Antal invånare: 18 513 930 (2019)
Huvudstad: Astana
Kazakstan var under sovjettiden (1920–1991) en av de viktigaste unionsrepublikerna med en stor del av den sovjetiska kärnvapenarsenalen. Omfattande oljetillgångar skapade fram till 2015 en god ekonomisk utveckling och stigande levnadsstandard för många kazaker. Landet styrdes av den auktoritäre presidenten Nursultan Nazarbajev från självständigheten 1991 till 2019, då hans handplockade efterträdare Kasym-Zjomart Tokajev tog över. Nazarbajev har dock behållit ett stort politiskt inflytande.
Befolkning
Kazakstan är glest befolkat. Omfattande folkomflyttningar har förändrat befolkningens sammansättning över tid. Den etniska mångfalden är stor, men de flesta folkgrupper är små. Idag beräknas två tredjedelar av invånarna vara etniska kazaker och ungefär en femtedel ryssar.
Religion
En majoritet av befolkningen är sunnimuslimer medan uppåt en fjärdedel av invånarna hör till den rysk-ortodoxa kyrkan. Enligt författningen är Kazakstan en sekulär (icke-religiös) stat som garanterar religionsfrihet, men i verkligheten förekommer inskränkningar i friheten.
Politiskt system
Kazakstan är en republik vars författning från 1995 ger presidenten stora maktbefogenheter. Författningsändringar från 2017 stärkte parlamentet gentemot regeringen, samtidigt som presidenten fick ställning som "högste medlare" inom regeringen.
Fördjupning om aktuell politik i landet hittar du i Landguiden.
Demokrati och rättigheter
De val som hållits i Kazakstan sedan landets självständighet från Sovjetunionen 1991 har präglats av brister, oegentligheter och fusk. Oppositionen har svårt att göra sin röst hörd. Mediefriheten är satt på undantag.
Utrikespolitik och försvar
För Kazakstan är relationerna med Ryssland centrala, men regeringen strävar också efter goda förbindelser med grannländerna och västvärlden. Kontakterna med Kina har stärkts avsevärt under 2010-talet; de rör sig främst om kinesiska investeringar i kazakisk infrastruktur.
Ekonomi
Kazakstans ekonomi domineras av oljeindustri; den står för över hälften av exportinkomsterna och bidrar med närmare en tredjedel av BNP. Sjunkande oljepriser bidrog till en ekonomisk kris 2014 och regeringen försöker minska statens beroende av oljan.
Läs om naturresurser och näringar i avsnittet om Kazakstans geografi >
Sociala förhållanden
Efter millennieskiftet har Kazakstan upplevt en förbättring i fråga om levnadsstandard och mänsklig utveckling. Andelen fattiga kazaker är numera bara ett par, tre procent. De socioekonomiska skillnaderna är dock stora mellan städer som Almaty och Nursultan (tidigare Astana) och landsbygden.
Besök Landguiden och läs mer om Kazakstan.
Text: utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Läs mer om
