S

Kategori

Del av en eurosedel som visar en karta över Europa.

Globaliseringen har format en stor del av handeln och ekonomin under 1900-talet.

Ekonomi och handel 1914-1991

Lästid 13 minuter

Glatt 1920-tal i USA och ekonomisk kris i Tyskland

Tiden efter första världskriget, under 1920-talet, ägde ett ekonomiskt uppsving rum i USA och stora delar av Europa. Men Tyskland - som straffats genom ett enormt krigsskadestånd i samband med Versaillesfreden - fick svårt att haka på det glada tjugotalet. 1923 drabbades landet istället av en djupgående inflationskris. De tyska pengarna blev till slut värdelösa. Händelsen ledde till att otaliga banker gick i konkurs och att många tyska medborgare blev ruinerade.

Glatt 1920-tal i USA och ekonomisk kris i Tyskland

Tiden efter första världskriget, under 1920-talet, ägde ett ekonomiskt uppsving rum i USA och stora delar av Europa. Men Tyskland - som straffats genom ett enormt krigsskadestånd i samband med Versaillesfreden - fick svårt att haka på det glada tjugotalet. 1923 drabbades landet istället av en djupgående inflationskris. De tyska pengarna blev till slut värdelösa. Händelsen ledde till att otaliga banker gick i konkurs och att många tyska medborgare blev ruinerade.

ANNONS

Den ekonomiska krisen i Tyskland öppnade vägen för nazisterna.

USA blev en ekonomisk stormakt under mellankrigstiden

I övriga Europa och USA fortsatte det glada tjugotalet. Samhället blev alltmer ett konsumtionssamhälle. Industrin gick bra. Men bäst gick det för USA som under mellankrigstiden blev en ekonomisk stormakt. Landet hade fått en enorm industriell kapacitet och producerade fler varor än något annat land i världen.

En stor del av det ekonomiska överskottet i USA investerades i aktier. Under 1920-talet steg därför aktiernas värde konstant på den amerikanska börsen. Värdet på aktierna mångdubblades under perioden.

Börskraschen 1929 och depressionen på 1930-talet

Det ökade intresset för aktiespekulationer ledde så småningom till att aktierna blev kraftigt övervärderade. När folk upptäckte svagheterna inom systemet, slutade de omedelbart att köpa aktier och började istället att sälja. I slutet av oktober 1929 sprack aktiebubblan efter att det uppstått panik på aktiebörsen i New York.

Grunden till börskraschen var att aktierna hade fortsatt att stiga i värde även efter att det gått sämre för industrin. Aktievärdet gick då inte längre att förena med aktiebolagens verkliga värde. Det hela slutade med att aktierna sjönk i sådan omfattning att de i stort sett blev värdelösa. Ekonomin vände genast nedåt. Det glada tjugotalet var över.

I samband med börskraschen fick bankerna som lånat ut stora summor till aktieköparna, svårigheter med att kräva tillbaks lånen. Samtidigt passade många människor på att ta ut sina besparingar från bankerna eftersom de inte längre litade på dem. Följden blev att många banker tvingades att stänga. Världsekonomin var vid det här laget så sammanlänkad att det som hände i USA fick följder även på annat håll. Det dröjde därför inte länge förrän börskrisen hade spridit sig till Europa.

Kursfallet i USA ledde till kapitalbrist i Europa med ökade räntor som följd. Därmed blev det ännu svårare för industrin. Arbetslösheten fortsatte att växa. Den ekonomiska utvecklingen var satt i en nedgående spiral. I USA och Europa kom därför 1930-talet att präglas av en omfattande lågkonjunktur och ekonomisk depression med massarbetslöshet som följd.

Bretton Woodssystemet

I juli 1944 ägde en konferens rum i den lilla staden Bretton Woods, New Hampshire, USA. Mötets deltagare bestod av representanter för 45 av de allierade länderna under andra världskriget. Konferensen handlade om monetära och finansiella frågor.

