M
Kategori

Varor transporteras ofta tusentals kilometer med lastbilar, containerfartyg, flygplan eller andra fordon innan de slutligen når en butik.

Produktion och konsumtion av varor och tjänster

I det här avsnittet ska vi titta närmare på hur produktion, transport och konsumtion av varor hänger nära samman med globaliseringen. Innan en vara når butiken och konsumenterna passerar den många olika steg i en produktionskedja som ofta sträcker sig tusentals kilometer från varans ursprungliga tillverkningsplats...

Koppling till ämnes- och kursplaner hittar du längre ner i texten.

Varifrån kommer varorna?

Handelsvaror strömmar dagligen i ett ständigt flöde mellan olika platser på jorden. Innan produkterna når konsumenterna har de ofta slussats genom en lång kedja av transportörer och mellanhänder. De långa produktionskedjorna gör att man som konsument ibland har svårt att få klarhet i en produkts geografiska ursprung. Den geografiska platsen som en vara är producerad framgår nämligen inte alltid så tydligt.

I det här avsnittet ska vi titta närmare på hur produktion, transport och konsumtion av varor hänger nära samman med globaliseringen. Innan en vara når butiken och konsumenterna passerar den många olika steg i en produktionskedja som ofta sträcker sig tusentals kilometer från varans ursprungliga tillverkningsplats...

Koppling till ämnes- och kursplaner hittar du längre ner i texten.

Varifrån kommer varorna?

Handelsvaror strömmar dagligen i ett ständigt flöde mellan olika platser på jorden. Innan produkterna når konsumenterna har de ofta slussats genom en lång kedja av transportörer och mellanhänder. De långa produktionskedjorna gör att man som konsument ibland har svårt att få klarhet i en produkts geografiska ursprung. Den geografiska platsen som en vara är producerad framgår nämligen inte alltid så tydligt.

ANNONS

ANNONS

Om vi tar en personbil som exempel så innehåller den flera tusen olika komponenter (delar av en produkt) som i sin tur tillverkats på olika platser på jorden. Att en bil är tillverkad i Tyskland säger alltså inget om varifrån de enskilda delarna kommer ifrån. Detta gäller många varor och produkter som går att köpa i Sverige, inte minst datorer, smartphones och andra teknikprylar som finns i våra hem. Samma sak gäller också kläder. En märkesjacka kan t.ex. vara tillverkad i Italien, men hur vet man varifrån tyget kommer? I flera fall produceras de enskilda delarna nämligen i låglöneländer för att hålla nere priset på slutprodukten som når konsumenterna.

För företagen är det viktigt att bygga upp varumärken där slutprodukten förknippas med ett märke och inte med platsen där beståndsdelarna produceras. De stora västerländska företagen vill inte bli förknippade med låglöneländer och dåliga arbetsförhållanden. Det gäller allt ifrån italienska eller svenska kläder, till tyska bilar och sydkoreanska tv-apparater..

Hur ska man då förstå hur dessa produktionskedjor är uppbyggda? Det handlar om att se banden mellan alla de människor, arbetsförhållanden och sociala relationer som produktionskedjan består av och som möjliggör att varan forslas från producenten och slutligen köps av konsumenten. Det är ofta en geografisk sträcka som är tusentals kilometer lång. Förutom den ursprungliga tillverkningsprocessen på en viss plats så tillförs varorna - under sin förflyttning från producent till konsument - ett tillskott av mänskligt agerande, från lokala transportföretag till tullkontroller och olika mellanhänder som t.ex. paketerar om och transporterar varorna vidare innan de slutligen säljs i olika butiker.

Dessa tillskott av mänsklig inverkan ökar stegvis priset på varorna och är den största orsaken till att priset som konsumenten till sist betalar är mångdubbelt högre än vad den ursprungliga tillverkaren får betalt. Det är många företag inblandade i en produktionskedja och alla dessa har utgifter och löner som måste täckas av de anställdas arbete. Efter varje steg ökar därför kostnaden på slutprodukten. Idag är det svårt att hitta en produktionskedja på en masstillverkad produkt som inte är global.

