I det här avsnittet ska vi titta närmare på hur produktion, transport och konsumtion av varor hänger nära samman med globaliseringen. Innan en vara når butiken och konsumenterna passerar den många olika steg i en produktionskedja som ofta sträcker sig tusentals kilometer från varans ursprungliga tillverkningsplats...
Koppling till ämnes- och kursplaner hittar du längre ner i texten.
Varifrån kommer varorna?
Handelsvaror strömmar dagligen i ett ständigt flöde mellan olika platser på jorden. Innan produkterna når konsumenterna har de ofta slussats genom en lång kedja av transportörer och mellanhänder. De långa produktionskedjorna gör att man som konsument ibland har svårt att få klarhet i en produkts geografiska ursprung. Den geografiska platsen som en vara är producerad framgår nämligen inte alltid så tydligt.
Om vi tar en personbil som exempel så innehåller den flera tusen olika komponenter (delar av en produkt) som i sin tur tillverkats på olika platser på jorden. Att en bil är tillverkad i Tyskland säger alltså inget om varifrån de enskilda delarna kommer ifrån. Detta gäller många varor och produkter som går att köpa i Sverige, inte minst datorer, smartphones och andra teknikprylar som finns i våra hem. Samma sak gäller också kläder. En märkesjacka kan t.ex. vara tillverkad i Italien, men hur vet man varifrån tyget kommer? I flera fall produceras de enskilda delarna nämligen i låglöneländer för att hålla nere priset på slutprodukten som når konsumenterna.
För företagen är det viktigt att bygga upp varumärken där slutprodukten förknippas med ett märke och inte med platsen där beståndsdelarna produceras. De stora västerländska företagen vill inte bli förknippade med låglöneländer och dåliga arbetsförhållanden. Det gäller allt ifrån italienska eller svenska kläder, till tyska bilar och sydkoreanska tv-apparater..
Hur ska man då förstå hur dessa produktionskedjor är uppbyggda? Det handlar om att se banden mellan alla de människor, arbetsförhållanden och sociala relationer som produktionskedjan består av och som möjliggör att varan forslas från producenten och slutligen köps av konsumenten. Det är ofta en geografisk sträcka som är tusentals kilometer lång. Förutom den ursprungliga tillverkningsprocessen på en viss plats så tillförs varorna - under sin förflyttning från producent till konsument - ett tillskott av mänskligt agerande, från lokala transportföretag till tullkontroller och olika mellanhänder som t.ex. paketerar om och transporterar varorna vidare innan de slutligen säljs i olika butiker.
Dessa tillskott av mänsklig inverkan ökar stegvis priset på varorna och är den största orsaken till att priset som konsumenten till sist betalar är mångdubbelt högre än vad den ursprungliga tillverkaren får betalt. Det är många företag inblandade i en produktionskedja och alla dessa har utgifter och löner som måste täckas av de anställdas arbete. Efter varje steg ökar därför kostnaden på slutprodukten. Idag är det svårt att hitta en produktionskedja på en masstillverkad produkt som inte är global.
LÄS MER: Naturresurser och dess fördelning
Globaliseringen har skapat nya produktionskedjor
Stora avstånd är inte längre ett problem
Globalisering är ett begrepp som användes redan under 1800-talets slut men som aktualiserades först under senare delen av 1900-talet. Enkelt uttryckt innebär globaliseringen att världens länder knutits samman och att världen blivit gränslös. Moderna kommunikationer har gjort att världens länder och folk bundits samman och fått en mer gemensam ekonomi, kultur, politik och miljö. En viktig del i globaliseringen är de digitala kommunikationerna (internet o.s.v.) och alla moderna transportmedel. Tillsammans har detta öppnat upp nya produktionskedjor. Avstånd är inte längre något stort problem i vår globaliserade värld.
På flera vis kan man säga att globaliseringen och den tekniska utvecklingen har krympt de geografiska avstånden då det blivit lättare att förflytta pengar, varor och människor mellan olika platser på jorden. Den kommersiella flygtrafiken, transporter av varor på containerfartyg, internet och mobiltelefoni har på många sätt inneburit en revolution för världshandeln.
Tillverkning i låglöneländer
Många västerländska företag har valt att förlägga tillverkningen av produkter eller komponenter (delar av en produkt) till låglöneländer, exempelvis till Indien där lönerna är låga men arbetskraften relativt välutbildad. Men det handlar också om andra faktorer såsom närheten till naturresurser och till marknader (konsumenter).
