Bild:
Att vara åskådare till offentliga avrättningar var ett populärt folknöje förr i tiden.
M

Brott och straff förr

Om olika typer av brott och straff genom historien. Här berättas också om kriminalitet, lagar och ordningsmakt ur ett historiskt perspektiv.

 

 

 

 

 

Intressanta fakta om brott och straff förr

Visste du att:

  • Enligt den äldsta svenska lagen, Västgötalagen, var det ”billigt” att döda en man från ett annat landskap. En person måste böta 13 mark om han hade dräpt en svensk eller smålänning. Det kostade 9 mark att dräpa en dansk eller en norrman. Bötessumman var så låg som 4 mark om en tysk eller engelsman blev dräpt.
  • Enligt den äldre Västgötalagen betraktades det som ett så kallat nidingsdåd att mörda en person som satt och gjorde sitt behov på dass. Mördaren straffades extra hårt för ett sådant brott.
  • Om en man och en kvinna var otrogna i 1300-talets Sverige drabbades de av ett märkligt skamstraff. Kvinnan fick då bära stadens stenar på sina axlar. Det var två stenar som var sammanbundna av kedjor. På mannen band man en snara om hans penis. Därefter fick kvinnan leda mannen genom staden, allt enligt Magnus Erikssons stadslag från mitten av 1300-talet.
  • En bödel betraktades under medeltiden och länge därefter som en oberörbar person. Folk gick i omvägar för att slippa möta honom. Bödeln sågs som en pestsmittad person. Att vidröra en bödel innebar att man själv blev oren. Under 1500-talet blev en präst i Arboga slagen av en bödels son. Prästen betraktades då som oren och fick inte längre predika.
  • Under 1500- och 1600-talen rekryterades bödelsyrket oftast av personer som blivit dömda till döden, men som på detta sätt klarade livet. Det hände ibland att en del dödsdömda föredrog att avrättas framför att ta den skamliga bödelssysslan.
  • I 1500-talets Sverige fanns det vid en del kyrkor så kallade fångkistor. Fångkistan var en vanlig fyrkantig timrad byggnad, endast några timmervarv över jorden och med ett slags källarlucka eller en dörr på sidan. Där inne var en grop grävd i marken. Och i denna grop, som täcktes av en trälucka, förvarades de svåraste brottslingarna.
  • Tidelag, sexuellt umgänge mellan människa och djur, bestraffades mycket hårt under 1600- och 1700-talen. Gamla rättsprotokoll visar t.ex. att 156 svenskar avrättades mellan 1751 och 1778 efter att ha blivit dömda för tidelag. Det motsvarade en sjättedel av samtliga avrättningar under perioden.
  • Gatlopp var ett fruktat skamstraff som användes förr i tiden i Sverige. Den dömde fick springa med blottad rygg mellan två led soldater, som var och en skulle utdela ett rapp. Detta barbariska straff avskaffades 1734. Det var inte många människor som orkade med pryglingen av ett helt kompani soldater. Gamla eller orkeslösa människor brukades dras fram på en kärra mellan de spöande soldaterna.
  • Under 1700-talet blev det vanligare att bödeln använde yxa, men det ansågs finare att bli avrättad med svärd. Den dödsdömde fick betala extra om han önskade att bli avrättad med svärd.
  • Johan Fredrik Hjort var skarprättare i Stockholm från 1859 fram till sin död 1882. Han skulle komma att verkställa femton avrättningar. Den sista avrättningen genomförde han den 25 juli 1882 då han under 20 minuter hann avrätta två dödsdömda personer. Därefter övertog Johan Persson Palmgren ämbetet som han dock avsade sig efter ett år utan att ha varit aktiv. Hans efterträdare, som även blev den siste skarprättaren i landet, hette Anders Gustav Dahlman och han kom att verkställa de sex sista avrättningarna i Sverige.
  • År 1900 inträffade ett brottsfall som chockade Sverige. En nyss frigiven fånge, John Filip Nordlund, klev ombord på ångaren Carl Filip i Arboga. Efter en kort resa drabbades Nordlund av vansinne och mördade fyra av passagerarna med kniv och flera personer skadades svårt. Nordlund lyckades fly i en räddningsbåt. Han greps dock ganska snabbt på en järnvägsstation och dömdes till döden. Nordlund avrättades genom halshuggning.
  • Hurvamorden var en serie mord som begicks natten till den 22 augusti 1952 i Hurva och Kvärlöv i Skåne. Brotten begicks av fjärdingsmannen Tore Hedin. Året innan hade han mördat kvarnägaren Allan Nilsson i samband med pokerspel i Tjörnarp och därefter tänt eld på dennes hus. Hedin blev dock inte avslöjad för detta brott, delvis på grund av att han själv fick delta i utredningen av brottet. Natten till den 22 augusti 1952 mördade han ytterligare nio personer, däribland sina föräldrar och före detta fästmö. Efter dådet dränkte han sig i Bosarpasjön.
  • Den 23 augusti 1973 startade Norrmalmstorgsdramat som kom att vara i sex dagar. Rånaren Jan Erik Olsson kom in på en bank i Stockholm tog tre kvinnor och en man, alla bankmän, som gisslan. Rånaren krävde tre miljoner kronor i kontanter samt frigivning av en intern, Clark Olofsson, från Norrköpings fängelse. Regeringen gick honom till mötes men sa nej då rånaren krävde fri lejd med sin gisslan. När förhandlingarna mellan rånaren och polisen inte gav någonting, beslöt polisen att gasa ut rånaren som befann sig i bankvalvet med sin gisslan. När polisen borrade hål i taket till valvet och släppte ner gasen gav rånaren nästan genast upp. En stor del av det svenska folket kunde följa den dramatiska upplösningen direkt i TV.