Globaliseringen har skapat nya produktionskedjor

Stora avstånd är inte längre ett problem

Globalisering är ett begrepp som användes redan under 1800-talets slut men som aktualiserades först under senare delen av 1900-talet. Enkelt uttryckt innebär globaliseringen att världens länder knutits samman och att världen blivit gränslös. Moderna kommunikationer har gjort att världens länder och folk bundits samman och fått en mer gemensam ekonomi, kultur, politik och miljö. En viktig del i globaliseringen är de digitala kommunikationerna (internet o.s.v.) och alla moderna transportmedel. Tillsammans har detta öppnat upp nya produktionskedjor. Avstånd är inte längre något stort problem i vår globaliserade värld.

På flera vis kan man säga att globaliseringen och den tekniska utvecklingen har krympt de geografiska avstånden då det blivit lättare att förflytta pengar, varor och människor mellan olika platser på jorden. Den kommersiella flygtrafiken, transporter av varor på containerfartyg, internet och mobiltelefoni har på många sätt inneburit en revolution för världshandeln.

ANNONS

ANNONS

Tillverkning i låglöneländer

Många västerländska företag har valt att förlägga tillverkningen av produkter eller komponenter (delar av en produkt) till låglöneländer, exempelvis till Indien där lönerna är låga men arbetskraften relativt välutbildad. Men det handlar också om andra faktorer såsom närheten till naturresurser och till marknader (konsumenter).

Kluster

Vad man också kan se numera är att produktionskedjan har förändrats från en standardiserad löpandebandproduktion till en mer specialiserad och flexibel produktion. Den här förändringen i produktionskedjan har dock inte krympt de geografiska avstånden, utan snarare bidragit till en ökad specialisering och geografisk uppdelning mellan å ena sidan platser där lågavlönade arbetare tillverkar varor eller komponenter i stora volymer, å andra sidan platser där specialiserade högutbildade arbetare erbjuder mer avancerade tjänster och varor, ofta i mindre volymer. Många av produkterna på världsmarknaden består av komponenter och tjänster från båda dessa produktionssätt.

En stor del av de specialiserade företagen väljer att förlägga sin verksamhet i närheten av andra liknande företag inom samma bransch. När flera liknande företag hamnat på samma plats i ett slags företagsnätverk brukar man säga att det har bildats ett kluster. Det kanske mest berömda av dessa kluster är Silicon Valley i Kalifornien som länge varit känt för sin världsledande kunskap och tillverkning av högteknologisk elektronik, t.ex. datorer och dess mjukvara. Företag i dessa kluster utvecklar speciella sociala mönster som skiljer sig från företag på mera utspridda platser. Inom klustret konkurrerar ibland företagen, men här utbyts också tankar, idéer, traditioner och arbetskraft. Detta utbyte mellan företagen gynnar inte enbart det egna företaget utan också den tekniska utvecklingen inom hela klustret.

Negativt för miljön

Vi svenskar liksom merparten av invånarna i andra industriländer konsumerar betydligt mer än vad befolkningen i utvecklingsländerna gör.

Enligt FN har den globala konsumtionen ökat med nästan femtio procent sedan 1990. Det är dock ett tecken på att även människor i utvecklingsländerna har fått det bättre ställt och har råd att konsumera i högre utsträckning än tidigare (statistik).

Vår konsumtion av varor kan medföra både positiva och negativa följder för många människor och miljön. En hög konsumtion är positiv för den ekonomiska tillväxten vilket på sikt bidrar till att minska fattigdomen i världen. Samtidigt kan vår konsumtion medföra negativa följder för människor i utvecklingsländerna som arbetar med låga löner under svåra arbetsförhållanden för att producera varor som vi kan konsumera. Multinationella och transnationella företag tjänar stora pengar på att outsourca (förflytta) tillverkningen till fattigare länder med låga löner.

ANNONS

ANNONS

Vad kan du göra som konsument?

För att vi ska kunna uppnå en hållbar utveckling måste all konsumtion ske med eftertanke om vilka negativa följder den kan innebära för människor och miljö. Som konsument kan du bland annat bidra till en hållbar utveckling genom att handla varor som är miljö- eller rättvisemärkta.