ANNONS

I Bretton Woods kom deltagarna överens om att bygga upp ett regelverk för att förhindra ett nytt framtida världskrig. Detta skulle ske genom att skapa ett ökat ekonomiskt samarbete och starkare ekonomiska band mellan medlemmarna eftersom alla då skulle förlora för mycket på att starta krig med någon. Enligt samma liberala tänkande var fri handel en viktig ledstjärna varför man bildade GATT - som senare blev Världshandelsorganisationen (WTO) - som skulle reglera världshandeln. Detta frihandelsavtal innebar fri tillgång till varandras marknader.

En annan ledstjärna som skapades i Bretton Woods var skapandet av fasta växelkurser och ett betalningssystem som grundades på dollarn. Man grundade därför Internationella valutafonden (IMF) som skulle se till att detta upprätthölls. IMF:s uppgift var nämligen att låna ut och balansera världsekonomin. Man hade depressionen under 1930-talet i färskt minne och ville förhindra att något sådant skulle kunna hända igen. Långsiktiga lån skulle dock Världsbanken stå för.

ytterligare en ledstjärna som skapades i Bretton Woods var att länderna skulle föra en inomstatlig välfärdspolitik för att omfördela vinster som den fria handeln mellan staterna genererade och på så vis även hålla nere den socialistiska oppositionen.

En sista ledstjärna som skapades var tanken på ett internationellt utvecklingsbistånd som skulle lindra fattigdom och främja utveckling.

IMF och Världsbanken

I Bretton Woods kom deltagarna överens om att USA skulle stå som garant för systemet genom att stoppa in grundkapitalet i de båda institutionerna. Detta gjorde USA endast under förutsättningen att inflytande i institutionerna gavs efter mängden insatt kapital. På så vis kom USA:s finansmarknader att få ett stort inflytande i IMF och Världsbanken och därmed i den nya ekonomiska världsordningen under efterkrigstiden. IMF och Världsbanken blev således totalt beroende av USA och dess finansmarknad. De kommersiella intressena styrde därför de båda institutionerna vilket har lett till att det ställts höga krav på avkastning.

Detta har gjort att fattigdom inte kunnat bekämpas på ett effektivt sätt eftersom satsningarna varit alldeles för långsiktiga med för låg avkastning. IMF och världsbankens viktigaste uppgifter har med tiden istället blivit att bekämpa inflation och underskott i bytesbalansen hos enskilda stater för att på så sätt kunna förhindra att det internationella ekonomiska systemet utsätts för fara (som t.ex. under mellankrigstiden).

USA bestämde den ekonomiska världsordningen efter andra världskriget

Andra världskriget innebar att Europa förlorade sin ledande ställning i världen. Efter krigsslutet infördes en ny ekonomisk världsordning som kan liknas vid ett globalt experiment. Denna nya ekonomiska världsordning kom att grunda sig på dollar. Dollar blev både nationell och internationell valuta vilket innebar att USA kom att trycka världens valuta (en ordning som gav makt). Genom att Bretton Woodssystemet kom att basera sig på dollar garanterade även USA dess värdebeständighet. Att ha dollar som både nationell och internationell valuta innebar många fördelar för USA och alla dess stora multinationella företag.

USA förbrukade mycket dollar under 1960-talet som spreds utomlands. USA tryckte bland annat upp mycket för att finansiera kriget i Korea och senare i Vietnam.

I samband med oljekrisen 1973 framgick tydligt hur beroende Europa var av olja. Pengarna (dollarna) hamnade därefter i Mellanöstern vilket tillsammans med stigande råvarupriser gav länderna i tredje världen hopp om förändring (omfördelning av resurser och en ny världsordning). Resultatet blev istället en djup lågkonjunktur i västvärlden. Därtill fanns ett stort penningöverskott i Europa som i brist på låntagare lånades ut till länderna i tredje världen till mycket förmånliga villkor. Utvecklingsländerna såg vid den här tiden ut att kunna gå en ljusare framtid tillmötes.