Intressanta fakta är skrivet av Carsten Ryytty, historielärare och författare, känd för att göra historia roligt. Fler spännande historiska fakta hittar du i hans bok Historiens underbara värld.

Om olika typer av brott och straff genom historien. Här berättas också om kriminalitet, lagar och ordningsmakt ur ett historiskt perspektiv.

 

 

 

 

 

Uppdaterad: 15 juni 2017
Publicerad: 14 oktober 2010

Annons

Lärarmaterial om Brott och straff förr

av:
Stockholmskällan
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Rösträttskvinnor som bedriver propaganda, socialister som busvisslar på kungen, och ateister som fängslas för att ha förnekat guds existens. Den här lektionen ska du djupdyka i en historisk källa som berättar om en människa som stridit för sina rättigheter, eller som sökt påverka hela samhället i demokratisk riktning.
av:
Factlab och SO-rummet
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Den här uppgiften kan utgöra ett längre tema i undervisningen kring lag och rätt där eleverna får insyn i det svenska rättssystemet, hur det är uppbyggt samt vilka lagar och straff vi har i Sverige. Detta kommer sedan att ställas i ett omvärldsperspektiv för att ge eleverna en helhetssyn på hur rättssystem, straffrätt och mänskliga rättigheter hänger ihop.
av:
Stockholms medeltidsmuseum
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Vad var skamligt, omoraliskt och kriminellt under medeltiden? Och hur ser vi på samma handlingar idag? Studera medeltidens rättssyn i fyra cases!

Artiklar om Brott och straff förr

M
Martin Nyblom
2018-08-06
Fram till 1965 fanns det en lag mot lösdriveri i Sverige. Den som var arbetslös eller saknade bostad kunde bli gripen och dömd för lösdriveri. Lösdrivarna fick tvångsarbeta på arbetsinrättningar...
M
Martin Nyblom
2018-08-06
Frans Pettersson och Lars Johansson dömdes till fängelse för att ha legat med varandra 1897. Homosexualitet var förbjudet i Sverige fram till 1944. 1979 slutade Socialstyrelsen att räkna...
M
Magnus Västerbro
2017-09-09
Under kung Hammurabis styre (1792-1750 f.Kr) utvecklades stadsstaten Babylon till ett stort rike, Babylonien. För att kunna härska över sitt nyvunna stora rike lät Hammurabi stifta en lag...
L
Carsten Ryytty
2017-04-18
Den 21 januari 1793 var en dyster dag i Paris. Det var kallt och regnigt. Dessutom skulle Frankrikes kung, Ludvig XVI, avrättas i den nya avrättningsapparaten giljotinen. När Ludvig kom upp på...
M
Mattias Axelsson
2016-05-20
Många är det som genom historien dömts för olika typer av brott (en del riktiga och en del påhittade). Här kommer listan över den fem viktigaste rättegångarna i historien.
M
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2013-11-05
Krigslyckan tycks så småningom ha vänt för Jeanne d'Arc. Våren 1430 tillfångatas hon av burgunderna och överlämnas till engelsmännen. Engelsmännen vill till varje pris få Jeanne dömd som...
M
Johan Theodorsson
2012-09-09
År 1706 dömdes den 22 åriga Maria Johansdotter till 14 dagars fängelse på vatten och bröd vilket var maxstraffet för kvinnor och i princip lika med döden i ett Stockholmsfängelse på 1700-talet....