Det handlar givetvis inte bara om att befolkningen i industriländer konsumerar varor som är tillverkade i låglöneländer, och att människorna där inte får tillräckligt betalt. Den negativa miljöaspekten av långväga transporter är också viktig att ha i åtanke när man handlar. Produktionskedjorna kan sträcka sig tusentals kilometer och varorna transporteras med lastbilar, containerfartyg, flygplan och andra fordon som släpper ut stora mängder koldioxid. Det är därför bra om du som konsument ser efter om de varor du vill ha finns närproducerade. Varför ska man till exempel köpa äpplen från Nya Zeeland eller kött från Brasilien när det finns svenska äpplen och svenskt kött i butiken? Detta gäller såklart inte alla varor eftersom många inte går att producera i Sverige. Vi är därför liksom andra länder beroende av import för att kunna tillgodose våra behov. Men importen och därmed transporterna skulle kunna minskas till förmån för en ökad inhemsk (inom det egna landet) produktion.

LÄS MER: Ekonomi och handel

LÄS MER: Naturresurser och dess fördelning

LÄS MER: Jordens resurser och handelsmönster

LÄS MER: Vår tids globala handelsmönster

LÄS MER: Energikällor

LÄS MER: BNP och HDI

LÄS MER: Konsumtion och konsumentmakt

LÄS MER: Ekonomins globalisering

ANNONS

Användbara begrepp

Export: När ett land säljer varor eller tjänster till andra länder.

Globalisering: En process där världens länder och avlägsna områden knutits samman genom moderna kommunikationer och modern informationsteknologi (som internet).

Hållbar utveckling: En utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Det gäller ekonomiskt, socialt och ekologiskt.

Import: När ett land köper eller tar in varor eller tjänster.

Komponenter: Delar av en större slutprodukt.

Konsument: Den person som förbrukar en vara eller tjänst.

Multinationella företag: Stora gränslösa företag som vanligtvis har sina huvudkontor i rika länder och sin tillverkning i låglöneländer.

Outsourcing: Innebär att ett företag flyttar delar av, eller hela sin verksamhet till ett annat land. Ofta till länder med lägre löner. Huvudkontoret finns ofta kvar i ursprungslandet.

Producent: Företag eller personer som tillverkar varor eller tjänster.

Produkt: Resultatet av utfört arbete. En vara eller tjänst.

Produktionskedja: Innebär hela vägen från producent till konsument och innefattar också transporter och leverantörer. En produktionskedja kan vara mycket lång och sträcka sig över hela jordklotet.
 

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Varför är priset som en konsument betalar för en produkt betydligt högre än vad den ursprungliga tillverkaren av produkten får betalt?
     
  2. Vad är en produktionskedja?
     
  3. Vad innebär begreppet globalisering?
     
  4. På vilka sätt kan man säga att globaliseringen har ”krympt” de geografiska avstånden?
     
  5. Varför väljer företag att förlägga sin tillverkning på en viss geografisk plats?
     
  6. Vad innebär ett kluster?
     
  7. Varför outsourcar många västerländska företag delar av eller hela sin verksamhet?
     
  8. På vilka sätt är vår konsumtion positiv och negativ för människor och miljö?
     
  9. Hur kan du som konsument bidra till en hållbar utveckling?

Ta reda på:

  1. Hur väl känner ni egentligen till olika produktionskedjor? Ta kaffe som ett exempel. Vet ni varifrån kaffebönorna ursprungligen kommer? Hur mycket tror ni att kaffeodlaren i ursprungslandet får betalt för ett kilo bönor jämfört med vad konsumenterna i Sverige betalar för ett kilo kaffe?
     
  2. Kolla upp varifrån olika kända varumärken kommer och om varumärket är förknippat med platsen där produkterna tillverkas. Exempel på varumärken är Apple (iPhone, Mac) H&M och Ikea. Titta t.ex. var era kläder är tillverkade eller om det finns Ikeamöbler på skolan och om tillverkningsland framgår (det kan stå på undersidan av stolar och möbler).
     
  3. Fundera på varifrån maten ni dagligen äter har sitt ursprung. Hur är det med frukt och grönsaker ni äter? Har ni tid så gå till en mataffär i närheten och titta på hur väl ursprungsmärkning på frukt och grönsaker framgår. Hur långt transporteras maten ni äter?