ANNONS

Många utvecklingsländer hamnade i en skuldfälla

Den nyvunna attityden blev dock kortvarig och förändrades redan under 1980-talet då räntorna höjdes igen som en följd av bland annat USA:s åtstramning av dollarflödet. Bankerna som lånat ut pengarna under 1970-talet var nu beroende av inkomster från de låntagande länderna varför hela systemet hotades av kollaps när utvecklingsländerna började få betalningssvårigheter. Den enda lösningen blev då att omförhandla fordringarna på låntagarna då det är bättre med en liten inkomst än ingen alls.

Många utvecklingsländer var därför länge beroende av stora lån vid sidan av bidragsverksamhet för att bland annat betala av gamla lån vilket gjorde att många av dessa länder hamnade i en negativ lånespiral och skuldfälla.

Regelverket som skapades i samband med Bretton Woods bidrog således till att många av jordens fattiga länder hölls kvar i den orättvisa globala arbetsfördelningen vilket gjorde att klyftorna mellan den rika och fattiga världen ökade istället för minskade vilket också fört med sig desperation och konflikter.

Världshandeln var och är ingen världshandel i den mening att den gynnar alla världens regioner och länder. Enligt ett ”beroendeperspektiv” är det istället bara vissa regioner i de fattigare länderna som ”gynnas” då rika länder och multinationella företag lägger ut lågkvalificerad produktion till låglöneländer med fördelaktig lagstiftning, vilka i sin tur bland annat levererar produkter till industrin i OECD-länderna.

EU-samarbetet

Vid sidan av FN, vars organisation är öppen för världens alla länder, så grundades i Europa efter andra världskriget också en helt europeisk organisation, den s.k. Kol- och stålgemenskapen som senare har utvecklats till Europeiska unionen (EU).

Det ursprungliga syftet med Kol- och stålgemenskapen (d.v.s. EU i dess tidigaste stadium) var - likt Bretton Woodssystemet (se ovan) - att få ett slut på krigen mellan Europas länder som gång på gång hade orsakat så mycket mänskligt lidande. På 1950-talet inledde därför en rad europeiska länder ett ekonomiskt och politiskt samarbete för att bevara freden. EU-projektet har sedan dess växt i omfattning och involverar idag nästan alla de europeiska länderna.

Ekonomisk tillväxt har präglat efterkrigstiden

Efter 1945 vann kapitalismen, välfärdsstaten och rättssamhället fotfäste, inte bara i västvärlden utan också i många tidigare europeiska kolonier.

Mellan åren 1945-1973 vände världsekonomin uppåt samtidigt som välståndet ökade hos folk. Många länder lyckades under de här åren bygga upp välfärdssystem med trygghet för alla. Den otroliga ekonomiska tillväxt och sociala omvandling som skedde under perioden har troligtvis förändrat det mänskliga samhället mer än någon annan lika kort period i mänsklighetens historia.

Decennierna efter oljekrisen 1973 drabbades den rika delen av världen av konjunktursvängningar och flera stora ekonomiska kriser. Under senare delen av 1900-talet fick därför många länder svårigheter att få skattepengarna att räcka till välfärden.

Globalisering

Under tiden efter andra världskriget har världshandeln växt kraftigt och snabbare än ekonomin i stort. Exporten av varor och tjänster har ökat dramatiskt under perioden. Men handeln blev inte bara större utan såg också på många sätt helt annorlunda ut än förr. Ordet globalisering används ofta för att beskriva en process där världens länder, företag och människor knyts ihop i ett komplext nät av kommersiella aktiviteter, handel och investeringar.

