M

Varor transporteras ofta tusentals kilometer med lastbilar, containerfartyg, flygplan eller andra fordon innan de slutligen når en butik.

Produktion och konsumtion av varor och tjänster

I det här avsnittet ska vi titta närmare på hur produktion, transport och konsumtion av varor hänger nära samman med globaliseringen.

Innan en vara når butiken och konsumenterna passerar den många olika steg i en produktionskedja som ofta sträcker sig tusentals kilometer från varans ursprungliga tillverkningsplats...

Koppling till ämnes- och kursplaner hittar du längre ner i texten.

Varifrån kommer varorna?

Handelsvaror strömmar dagligen i ett ständigt flöde mellan olika platser på jorden. Innan produkterna når konsumenterna har de ofta slussats genom en lång kedja av transportörer och mellanhänder. De långa produktionskedjorna gör att man som konsument ibland har svårt att få klarhet i en produkts geografiska ursprung. Den geografiska platsen som en vara är producerad framgår nämligen inte alltid så tydligt.

I det här avsnittet ska vi titta närmare på hur produktion, transport och konsumtion av varor hänger nära samman med globaliseringen.

Innan en vara når butiken och konsumenterna passerar den många olika steg i en produktionskedja som ofta sträcker sig tusentals kilometer från varans ursprungliga tillverkningsplats...

Koppling till ämnes- och kursplaner hittar du längre ner i texten.

Varifrån kommer varorna?

Handelsvaror strömmar dagligen i ett ständigt flöde mellan olika platser på jorden. Innan produkterna når konsumenterna har de ofta slussats genom en lång kedja av transportörer och mellanhänder. De långa produktionskedjorna gör att man som konsument ibland har svårt att få klarhet i en produkts geografiska ursprung. Den geografiska platsen som en vara är producerad framgår nämligen inte alltid så tydligt.

ANNONS

ANNONS

Användbara begrepp

Produktionskedja: Innebär hela vägen från producent till konsument och innefattar också transporter och leverantörer. En produktionskedja kan vara mycket lång och sträcka sig över hela jordklotet.

Konsument: Den person som förbrukar en vara eller tjänst.

Producent: Företag eller personer som tillverkar varor eller tjänster.

Produkt: Resultatet av utfört arbete. En vara eller tjänst.

Komponenter: Delar av en större slutprodukt.

Globalisering: En process där världens länder och avlägsna områden knutits samman genom moderna kommunikationer och modern informationsteknologi (som internet).

Multinationella företag: Stora gränslösa företag som vanligtvis har sina huvudkontor i rika länder och sin tillverkning i låglöneländer.

Outsourcing: Innebär att ett företag flyttar delar av, eller hela sin verksamhet till ett annat land. Ofta till länder med lägre löner. Huvudkontoret finns ofta kvar i ursprungslandet.

Hållbar utveckling: En utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Det gäller ekonomiskt, socialt och ekologiskt.

Import: När ett land köper eller tar in varor eller tjänster.

Export: När ett land säljer varor eller tjänster till andra länder.

Om vi tar en personbil som exempel så innehåller den flera tusen olika komponenter (delar av en produkt) som i sin tur tillverkats på olika platser på jorden. Att en bil är tillverkad i Tyskland säger alltså inget om varifrån de enskilda delarna kommer ifrån. Detta gäller många varor och produkter som går att köpa i Sverige, inte minst datorer, smartphones och andra teknikprylar som finns i våra hem. Samma sak gäller också kläder. En märkesjacka kan t.ex. vara tillverkad i Italien, men hur vet man varifrån tyget kommer? I flera fall produceras de enskilda delarna nämligen i låglöneländer för att hålla nere priset på slutprodukten som når konsumenterna.

För företagen är det viktigt att bygga upp varumärken där slutprodukten förknippas med ett märke och inte med platsen där beståndsdelarna produceras. De stora västerländska företagen vill inte bli förknippade med låglöneländer och dåliga arbetsförhållanden. Det gäller allt ifrån italienska eller svenska kläder, till tyska bilar och sydkoreanska tv-apparater..

