Bild:
Globaliseringen har format en stor del av handeln och ekonomin under 1900-talet.
S

Ekonomi och handel 1914-1991

Tiden efter första världskriget, under 1920-talet, ägde ett ekonomiskt uppsving rum i USA och stora delar av Europa. Men Tyskland - som straffats genom ett enormt krigsskadestånd i samband med Versaillesfreden - fick svårt att haka på det glada tjugotalet. 1923 drabbades landet istället av en djupgående inflationskris. De tyska pengarna blev till slut värdelösa. Händelsen ledde till att otaliga banker gick i konkurs och att många tyska medborgare blev ruinerade.

Den ekonomiska krisen i Tyskland öppnade vägen för nazisterna

USA blev en ekonomisk stormakt under mellankrigstiden

I övriga Europa och USA fortsatte det glada tjugotalet. Samhället blev alltmer ett konsumtionssamhälle. Industrin gick bra. Men bäst gick det för USA som under mellankrigstiden blev en ekonomisk stormakt. Landet hade fått en enorm industriell kapacitet och producerade fler varor än något annat land i världen.

En stor del av det ekonomiska överskottet i USA investerades i aktier. Under 1920-talet steg därför aktiernas värde konstant på den amerikanska börsen. Värdet på aktierna mångdubblades under perioden.

Börskraschen 1929 och depressionen på 1930-talet

Det ökade intresset för aktiespekulationer ledde så småningom till att aktierna blev kraftigt övervärderade. När folk upptäckte svagheterna inom systemet, slutade de omedelbart att köpa aktier och började istället att sälja. I slutet av oktober 1929 sprack aktiebubblan efter att det uppstått panik på aktiebörsen i New York.

Grunden till börskraschen var att aktierna hade fortsatt att stiga i värde även efter att det gått sämre för industrin. Aktievärdet gick då inte längre att förena med aktiebolagens verkliga värde. Det hela slutade med att aktierna sjönk i sådan omfattning att de i stort sett blev värdelösa. Ekonomin vände genast nedåt. Det glada tjugotalet var över.

I samband med börskraschen fick bankerna som lånat ut stora summor till aktieköparna, svårigheter med att kräva tillbaks lånen. Samtidigt passade många människor på att ta ut sina besparingar från bankerna eftersom de inte längre litade på dem. Följden blev att många banker tvingades att stänga. Världsekonomin var vid det här laget så sammanlänkad att det som hände i USA fick följder även på annat håll. Det dröjde därför inte länge förrän börskrisen hade spridit sig till Europa.

Kursfallet i USA ledde till kapitalbrist i Europa med ökade räntor som följd. Därmed blev det ännu svårare för industrin. Arbetslösheten fortsatte att växa. Den ekonomiska utvecklingen var satt i en nedgående spiral. I USA och Europa kom därför 1930-talet att präglas av en omfattande lågkonjunktur och ekonomisk depression med massarbetslöshet som följd.

Bretton Woodssystemet

I juli 1944 ägde en konferens rum i den lilla staden Bretton Woods, New Hampshire, USA. Mötets deltagare bestod av representanter för 45 av de allierade länderna under andra världskriget. Konferensen handlade om monetära och finansiella frågor.

I Bretton Woods kom deltagarna överens om att bygga upp ett regelverk för att förhindra ett nytt framtida världskrig. Detta skulle ske genom att skapa ett ökat ekonomiskt samarbete och starkare ekonomiska band mellan medlemmarna eftersom alla då skulle förlora för mycket på att starta krig med någon. Enligt samma liberala tänkande var fri handel en viktig ledstjärna varför man bildade GATT - som senare blev Världshandelsorganisationen (WTO) - som skulle reglera världshandeln. Detta frihandelsavtal innebar fri tillgång till varandras marknader.

Några begrepp

Bretton Woodssystemet var ett fastkurssystem där växlingskursen för länders valutor gentemot den amerikanska dollarn fastslogs. 1945−1971 reglerade det växelkurserna för medlemsländerna i Internationella valutafonden (IMF).

Tredje världen: Ett begrepp som främst används i samma betydelse som "u-länder" (utvecklingsländer). Begreppet myntades under kalla kriget då västvärlden var "första" och kommunistländerna "andra världen".