Tack vare de möjligheter 1900-talets kommunikationer har skapat, uppstod under perioden helt nya handelsmönster. Produktionen fragmentiserades, det vill säga delades upp på olika platser, på ett sätt som inte gått innan. En ny internationell arbetsfördelning uppstod med syfte att effektivisera produktionen och pressa priserna.

Europa förlorade sin ledande roll

Den dramatiska händelseutvecklingen under det korta 1900-talet resulterade i att Europa, efter andra världskriget, förlorade sin ledande roll som världens ekonomiska och kulturella nav. De länder som en gång riktat blickarna över världshaven mot Europa riktade dem nu åt andra håll. USA och Sovjetunionen blev de nya och enda supermakterna.

Under senare delen av 1900-talet, i samband med den ökande globaliseringen, började även de industrier som en gång startat i Europa att flytta därifrån.

Det korta 1900-talet har kanske mest av allt varit USA:s sekel. Det var en tid av uppgång och triumf för USA som under andra halvan av 1900-talet blev världens rikaste och mäktigaste stat.

Ord och begrepp

Aktiebubbla: När aktier stiger snabbt i pris utan att företagen egentligen är värda så mycket. Till slut spricker bubblan och aktierna blir snabbt mycket mindre värda.

Avkastning: Den vinst man får på en investering, till exempel när man tjänar pengar på aktier eller räntor.

Bretton Woodssystemet: Ett internationellt ekonomiskt avtal från 1944 som skulle skapa stabila valutakurser och främja fri handel. Det var alltså ett valutamässigt fastkurssystem där växlingskursen för länders valutor gentemot den amerikanska dollarn fastslogs. 1945−1971 reglerade det växelkurserna för medlemsländerna i Internationella valutafonden (IMF).

Depression (ekonomisk): En mycket allvarlig och långvarig lågkonjunktur med massarbetslöshet och ekonomisk kris.

Globalisering: En utveckling där världens länder och företag blir mer sammankopplade genom handel, teknik och kommunikationer.

IMF (Internationella valutafonden): En organisation som hjälper länder i ekonomisk kris med lån och rådgivning för att stabilisera världsekonomin.

Kapitalism: Ett ekonomiskt system där företag och tillgångar ägs av privatpersoner och där marknaden styr priser och produktion (genom principen tillgång och efterfrågan).

Konjunktur: Det ekonomiska läget i ett land - kan vara uppgång (högkonjunktur) eller nedgång (lågkonjunktur).

Lågkonjunktur: En period när samhällsekonomin går dåligt, företag tjänar mindre pengar och många blir arbetslösa. Motsatsen är högkonjunktur.

Multinationella företag: Stora företag som finns i flera länder och ofta har fabriker och kontor över hela världen.

OECD: Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) är en internationell organisation för utbyte av idéer och erfarenheter inom områden som påverkar den ekonomiska utvecklingen mellan industriella länder med demokrati och marknadsekonomi, främst i de 35 medlemsländerna.

Skuldfälla: När ett land (eller person) har så mycket skulder att det måste ta nya lån för att kunna betala gamla lån.

Tredje världen: Ett begrepp som främst används i samma betydelse som utvecklingsländer. Begreppet myntades under kalla kriget då västvärlden var "första" och kommunistländerna "andra världen".

Valuta: Ett lands pengar, till exempel svenska kronor eller amerikanska dollar.

Välfärdspolitik: Politik som handlar om att förbättra människors levnadsstandard, till exempel genom bra sjukvård, skola och pensioner.

Välfärdssystem: Ett system som hjälper invånarna med trygghet genom t.ex. bidrag, sjukvård, utbildning och pension.

Världsbanken: En internationell bank som ger lån till länder för att hjälpa dem utveckla sina samhällen.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Vad hände under börskrashen 1929? Vilka blev följderna?
Vad var Bretton Woodssystemet?
Varför fick USA så stor makt efter Bretton Woodssystemets införande?
Varför grundades Kol- och stålgemenskapen (föregångaren till dagens EU)?
Vad menas med globalisering?