Diskutera:

  1. Vad känner ni till om miljö- och rättvisemärkta varor? Hur ofta tänker ni på om en vara är miljö- eller rättvisemärkt? Varför köper inte alla konsumenter varor som är märkta?
     

 

Litteratur:
Erik Andersson, Globaliseringens politiska ekonomi - en introduktion, Studentlitteratur AB, 2001
Erik S Reinert, Global ekonomi: hur rika länder blev rika och varför fattiga länder förblir fattiga, Premiss, 2016
Göran Collste, Globalisering och global rättvisa, Studentlitteratur AB, 2010
Hans Abrahamsson, Det gyllene tillfället: teori och strategi för global rättvisa, Leopard Förlag, 2008
Hans Hansson, Internationell ekonomi, SNS Förlag, 2006
Niel Coe, Philip Kelly, Henry W.C. Yeung, Economic Geography: A Contemporary Introduction, Wiley, 2013
 

FÖRFATTARE

Text: Carl-Henrik Larsson, SO-lärare samt skribent i kulturtidskriften Nordisk Filateli
 


Koppling till skolans styrdokument

Innehållet är kopplat till grundskolans kursplan för Geografi Geografi åk 7-9 samt till gymnasiets ämnesplaner för Geografi 1, Samhällskunskap 2, Samhällskunskap 3, Internationell ekonomi och Internationella relationer.

Sidan uppdaterad: 13 mars 2024
Ursprungligen publicerad: 11 september 2018

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Produktion och konsumtion av varor och tjänster

Så påverkar EU dig - och därför ska du rösta

av: Sveriges Konsumenter
Gymnasiet

Varför röstar så få i EU-valet när nästan alla röstar till riksdagen? I det här lektionsmaterialet fokuserar vi på hur EU:s beslut på många olika sätt påverkar vardagen för oss alla.

+ Läs mer

Influence the future - Vår stad 2030

av: WWF
Högstadiet, Gymnasiet

Engagera unga för en hållbar framtid! Med WWF:s handledning Influence the future - Vår stad 2030 får ni stöd att arbeta med utmaningar i det omgivande samhället, där eleverna tar aktiv del.

+ Läs mer

Vatten på hållbar väg - fem dilemman och ett case

av: WWF
Gymnasiet

Stärk ungas kunskaper och handlingskomptens i frågor berör vårt livsviktiga vatten.

+ Läs mer

Hållbart såklart!

av: Konsumentverket
Högstadiet

Hållbart såklart! är ett kostnadsfritt skolmaterial från Konsumentverket. Målgrupp för materialet är årskurs 7–9 men kan med fördel användas i andra årskurser.

+ Läs mer

Lektionsbanken

av: Konsumentverket
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet

Lektionsbanken är ett kostnadsfritt verktyg från Konsumentverket som riktar sig till lärare i mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet.

+ Läs mer

Upptäck en värld med praktiska yrken som bygger vårt samhälle

av: Byggbranschens yrkesnämnd (BYN)
Mellanstadiet, Högstadiet

Med “Upptäck en värld med praktiska yrken som bygger vårt samhälle” får dina elever upptäcka olika yrken inom bygg- och anläggningsbranschen.

+ Läs mer

Artiklar om Produktion och konsumtion av varor och tjänster

SO-rummet bok
L
Åker

Lätta fakta om Sveriges jordbruksbygd och jordbruk

av: Kalle Güettler och Kristina Güettler
2023-10-02

Människorna i Sverige började odla och skörda för cirka 6 000 år sedan. Från andra länder kom människor som hade med sig tama djur som getter och kor. Vildsvin fångades och tämjdes. När människorna blev jordbrukare förändrade de naturen. Skogar höggs ner för att bli åkrar och betesmark, och landskapet blev mer öppet. Ett landskap som skapats av jordbrukande bönder kallas ett kulturlandskap...

+ Läs mer

SO-rummet bok
L

Lätta fakta om Sveriges skog

av: Kalle Güettler och Kristina Güettler
2023-03-30

Mer än halva Sverige är täckt av skog. Så har det inte alltid varit. Under långa perioder har skogen täckt hela landet, och under andra tider har det funnits mindre skog. Skogen är en viktig naturtillgång i Sverige. Den är en förnyelsebar råvara. Det betyder att den bildas på nytt efter en tid när man har använt den...

