M

Liberalismen är en samhällsåskådning som betonar vikten av personlig och ekonomisk frihet i samhället.

Liberalism

Liber betyder fri på latin och frihet är vad liberalismen handlar om. För liberalismen är den enskilda människans frihet och integritet okränkbar.

Liberalismen handlar om frihet

Liberalismen är en politisk tradition där den centrala frågeställningen alltid handlar om förutsättningarna för den enskilda människan att själv - och i fritt samspel med andra - utforma sitt liv. Liberaler kan ha olika åsikter om mycket men det som alltid har förenat dem har varit deras tro på individens frihet i samhället.

Liberaler tror på människan

Frihet är för liberaler inte bara ett tillstånd där var och en kan göra vad hon vill, utan en förutsättning för att människor ska kunna växa och utvecklas till ansvarskännande medborgare.

Liber betyder fri på latin och frihet är vad liberalismen handlar om. För liberalismen är den enskilda människans frihet och integritet okränkbar.

Liberalismen handlar om frihet

Liberalismen är en politisk tradition där den centrala frågeställningen alltid handlar om förutsättningarna för den enskilda människan att själv - och i fritt samspel med andra - utforma sitt liv. Liberaler kan ha olika åsikter om mycket men det som alltid har förenat dem har varit deras tro på individens frihet i samhället.

Liberaler tror på människan

Frihet är för liberaler inte bara ett tillstånd där var och en kan göra vad hon vill, utan en förutsättning för att människor ska kunna växa och utvecklas till ansvarskännande medborgare.

Användbara begrepp

Ideologi. Idélära, en samling besläktade idéer om hur samhället eller världen är och ska vara och hur förändringar till det bättre ska genomföras. De viktigaste idéerna i ett politiskt system. Läs mer om ideologier >

Liberalism. En politisk ideologi som betonar den enskilda människans frihet. Friheten gäller yttrandefrihet och religionsfrihet men också ekonomisk frihet att köpa och sälja som man vill.

Reform: Att omforma, omgestalta, förbättra. En förändring till ett nytt och bättre tillstånd i samhället.

All kulturell, vetenskaplig, social och ekonomisk utveckling bygger på enskilda människors skaparkraft och initiativförmåga. Om politiker betraktar människor som offer för opåverkbara krafter, riskerar kraften att förtvina både för den enskilde och för samhället. Om politiken i stället strävar efter ett samhälle med aktiva medborgare som kan och vill ta ansvar, växer engagemanget och solidariteten. Politiken ska bidra till att ge varje människa de redskap som behövs för de ska kunna ta makten över sitt eget liv.

Liberaler har aldrig tänkt färdigt

Liberalismen avvisar alla idéer om ett slutgiltigt idealtillstånd som politikens mål. Ett samhälle av fria medborgare kommer ständigt att erbjuda överraskningar och nya utvecklingsmöjligheter. Någon slutlig harmoni mellan alla önskemål och intressen kan aldrig uppnås. Färdiga och detaljerade lösningar för samhällets organisation leder därför till förtryck av oliktänkande när de ska genomföras. Liberalismen är därför inget slutet system av lärosatser som entydigt anvisar den rätta åsikten i varje fråga. Liberalismen har påverkat och påverkats av människor långt utanför det politiska livet.

Kraven på tolerans har drivits också av religiösa fritänkare. Tilltron till människans förnuft, som inspirerade upplysningstidens liberaler, var en förutsättning för den vetenskapliga revolutionen.

Den ekonomiska liberalismen har utvecklats i nära samspel med de nationalekonomiska teorierna. Liberalismens krav på medborgerliga rättigheter har inspirerat författare och publicister. Många ideella folkrörelser har känt samhörighet med liberalismens människosyn och sociala engagemang.

Liberaler bekämpar all maktkoncentration

Demokratin, rättsstaten och marknadsekonomin är alla nödvändiga instrument för att skydda den enskilde mot okontrollerad maktutövning från andra. Medan socialismen ifrågasätter kapitalet och anarkismen ifrågasätter staten ifrågasätter liberaler varje system som innebär att maktutövning inte kan balanseras och kontrolleras.

Varje koncentration av makt – till stat, företag eller organisationer – kan leda till att individens rättigheter och integritet förtrycks. Dessutom hindras nya idéer, nya produkter och nya lösningar på gamla problem. Fri konkurrens mellan idéer, information, varor och tjänster är grunden för vetenskap, kultur, demokrati och marknadsekonomi. Den är ett kraftfullt redskap för att bekämpa maktkoncentration och stimulera utveckling.

Liberaler är världsmedborgare

Människors rätt till frihet och livschanser måste värnas oavsett var på jorden de befinner sig. Alla bör tillåtas att leva och verka på den plats i världen som de själva vill. Hinder som försvårar för människor, varor, tjänster, kapital eller information att passera nationsgränser bör avskaffas.