S LÄS MER: IMF och Världsbanken

S LÄS MER: EU

S LÄS MER: Efterkrigstidens huvudlinjer

S LÄS MER: Internationell ekonomi och handel

S PODCAST: Ekonomiska teorier

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.

Litteratur:
Hans Abrahamsson, Det gyllene tillfället, Leopard Förlag, 2003
Erik Andersson, Globaliseringens politiska ekonomi, Studentlitteratur, 2001
Eric Hobsbawm, Ytterligheternas tidsålder – det korta 1900-talet, 1914-1991, Prisma, 1997
Klas-Göran Karlsson, Europa och världen under 1900-talet, Liber AB, 2003
Åke Holmberg, Vår världs historia, Natur och Kultur, 1990

FÖRFATTARE

Text: Robert de Vries (red.)

Sidan uppdaterad: 8 augusti 2025

Ursprungligen publicerad: 14 oktober 2010

Spara som favorit

ANNONS

Artiklar om Ekonomi och handel 1914-1991

L

EU bildades för att förhindra nya krig i Europa

av: Bengt Fredrikson

2024-01-25

Lästid 3 minuter

När andra världskriget tog slut år 1945 hade miljontals människor dött. Städer i många länder var förstörda. Kriget var en mardröm som ingen ville vara med om en gång till. Folket ville ha fred. Alla hade sagt samma sak efter det första världskriget. Ändå hade det blivit ett nytt krig. Att vilja ha fred räckte inte. Länderna behövde samarbeta...

+ Läs mer

M

Jeans - en framgångsrik historia

av: Lars Hildingson

2022-09-29

Lästid 12 minuter

Jeansmodet överskrider kön, ålder och klass. Byxorna har en tidlös design och har numera blivit en självklar del av vår vardag. Men det är inte många av oss som kan berätta om jeansens historia. I den här artikeln kan du bland annat läsa om den tyske immigranten Levi Strauss som kom till USA i mitten av 1800-talet och så småningom grundade ett företag som sålde jeanstyg. När han sedan fick i uppdrag av ett gruvbolag att skapa arbetskläder som var slitstarka och tålde hårt arbete, kom tillverkningen av jeans igång. Till en början i form av jeansoveraller, och ett par decennier senare i form av byxor. Företaget började sälja jeansbyxor på 1890-talet. Produktionen av jeans ökade till big business genom Levi Strauss ledarskap. Han var en mycket rik man när han dog 1902. Hans släktingar tog över Levi Strauss & Co, som blev världens största tillverkare av byxor...

+ Läs mer

S

Kreugerkraschens myter och offer

av: Torbjörn Nilsson

2022-09-10

Lästid 15 minuter

Omdömena om den man som hittades död i sin säng i Paris den 12 mars 1932 har skiftat. Var han en simpel bedragare och äventyrare eller en lysande finansfurste, en man som hade skänkt Sverige en ny storhetstid? Oavsett hur mannen, Ivar Kreuger, värderas står det klart att han byggde upp ett jättelikt internationellt företagsimperium och att hans död för egen hand fick stora konsekvenser för det svenska näringslivet och flera av dess ledande män...

+ Läs mer

M

Industriella revolutionens betydelse för produktion och hantering av mat

av: Kaj Hildingson

2022-04-26

Lästid 20 minuter

När människan lärde sig odla jorden började hon förändra den för första gången. När den industriella revolutionen tog fart i Storbritannien i mitten av 1700-talet, började människan förändra jorden för andra gången. Städerna växte som aldrig förr, fabriker och andra industrier grundades. Den industriella revolutionen ändrade efter hand både sättet att äta och sättet att producera mat. Eftersom alltfler flyttade in till städerna för att arbeta i de nya fabrikerna, växte stadsbefolkningen snabbt. Alltmer mat behövde föras in till städerna. Den skulle dessutom vara billig. Det fanns också en växande medelklass som hade pengar och gärna ville smaka på exotiska rätter från olika delar av världen...

