra världskriget

Andra världskriget innebar att Europa förlorade sin ledande ställning i världen. Efter krigsslutet infördes en ny ekonomisk världsordning som kan liknas vid ett globalt experiment. Denna nya ekonomiska världsordning kom att grunda sig på dollar. Dollar blev både nationell och internationell valuta vilket innebar att USA kom att trycka världens valuta (en ordning som gav makt). Genom att Bretton Woodssystemet kom att basera sig på dollar garanterade även USA dess värdebeständighet. Att ha dollar som både nationell och internationell valuta innebar många fördelar för USA och alla dess stora multinationella företag.

USA förbrukade mycket dollar under 1960-talet som spreds utomlands. USA tryckte bland annat upp mycket för att finansiera kriget i Korea och senare i Vietnam.

I samband med oljekrisen 1973 framgick tydligt hur beroende Europa var av olja. Pengarna (dollarna) hamnade därefter i Mellanöstern vilket tillsammans med stigande råvarupriser gav länderna i tredje världen hopp om förändring (omfördelning av resurser och en ny världsordning). Resultatet blev istället en djup lågkonjunktur i västvärlden. Därtill fanns ett stort penningöverskott i Europa som i brist på låntagare lånades ut till länderna i tredje världen till mycket förmånliga villkor. Utvecklingsländerna såg vid den här tiden ut att kunna gå en ljusare framtid tillmötes.

Många utvecklingsländer hamnade i en skuldfälla

Den nyvunna attityden blev dock kortvarig och förändrades redan under 1980-talet då räntorna höjdes igen som en följd av bland annat USA:s åtstramning av dollarflödet. Bankerna som lånat ut pengarna under 1970-talet var nu beroende av inkomster från de låntagande länderna varför hela systemet hotades av kollaps när utvecklingsländerna började få betalningssvårigheter. Den enda lösningen blev då att omförhandla fordringarna på låntagarna då det är bättre med en liten inkomst än ingen alls.

Många utvecklingsländer var därför länge beroende av stora lån vid sidan av bidragsverksamhet för att bland annat betala av gamla lån vilket gjorde att många av dessa länder hamnade i en negativ lånespiral och skuldfälla.

Regelverket som skapades i samband med Bretton Woods bidrog således till att många av jordens fattiga länder hölls kvar i den orättvisa globala arbetsfördelningen vilket gjorde att klyftorna mellan den rika och fattiga världen ökade istället för minskade vilket också fört med sig desperation och konflikter.

Världshandeln var och är ingen världshandel i den mening att den gynnar alla världens regioner och länder. Enligt ett ”beroendeperspektiv” är det istället bara vissa regioner i de fattigare länderna som ”gynnas” då rika länder och multinationella företag lägger ut lågkvalificerad produktion till låglöneländer med fördelaktig lagstiftning, vilka i sin tur bland annat levererar produkter till industrin i OECD-länderna.

EU-samarbetet

Vid sidan av FN, vars organisation är öppen för världens alla länder, så grundades i Europa efter andra världskriget också en helt europeisk organisation, den s.k. Kol- och stålgemenskapen som senare har utvecklats till Europeiska unionen (EU).

Det ursprungliga syftet med Kol- och stålgemenskapen (d.v.s. EU i dess tidigaste stadium) var - likt Bretton Woodssystemet (se ovan) - att få ett slut på krigen mellan Europas länder som gång på gång hade orsakat så mycket mänskligt lidande. På 1950-talet inledde därför en rad europeiska länder ett ekonomiskt och politiskt samarbete för att bevara freden. EU-projektet har sedan dess växt i omfattning och involverar idag nästan alla de europeiska länderna.

Ekonomisk tillväxt har präglat efterkrigstiden

Efter 1945 vann kapitalismen, välfärdsstaten och rättssamhället fotfäste, inte bara i västvärlden utan också i många tidigare europeiska kolonier.

Mellan åren 1945-1973 vände världsekonomin uppåt samtidigt som välståndet ökade hos folk. Många länder lyckades under de här åren bygga upp välfärdssystem med trygghet för alla. Den otroliga ekonomiska tillväxt och sociala omvandling som skedde under perioden har troligtvis förändrat det mänskliga samhället mer än någon annan lika kort period i mänsklighetens historia.

Decennierna efter oljekrisen 1973 drabbades den rika delen av världen av konjunktursvängningar och flera stora ekonomiska kriser. Under senare delen av 1900-talet fick därför många länder svårigheter att få skattepengarna att räcka till välfärden.

Europa förlorade sin ledande roll

Den dramatiska händelseutvecklingen under det korta 1900-talet resulterade i att Europa, efter andra världskriget, förlorade sin ledande roll som världens ekonomiska och kulturella nav. De länder som en gång riktat blickarna över världshaven mot Europa riktade dem nu åt andra håll. USA och Sovjetunionen blev de nya och enda supermakterna.