Hur ska man då förstå hur dessa produktionskedjor är uppbyggda? Det handlar om att se banden mellan alla de människor, arbetsförhållanden och sociala relationer som produktionskedjan består av och som möjliggör att varan forslas från producenten och slutligen köps av konsumenten. Det är ofta en geografisk sträcka som är tusentals kilometer lång. Förutom den ursprungliga tillverkningsprocessen på en viss plats så tillförs varorna - under sin förflyttning från producent till konsument - ett tillskott av mänskligt agerande, från lokala transportföretag till tullkontroller och olika mellanhänder som t.ex. paketerar om och transporterar varorna vidare innan de slutligen säljs i olika butiker.

Dessa tillskott av mänsklig inverkan ökar stegvis priset på varorna och är den största orsaken till att priset som konsumenten till sist betalar är mångdubbelt högre än vad den ursprungliga tillverkaren får betalt. Det är många företag inblandade i en produktionskedja och alla dessa har utgifter och löner som måste täckas av de anställdas arbete. Efter varje steg ökar därför kostnaden på slutprodukten. Idag är det svårt att hitta en produktionskedja på en masstillverkad produkt som inte är global.

LÄS MER: Naturresurser och dess fördelning

Globaliseringen har skapat nya produktionskedjor

Stora avstånd är inte längre ett problem

Globalisering är ett begrepp som användes redan under 1800-talets slut men som aktualiserades först under senare delen av 1900-talet. Enkelt uttryckt innebär globaliseringen att världens länder knutits samman och att världen blivit gränslös. Moderna kommunikationer har gjort att världens länder och folk bundits samman och fått en mer gemensam ekonomi, kultur, politik och miljö. En viktig del i globaliseringen är de digitala kommunikationerna (internet o.s.v.) och alla moderna transportmedel. Tillsammans har detta öppnat upp nya produktionskedjor. Avstånd är inte längre något stort problem i vår globaliserade värld.

På flera vis kan man säga att globaliseringen och den tekniska utvecklingen har krympt de geografiska avstånden då det blivit lättare att förflytta pengar, varor och människor mellan olika platser på jorden. Den kommersiella flygtrafiken, transporter av varor på containerfartyg, internet och mobiltelefoni har på många sätt inneburit en revolution för världshandeln.

Tillverkning i låglöneländer

Många västerländska företag har valt att förlägga tillverkningen av produkter eller komponenter (delar av en produkt) till låglöneländer, exempelvis till Indien där lönerna är låga men arbetskraften relativt välutbildad. Men det handlar också om andra faktorer såsom närheten till naturresurser och till marknader (konsumenter).

ANNONS

ANNONS

LÄS MER: Jordens resurser och handelsmönster

LÄS MER: Vår tids globala handelsmönster

Kluster

Vad man också kan se numera är att produktionskedjan har förändrats från en standardiserad löpandebandproduktion till en mer specialiserad och flexibel produktion. Den här förändringen i produktionskedjan har dock inte krympt de geografiska avstånden, utan snarare bidragit till en ökad specialisering och geografisk uppdelning mellan å ena sidan platser där lågavlönade arbetare tillverkar varor eller komponenter i stora volymer, å andra sidan platser där specialiserade högutbildade arbetare erbjuder mer avancerade tjänster och varor, ofta i mindre volymer. Många av produkterna på världsmarknaden består av komponenter och tjänster från båda dessa produktionssätt.

En stor del av de specialiserade företagen väljer att förlägga sin verksamhet i närheten av andra liknande företag inom samma bransch. När flera liknande företag hamnat på samma plats i ett slags företagsnätverk brukar man säga att det har bildats ett kluster. Det kanske mest berömda av dessa kluster är Silicon Valley i Kalifornien som länge varit känt för sin världsledande kunskap och tillverkning av högteknologisk elektronik, t.ex. datorer och dess mjukvara. Företag i dessa kluster utvecklar speciella sociala mönster som skiljer sig från företag på mera utspridda platser. Inom klustret konkurrerar ibland företagen, men här utbyts också tankar, idéer, traditioner och arbetskraft. Detta utbyte mellan företagen gynnar inte enbart det egna företaget utan också den tekniska utvecklingen inom hela klustret.