+ Läs mer

SO-rummet bok
L

Fiskets historia - från vardagsfiske till överfiske

av: Kaj Hildingson
2022-04-25

Människan alltid hämtat en stor del av sin mat från vattnet: haven, sjöarna och floderna. De första människorna som levde nära havsstränderna samlade musslor och andra skaldjur. Människor som bodde nära sjöar eller floder kunde smyga sig på fiskar som stod, stilla i grunt vatten, exempelvis gäddor, och bedöva dem med ett snabbt klubbslag. Människan lärde sig också att fånga de fiskar som vandrar längs floder och åar för att leka, alltså lägga rom. De fiskarna kunde fångas med hjälp av fållor gjorda av hopflätade kvistar...

+ Läs mer

M

Påskön - en historia om miljöförstöring och överexploatering av naturresurser

av: Magnus Västerbro
2021-03-24

Omkring år 1200 anlände en grupp människor från Polynesien till en obebodd ö långt ute i sydöstra Stilla havet. Att de påträffat land och hamnat just där, är i sig ett mirakel eftersom ön omges av hundratals mil öppet hav vilket gör den till en av de mest avlägsna platserna på jorden. Men nu hade människan satt sin fot även där. I och med det var också Påskön (som den senare kom att kallas) befolkad. Vad som sedan hände kan liknas vid ett koncentrat av hela mänsklighetens historia, eller åtminstone av dess mörka sidor. Påsköns historia är en berättelse om överexploatering av naturresurser, krig och miljöförstöring. Och liksom så ofta annars saknas tankar på hållbar utveckling, dvs. vilka följder deras livsmönster skulle få för dem själva och de efterkommande generationerna på ön...

+ Läs mer

M

Naturens rättigheter

av: Erik Hansson
2021-01-04

Vi människor har rättigheter. De är till för att skydda oss och för att vi ska kunna leva bra liv. Här i Sverige innebär det bland annat att vi har rätt att gå i skolan och få sjukvård. Om vi utsätts för ett brott så kan vi anmäla det till polisen och vi kan ta kontakt med Diskrimineringsombudsmannen (DO) om vi anser oss orättvist behandlade. Begås ett brott mot oss kan vi ta fallet till en domstol och få hjälp av en person som är utbildad inom juridik. Även företag kan få fall prövade i domstol, men i de flesta länder har naturen inga rättigheter. Den kan inte vända sig till en domstol om en skog där det lever mängder av djur hotas att huggas ned. En relativt ny rörelse vill ändra på detta. De kallar sig Naturens rättigheter, “Rights of nature” på engelska, och de senaste åren har deras synsätt spritt sig i världen...

+ Läs mer

S

Ekonomins globalisering

av: Robert de Vries och Kommerskollegium
2019-10-12

Med globalisering menas att moderna kommunikationer har gjort att världens länder och folk bundits samman och fått en mer gemensam ekonomi, kultur, politik och miljö. Globaliseringen kännetecknas främst av gränslöshet. Människor, varor och pengar rör sig idag betydligt lättare mellan länder och kontinenter än för bara några decennier sedan. Vi blir en alltmer integrerad del av ett globalt ekonomiskt och teknologiskt nätverk samtidigt som vi blir alltmer beroende av varandra...

+ Läs mer

Podcast om Produktion och konsumtion av varor och tjänster

SO-rummet podcast icon
L

Enkla fakta om konsumenträtt

av: Juia, Mattias och Kristoffer
2017-04-04

Julia, Mattias och Kristoffer pratar konsumenträtt. Begrepp som nämns är bl.a. öppet köp, garanti, bytesrätt, reklamationsrätt och ångerrätt.

+ Läs mer

Länkar om Produktion och konsumtion av varor och tjänster

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Ge

Energikällor

Om olika typer av energikällor och vad som kännetecknar dessa samt vilka skillnaderna är mellan förnybara och icke-...

Re

Ekosofi

Ekosofi är en naturinspirerad filosofi som strävar efter att öka människans ekologiska medvetenhet och engagemang i...

Sh

Globalisering

Med globalisering menas att moderna kommunikationer har gjort att världens länder och folk bundits samman och fått en...

