Kyrkan hade i århundraden rätt att döma i mål som man ansåg höra till sitt område. Detta kallades kyrkotukt och användes redan de första århundradena efter Kristus, alltså innan kristendomen kom till Norden. När Norden kristnades följde rätten till kyrkotukt med.
Särskilt på 1600-talet var kyrkotukten sträng i Sverige. När det gällde äktenskapsbrott kunde kyrkan döma skyldiga till böter eller att bli piskade vid kyrkporten.
Ett vanligare straff var att sätta folk i stocken, en anordning där ben, fötter eller huvud låstes fast. Tanken var att så många som möjligt skulle se vem som brutit mot regler eller lagar. Därför var stocken ofta placerad nära kyrkporten så att alla i församlingen skulle gå förbi den skyldige.
Fram till 1809 rådde kyrkogångsplikt i Sverige, vilket innebar att alla var tvungna att gå i kyrkan på söndagar och helgdagar. Ett av de brott som gjorde att folk kunde hamna i stocken var just att de låtit bli att gå till kyrkan. Stockstraffet togs bort år 1841 medan kyrkotukten togs bort i början av 1900-talet.
Jakt på häxor
1450-1750 genomfördes i perioder häxprocesser i Europa och Nordamerika. Enligt Gamla testamentet skulle häxeri straffas med döden. Minst 30 000 oskyldiga personer dömdes till döden och avrättades. Även i östra Nordamerika speciellt runt staden Salem i Massachusetts på 1680-talet avrättades personer som anklagats för häxeri. Häxprocesserna gick i vågor. Ibland lugnade de ner sig, sedan kunde nya anklagelser om häxeri blossa upp.
I Sverige spelade det kontrollsamhälle som kyrkan och staten gemensamt byggt upp under stormaktstiden en viktig roll när det gällde att anklaga människor för trolldom.
Upplysningen förändrar lagarna
Föreställningen att lagarna hade gudomligt ursprung levde kvar i Europa fram till renässansen som tog sin början i Italien på 1400-talet. Då började sakta den medeltida kristna gudstron utmanas och förändras. Efterhand förde en del filosofer fram tanken att lagarna fanns medfödda i människans natur utan att vara gudomliga.
Under 1700-talet växte de här tankarna ihop med upplysningstidens teorier. Upplysningen påverkade medborgarnas förhållande till staten på många områden. Nu började den moderna folkrätten skapas och medborgarnas fri- och rättigheter ökade. De här tankarna återfinns i USA:s självständighetsförklaring 1776 och i de nya lagar som skapades i samband med franska revolutionen (1789-1799).
I Frankrike lät Napoleon utarbeta lagboken Code Napoleon som gavs ut 1804. Den slog fast att alla hädanefter var lika inför lagen och att varje fransman hade rätt att ansluta sig till vilken religion som helst. Så hade det inte varit tidigare. Upplysningen hade förändrat lagarna och skulle också långsamt förändra synen på brott och straff.
Smärtfriare avrättningar
Under franska revolutionen förbättrade doktor Joseph Guillotin avrättningsredskapet fallbilan. Den nya maskinen skulle göra avrättningarna snabbare och smärtfriare än att halshugga dödsdömda med yxa eller svärd.
Snabbare och smärtfriare avrättningar var en ny tanke precis som ökade fri- och rättigheter för medborgarna. Dödsstraffen för de svåraste brotten var länge oerhört grymma. Människor avrättades bland annat genom att brännas levande, få sina inälvor utskurna medan de levde, spetsas på pålar eller bli levande begravda. Vissa avrättningsmetoder höll den dödsdömde i liv i flera dagar under fruktansvärda plågor.
Dr Guillotin var egentligen motståndare till dödsstraffet, men kunde inte avskaffa det, bara göra det lindrigare. Ironiskt nog fick dödsstraffsmotståndaren ge namn åt det förbättrade avrättningsredskapet - det fick namnet giljotin.
|
Giljotinen var ett avrättningsredskap importerat från Frankrike men bara använt en gång i Sverige. Den 23 november 1910 avrättades rånmördaren Alfred Ander på Långholmens fängelsegård i Stockholm. Skarprättare (bödel) var A.G. Dalman, och avrättningen var den sista i Sverige.
Ander hade rånmördat en kassörska vid Gerells växelkontor i Stockholm. Bytet var 6 000 kr. Han greps snabbt på ett hotell, där polisen också fann en koffert med blodiga sedlar.
|
Kritik mot dödsstraff
Från land till land spred sig långsamt tanken att dödsdömda skulle avrättas så snabbt och smärtfritt som möjligt. Efterhand började allt fler ifrågasätta om det alls skulle finnas dödsstraff.
I Sverige gick utvecklingen i flera steg:
1779: Gustav III avskaffar dödsstraffen för en rad brott utom de allvarligaste.
1877: Avrättningarna blir inte längre offentliga.
1921: Dödsstraffen avskaffas utom för vissa brott under krigstid.
1973: Dödsstraffet avskaffas helt och hållet.
I Sverige utfördes den sista offentliga avrättningen 1876 och den sista avrättningen 1910. En liknande utveckling skedde när det gällde offentliga kroppsstraff:
1855 förbjöds offentliga spöstraff.
1938 togs spöstraff bort helt och hållet.
Tortyr och kamp mot dödsstraff
Sedan äldsta tid användes tortyr (se faktaruta) för att tvinga fram bekännelser, så även i Sverige. Människor som anklagats för häxeri torterades exempelvis ofta för att erkänna. Tortyren kunde vara oerhört grym och plågsam.