+ Läs mer

M

Maten förr: Handelsboden och dess varor

av: Jane Fredlund

2022-03-06

Lästid 9 minuter

Ett nostalgiskt skimmer vilar över den gamla handelsboden med personlig betjäning, ett spännande virrvarr av varor och en doftsymfoni av salt sill, fläsk, kryddor, tjära, kamfer och fotogen. Men hur många har idag erfarenhet av en riktig gammal handelsbod eller lanthandel? De har rationaliserats bort till förmån för mera rationella, men kanske mindre hemtrevliga snabbköp och stormarknader. De flesta nutidsmänniskor skulle antagligen förgås av otålighet i väntan på sin tur i den gamla handelsboden...

+ Läs mer

L

Modets makt

av: Kaj Hildingson

2022-01-31

Lästid 12 minuter

När en partiledare avgår eller ett rockband splittras, visar medierna ibland en tillbakablick. 10-15 år gamla bilder rullar fram i rutan. Ofta tänker man då inte så mycket på vad folk säger, utan hur konstiga de ser ut. Kläder, frisyrer och glasögon är helt annorlunda mot vad vi är vana vid. Vi tycker att det är underligt att folk kunde spöka ut sig så för 10-15 år sedan. Men det är ännu underligare att många då tyckte att det var helt normalt och ibland klädde sig likadant själva...

+ Läs mer

Podcast om Ekonomi och handel 1914-1991

S

Den svenska finanskrisen på 1990-talet

av: Juia, Mattias och Kristoffer

2017-05-02

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om 90-talskrisen. Här redogörs för orsakerna till den och konskevenser av den.

+ Läs mer

M

Oljekrisen 1973

av: Juia, Mattias och Kristoffer

2017-04-18

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om oljekrisen 1973 - orsakerna till den och konskevenser av den.

+ Läs mer

S

Arbetsmarknaden i Sverige

av: Julia, Kristoffer och Mattias

2017-03-07

Mattias, Julia och Kristoffer går igenom hur den svenska arbetsmarknaden fungerar. Vi pratar om kollektivavtal och lagar.

+ Läs mer

Länkar om Ekonomi och handel 1914-1991

Sortera efter:

Taggar (taxonomy_vocabulary_6)

1:27

Förklarat på 90 sekunder | Börskraschen 1929

Animerad genomgång (1:27 min) på engelska via YouTubekanalen History Vids som här ger en kort sammanfattning (förenklad) av börskraschen 1929.

Kategorier:

Mellankrigstiden

Ekonomi och handel 1914-1991

Taggar:

Finanskriser och börskrascher

Börskraschen 1929

Dokumentär och film

Engelskspråkiga filmer

Spara som favorit

19:47

Sveriges moderna ekonomiska historia förklarad

Avsnitt (19:47 min) från UR:s programserie Samhällskunskap förklarad där du kan lära dig mer om Sveriges moderna ekonomiska historia. Vi förklarar Sveriges moderna ekonomiska historia - en resa med allt från kompromisser och kriser till envisa politiker och valutaspekulationer. Från slutet av 1800-talet ända fram till 1970-talet har Sverige en enorm ekonomisk utveckling, landet går från fattigt jordbruksland till välmående industristat. Men efter år av framgång kommer allt att förändras under några händelserika decennier i slutet av 1900-talet.

Om serien Samhällskunskap förklarad: I kärnfulla avsnitt, som aldrig är längre än 20 minuter, förklaras allt från grunderna i svensk politik och internationella relationer till samhällets uppbyggnad och demokratiska nivåer. Innehållet är avstämt med verksamma lärare och utbudet fylls på löpande.