OECD: Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) är en internationell organisation för utbyte av idéer och erfarenheter inom områden som påverkar den ekonomiska utvecklingen mellan industriella länder med demokrati och marknadsekonomi, främst i de 35 medlemsländerna.

En annan ledstjärna som skapades i Bretton Woods var skapandet av fasta växelkurser och ett betalningssystem som grundades på dollarn. Man grundade därför Internationella valutafonden (IMF) som skulle se till att detta upprätthölls. IMF:s uppgift var nämligen att låna ut och balansera världsekonomin. Man hade depressionen under 1930-talet i färskt minne och ville förhindra att något sådant skulle kunna hända igen. Långsiktiga lån skulle dock Världsbanken stå för.

ytterligare en ledstjärna som skapades i Bretton Woods var att länderna skulle föra en inomstatlig välfärdspolitik för att omfördela vinster som den fria handeln mellan staterna genererade och på så vis även hålla nere den socialistiska oppositionen.

En sista ledstjärna som skapades var tanken på ett internationellt utvecklingsbistånd som skulle lindra fattigdom och främja utveckling.

IMF och Världsbanken

I Bretton Woods kom deltagarna överens om att USA skulle stå som garant för systemet genom att stoppa in grundkapitalet i de båda institutionerna. Detta gjorde USA endast under förutsättningen att inflytande i institutionerna gavs efter mängden insatt kapital. På så vis kom USA:s finansmarknader att få ett stort inflytande i IMF och Världsbanken och därmed i den nya ekonomiska världsordningen under efterkrigstiden. IMF och Världsbanken blev således totalt beroende av USA och dess finansmarknad. De kommersiella intressena styrde därför de båda institutionerna vilket har lett till att det ställts höga krav på avkastning.

Detta har gjort att fattigdom inte kunnat bekämpas på ett effektivt sätt eftersom satsningarna varit alldeles för långsiktiga med för låg avkastning. IMF och världsbankens viktigaste uppgifter har med tiden istället blivit att bekämpa inflation och underskott i bytesbalansen hos enskilda stater för att på så sätt kunna förhindra att det internationella ekonomiska systemet utsätts för fara (som t.ex. under mellankrigstiden).

USA bestämde den ekonomiska världsordningen efter andra världskriget

Andra världskriget innebar att Europa förlorade sin ledande ställning i världen. Efter krigsslutet infördes en ny ekonomisk världsordning som kan liknas vid ett globalt experiment. Denna nya ekonomiska världsordning kom att grunda sig på dollar. Dollar blev både nationell och internationell valuta vilket innebar att USA kom att trycka världens valuta (en ordning som gav makt). Genom att Bretton Woodssystemet kom att basera sig på dollar garanterade även USA dess värdebeständighet. Att ha dollar som både nationell och internationell valuta innebar många fördelar för USA och alla dess stora multinationella företag.

USA förbrukade mycket dollar under 1960-talet som spreds utomlands. USA tryckte bland annat upp mycket för att finansiera kriget i Korea och senare i Vietnam.

I samband med oljekrisen 1973 framgick tydligt hur beroende Europa var av olja. Pengarna (dollarna) hamnade därefter i Mellanöstern vilket tillsammans med stigande råvarupriser gav länderna i tredje världen hopp om förändring (omfördelning av resurser och en ny världsordning). Resultatet blev istället en djup lågkonjunktur i västvärlden. Därtill fanns ett stort penningöverskott i Europa som i brist på låntagare lånades ut till länderna i tredje världen till mycket förmånliga villkor. U-länderna såg vid den här tiden ut att kunna gå en ljusare framtid tillmötes.

Många u-länder hamnade i en skuldfälla

Den nyvunna attityden blev dock kortvarig och förändrades redan under 1980-talet då räntorna höjdes igen som en följd av bland annat USA:s åtstramning av dollarflödet. Bankerna som lånat ut pengarna under 1970-talet var nu beroende av inkomster från de låntagande länderna varför hela systemet hotades av kollaps när u-länderna började få betalningssvårigheter. Den enda lösningen blev då att omförhandla fordringarna på låntagarna då det är bättre med en liten inkomst än ingen alls.

