Brott och straff förr

Att bli fredlös var ett mycket hårt straff

Tingen kunde bland annat döma någon fredlös, för alltid eller för en viss tid. Den fredlöse förlorade all sin egendom och hade inte längre något skydd från samhället. En fredlös kunde vem som helst döda eller misshandla utan att riskera straff. Den som dömts fredlös gjorde därför klokt i att fly så skyndsamt som möjligt.

Fredlösa kallades ibland fågelfria. Ordet fågelfri har ofta tolkats positivt, som att vara fri som en fågel utan att tyngas av ansvar. ”Nu är jag pank och fågelfri” sjunger rollfiguren Symon glatt i operetten Tiggarstudenten. Men i lagens mening betydde fågelfri att ha samma rättigheter som låt säga en gråsparv, alltså inga alls. För att överleva tvingades många fredlösa att slå sig samman i rövarband eller att leva ensamma i grottor eller hyddor långt från andra människor. Att dömas fredlös var alltså ett mycket hårt straff.

Kyrkan hade i århundraden rätt att döma i mål som man ansåg höra till sitt område. Detta kallades kyrkotukt och användes redan de första århundradena efter Kristus, alltså innan kristendomen kom till Norden. När Norden kristnades följde rätten till kyrkotukt med.

Särskilt på 1600-talet var kyrkotukten sträng i Sverige. När det gällde äktenskapsbrott kunde kyrkan döma skyldiga till böter eller att bli piskade vid kyrkporten.

Ett vanligare straff var att sätta folk i stocken, en anordning där ben, fötter eller huvud låstes fast. Tanken var att så många som möjligt skulle se vem som brutit mot regler eller lagar. Därför var stocken ofta placerad nära kyrkporten så att alla i församlingen skulle gå förbi den skyldige.

Fram till 1809 rådde kyrkogångsplikt i Sverige, vilket innebar att alla var tvungna att gå i kyrkan på söndagar och helgdagar. Ett av de brott som gjorde att folk kunde hamna i stocken var just att de låtit bli att gå till kyrkan. Stockstraffet togs bort år 1841 medan kyrkotukten togs bort i början av 1900-talet.

Jakt på häxor

1450-1750 genomfördes i perioder häxprocesser i Europa och Nordamerika. Enligt Gamla testamentet skulle häxeri straffas med döden. Minst 30 000 oskyldiga personer dömdes till döden och avrättades. Även i östra Nordamerika speciellt runt staden Salem i Massachusetts på 1680-talet avrättades personer som anklagats för häxeri. Häxprocesserna gick i vågor. Ibland lugnade de ner sig, sedan kunde nya anklagelser om häxeri blossa upp.

I Sverige spelade det kontrollsamhälle som kyrkan och staten gemensamt byggt upp under stormaktstiden en viktig roll när det gällde att anklaga människor för trolldom.

Upplysningen förändrar lagarna

Föreställningen att lagarna hade gudomligt ursprung levde kvar i Europa fram till renässansen som tog sin början i Italien på 1400-talet. Då började sakta den medeltida kristna gudstron utmanas och förändras. Efterhand förde en del filosofer fram tanken att lagarna fanns medfödda i människans natur utan att vara gudomliga.

Under 1700-talet växte de här tankarna ihop med upplysningstidens teorier. Upplysningen påverkade medborgarnas förhållande till staten på många områden. Nu började den moderna folkrätten skapas och medborgarnas fri- och rättigheter ökade. De här tankarna återfinns i USA:s självständighetsförklaring 1776 och i de nya lagar som skapades i samband med franska revolutionen (1789-1799).

I Frankrike lät Napoleon utarbeta lagboken Code Napoleon som gavs ut 1804. Den slog fast att alla hädanefter var lika inför lagen och att varje fransman hade rätt att ansluta sig till vilken religion som helst. Så hade det inte varit tidigare. Upplysningen hade förändrat lagarna och skulle också långsamt förändra synen på brott och straff.

Smärtfriare avrättningar

Under franska revolutionen förbättrade doktor Joseph Guillotin avrättningsredskapet fallbilan. Den nya maskinen skulle göra avrättningarna snabbare och smärtfriare än att halshugga dödsdömda med yxa eller svärd.

Snabbare och smärtfriare avrättningar var en ny tanke precis som ökade fri- och rättigheter för medborgarna. Dödsstraffen för de svåraste brotten var länge oerhört grymma. Människor avrättades bland annat genom att brännas levande, få sina inälvor utskurna medan de levde, spetsas på pålar eller bli levande begravda. Vissa avrättningsmetoder höll den dödsdömde i liv i flera dagar under fruktansvärda plågor.

Dr Guillotin var egentligen motståndare till dödsstraffet, men kunde inte avskaffa det, bara göra det lindrigare. Ironiskt nog fick dödsstraffsmotståndaren ge namn åt det förbättrade avrättningsredskapet - det fick namnet giljotin.

Kritik mot dödsstraff

Från land till land spred sig långsamt tanken att dödsdömda skulle avrättas så snabbt och smärtfritt som möjligt. Efterhand började allt fler ifrågasätta om det alls skulle finnas dödsstraff.

I Sverige gick utvecklingen i flera steg:

1779: Gustav III avskaffar dödsstraffen för en rad brott utom de allvarligaste.

1877: Avrättningarna blir inte längre offentliga.

1921: Dödsstraffen avskaffas utom för vissa brott under krigstid.

1973: Dödsstraffet avskaffas helt och hållet.

I Sverige utfördes den sista offentliga avrättningen 1876 och den sista avrättningen 1910. En liknande utveckling skedde när det gällde offentliga kroppsstraff:

1855 förbjöds offentliga spöstraff.

1938 togs spöstraff bort helt och hållet.

Tortyr och kamp mot dödsstraff

Sedan äldsta tid användes tortyr (se faktaruta) för att tvinga fram bekännelser, så även i Sverige. Människor som anklagats för häxeri torterades exempelvis ofta för att erkänna. Tortyren kunde vara oerhört grym och plågsam.

I slutet av 1700-talet avskaffade en rad länder i Europa tortyren (t.ex. Preussen, Ryssland, Österrike och Frankrike). I Sverige gav kung Gustav III 1772 order om att alla tortyrredskap skulle förstöras, men först 1868 avskaffades tortyren formellt.

Idag räknar FN tortyr som ett brott mot de mänskliga rättigheterna. Trots det kommer regelbundet vittnesmål om att fångar och politiska motståndare utsatts för tortyr eller grov misshandel. Organisationen Amnesty International, som arbetar för att de mänskliga rättigheterna ska respekteras, rapporterar varje år om tiotals länder som använder tortyr eller grov misshandel.

Amnesty verkar också för att dödsstraffet ska avskaffas i hela världen. Enligt organisationens statistik hade 144 av de 195 länder (som enligt FN finns i världen) avskaffat dödsstraffet eller tillämpade det inte längre i slutet av år 2020.
 

LÄS MER: Hammurabis lag ristades i sten

LÄS MER: Trolldom och häxprocesser

LÄS MER: Sedlighetsbrott (sexualbrott) på 1600-talet (artikelserie)

LÄS MER: Homosexualitet på 1800-talet: Frans och Lars fick fängelse för att de haft sex

LÄS MER: Förbjudet att vara arbetslös på 1800-talet och början på 1900-talet

LÄS MER: Maria Johansdotter - en transperson på 1700-talet

LÄS MER: Lätta fakta om giljotinen

LÄS MER: Lag och rätt (samhällskunskap, innehåller flera kategorier)

LÄS MER: Dödsstraff