Kategorier:

Sverige under 1900-talet

Ekonomi och handel 1914-1991

Taggar:

Saltsjöbadsavtalet

Dokumentär och film

Oljekrisen 1973

Spara som favorit

9:03

Oljekrisen 1973 förklarad med kartor

Kort genomgång (9:03 min) på engelska av History on Maps som i den här videon går igenom oljekrisen 1973.

Kategorier:

Ekonomi och handel 1914-1991

Taggar:

Oljekrisen 1973

Dokumentär och film

Engelskspråkiga filmer

Spara som favorit

ANNONS

7:20

History Skills | Den stora depressionen

Genomgång (7:20 min) på engelska via YouTubekanalen History Skills som här berättar om den stora depressionen i USA, dess orsaker, viktiga händelser och följder.

Kategorier:

Mellankrigstiden

Ekonomi och handel 1914-1991

USA:s historia

Taggar:

Den stora depressionen

Dokumentär och film

Engelskspråkiga filmer

Spara som favorit

3:26

Snabbkoll på demokrati och välfärd

Avsnitt (3:26 min) från UR:s programserie Snabbkoll på historien där du kan lära dig mer om demokrati och välfärd (för åk 7-9). Özz Nûjen berättar om hur Sveriges syn på demokrati och välfärd har förändrats från det vi fick allmän och lika rösträtt fram tills idag.

Kategorier:

Sverige under 1900-talet

Ekonomi och handel 1914-1991

Svenska välfärdssamhället och välfärdsstrukturer

Taggar:

Dokumentär och film

Folkhemmet

Spara som favorit

14:17

Från industrisamhälle till tjänstesamhälle

Läxhjälpsfilm (14:17 min) där SO-läraren Lena Tegström redogör för samhällsförändringar i form av övergången från industrisamhälle till tjänstesamhälle.

Kategorier:

Ekonomi och handel 1914-1991

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1914-1991

Taggar:

Industrialism

Teknikhistoria

Spara som favorit

Kortfattat om börskraschen 1929

Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om börskraschen 1929. Aktiehandeln i USA hade under 20-talets senare del alltmer präglats av ohejdad spekulation. Räntorna var låga och det fanns gott om pengar i bankerna. Aktiemäklare hade satt i system att låta folk köpa på kredit, vilket alltför många glatt använt sig av...

Kategorier:

Mellankrigstiden

Ekonomi och handel 1914-1991

Taggar:

Finanskriser och börskrascher

Börskraschen 1929

Spara som favorit

Riksarkivets digitala arkiv : Skatter

I Riksarkivets digitala arkiv hittar du originalhandlingar (primära källor) i form av listor, statistik, register, redogörelser och så vidare om skatter. Sedan mitten av 1500-talet har vi en rik dokumentation av olika skatter som inbetalats till staten. Dessa användes framförallt till kungens underhåll och de krig som landet deltog i. Fogdar placerades ute i landet för att administrera och driva in skatterna. Dessa arkiv berättar folkets historia, du får insikt i våra förfäders ekonomi, hälsa, tillgångar och vanor, t.ex. alkohol- och tobaksbruk. Från att skatterna under 1500-talet i huvudsak gällde jord och säd uppstod nya behov och efterhand tillkom en mängd olika skatter till bl.a. kommun och landsting.

Se även Riksarkivets skolingång "Möt källorna - historia i original"

Och här är en lärarhandledning till "Möt källorna"

Kategorier:

Vasatidens Sverige

Stormaktstidens Sverige

Frihetstidens Sverige

Ekonomi och handel 1500-1776

Gustavianska tidens Sverige

Sverige under 1800-talet

Ekonomi och handel 1776-1914

Sverige under 1900-talet

Ekonomi och handel 1914-1991

Sveriges historia

Historiska arkiv, kartor och statistik

Taggar:

Skatter och skatteväsen

Samhällsstatistik

Källvärdering och källkritik

Historiskt källmaterial

Spara som favorit

Riksarkivets digitala arkiv : Närings- och yrkesliv

I Riksarkivets digitala arkiv hittar du historiska originalhandlingar (primära källor) i form av listor, statistik, register, redogörelser, brevsamlingar och så vidare om närings- och yrkesliv.