Liberalismens politiska utveckling i Sverige

I Sverige har den liberala traditionen i första hand kommit till uttryck genom politiska reformkrav i form av:

Demokratisering och politisk frihet. Liberaler drev igenom den första tryckfrihetsförordningen på 1700-talet, avskaffade ståndsriksdagen på 1800-talet samt kämpade för allmän och lika rösträtt under 1900-talet.

Ekonomisk frihet. Liberaler har alltid arbetat för frihandel och näringsfrihet.

Sociala reformer. Liberaler har sedan 1800-talet arbetat för att genom välfärdsreformer öka människors livschanser.

Om ordet liberalism

De första politiska tänkare och rörelser som går att känna igen som liberala framträdde under slutet av 1600-talet (John Locke i England) och under 1700-talet (de franska upplysningstänkarna och de första liberala nationalekonomerna med Adam Smith som viktigaste namn). Ordet liberal dök upp i allmänt politiskt språkbruk under 1800-talet. I Sverige användes det redan 1809 om en riksdagsklubb som förordade politisk frihet, näringsfrihet och social utjämning genom avskaffande av ståndsprivilegierna. Läs mer om 1800-talets Sverige >

Liberalismens reformkrav betydde att liberalerna från början definierades som vänster – i kontrast till högern som höll på kungamakt, ståndsriksdag och skråväsende. Några socialistiska rörelser av betydelse fanns då ännu inte. Senare har också uttrycket borgerlig vänster förekommit. I Norge och Danmark går detta språkbruk alltjämt igen i namnet på de liberala partierna – Venstre och Radikale Venstre.

I Norden, Storbritannien, Kanada, USA och många andra länder har begreppet liberal alltid syftat på politiker och rörelser som velat förena demokrati, marknadsekonomi och sociala reformer.

I en del andra länder har beteckningen liberal i partipolitiska sammanhang främst tagit fasta på liberalismens ekonomiska innehåll. Ofta har också ordet radikal (reformvänlig) använts som benämning på liberalt inriktade partier - t.ex. i Frankrike.

Några av liberalismens riktningar

Begreppet manchesterliberalism har sitt ursprung i England under 1800-talet där en grupp liberala ekonomer och företagare med anknytning till handelskammaren i Manchester förde en framgångsrik kamp mot spannmålstullarna, som avskaffades 1846. Numera syftar ordet oftast på en ekonomisk liberalism som förordar fri konkurrens och tar avstånd från statsingripanden.

På 1930-talet infördes benämningen socialliberalism i Sverige för den politik som företräds av folkpartiet. Socialliberalismen kännetecknas främst av social reformvilja och avvisande av socialistiska förslag om förstatligande.

Ordet nyliberalism har använts vid olika historiska tidpunkter av liberaler som velat markera att de står för en annan form av liberalism än den som just då dominerat. Termen har alltså inget eget historiskt innehåll. Under senare år har dock uttrycket nyliberalism ibland använts som uttryck för en samhällsåskådning som lägger stor vikt vid ekonomisk frihet och som förhåller sig kritisk till många av de politiska åtgärder som görs inom bl.a. social- och kulturpolitiken. I en del fall är det dock snarare fråga om en ”kapitalistisk anarkism” än om liberalism i ordets rätta mening.

LÄS MER: Politiska ideologier

LÄS MER: Politiska partier i Sveriges riksdag

LÄS MER: Socialism

LÄS MER: Konservatism

LÄS MER: Det långa 1800-talet, 1776-1914

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Vad betyder ordet liber?
Förklara varför liberaler "tror på människan".
Vad menas med rubriken "Liberaler har aldrig tänkt färdigt"?
Demokrati och marknadsekonomi bygger på liberala idéer. Förklara hur.
Nämn några av liberalismens politiska reformkrav i Sverige från 1700-talet fram till och med 1900-talet.
Vad menas med:
a) Manchesterliberalism
b) Socialliberalism
c) Nyliberalism

Fundera på:

Vad inom liberalismen tilltalar dig mest respektive minst? Motivera.

Text: Håkan Holmberg och Anders Johnson

Sidan uppdaterad: 14 maj 2020

Ursprungligen publicerad: 14 oktober 2010

Spara som favorit

ANNONS

Lärarmaterial om Liberalism

Prata politik! - ett metodmaterial om demokratiska samtal i skolan

av: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Högstadiet, Gymnasiet

Detta metodmaterial är ett stöd för lärare som vill bjuda in politiska partier till sina skolor.

+ Läs mer

Artiklar om Liberalism

Sponsrad

M

Vilket ledarskap väljer vi?

av: Studentlitteratur

2017-06-20

Eleverna ska i kursen samhällskunskap 1b arbeta med komplexa samhällsfrågor och analysera dem utifrån olika perspektiv. I den här artikeln kopplas ledarskap och demokrati samman. Du kommer också bekanta dig med den s.k. ledarskapsmodellen som utgör ett analysverktyg för mer nyanserade diskussioner om demokrati.