Många u-länder var därför länge beroende av stora lån vid sidan av bidragsverksamhet för att bland annat betala av gamla lån vilket gjorde att många av dessa länder hamnade i en negativ lånespiral och skuldfälla.

Regelverket som skapades i samband med Bretton Woods bidrog således till att många av jordens fattiga länder hölls kvar i den orättvisa globala arbetsfördelningen vilket gjorde att klyftorna mellan den rika och fattiga världen ökade istället för minskade vilket också fört med sig desperation och konflikter.

Världshandeln var och är ingen världshandel i den mening att den gynnar alla världens regioner och länder. Enligt ett ”beroendeperspektiv” är det istället bara vissa regioner i de fattigare länderna som ”gynnas” då rika länder och multinationella företag lägger ut lågkvalificerad produktion till låglöneländer med fördelaktig lagstiftning, vilka i sin tur bland annat levererar produkter till industrin i OECD-länderna.

EU-samarbetet

Vid sidan av FN, vars organisation är öppen för världens alla länder, så grundades i Europa efter andra världskriget också en helt europeisk organisation, den s.k. Kol- och stålgemenskapen som senare har utvecklats till Europeiska unionen (EU).

Det ursprungliga syftet med Kol- och stålgemenskapen (d.v.s. EU i dess tidigaste stadium) var - likt Bretton Woodssystemet (se ovan) - att få ett slut på krigen mellan Europas länder som gång på gång hade orsakat så mycket mänskligt lidande. På 1950-talet inledde därför en rad europeiska länder ett ekonomiskt och politiskt samarbete för att bevara freden. EU-projektet har sedan dess växt i omfattning och involverar idag nästan alla de europeiska länderna.

Ekonomisk tillväxt har präglat efterkrigstiden

Efter 1945 vann kapitalismen, välfärdsstaten och rättssamhället fotfäste, inte bara i västvärlden utan också i många tidigare europeiska kolonier.

Mellan åren 1945-1973 vände världsekonomin uppåt samtidigt som välståndet ökade hos folk. Många länder lyckades under de här åren bygga upp välfärdssystem med trygghet för alla. Den otroliga ekonomiska tillväxt och sociala omvandling som skedde under perioden har troligtvis förändrat det mänskliga samhället mer än någon annan lika kort period i mänsklighetens historia.

Decennierna efter oljekrisen 1973 drabbades den rika delen av världen av konjunktursvängningar och flera stora ekonomiska kriser. Under senare delen av 1900-talet fick därför många länder svårigheter att få skattepengarna att räcka till välfärden.

Europa förlorade sin ledande roll

Den dramatiska händelseutvecklingen under det korta 1900-talet resulterade i att Europa, efter andra världskriget, förlorade sin ledande roll som världens ekonomiska och kulturella nav. De länder som en gång riktat blickarna över världshaven mot Europa riktade dem nu åt andra håll. USA och Sovjetunionen blev de nya och enda supermakterna.

Under senare delen av 1900-talet, i samband med den ökande globaliseringen, började även de industrier som en gång startat i Europa att flytta därifrån.

Det korta 1900-talet har kanske mest av allt varit USA:s sekel. Det var en tid av uppgång och triumf för USA som under andra halvan av 1900-talet blev världens rikaste och mäktigaste stat.

Globalisering

Under tiden efter andra världskriget har världshandeln växt kraftigt och snabbare än ekonomin i stort. Exporten av varor och tjänster har ökat dramatiskt under perioden. Men handeln blev inte bara större utan såg också på många sätt helt annorlunda ut än förr. Ordet globalisering används ofta för att beskriva en process där världens länder, företag och människor knyts ihop i ett komplext nät av kommersiella aktiviteter, handel och investeringar.

Tack vare de möjligheter 1900-talets kommunikationer har skapat, uppstod under perioden helt nya handelsmönster. Produktionen fragmentiserades, det vill säga delades upp på olika platser, på ett sätt som inte gått innan. En ny internationell arbetsfördelning uppstod med syfte att effektivisera produktionen och pressa priserna.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vad hände under börskrashen 1929? Vilka blev följderna?
     