Se även Riksarkivets skolingång "Möt källorna - historia i original"

Och här är en lärarhandledning till "Möt källorna"

Kategorier:

Ekonomi och handel 1776-1914

Ekonomi och handel 1914-1991

Historiska arkiv, kartor och statistik

Taggar:

Samhällsstatistik

Historiskt källmaterial

Spara som favorit

The New Deal

Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om The New Deal. The New Deal, den nya given, var de ekonomiska program som under tidigt 1930-tal i USA tacklade den djupa ekonomiska kris som landet befann sig i. Programmen initierades under presidenten Franklin D. Roosevelts styre...

Kategorier:

Mellankrigstiden

Ekonomi och handel 1914-1991

USA:s historia

Taggar:

Den stora depressionen

Börskraschen 1929

Franklin D Roosevelt

Konjunkturer

Spara som favorit

Bretton Woods-systemet satte fart på efterkrigstidens handel

Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa kortfattat om Bretton Woods-systemet. En av de viktigaste orsakerna till att den internationella frihandeln fick ett kraftigt genomslag under efterkrigstiden var definitivt den så kallade Bretton Woods-överenskommelsen, som antogs 1944 och som fick sitt namn efter den lilla stad i USA där konferensen hölls och avtalet undertecknades...

LÄS ÄVEN: Bretton Woods-systemets kollaps

Kategorier:

Efterkrigstidens huvudlinjer

Ekonomi och handel 1914-1991

Internationell ekonomi och handel

Taggar:

Spara som favorit

När varuhuset kom till staden

Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om det nya sättet att handla i samband med varuhusens etablering i storstäderna i början av 1900-talet. Nöje eller nytta? Var varuhuset verkligen ett så tidsbesparande och därför rationellt ställe att handla på? Eller var det en sagovärld – såsom det beskrevs i samtida tidningsartiklar och skönlitteratur – där man mållöst vandrade runt?

Kategorier:

Ekonomi och handel 1914-1991

Taggar:

Spara som favorit

Efterkrigstidens svenska bilindustri

Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om den svenska bilindustrin under efterkrigstiden. Sverige var ett kapitel för sig i den västeuropeiska bilindustrins framgångssaga under efterkrigsdecennierna, då landet hade en anmärkningsvärd bilproduktion för att vara ett så litet land. De två svenska bilföretagen – Volvo och Saab – var på många sätt intimt förknippade med den samtida idealbilden av folkhemmet och byggandet av det svenska välfärdssamhället...

Kategorier:

Ekonomi och handel 1914-1991

Taggar:

Bilens historia

Industrialism

Spara som favorit

Handelns inverkan på stadens utveckling

Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om samverkan mellan handel och stadsmiljö i ett historiskt och nutida perspektiv. Fem säregna handelplatser präglar den svenska stadshistorien. Den äldsta är säsongsmarknaden, som lockade en hel bygd till staden under den vecka som den vanligtvis varade. Handeln där förlitade sig på sina mest öppna och försåtliga former, på både orubbliga handslag och grövsta skojeri. Men där var också fest, med överhetens etikett delvis satt ur spel...

Kategorier:

Ekonomi och handel 1914-1991

Taggar:

Städernas historia

Spara som favorit

Svensk industriell tillväxt och internationalisering

Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om den ekonomiska utvecklingen i Sverige efter andra världskriget. Decennierna efter andra världskrigets slut fram till mitten av 1970-talet brukar för det svenska näringslivets del beskrivas som en period av stark tillväxt, där de internationellt orienterade storföretagen tog täten i framgångståget...

Kategorier:

Sverige under 1900-talet

Ekonomi och handel 1914-1991

Taggar:

Spara som favorit

Loading content ...