Under senare delen av 1900-talet, i samband med den ökande globaliseringen, började även de industrier som en gång startat i Europa att flytta därifrån.

Det korta 1900-talet har kanske mest av allt varit USA:s sekel. Det var en tid av uppgång och triumf för USA som under andra halvan av 1900-talet blev världens rikaste och mäktigaste stat.

LÄS MER: IMF och Världsbanken

LÄS MER: EU

LÄS MER: Efterkrigstidens huvudlinjer

LÄS MER: Internationell ekonomi och handel

Globalisering

Under tiden efter andra världskriget har världshandeln växt kraftigt och snabbare än ekonomin i stort. Exporten av varor och tjänster har ökat dramatiskt under perioden. Men handeln blev inte bara större utan såg också på många sätt helt annorlunda ut än förr. Ordet globalisering används ofta för att beskriva en process där världens länder, företag och människor knyts ihop i ett komplext nät av kommersiella aktiviteter, handel och investeringar.

Tack vare de möjligheter 1900-talets kommunikationer har skapat, uppstod under perioden helt nya handelsmönster. Produktionen fragmentiserades, det vill säga delades upp på olika platser, på ett sätt som inte gått innan. En ny internationell arbetsfördelning uppstod med syfte att effektivisera produktionen och pressa priserna.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vad hände under börskrashen 1929? Vilka blev följderna?
     
  2. Vad var Bretton Woodssystemet?
     
  3. Varför fick USA så stor makt efter Bretton Woodssystemets införande?
     
  4. Varför grundades Kol- och stålgemenskapen (föregångaren till dagens EU)?
     
  5. Vad menas med globalisering?

 

Litteratur:
Hans Abrahamsson, Det gyllene tillfället, Leopard Förlag, 2003
Erik Andersson, Globaliseringens politiska ekonomi, Studentlitteratur, 2001
Eric Hobsbawm, Ytterligheternas tidsålder – det korta 1900-talet, 1914-1991, Prisma, 1997
Klas-Göran Karlsson, Europa och världen under 1900-talet, Liber AB, 2003
Åke Holmberg, Vår världs historia, Natur och Kultur, 1990
 

Text: Robert de Vries (red.)

Sidan uppdaterad: 3 november 2019
Ursprungligen publicerad: 14 oktober 2010

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Ekonomi och handel 1914-1991

Vägen till ett bättre arbetsliv - fackföreningsrörelsens historia i Sverige och i världen

av: Union to Union
Gymnasiet

Vägen till ett bättre arbetsliv är en skrift utgiven av Union to Union om den svenska fackföreningsrörelsens historia i Sverige och i världen.

+ Läs mer

Artiklar om Ekonomi och handel 1914-1991

M

Rekordåren i Sverige under efterkrigstiden

av: Herman Lindqvist
2019-08-18

Sverige hade aldrig tidigare upplevt en sådan ekonomisk expansion och framtidstro som under rekordåren efter andra världskriget fram till oljekrisen 1973-1974. På svenska kullager rullade svensk kvalitet ut över världen. Svensktillverkade kanoner pekade mot horisonten i alla världsdelar. Svenska telefoner ställdes upp i nybyggda huvudstäder. En svensk, Dag Hammarskjöld, styrde FN. Och de flesta svenskar var övertygade om att Sverige var just det drömland som utländska massmedier skrev om, den svenska modellen...

+ Läs mer

M

Vår tids globala handelsmönster

av: Kommerskollegium
2018-10-02

Under tiden efter andra världskriget har världshandeln växt kraftigt och fortare än ekonomin i stort. Exporten av varor och tjänster har ökat dramatiskt under perioden. Världsekonomin är alltså mycket mer beroende av handel idag än för bara några årtionden sen. Men handeln är inte bara större utan ser också på många sätt helt annorlunda ut än förr...

+ Läs mer

S

Svensk ekonomi och handel från 1800-talet fram till idag

av: Ekonomifakta
2017-03-21

Låt oss för en kort stund resa bakåt i tiden till det sena 1860-talets Sverige. Ungefär tre av fyra jobb fanns inom jordbruket. Den svenska ekonomin var nästan helt beroende av vädrets makter, vilket också visade sig under den svåra ekonomiska krisen 1867-1868 då dåliga väderförhållanden ledde till uteblivna skördar och massvält...

+ Läs mer

S

Europeiska unionens historia

av: Johnny Poetzsch och Robert de Vries (red.)
2017-02-16

Efter andra världskriget skapades flera olika samarbetsformer och organisationer mellan de europeiska länderna. Anledningen till ländernas vilja att samarbeta var 1900-talets stora krig som hade fått förödande konsekvenser för Europas och världens folk. Nu ville ländernas ledare undvika att nya krig uppstod...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Det svarta guldet - oljans historia, del 2: Oljan under 1900-talet

av: Mattias Axelsson
2017-01-15

Även om kolet var den energikälla som drev industrialiseringen framåt, var det oljan som gjorde det möjligt att under 1900-talet att omvandla förindustriella jordbrukssamhällen till moderna industriländer. Olja står idag för cirka en tredjedel av världens energitillförsel och är därmed det dominerande energislaget, samtidigt som allt fler inser att fortsatt användning av olja och andra fossila bränslen är ohållbart...