  2. Vad var Bretton Woodssystemet?
     
  3. Varför fick USA så stor makt efter Bretton Woodssystemets införande?
     
  4. Varför grundades Kol- och stålgemenskapen (föregångaren till dagens EU)?
     
  5. Vad menas med globalisering?

 

Litteratur:
Hans Abrahamsson, Det gyllene tillfället, Leopard Förlag, 2003
Erik Andersson, Globaliseringens politiska ekonomi, Studentlitteratur, 2001
Eric Hobsbawm, Ytterligheternas tidsålder – det korta 1900-talet, 1914-1991, Prisma, 1997
Klas-Göran Karlsson, Europa och världen under 1900-talet, Liber AB, 2003
Åke Holmberg, Vår världs historia, Natur och Kultur, 1990
 

Text: Robert de Vries (red.)

Tiden efter första världskriget, under 1920-talet, ägde ett ekonomiskt uppsving rum i USA och stora delar av Europa. Men Tyskland - som straffats genom ett enormt krigsskadestånd i samband med Versaillesfreden - fick svårt att haka på det glada tjugotalet. 1923 drabbades landet istället av en djupgående inflationskris. De tyska pengarna blev till slut värdelösa. Händelsen ledde till att otaliga banker gick i konkurs och att många tyska medborgare blev ruinerade.

Den ekonomiska krisen i Tyskland öppnade vägen för nazisterna

USA blev en ekonomisk stormakt under mellankrigstiden

I övriga Europa och USA fortsatte det glada tjugotalet. Samhället blev alltmer ett konsumtionssamhälle. Industrin gick bra. Men bäst gick det för USA som under mellankrigstiden blev en ekonomisk stormakt. Landet hade fått en enorm industriell kapacitet och producerade fler varor än något annat land i världen.

Uppdaterad: 04 mars 2018
Publicerad: 14 oktober 2010

Annons

Lärarmaterial om Ekonomi och handel 1914-1991

av:
Union to Union
Målgrupp:
Gymnasiet
Vägen till ett bättre arbetsliv är en skrift utgiven av Union to Union om den svenska fackföreningsrörelsens historia i Sverige och i världen.

Artiklar om Ekonomi och handel 1914-1991

S
Ekonomifakta
2017-03-21
Låt oss för en kort stund resa bakåt i tiden till det sena 1860-talets Sverige. Ungefär tre av fyra jobb fanns inom jordbruket. Den svenska ekonomin var nästan helt beroende av vädrets makter,...
S
Johnny Poetzsch och Robert de Vries (red.)
2017-02-16
Efter andra världskriget skapades flera olika samarbetsformer och organisationer mellan de europeiska länderna. Anledningen till ländernas vilja att samarbeta var 1900-talets stora krig som hade...
M
Mattias Axelsson
2017-01-15
Även om kolet var den energikälla som drev industrialiseringen framåt, var det oljan som gjorde det möjligt att under 1900-talet att omvandla förindustriella jordbrukssamhällen till moderna...
M
Hans Thorbjörnsson
2016-05-30
Från ca 1980 har industrin blivit högteknologisk och mer IT-styrd. En stor del av personalen sitter framför sina datorskärmar, för att ta reda på exakt hur kunderna vill ha sina varor....
M
Hans Thorbjörnsson
2016-05-29
Under 1900-talets första hälft effektiviserades den svenska industrin genom ökad arbetsfördelning och specialisering. Decennierna efter andra världskriget rådde högkonjunktur och industrin gick...
M
Hans Thorbjörnsson
2016-05-22
Vid sekelskiftet 1900 arbetade runt 50 procent av förvärvsarbetande svenskar med jordbruk. År 2010 var siffran lägre än 2 procent. Vad är det för slags arbetsplatser och yrken som tidigt fanns...

Podcast om Ekonomi och handel 1914-1991

SO-rummet podcast icon
S
av:
Juia, Mattias och Kristoffer
2017-05-02

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om 90-talskrisen. Här redogörs för orsakerna till den och konskevenser av den.

SO-rummet podcast icon
M
av:
Juia, Mattias och Kristoffer
2017-04-18

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om oljekrisen 1973 - orsakerna till den och konskevenser av den.