Negativt för miljön

Vi svenskar liksom merparten av invånarna i andra industriländer konsumerar betydligt mer än vad befolkningen i utvecklingsländerna gör.

Enligt FN har den globala konsumtionen ökat med nästan femtio procent sedan 1990. Det är dock ett tecken på att även människor i utvecklingsländerna har fått det bättre ställt och har råd att konsumera i högre utsträckning än tidigare (se statistik).

Vår konsumtion av varor kan medföra både positiva och negativa följder för många människor och miljön. En hög konsumtion är positiv för den ekonomiska tillväxten vilket på sikt bidrar till att minska fattigdomen i världen. Samtidigt kan vår konsumtion medföra negativa följder för människor i utvecklingsländerna som arbetar med låga löner under svåra arbetsförhållanden för att producera varor som vi kan konsumera. Multinationella och transnationella företag tjänar stora pengar på att outsourca (förflytta) tillverkningen till fattigare länder med låga löner.

Vad kan du göra som konsument?

För att vi ska kunna uppnå en hållbar utveckling måste all konsumtion ske med eftertanke om vilka negativa följder den kan innebära för människor och miljö. Som konsument kan du bland annat bidra till en hållbar utveckling genom att handla varor som är miljö- eller rättvisemärkta.

Det handlar givetvis inte bara om att befolkningen i industriländer konsumerar varor som är tillverkade i låglöneländer, och att människorna där inte får tillräckligt betalt. Den negativa miljöaspekten av långväga transporter är också viktig att ha i åtanke när man handlar. Produktionskedjorna kan sträcka sig tusentals kilometer och varorna transporteras med lastbilar, containerfartyg, flygplan och andra fordon som släpper ut stora mängder koldioxid. Det är därför bra om du som konsument ser efter om de varor du vill ha finns närproducerade. Varför ska man till exempel köpa äpplen från Nya Zeeland eller kött från Brasilien när det finns svenska äpplen och svenskt kött i butiken? Detta gäller såklart inte alla varor eftersom många inte går att producera i Sverige. Vi är därför liksom andra länder beroende av import för att kunna tillgodose våra behov. Men importen och därmed transporterna skulle kunna minskas till förmån för en ökad inhemsk (inom det egna landet) produktion.

LÄS MER: Ekonomi och handel

LÄS MER: Energikällor

LÄS MER: BNP och HDI

LÄS MER: Konsumtion och konsumentmakt

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Varför är priset som en konsument betalar för en produkt betydligt högre än vad den ursprungliga tillverkaren av produkten får betalt?
     
  2. Vad är en produktionskedja?
     
  3. Vad innebär begreppet globalisering?
     
  4. På vilka sätt kan man säga att globaliseringen har ”krympt” de geografiska avstånden?
     
  5. Varför väljer företag att förlägga sin tillverkning på en viss geografisk plats?
     
  6. Vad innebär ett kluster?
     
  7. Varför outsourcar många västerländska företag delar av eller hela sin verksamhet?
     
  8. På vilka sätt är vår konsumtion positiv och negativ för människor och miljö?
     
  9. Hur kan du som konsument bidra till en hållbar utveckling?

Ta reda på:

  1. Hur väl känner ni egentligen till olika produktionskedjor? Ta kaffe som ett exempel. Vet ni varifrån kaffebönorna ursprungligen kommer? Hur mycket tror ni att kaffeodlaren i ursprungslandet får betalt för ett kilo bönor jämfört med vad konsumenterna i Sverige betalar för ett kilo kaffe?
     
  2. Kolla upp varifrån olika kända varumärken kommer och om varumärket är förknippat med platsen där produkterna tillverkas. Exempel på varumärken är Apple (iPhone, Mac) H&M och Ikea. Titta t.ex. var era kläder är tillverkade eller om det finns Ikeamöbler på skolan och om tillverkningsland framgår (det kan stå på undersidan av stolar och möbler).
     
  3. Fundera på varifrån maten ni dagligen äter har sitt ursprung. Hur är det med frukt och grönsaker ni äter? Har ni tid så gå till en mataffär i närheten och titta på hur väl ursprungsmärkning på frukt och grönsaker framgår. Hur långt transporteras maten ni äter?