LÄS MER: Jordens resurser och handelsmönster
LÄS MER: Vår tids globala handelsmönster
Kluster
Vad man också kan se numera är att produktionskedjan har förändrats från en standardiserad löpandebandproduktion till en mer specialiserad och flexibel produktion. Den här förändringen i produktionskedjan har dock inte krympt de geografiska avstånden, utan snarare bidragit till en ökad specialisering och geografisk uppdelning mellan å ena sidan platser där lågavlönade arbetare tillverkar varor eller komponenter i stora volymer, å andra sidan platser där specialiserade högutbildade arbetare erbjuder mer avancerade tjänster och varor, ofta i mindre volymer. Många av produkterna på världsmarknaden består av komponenter och tjänster från båda dessa produktionssätt.
En stor del av de specialiserade företagen väljer att förlägga sin verksamhet i närheten av andra liknande företag inom samma bransch. När flera liknande företag hamnat på samma plats i ett slags företagsnätverk brukar man säga att det har bildats ett kluster. Det kanske mest berömda av dessa kluster är Silicon Valley i Kalifornien som länge varit känt för sin världsledande kunskap och tillverkning av högteknologisk elektronik, t.ex. datorer och dess mjukvara. Företag i dessa kluster utvecklar speciella sociala mönster som skiljer sig från företag på mera utspridda platser. Inom klustret konkurrerar ibland företagen, men här utbyts också tankar, idéer, traditioner och arbetskraft. Detta utbyte mellan företagen gynnar inte enbart det egna företaget utan också den tekniska utvecklingen inom hela klustret.
Negativt för miljön
Vi svenskar liksom merparten av invånarna i andra industriländer konsumerar betydligt mer än vad befolkningen i utvecklingsländerna gör.
Enligt FN har den globala konsumtionen ökat med nästan femtio procent sedan 1990. Det är dock ett tecken på att även människor i utvecklingsländerna har fått det bättre ställt och har råd att konsumera i högre utsträckning än tidigare (se statistik).
Vår konsumtion av varor kan medföra både positiva och negativa följder för många människor och miljön. En hög konsumtion är positiv för den ekonomiska tillväxten vilket på sikt bidrar till att minska fattigdomen i världen. Samtidigt kan vår konsumtion medföra negativa följder för människor i utvecklingsländerna som arbetar med låga löner under svåra arbetsförhållanden för att producera varor som vi kan konsumera. Multinationella och transnationella företag tjänar stora pengar på att outsourca (förflytta) tillverkningen till fattigare länder med låga löner.
Vad kan du göra som konsument?
För att vi ska kunna uppnå en hållbar utveckling måste all konsumtion ske med eftertanke om vilka negativa följder den kan innebära för människor och miljö. Som konsument kan du bland annat bidra till en hållbar utveckling genom att handla varor som är miljö- eller rättvisemärkta.
Det handlar givetvis inte bara om att befolkningen i industriländer konsumerar varor som är tillverkade i låglöneländer, och att människorna där inte får tillräckligt betalt. Den negativa miljöaspekten av långväga transporter är också viktig att ha i åtanke när man handlar. Produktionskedjorna kan sträcka sig tusentals kilometer och varorna transporteras med lastbilar, containerfartyg, flygplan och andra fordon som släpper ut stora mängder koldioxid. Det är därför bra om du som konsument ser efter om de varor du vill ha finns närproducerade. Varför ska man till exempel köpa äpplen från Nya Zeeland eller kött från Brasilien när det finns svenska äpplen och svenskt kött i butiken? Detta gäller såklart inte alla varor eftersom många inte går att producera i Sverige. Vi är därför liksom andra länder beroende av import för att kunna tillgodose våra behov. Men importen och därmed transporterna skulle kunna minskas till förmån för en ökad inhemsk (inom det egna landet) produktion.
LÄS MER: Ekonomi och handel
LÄS MER: Energikällor
LÄS MER: BNP och HDI
LÄS MER: Konsumtion och konsumentmakt
LÄS MER: Ekonomins globalisering
Litteratur:
Erik Andersson, Globaliseringens politiska ekonomi - en introduktion, Studentlitteratur AB, 2001
Erik S Reinert, Global ekonomi: hur rika länder blev rika och varför fattiga länder förblir fattiga, Premiss, 2016
Göran Collste, Globalisering och global rättvisa, Studentlitteratur AB, 2010
Hans Abrahamsson, Det gyllene tillfället: teori och strategi för global rättvisa, Leopard Förlag, 2008
Hans Hansson, Internationell ekonomi, SNS Förlag, 2006
Niel Coe, Philip Kelly, Henry W.C. Yeung, Economic Geography: A Contemporary Introduction, Wiley, 2013
Text: Carl-Henrik Larsson, SO-lärare samt skribent i kulturtidskriften Nordisk Filateli
Koppling till skolans styrdokument
Innehållet är kopplat till grundskolans kursplan för Geografi åk 4-6, Geografi åk 7-9 samt till gymnasiets ämnesplaner för Geografi 1, Samhällskunskap 2, Samhällskunskap 3, Internationell ekonomi och Internationella relationer.