SO-rummet podcast icon
S
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2017-03-07

Mattias, Julia och Kristoffer går igenom hur den svenska arbetsmarknaden fungerar. Vi pratar om kollektivavtal och lagar.

SO-rummet podcast icon
S
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-09-28

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om vad en ekonomisk teori är och fördjupar sig i keynesianism och monetarism.

Länkar om Ekonomi och handel 1914-1991

Sortera efter:
          

En fördjupande genomgång (19:53 min) där samhällskunskapsläraren Janne Mitterer redogör för keynesianismens grunder samt teorins styrkor, svagheter och konsekvenser.

Spara som favorit
          

Föreläsning (14:34 min) där gymnasieläraren Anders Larsson berättar om Kinas historia i modern tid. Vilka traditioner och idéer har spelat stor roll i Kinas historia? Varför har Kina utvecklats som det har gjort fram tills idag?

Spara som favorit
          

Historiska lönedatabasen (HILD) innehåller den viktigaste svenska officiella lönestatistiken för åren 1865–1990. HILD innehåller tabeller med digitaliserade lönedata (excel-filer) och originaltabellerna som skannade bilder (pdf-filer). Statistiken är uppdelad efter ekonomisk sektor/näringsgren, län/storstäder, yrke/anställningskategori och kön. Databasen drivs av Göteborgs universitet.

Spara som favorit
          

I Riksarkivets digitala arkiv hittar du originalhandlingar (primära källor) i form av listor, statistik, register, redogörelser och så vidare om skatter. Sedan mitten av 1500-talet har vi en rik dokumentation av olika skatter som inbetalats till staten. Dessa användes framförallt till kungens underhåll och de krig som landet deltog i. Fogdar placerades ute i landet för att administrera och driva in skatterna. Dessa arkiv berättar folkets historia, du får insikt i våra förfäders ekonomi, hälsa, tillgångar och vanor, t.ex. alkohol- och tobaksbruk. Från att skatterna under 1500-talet i huvudsak gällde jord och säd uppstod nya behov och efterhand tillkom en mängd olika skatter till bl.a. kommun och landsting.

Se även Riksarkivets skolingång "Möt källorna - historia i original"
Och här är en lärarhandledning till "Möt källorna"

Spara som favorit
          

I Riksarkivets digitala arkiv hittar du historiska originalhandlingar (primära källor) i form av listor, statistik, register, redogörelser, brevsamlingar och så vidare om närings- och yrkesliv.

Se även Riksarkivets skolingång "Möt källorna - historia i original"
Och här är en lärarhandledning till "Möt källorna"

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Allt om Historia där du kan läsa kortfattat om företagen Hugo Boss, Dow Chemical, Ford, De Beers och IG Farben. Krig orsakar stort lidande – men brukar också göra några få väldigt rika. Dessa inkomster väger ofta tyngre för ägarna än det dåliga rykte som deras företag kan drabbas av. Här är fem bolag som ännu för­knippas med historiska konflikter.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Allt om Historia där du kan läsa om några av historiens mest betydelsefulla valutor. Här berättas om silver och guld som betalningsmedel, de första mynten, om hur Pax Romana gynnade handeln, arabiska mynt som spreds med vikingarna, kinesiska köpmän som var först med sedlar, spanska silvermynt, Sveriges (och Europas) första sedlar, guldmyntfot och slutligen det pengalösa samhället (vår egen tid).

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (4:04 min) där gymnasieläraren Mattias Axelsson berättar kortfattat vad som är grejen med hyperinflationen i Tyskland 1923. Bakgrund, orsaker och konsekvenser.

Spara som favorit
          

På Kungliga myntkabinettets webbplats hittar du en prisomvandlare där du kan jämföra äldre valutors värde med dagens penningvärde. Undrar du till exempel vad din morfars farmors lön motsvarar i dagens penningvärde?

Spara som favorit
          

Genomgång (15:01 min), del 4 av 5, där SO-läraren "Mik Ran" berättar om Pragvåren, rymdkapplöpningen, ekonomi i väst och öst.

Spara som favorit
          

På Företagskällan har Centrum för Näringslivshistoria samlat texter, bilder och filmer om det svenska näringslivets historia. Materialet berör flera olika ämnen och passar för undervisning på gymnasiet och grundskolans senare år.