Diskutera:

  1. Vad känner ni till om miljö- och rättvisemärkta varor? Hur ofta tänker ni på om en vara är miljö- eller rättvisemärkt? Varför köper inte alla konsumenter varor som är märkta?

 

Litteratur:
Erik Andersson, Globaliseringens politiska ekonomi - en introduktion, Studentlitteratur AB, 2001
Erik S Reinert, Global ekonomi: hur rika länder blev rika och varför fattiga länder förblir fattiga, Premiss, 2016
Göran Collste, Globalisering och global rättvisa, Studentlitteratur AB, 2010
Hans Abrahamsson, Det gyllene tillfället: teori och strategi för global rättvisa, Leopard Förlag, 2008
Hans Hansson, Internationell ekonomi, SNS Förlag, 2006
Niel Coe, Philip Kelly, Henry W.C. Yeung, Economic Geography: A Contemporary Introduction, Wiley, 2013


Text: Carl-Henrik Larsson, fil.mag i historia. Leg. gymnasielärare i historia, religion och samhällskunskap samt skribent i kulturtidskriften Nordisk Filateli


Koppling till skolans styrdokument

Innehållet är kopplat till grundskolans kursplan för Geografi åk 4-6, Geografi åk 7-9 samt till gymnasiets ämnesplaner för Geografi 1, Samhällskunskap 2, Samhällskunskap 3, Internationell ekonomi och Internationella relationer.

Sidan uppdaterad: 17 maj 2019
Ursprungligen publicerad: 11 september 2018

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Produktion och konsumtion av varor och tjänster

Hur kan vi resa hållbart?

av: Nätverket Schyst resande
Högstadiet, Gymnasiet

Ett material för gymnasiet och högstadiet om resandets påverkan på människor, miljö och samhälle. Materialet innehåller tips och övningar kring hur vi kan göra mer medvetna val när vi reser.

+ Läs mer

Operation Dagsverke – arbeta med barnkonventionen på riktigt

av: UNICEF
Mellanstadiet, Högstadiet

I januari 2020 blir barnkonventionen svensk lag. Det innebär både större skyldighet och ökad möjlighet för skolor och kommuner att sätta barnets rättigheter i fokus.

+ Läs mer

Skolmaterial om företagande, jobb och ekonomi

av: Svenskt Näringsliv
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet

Gratis digitala eller tryckta studie- och informationsmaterial om samhällsekonomi och olika utbildnings- och yrkesvägar.

+ Läs mer

Artiklar om Produktion och konsumtion av varor och tjänster

Sponsrad

Kostnadsfri workshop i hållbart resande

av: Nätverket Schyst resande
2019-07-15

Vill du att dina elever ska lära sig mer om hållbar utveckling, Agenda 2030 och hur de kan göra positiv skillnad när de reser? Schyst resande kommer till er skola och håller vår populära workshop där vi varvar diskussion med filmvisning, övningar, quiz och fakta.

+ Läs mer

Sponsrad
L

Arbeta med barns rättigheter på riktigt

av: UNICEF
2019-07-09

1 januari 2020 blir barnkonventionen svensk lag. Det innebär både större skyldighet och ökad möjlighet för kommuner och skolor att sätta barnets rättigheter i fokus...

+ Läs mer

M

Vår tids globala handelsmönster

av: Kommerskollegium
2018-10-02

Under tiden efter andra världskriget har världshandeln växt kraftigt och fortare än ekonomin i stort. Exporten av varor och tjänster har ökat dramatiskt under perioden. Världsekonomin är alltså mycket mer beroende av handel idag än för bara några årtionden sen. Men handeln är inte bara större utan ser också på många sätt helt annorlunda ut än förr...

+ Läs mer

S

Europeiska unionens historia

av: Johnny Poetzsch och Robert de Vries (red.)
2017-02-16

Efter andra världskriget skapades flera olika samarbetsformer och organisationer mellan de europeiska länderna. Anledningen till ländernas vilja att samarbeta var 1900-talets stora krig som hade fått förödande konsekvenser för Europas och världens folk. Nu ville ländernas ledare undvika att nya krig uppstod...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Det svarta guldet - oljans historia, del 2: Oljan under 1900-talet

av: Mattias Axelsson
2017-01-15

Även om kolet var den energikälla som drev industrialiseringen framåt, var det oljan som gjorde det möjligt att under 1900-talet att omvandla förindustriella jordbrukssamhällen till moderna industriländer. Olja står idag för cirka en tredjedel av världens energitillförsel och är därmed det dominerande energislaget, samtidigt som allt fler inser att fortsatt användning av olja och andra fossila bränslen är ohållbart...

