Politiskt system
Klanlojaliteter och brist på demokratiska traditioner präglar politiken i Armenien. Presidenten har haft det starkaste inflytandet i ett politiskt system där parlamentet och partierna varit svaga. En författningsändring som träder i kraft stegvis ska ge parlamentet mer makt efter parlamentsvalet 2017 och presidentvalet 2018.
Fördjupning om aktuell politik i landet hittar du i Landguiden.
Utrikespolitik och försvar
Armenien är i krigstillstånd med grannlandet Azerbajdzjan om enklaven Nagorno-Karabach. Med Turkiet ligger landet i konflikt om turkarnas massakrer på armenier 1915. De senaste årens försök att normalisera relationerna har inte lyckats.
Armeniens stora och mäktiga allierade är Ryssland.
Ekonomi
Armenien är fortfarande till stor del ett jordbruksland, även om regeringen satsar på en utbyggnad av tjänstesektorn.
Industrin som under Sovjettiden (1920–1991) var inställd på militär produktion har omvandlats, och idag är diamanter och metaller de viktigaste exportprodukterna.
Läs om naturresurser och näringar i avsnittet om Armeniens geografi.
Utrikeshandel
Under sovjettiden var Armenien extremt beroende av handeln inom Sovjetunionen. Den azerbajdzjanska ekonomiska blockaden från 1989 tvingade Armenien att hitta nya vägar för sin handel med utlandet, då all ut- och införsel nu måste ske via Georgien i norr eller Iran i söder.
Sociala förhållanden
Från och med jordbävningen 1988 och under kriget om Nagorno-Karabach 1991–1994 försämrades levnadsvillkoren i Armenien drastiskt för att nå ett bottenläge 1992–1993.
Besök Landguiden och läs mer om Armenien.
Konflikter : Nagorno-Karabach
Text: utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Läs mer om