I slutet av 1700-talet avskaffade en rad länder i Europa tortyren (t.ex. Preussen, Ryssland, Österrike och Frankrike). I Sverige gav kung Gustav III 1772 order om att alla tortyrredskap skulle förstöras, men först 1868 avskaffades tortyren formellt.
Idag räknar FN tortyr som ett brott mot de mänskliga rättigheterna. Trots det kommer regelbundet vittnesmål om att fångar och politiska motståndare utsatts för tortyr eller grov misshandel. Organisationen Amnesty International, som arbetar för att de mänskliga rättigheterna ska respekteras, rapporterar varje år om tiotals länder som använder tortyr eller grov misshandel.
Amnesty verkar också för att dödsstraffet ska avskaffas i hela världen. Enligt organisationens statistik hade 144 av de 195 länder (som enligt FN finns i världen) avskaffat dödsstraffet eller tillämpade det inte längre i slutet av år 2020.
Tortyr
Tortyr är en metod där fysiskt och/eller psykiskt våld används för att driva fram bekännelser. På medeltiden användes tortyr ofta i jakten på kättare (religiöst oliktänkande) och - senare - häxor.
Karl XI förbjöd tortyr men regeringen tilläts göra undantag. Bruket förbjöds genom 1734 års lag (se nedan) som dock tillät "svårare fängelse". Med det menades t.ex. Rosenkammaren och Tjuvkällaren i Stockholm, där tortyr förekom innan Gustav III uttryckligen förbjöd även dessa kamouflerade tortyrcentrum.
Förbudet låg i linje med upplysningens mer humanitära åskådning. Särskilt filosofen Voltaire var emot tortyren och han påverkade upplysta furstar som Fredrik den store av Preussen, Katarina den stora och Gustav III. Den senare förklarade redan i en av sina första skrifter att "humaniteten är konungarnas främsta dygd".
|
LÄS MER: Hammurabis lag ristades i sten
LÄS MER: Trolldom och häxprocesser
LÄS MER: Sedlighetsbrott (sexualbrott) på 1600-talet (artikelserie)
LÄS MER: Homosexualitet på 1800-talet: Frans och Lars fick fängelse för att de haft sex
LÄS MER: Förbjudet att vara arbetslös på 1800-talet och början på 1900-talet
LÄS MER: Maria Johansdotter - en transperson på 1700-talet
LÄS MER: Lätta fakta om giljotinen
LÄS MER: Lag och rätt (samhällskunskap, innehåller flera kategorier)
LÄS MER: Dödsstraff
Fakta om våldsbrott och stölder under tidigmodern tid
Enligt vissa historiker ska våldsbrotten ha minskat i Europa från 1500-talet och framåt, då statens kontroll över vardagslivet ökade och människor på ett annat sätt tvingades kontrollera sina impulser och känsloyttringar.
Under 1500-talet börjar domboksmaterialet i Sverige bli allt rikligare, och vi kan få en uppfattning om brottsligheten i det dåtida samhället. Mord, dråp och dödsmisshandel tycks ha varit 6-8 gånger vanligare än idag, andelen stölder däremot betydligt lägre. Huvuddelen av de våldsbrott som hamnade inför tinget var dock slagsmål och örfilar, där människor gripit till nävarna i försvar av heder och ära.
Våldsbrotten minskade stadigt sin andel vid domstolarna fram till 1800-talet. En orsak som ofta nämns inom forskningen är att samhället blev alltmer socialt rörligt vilket ska ha bidragit till att minska våldsbenägenheten vid förolämpningar. Människors identitet och ställning var inte längre lika sammanlänkad med deras anseende i den lokala gemenskapen.
En annan förklaring är att de stora krigen drog bort de unga männen, vilka i alla samhällen är de som framför andra begår våldsbrott. Helt entydig är dock inte bilden. Det har spekulerats i om inte krigen också förråade människorna. Knektar förekommer ofta i rättegångsprotokollen, särskilt i städerna och i oroliga gränsbygder, där många soldater fanns förlagda.
Under samma period blev å andra sidan konflikter om egendom allt viktigare. Under tidigmodern tid ökade de ekonomiska tvisternas betydelse. En förklaring är att samhället blev alltmer marknadsorienterat (handel och konsumtion fick allt större betydelse).
|
1608 års och 1734 års lagar
1608 års lag var en tryckt utgåva av Kristoffers landslag (från 1442) och Upplandslagens kyrkobalk (från 1296), som började gälla 1608 på Karl IX:s tid. Till de medeltida lagtexterna fogade den bibelsprängde kungen dessutom ett tillägg med utdrag ur Bibelns Moseböcker, i vilket domstolarna instruerades att i grövre mål döma enligt Gamla testamentets lag (principen "öga för öga, tand för tand").
Fram till dess att 1734 års lag (se nedan) började gälla (trädde i kraft 1736) låg denna bibelförstärkta landslag med sin stränga syn på tukt (disciplin, fostran) och sedlighet (sexuella relationer) till grund för den svenska rättskipningen!
1734 års lag var ersättningen för de medeltida lands- och stadslagarna som så länge varit i bruk i Sverige. Den nya lagen var mer lämpad för den växande nationalstatens behov. I lagen formulerades den rättspraxis (hur lagen tillämpats i praktiken, dvs. tidigare domar) som etablerats under lång tid. Nu införlivades också delar av romersk rätt med svensk lag, främst inom handelns och familjerättens områden. Vissa delar av 1734 års lag finns fortfarande kvar i lagboken.
|