+ Läs mer

Podcast om Produktion och konsumtion av varor och tjänster

SO-rummet podcast icon
L

Enkla fakta om konsumenträtt

av: Juia, Mattias och Kristoffer
2017-04-04

Julia, Mattias och Kristoffer pratar konsumenträtt. Begrepp som nämns är bl.a. öppet köp, garanti, bytesrätt, reklamationsrätt och ångerrätt.

+ Läs mer

Länkar om Produktion och konsumtion av varor och tjänster

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Energikällor

Om olika typer av energikällor och vad som kännetecknar dessa samt vilka skillnaderna är mellan förnybara och icke-...

Ekosofi

Ekosofi är en naturinspirerad filosofi som strävar efter att öka människans ekologiska medvetenhet och engagemang i...

Globalisering

Med globalisering menas att moderna kommunikationer har gjort att världens länder och folk bundits samman och fått en...

Miljö och hållbarhetsfrågor

Miljö och hållbarhetsfrågor handlar om samspelet mellan människan och jordens natur och naturtillgångar. Genom en...

Ekonomi och handel

Avsnittet fokuserar på privatekonomi, samhällsekonomi, internationell ekonomi och handel. Vi ska också titta närmare på...

Internationell ekonomi och handel

Om världsekonomin och internationella handelsrelationer och hur länders och regioners ekonomier hänger samman i en...

Fattigdom och ohälsa i världen

Om BNP, skillnaden mellan utvecklingsländer och industriländer, orsaker till och konsekvenser av fattigdom samt...

Världens länder - samhällskunskap

Aktuella samhällsfakta samt politisk och ekonomisk bakgrund till olika världsdelar och världens länder.

Världsdelar och länder - geografi

Geografiska fakta och skildringar om olika världsdelar och världens länder.

Arbete och boende

Under uppbyggnad...

Världens befolkning

Under uppbyggnad...

Befolkningsutveckling och befolkningsfördelning

Om befolkningsutvecklingen ur ett historiskt och nutida perspektiv. Här berörs även hur befolkningen är fördelad i...

Jordens resurser och handelsmönster

Om människans behov av naturresurser och hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid.

Naturresurser och dess fördelning

Om olika typer av naturresurser och vilka konsekvenser användningen av dessa får för människor och miljö runt om i...

Hållbar utveckling

Hållbar utveckling och dess tre former: social hållbarhet, ekonomisk hållbarhet och ekologisk hållbarhet. Hur val och...

Relaterade taggar

Arbetsliv

Arbetet har alltid varit centralt för många människor, både som vardagsverksamhet och som livsstil...

Orsaker till fattigdom

Enkelt uttryckt skulle man kunna definiera fattigdom som brist på ekonomiska medel (pengar och...

Rättvis handel

Rättvis handel är en form av etisk handel som går ut på att förbättra villkoren (arbetsmiljö,...

Olja

Olja (råolja, petroleum) har organiskt ursprung och består av olika kolväten från plankton och...

Kulturgeografi

Kulturgeografi, eller samhällsgeografi som det ibland också kallas, är den ena av geografins båda...

Konsumentmakt

De varorna vi köper produceras ofta i andra länder än Sverige, ofta i låglöneländer där...

Samhällsstatistik

Statistik handlar om kalkyler, analyser och presentation av data och information. Resultatet...

Konsumenträtt

Konsumenträtt är ett gemensamt namn för de lagar och skyddsregler som är till för att skydda och...

Globala målen

Tidigare historia: Precis efter millennieskiftet (år 2000) antog Förenta nationerna ett antal mål...

BNP och HDI

Välfärd kan mätas i olika mått som värderas olika. Ett gammalt och fortfarande vanligt mått på...