Ge

Miljö och hållbarhetsfrågor

Miljö och hållbarhetsfrågor handlar om samspelet mellan människan och jordens natur och naturtillgångar. Genom en...

Sh

Ekonomi och handel

Avsnittet fokuserar på privatekonomi, samhällsekonomi, internationell ekonomi och handel. Vi ska också titta närmare på...

Sh

Internationell ekonomi och handel

Om världsekonomin och internationella handelsrelationer och hur länders och regioners ekonomier hänger samman i en...

Ge

Fattigdom och ohälsa i världen

Om BNP, skillnaden mellan utvecklingsländer och industriländer, orsaker till och konsekvenser av fattigdom samt...

Sh
Karta

Världens länder - samhällskunskap

Aktuella samhällsfakta samt politisk och ekonomisk bakgrund till olika världsdelar och världens länder.

Ge
glob

Världsdelar och länder - geografi

Geografiska fakta och skildringar om olika världsdelar och världens länder.

Sh

Arbete och boende

Avsnittet handlar om olika boendeformer och vad de innebär för individen samt sambanden mellan socioekonomisk bakgrund...

Sh

Internationell politik och globala samhällsfrågor

Här kan du läsa om aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i världen. Avsnittet handlar också om...

Ge

Världens befolkning

Ämnesområdet världens befolkning handlar om befolkningsutveckling, befolkningsfördelning, migration, urbanisering och...

Ge

Befolkningsutveckling och befolkningsfördelning

Om befolkningsutvecklingen ur ett historiskt och nutida perspektiv. Här berörs även hur befolkningen är fördelad i...

Ge

Jordens resurser och handelsmönster

Om människans behov av naturresurser och hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid.

Ge

Naturresurser och dess fördelning

Om olika typer av naturresurser och vilka konsekvenser användningen av dessa får för människor och miljö runt om i...

Ge

Hållbar utveckling

Hållbar utveckling och dess tre former: social hållbarhet, ekonomisk hållbarhet och ekologisk hållbarhet. Hur val och...

Relaterade taggar

Hi
mekanisk verkstad

Arbetsliv

Arbetet har alltid varit centralt för många människor, både som vardagsverksamhet och som livsstil...

Sh
fattig pojke

Orsaker till fattigdom

Enkelt uttryckt skulle man kunna definiera fattigdom som brist på ekonomiska medel (pengar och...

Sh
bananer

Rättvis handel

Rättvis handel är en form av etisk handel som går ut på att förbättra villkoren (arbetsmiljö,...

Hi
Oljetorn

Olja

Olja (råolja, petroleum) har organiskt ursprung och består av olika kolväten från plankton och...

Ge
Risodling

Kulturgeografi

Kulturgeografi, eller samhällsgeografi som det ibland också kallas, är den ena av geografins båda...

Sh
Konsument

Konsumentmakt

De varorna vi köper produceras ofta i andra länder än Sverige, ofta i låglöneländer där...

Sh
statistik

Samhällsstatistik

Statistik handlar om kalkyler, analyser och presentation av data och information.Resultatet...

Sh
Streckkod och balansvåg

Konsumenträtt

Konsumenträtt är ett gemensamt namn för de lagar och skyddsregler som är till för att skydda och...

Sh
Logga

Globala målen

Tidigare historiaPrecis efter millennieskiftet (år 2000) antog Förenta nationerna ett antal mål för...

Sh
BNP karta

BNP och HDI

Välfärd kan mätas i olika mått som värderas olika. Ett gammalt och fortfarande vanligt mått på...

Ge
Skyskrapor

Industriländer

Industriländer, som på engelska även brukar benämnas som ”utvecklade länder” (developed countries...

Ge
slum

Utvecklingsländer

Utvecklingsländer (engelska Developing Countries, i kontrast till Developed Countries, d.v.s....

Sh
Glob

Multinationella företag

Multinationella företag är viktiga aktörer på den internationella arenan. Förutom att de svarar för...

Hi
Industrialism

Industriella revolutionens ekonomiska och miljörelaterade följder

Den industriella revolutionen har skapat det samhälle vi lever i idag. Ett samhälle med...

Hi
Fabriksarbetare

Industriella revolutionens sociala följder

Industrialiseringen av samhället ledde till en omfördelning av arbetskraften och produktionen -...