+ Läs mer

S

Nyliberalismen

av: Leif Löwegren

2014-01-05

Nyliberalismen betraktas av sina anhängare som en återuppväckelse av den ursprungliga liberalismen. Nyliberaler brukar förespråka en så kallad nattväktarstat, där statens och lagstiftarnas roll begränsas till att skydda individen mot förtryck och våld från andra, men där medborgarna i övrigt lämnas att leva sina liv efter eget huvud...

+ Läs mer

Podcast om Liberalism

M

Välfärdsteorier och välfärdsmodeller

av: Mattias, Julia och Kristoffer

2017-10-24

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om tre olika välfärdsteorier: den konservativa, den liberala och den socialdemokratiska.

+ Läs mer

S

Liberalismens ideologi

av: Julia, Kristoffer och Mattias

2016-05-11

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om liberalismen. Vad kommer ideologin ifrån? Vad har den för betydelse idag? Vilket samhälle vill den skapa?

+ Läs mer

M

Liberalism, konservatism och socialism - politiska ideologier

av: Julia, Kristoffer och Mattias

2015-11-18

Julia, Kristoffer och Mattias tar sig an de tre stora politiska ideologierna - konservatism, liberalism och socialism. Vi går igenom vad en ideologi är, vad som är typiskt för de tre stora och vilken betydelse de har idag.

+ Läs mer

Länkar om Liberalism

Sortera efter:

M

Demokratins historia i Sverige

Ny omfattande webbplats som drivs av Sveriges riksdag där du tas med på en resa genom vår demokratis historia. Här finns studiematerial (inkl lärarhandleding) i form av filmer och massor av fakta efter olika TEMAN som är relaterade till DEMOKRATINS GENOMBROTT:
Vad är demokrati? Folkstyrets grundläggande frågor, Demokratins kännetecken, Synen på medborgarskapet
Tidiga tecken på folkstyre: Ting och stämmor, Landlagar, Edsöres- och fridslagar, Ståndssamhället, Ståndsriksdagen
Sverige förändras: Enväldets slut och ny regeringsform, Från stånd till klass, Förberedande beslut och reformer under 1800-talet, Vägen till tvåkammarriksdagen, Höga inkomster gav fler röster, Revolutionstider, Politiska partier växer fram
Folkrörelsernas tid: Människorna samlar sig och ställer krav, Den tidiga rösträttsrörelsen, Kvinnorörelsen tar form, LKPR bildas
Argumentationen om rösträtten: Rösträtt - ett stående inslag i riksdagen, Värnplikten som argument för rösträtt, Männen får rösträtt, Argument - för eller emot?
Överenskommelsen om rösträtten: Kungens löfte om parlamentarism, Fortsatt konservativt motstånd, Revolution innebär dåliga affärer, En oväntad öppning, Den 17 december 1918, Ett avgörande klubbslag, Några personer runt överenskommelsen om allmän och lika rösträtt
Det första demokratiska valet: Valarbetet, Nya skiljelinjer i politiken, De fem första kvinnorna, Demokratiska utmaningar
Grupper utan rösträtt: Varför uteslöts människor från att få rösta?, Begränsningar i rösträtten
Rösträtt i en globaliserad värld: Var ska man ha rösträtt? Emigrationen från Sverige, Invandringen ökar, Utlandssvenskar, Nya svenskar i politiken, Övernationell demokrati

Kategorier:

Sverige och Norden på medeltiden

Vasatidens Sverige

Stormaktstidens Sverige

Frihetstidens Sverige

Gustavianska tidens Sverige

Sverige under 1800-talet

Sverige under 1900-talet

Kvinnohistoria och genushistoria

Demokratins historia

Sveriges historia

Demokratins grunder

Sveriges politiska system

Politiska partier i Sveriges riksdag

Demokratisk påverkan och demokratimodeller

Demokratiska system och olika statsskick

Liberalism

Konservatism

Socialism

Taggar:

Sveriges demokratisering

Censur och yttrandefrihet

Sveriges grundlagar

Statsskick

Parlamentarism

Riksdagens och regeringens historia

Sociala strukturer

Invandring och utvandring

Frihetstidens statsskick

Spara som favorit

S

9:58

Liberalismen, konservatismen och socialismen på 10 min

Genomgång (9:58 min) av gymnasieläraren Christian Ohlsson om liberalismen, konservatismen och socialismen för Samhällskunskap 1 och Historia 1 på gymnasiet.