Länkar om Brott och straff förr

Sortera efter:
          

Stockholmskällan innehåller mer än 30 000 bilder, kartor, dokument samt mängder med faktatexter som främst handlar om vanligt folks historia under 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Här finns också massor med skolanpassade övningar i bl.a. källkritik. Syftet är att materialet på sajten ska kunna användas i historia- och svenskundervisning, men även i andra samhällsorienterande eller estetiska ämnen. Stockholmskällan drivs av Stockholms stad.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Släkthistoria där Torbjörn Wester berättar om 1700-talets rättsväsende. Hur gick en rättsprocess till förr i tiden? Följ med till 1700-talets Västergötland och rättegången mot pigan Maria som anklagades för barnamord.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Släkthistoria där Torbjörn Wester berättar om skamstraff förr i tiden. Trähästen, spanska fiolen eller stocken. Uppfinningsrikedomen var stor när man förr använde skam för att straffa förbrytare och avskräcka allmänheten från att begå brott...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Svenska öden & äventyr där du kan läsa om Hilda Nilsson om dränkte åtta fosterbarn. De förtvivlade mammorna tvingades av olika omständigheter att lämna ifrån sig sina barn. Hilda Nilsson på Bruksgatan i Helsingborg visade upp en perfekt fasad och lovade att ge barnen trygghet och kärlek. Men när dörren stängts försvann barnen för evigt.

Spara som favorit
          

De blodiga häxprocesserna skördar hundratals kvinnoliv, splittrar familjer och hela bygder. I Torsåker år 1675 når vansinnet sin kulmen med den största massavrättningen i fredstid i svensk historia.

I P3 Historia leder Cecilia Düringer lyssnarna genom världshistoriens vindlande berättelser. Vid sin sida har hon skådespelaren Pablo Leiva Wenger som förhöjer dramatiken med scener ur historien. Varje avsnitt handlar om ett historiskt skeende, med en historisk person i fokus.

Främsta använda litteraturen/boktips: Bengt Ankarloos böcker Satans raseri: en sannfärdig berättelse om det stora häxoväsendet samt Trolldomsprocesserna i Sverige, Bengt Ankarloos och Gustav Henningsens Häxornas Europa samt Jan Guillous Häxornas försvarare.

Spara som favorit
          

I Riksarkivets digitala arkiv hittar du historiska originalhandlingar (primära källor) i form av listor, statistik, register, redogörelser, protokoll och så vidare om brott och straff.

Se även Riksarkivets skolingång "Möt källorna - historia i original"
Och här är en lärarhandledning till "Möt källorna"

Spara som favorit
          

Genomgång (5:18 min) där SO-läraren Mikael Larsson beskriver begreppet folkmord, olika typer av folkmord och några exempel på folkmord under 1900 - talet.

Spara som favorit
          

Genomgång (9:53 min) där SO-läraren Mikael Larsson berättar om påföljder i det svenska rättsystemet på en grundläggande nivå. Omnämner även några brott och straff från historien.

Spara som favorit
          

Genomgång (11:01 min) av SO-läraren Mikael Bruér som berättar om lagar, regler och normer. Varför vi har lagar och var de kommer ifrån?

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Forskning och Framsteg där du kan ta del av ett känt rättsfall från Tyskland under häxprocessernas tidevarv.  I början av 1600-talet blev Katharina Kepler anklagad för att vara häxa. Processen pågick under flera år och slog hennes liv i spillror. Till slut ingrep hennes son – den store astronomen Johannes Kepler...

Spara som favorit
          

I den här artikeln i tidningen Populär Historia berättar Thorsten Sandberg om brottsplatsfotograferingens tidigaste historia. Detaljrika bilder från brottsplatser är i dag en självklar del av polisens utredningar. Men så har det inte alltid varit. Den systematiska användningen av polisfotografering startade i Sverige på 1920-talet. Tekniken hämtades från Tyskland...

