Antal invånare: 40,2 miljoner (2024)
Huvudstad: Warszawa
Polen ligger inklämt mellan Tyskland och Ryssland och har prövats hårt genom historien. Landet har delats vid fyra tillfällen. Under andra världskriget dödades sex miljoner polacker, varav hälften var av judisk börd. På 1940-talet blev Polen kommunistiskt och knutet till Sovjetunionen. En ny tid inleddes 1989, med demokratisering. Polen är medlem av EU och militäralliansen Nato och har nu återigen en EU-vänlig regering. Oro för rättsstatens utveckling under konservativt styre har lett till maktskifte.
Befolkning
Befolkningens sammansättning ändrades radikalt i samband med andra världskriget. Dessförinnan utgjorde minoritetsgrupper närmare 30 procent av befolkningen. I den senaste folkräkningen 2021 definierade sig endast några få procent av invånarna som något annat än polacker, men sedan dess har Polen blivit det land som tagit emot flest flyktingar från Ukraina.
Under andra världskriget förlorade Polen nästan en femtedel av sin befolkning. Cirka sex miljoner polska medborgare, däribland omkring tre miljoner polska judar, miste livet.
Religion
Polen är ett övervägande katolskt land och katolicismen var länge en viktig del av den nationella identiteten. Den polske påven Johannes Paulus II (1978–2005) spelade en viktig roll för kommunismens sönderfall i Östeuropa. Kyrkans ställning är stark men dess hållning i moraliska och etiska frågor blir också ifrågasatt.
Politiskt system
Enligt den författning som antogs 1997 är Polen en parlamentarisk demokrati där makten delas mellan lagstiftande, verkställande och dömande instanser.
Den lagstiftande makten innehas av parlamentets underhus (sejmen), vars 460 ledamöter utses i allmänna, proportionella val vart fjärde år. Samma mandatperiod gäller för de 100 ledamöterna i den övre kammaren (senaten), vilka utses i allmänna personval. Rösträttsåldern är 18 år.
Fördjupning om aktuell politik i landet hittar du i Landguiden
Demokrati och rättigheter
Demokratisering och ökad frihet är den bild som spridits av Polen efter kommunismen. Men striden står nu om i vilken utsträckning modern livsstil och toleranta värderingar ska tillåtas. Efter dragkamp mellan Polen och EU, som hävdar att konservativa PIS under åtta år i regeringsställning tog kontroll över domstolar och statliga medier, har landets nya regering börjat riva upp PIS mest kritiserade beslut.
Utrikespolitik och försvar
Polens läge mellan stormakterna Tyskland och Ryssland/Sovjetunionen har präglat landet in i modern tid. Efter andra världskriget hamnade Polen under sovjetiskt inflytande, men sedan 1989 bestäms utrikespolitiken i Warszawa. Polen blev medlem i försvarsalliansen Nato 1999 och i EU 2004. Ett regeringsskifte högerut 2015 ledde till ansträngda relationer med EU, men Rysslands agerande i Ukraina har stärkt västvänligheten i Polen, som nu rustar upp militärt och söker bättre samarbete med EU.
Med kommunismens fall och avvecklandet av det sovjetiska inflytandet över centrala och östra Europa förändrades Polens förutsättningar radikalt. Landet fick nya grannar längs samtliga gränser: det återförenade Tyskland i stället för Östtyskland, Tjeckien och Slovakien i stället för Tjeckoslovakien samt Litauen, Belarus (Vitryssland), Ukraina och en bit av Ryssland (Kaliningrad) i stället för Sovjetunionen. För första gången på århundraden hade Polen inga yttre fiender. De sista sovjetiska/ryska trupperna lämnade landet 1992.
Genom inträdet i Nato nådde Polen ett långsiktigt säkerhetspolitiskt mål: att bli en del av väst.
Ekonomi
Polen har haft god ekonomisk utveckling under det senaste kvartsseklet. På senare år har Polen haft högre ekonomisk tillväxt än EU som helhet och har klarat covid-19-pandemin bra, men det internationella krisläge som utlösts av kriget i grannlandet Ukraina sätter Polen på svåra prov.
Polen är traditionellt ett jordbruksland och lantbruket är fortfarande betydelsefullt även om tillverkning, handel och tjänster har utvecklats mer sedan övergången till marknadsekonomi på 1990-talet.
Läs om naturresurser och näringar i avsnittet om Polens geografi >
Utbildning
Skolväsendet i Polen har varit föremål för flera reformer sedan kommunisttiden. Det gäller både läroplanerna och skolsystemets uppbyggnad. De senaste årens lagförslag som gäller skolan har fått kritik bland annat för att begränsa undervisningen i sexualkunskap.
Sociala förhållanden
Polackernas levnadsstandard räknad i köpkraft per person låg i mitten av 2010-talet på ungefär två tredjedelar av genomsnittet för invånarna inom EU som helhet. Rysslands fullskaliga invasion i grannlandet Ukraina sedan 2022 ställer alla resurser och system på huvudet. Polackerna har öppnat sina hem för flera miljoner flyktingar.
Besök Landguiden och läs mer om Polen.
Text: utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Läs mer om