Kategorier:

Taggar:

Spara som favorit

M

3:54

De tre stora ideologierna och den industriella revolutionen

Genomgång (3:54 min) där SO-läraren Björn Andersson förklarar kort hur de tre grundläggande ideologierna uppstod i samband med den industriella revolutionen i England.

Kategorier:

Industriella revolutionen

Taggar:

Spara som favorit

M

22:13

Skillnader mellan de politiska ideologiers syn på jobb, välfärd och bidrag

Läxhjälpsfilm (22:13 min) där SO-läraren Matti Oksanen går igenom hur de politiska ideologierna skiljer sig åt i olika frågor som jobb, välfärd och bidrag. Här görs även en koppling mellan dessa frågor och ideologier med de politiska partierna.

Kategorier:

Svenska välfärdssamhället och välfärdsstrukturer

Politiska partier i Sveriges riksdag

Taggar:

Spara som favorit

M

19:41

Politiska ideologierna: konservatismen, liberalismen och socialismen

Läxhjälpsfilm (19:41 min) där SO-läraren Matti Oksanen går igenom begreppet ideologi samt de klassiska politiska ideologierna: konservatism, liberalism och socialism.

Kategorier:

Taggar:

Spara som favorit

M

9:54

Politiska partier kopplade till politiska ideologier

Webbföreläsning (9:54 min) gjord av SO-läraren Björn Andersson som handlar om svensk politik och de politiska partiernas koppling till de tre klassiska politiska ideologierna: socialism, liberalism och konservatism.

Kategorier:

Politiska partier i Sveriges riksdag

Taggar:

Spara som favorit

S

Vad är nyliberalism

Faktatext i Ekonomihandboken där du kan läsa om nyliberalism. Nyliberalismen kom till Sverige på 1970-talet och vann först anhängare bland nationalekonomerna. Efter några år började den också öppet omfattas av politiker. På 80-talet framför allt inom Moderaterna. Idag även de andra borgerliga partierna...

Kategorier:

Taggar:

Spara som favorit

M

10:58

Om skatt ur ett liberalt perspektiv

Genomgång (10:58 min) där SO-läraren Fredrik Bylund resonerar om låga respektive höga skatter utifrån ett liberalt perspektiv.

Kategorier:

Liberalism

Samhällsekonomi

Taggar:

Skatter och skatteväsen

Ideologier

Flipped Classroom

Dokumentär och film

Spara som favorit

S

11:28

Liberalism, konservatism och socialism

En kort genomgång (11.28 min) om ursprunget till och grundtankarna inom de tre ideologierna: liberalism, konservatism och socialism.

Kategorier:

Det långa 1800-talets huvudlinjer

Taggar:

Spara som favorit

M

2:45

Kortfattat om 1800-talets ideologier: liberalism, socialism och konservatism

Kort genomgång (2:45 min) där gymnasieläraren Mattias Nylander berättar om 1800-talets ideologier: liberalism, socialism och konservatism.

Kategorier:

Det långa 1800-talets huvudlinjer

Taggar:

Spara som favorit

L

5:13

Fröken Francke berättar om liberalismen

Genomgång (5:13 min) där SO-läraren Hedvig Francke berättar om liberalismen och dess framväxt.

Kategorier:

Taggar:

Spara som favorit

S

15:01

Industrialismens vinnare och förlorare

Genomgång (15:01 min) där SO-läraren "Mik Ran" berättar om industrialiseringen under 1800-talet och dess sociala och politiska inverkan på samhället. Här berörs även de tre politiska ideologierna: konservatismen, liberalismen och socialismen.

Kategorier:

Det långa 1800-talets huvudlinjer

Industriella revolutionen

Taggar:

Spara som favorit

M

6:42

De tre stora politiska ideologierna

Genomgång (6:42 min) där SO-läraren My Ekander berättar om konservatismen, liberalismen och socialismen.

Kategorier:

Politiska partier i Sveriges riksdag

Taggar:

Spara som favorit

M

11:58

Det politiska läget i Europa kring sekelskiftet 1900

Genomgång (11:58 min) där SO-läraren Daniel Johansson tillsammans med en kollega berättar om socialism, liberalism, konservatism, nationalism samt om några av de mäktigaste länderna vid 1900-talets början. Genomgången passar bra som en del av bakgrunden till första världskriget.

Kategorier:

Taggar:

Första världskrigets orsaker

Spara som favorit

S

32:56

De viktigaste nationalekonomiska teorierna på 30 min

Genomgång (32:56 min) av SO-läraren Gustav Ericsson som redogör för de viktigaste nationalekonomiska teorierna på ett begripligt sätt. Här berättas om merkantilism, liberalism (inkl osynliga handen), marxism, keynesianism och monetarism.

Kategorier:

Ekonomi och handel 1776-1914

Ekonomi och handel 1914-1991

Nationalekonomiska teorier

Taggar:

Flipped Classroom

Dokumentär och film

Merkantilism