Spara som favorit
          

På Fotevikens museums hemsida finns några faktahäften i pdf-format som behandlar vikingatiden ur olika perspektiv. Häftena har titlarna: Vikingatida mynt, Vikingatida mått & vikt, Lag och rätt på vikingatiden, Vikingatida handel samt  De första danska och skånska städerna.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Forskning och Framsteg där du kan läsa om synen på dödsstraff förr och idag. I tusentals år har dödsstraff varit en självklarhet i alla kända samhällen. Men sedan bara några decennier är det i stället ett undantag. Vad var det egentligen som hände?

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Allt om Historia där du kan läsa om det ökanda Norrmalmstorgsdramat 1973. Ett misslyckat bankrån i Stockholm utvecklades till ett sex dagar långt gisslandrama som engagerade hela landet. Till och med statsminister Olof Palme drogs in i förhandlingarna.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar kortfattat om ett av 1600-talets värsta brott - otrohet. Det aldrig har varit så lätt för svenska män och kvinnor att bli dömda till döden som just under 1600-talet, och detta på grund av sexuella snedsprång. Utomäktenskaplig sexualitet betraktades som så farlig för samhället att den totalförbjöds år 1608 och belades med dödsstraff...

Spara som favorit
          

Kort artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om äldre tiders skamstraff. I Sverige förekom skamstraff vid påle under medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet. Ännu under 1800-talets första hälft hände det att folk dömdes till att stå vid pålen...

Spara som favorit
          

Programledaren Ahmed Berhan dras med in i en spännande resa tillbaka i tiden. I tio olika avsnitt (ca 14 min per avsnitt) träffar Ahmed arkeologen Johanna Bergqvist som ger honom nya infallsvinklar om medeltiden. Och han får snart veta att medeltiden är så mycket mer än bara mörker, pest och halshuggning. Frågor som mode, mat, yrken, tro, brottslighet, hygien och kärlek tas upp och Ahmed stöter på en vardag som på många sätt påminner om vår egen tid...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar kortfattat om medeltidens häxprocesser. Anklagelserna förekom både i bondesamhället och i samhällseliten och kunde drabba såväl män som kvinnor...

Spara som favorit
          

Artikel på SR:s webbplats där du kan läsa om tidelagsbrott, dvs mänskligt könsumgänge med djur. Tidelag är ett brott som i alla tider väckt avsky och som långt in i modern tid lett till hårda straff. Så långt tillbaka som till medeltiden, och förmodligen också dessförinnan, var tidelag belagt med dödsstraff. Näst efter grova stölder var tidelag den vanligaste brottsrubriceringen bland målen i Svea Hovrätt under 1700- talets mitt...

Spara som favorit
          

Artikel och bokrecension i den katolska kulturtidningen Signum där du kan läsa om häxprocesser och vad som hände häxorna när de konfronterades med inkvisitionen och senare häxdomstolar. Här berättas om häxprocesser under medeltiden och nya tiden (1600- och 1600-talen). Historikerna räknar med att att ca 100 000 häxprocesser ägde rum i Europa, och att hälften av de anklagade, ca 50 000 människor, brändes på bål. Men förföljelsernas intensitet varierade starkt från land till land...

Spara som favorit

Sidor

Relaterade ämneskategorier

Om häxjakt och häxprocesser i Sverige och västvärlden tiden 1450- 1750-talet. Avsnittet fokuserar på Sveriges häxprocesser 1668-1676 då hundratals...

Ska grova brottslingar få en chans att bättra sig? Kan dödsstraff avskräcka och förhindra brott? Har vi rätt att döda i rättvisans namn?

Om regler, lagar, rättssystemet, domstolarna, rättegång, brottslighet, brottsoffer och kriminalvård.

Om vad begreppen regler och lagar innebär inom juridiken och i vårt samhälle. Här berörs framförallt lagstiftningsprocessen samt Sveriges...

Om skillnaderna mellan offentlig rätt, civilrätt och straffrätt. Fokus ligger på straffrätten och vilka gärningar som räknas som brottsliga samt...

Om hur förloppet ser ut - från att ett brott polisanmälts, tills att en påföljd utdöms vid en tingsrätt. Här förklaras steg för steg hur...

Teorier om varför människor begår brott. Här berörs också olika former av brottslighet, hur kriminalvården är uppbyggd i Sverige, brottsoffrens...