+ Läs mer

Podcast om Ekonomi och handel 1914-1991

SO-rummet podcast icon
S

Den svenska finanskrisen på 1990-talet

av: Juia, Mattias och Kristoffer
2017-05-02

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om 90-talskrisen. Här redogörs för orsakerna till den och konskevenser av den.

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
M

Oljekrisen 1973

av: Juia, Mattias och Kristoffer
2017-04-18

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om oljekrisen 1973 - orsakerna till den och konskevenser av den.

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
S

Arbetsmarknaden i Sverige

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-03-07

Mattias, Julia och Kristoffer går igenom hur den svenska arbetsmarknaden fungerar. Vi pratar om kollektivavtal och lagar.

+ Läs mer

Länkar om Ekonomi och handel 1914-1991

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Ekonomi och handel på medeltiden

Ekonomi och handel i Europa och världen på medeltiden (500-1500).

Ekonomi och handel 1500-1776

Ekonomi och handel i Europa och världen under den nya tiden.

Ekonomi och handel 1776-1914

Ekonomi och handel i Europa och världen under det långa 1800-talet. Kapitalismen växer sig stark.

Det korta 1900-talet

Världskrigens och kalla krigets tid (1914-1991). 1900-talet präglades av stora internationella konflikter, styrda av...

Sverige under 1900-talet

Under 1900-talets början demokratiserades Sverige samtidigt som landets ekonomi blev allt bättre. Vid mitten av 1900-...

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1914-1991

Under 1900-talet förändrade vetenskapen, tekniken och kommunikationerna världen.

Ekonomisk historia

Ekonomisk historia om nationalekonomi, handel och berömda företag genom historien.

Ekonomi och handel

Avsnittet fokuserar på privatekonomi, samhällsekonomi, internationell ekonomi och handel. Vi ska också titta närmare på...

Efterkrigstidens huvudlinjer

Efterkrigstidens huvudlinjer och viktiga händelser (1945-1991). Efterkrigstiden var en period av stora politiska...

Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö

Här kan du läsa om hur den svenska arbetsmarknaden har vuxit fram, hur den är utformad samt hur den svenska...

Svenska välfärdssamhället och välfärdsstrukturer

Avsnittet handlar om hur det svenska välfärdssystemet fungerar och om välfärdssamhällets delar och uppbyggnad. Här...

Nationalekonomiska teorier

Nationalekonomiska teorier om självhushållning, penningekonomi, merkantilism, ekonomisk liberalism, marxism,...

Jordens resurser och handelsmönster

Om människans behov av naturresurser och hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid.

Naturresurser och dess fördelning

Om olika typer av naturresurser och vilka konsekvenser användningen av dessa får för människor och miljö runt om i...

Produktion och konsumtion av varor och tjänster

Hur produktion, transport och konsumtion av varor och tjänster hänger nära samman med globaliseringen.

Relaterade taggar

SO-rummet tag typ

Skatter och skatteväsen

Här hittar du material som handlar om skatter och olika former av skatteväsen förr och idag.

Betalningsmedel

Betalningsmedel eller pengar har funnits länge. Det krävde inga tekniska genombrott, utan var en...

Industrialism

Industrialisering eller industrialism kännetecknas av fabriker, maskiner och masstillverkning....

EU:s historia

1951 bildades den s.k. Kol- och stålgemenskapen mellan staterna: Västtyskland, Frankrike, Italien,...

Den stora depressionen

Den stora depressionen är en benämning för den ekonomiska kris som drabbade USA efter börskraschen...

IMF och Världsbanken

Internationella valutafonden (IMF) och Världsbanken är två internationella organ i nära samarbete...

WTO

Världshandelsorganisationen (WTO) i Genève är en internationell organisation som arbetar med...

EU

Europeiska unionen (EU) är unik som internationell organisation. Det samarbete som sex länder...

SO-rummet tag typ

Svensk ekonomi och handel

Här hittar du material som handlar om svensk samhällsekonomi och handel.

Marshallplanen

Marshallplanen utformades under sommaren 1947 av USA:s utrikesminister George Marshall (i president...

Konjunkturer

Konjunktur är ett begrepp som syftar på det rådande ekonomiska tillståndet i en ekonomi. En...

Ekonomiska system

Statens ekonomi handlar först och främst om vilket ekonomiskt system som används. Det finns två...

Den svenska modellen

Det svenska folkhemmet och den svenska modellen hänger ihop men är inte synonyma. Man kan säga att...