Spara som favorit
          

Genomgång (32:56 min) av SO-läraren Gustav Ericsson som redogör för de viktigaste nationalekonomiska teorierna på ett begripligt sätt. Här berättas om merkantilism, liberalism (inkl osynliga handen), marxism, keynesianism och monetarism.

Spara som favorit
          

Webbföreläsning (7:09 min) där Anna Hälinen, SO-lärare och IKT-pedagog, berättar om planekonomi i Sovjetunionen.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Forskning och Framsteg där du kan läsa kortfattat om den ekonomiska bakgrunden till Tysklands starka ställning efter nazisternas maktövertagande under 1930-talet. Varifrån kom de resurser som gjorde att Tyskland kunde rusta upp krigsmakten så enormt under 1930-talet? Den tyska ekonomin var ju körd i botten. Senare, när ockuperade länders resurser kunde utnyttjas, blev det naturligtvis lättare...

Spara som favorit
          

100 års ekonomisk historia på fem minuter, med Johan Norberg som ciceron. Ur Ekonomifaktas föreläsning "Det har blivit bättre". Filmen (4:50 min) är producerad av Svenskt Näringsliv.
 

Spara som favorit
          

Privat webbsida där du kan läsa om den ekonomiska utvecklingen i USA under 1920-talet och 1930-talet. I USA började det glada 20-talet ta form med en högkonjunktur år 1922. Högkonjunkturen fortsatte med mindre bakslag åren 1924 och 1927 fram till börskraschen 1929. Denna period har gjort sig känd som – välståndets decennium – eller det glada tjugotalet. Perioden ledde till en kraftigt tillväxt och skapade det första konsumtions baserade samhället i världen i USA...

Spara som favorit
          

Vill du veta hur mycket 5 000 kronor från 1906 motsvarar i dagens penningvärde eller hur mycket 10 000 kronor 1990 motsvarade 1940? På den här sidan finns en inflationssnurra där du kan räkna både framåt och bakåt i tiden, inom valt tidsintervall. Ekonomifakta.se ägs av Svenskt Näringsliv.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Forskning och Framsteg där Lennart Samuelson berättar om den ekonomiska utvecklingen i Sovjetunionen efter andra världskriget fram till Sovjetunionens kollaps 1991. Den sovjetiska planekonomin byggde på ett militärt tänkande och framgångarna under andra världskriget. Men hemlighetsmakeriet kring den sovjetiska ekonomin var så omfattande att makthavarna till slut själva inte visste vad som pågick...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där Erik Åsard berättar om hur USA, under Franklin Roosevelts ledarskap, tog sig ur den stora depressionen på 1930-talet med hjälp av en starkt statligt styrd ekonomisk politik. Innan börskraschen 1929 hade landet en arbetslöshet på 3,2 procent. I mars 1933, då Roosevelt tillträdde, uppgick siffran till 25 procent – 13 miljoner arbetslösa. Det rådde närmast ekonomiskt kaos...

Spara som favorit
          

På Kungliga Myntkabinettets hemsida får du hjälp med att räkna ut penningvärdet från 1873-2010. Att räkna ut vad en viss summa skulle vara värd ett annat år är jättebra om du t.ex. håller på med en uppsats eller ett skolarbete och vill göra intressanta jämförelser mellan historien och nuet.

Spara som favorit

Sidor

Relaterade ämneskategorier

Världskrigens och kalla krigets tid (1914-1991). 1900-talet präglades av stora internationella konflikter, styrda av bakomliggande ideologiska...

Under 1900-talets början demokratiserades Sverige samtidigt som landets ekonomi blev allt bättre. Vid mitten av 1900-talet hade Sverige blivit ett...

Under 1900-talet förändrade vetenskapen, tekniken och kommunikationerna världen.

Ekonomisk historia om nationalekonomi, handel och berömda företag genom historien.

Efterkrigstidens huvudlinjer och viktiga händelser (1945-1991). Efterkrigstiden var en period av stora politiska omvälvningar runt hela världen....

Här kan du läsa om hur den svenska arbetsmarknaden har vuxit fram, hur den är utformad samt hur den svenska arbetsrätten ser ut och på vilka sätt...