Antal invånare: 20,8 miljoner (2025)
Huvudstad: Astana
Kazakstan var under sovjettiden (1920-1991) en av de viktigaste unionsrepublikerna med en stor del av den sovjetiska kärnvapenarsenalen. Omfattande oljetillgångar skapade fram till 2015 en god ekonomisk utveckling och stigande levnadsstandard för många kazaker. Landet styrdes av den auktoritäre presidenten Nursultan Nazarbajev från självständigheten 1991 till 2019, då hans handplockade efterträdare Kasym-Zjomart Tokajev tog över.
Befolkning
Kazakstan är ett glest befolkat land. Stora folkomflyttningar har förändrat befolkningens sammansättning över tid. Den etniska mångfalden är stor, men de flesta folkgrupper är små. Idag beräknas omkring 70 procent av invånarna vara etniska kazaker och knappt en sjättedel ryssar.
Kazakiska fick en särställning som nationellt språk 1989. Sedan 1995 har även ryska officiell status, om än något underordnad kazakiskan. Omkring fyra femtedelar av befolkningen behärskar ryska.
Religion
En stor majoritet av befolkningen i Kazakstan är sunnimuslimer medan uppåt en fjärdedel av invånarna hör till den rysk-ortodoxa kyrkan. Enligt författningen är Kazakstan en sekulär stat som garanterar religionsfrihet, men i verkligheten förekommer inskränkningar i friheten.
Politiskt system
Kazakstan är en republik som kombinerar ett parlamentariskt styrelseskick med presidentstyre. Kasym-Zjomart Tokajev är president sedan den auktoritäre Nursultan Nazarbajev avgick 2019 efter att ha lett landet i nästan 30 år. En maktkamp ledde till landsomfattande oroligheter 2022. Sedan dess har Tokajevs maktposition stärkt, bland annat med hjälp av en omfattande författningsreform.
Fördjupning om aktuell politik i landet hittar du i Landguiden.
Demokrati och rättigheter
Alla val som har hållits i Kazakstan sedan landets självständighet från Sovjetunionen 1991 har präglats av brister, oegentligheter och fusk. Oppositionen har svårt att göra sin röst hörd och många regimmotståndare befinner sig i exil. Mediefriheten är satt på undantag och presidenten har inflytande över rättsväsendet.
Utrikespolitik och försvar
Kazakstans utrikespolitik bygger på principen om att hålla sig väl med olika stormakter utan att bli alltför beroende av ett enskilt land. Relationerna med Ryssland är sedan länge viktiga medan kontakterna med Kina vuxit kraftigt sedan 2010-talet. Även USA och EU-länderna är betydelsefulla samarbetspartners, inte minst av ekonomiska skäl.
Ekonomi
De stora tillgångarna på olja och fossilgas utgör grundbulten i Kazakstans ekonomi. Svängningar i oljepriset, minskad efterfrågan och störningar av exporten kan få allvarliga konsekvenser för tillväxten. Regeringen strävar sedan länge efter att bredda den ekonomiska basen och hitta nya inkomstkällor.
Läs om naturresurser och näringar i avsnittet om Kazakstans geografi >
Utbildning
Kazakstan har en ganska välutbildad befolkning och analfabeterna är få. Barnen börjar den obligatoriska skolgången vid sex års ålder och skolplikten gäller i nio år. Landet har drygt ett hundratal universitet och högskolor.
Kultur
Under sovjettiden tilläts viss kazakisk folklore att leva vidare, men den kazakiska kulturen stympades ohjälpligt då själva grunden – nomadlivet på stäppen – försvann. Många kazaker lär dock än idag kunna spela nationalinstrumentet dombra – en tvåsträngad luta.
Sociala förhållanden
Efter millennieskiftet har Kazakstan upplevt en förbättring i fråga om levnadsstandard och mänsklig utveckling. Andelen fattiga kazaker har minskat kraftigt. De socioekonomiska skillnaderna är dock stora mellan städer som Almaty och Astana och landsbygden.