Stilhistoria visar hur folk har levt
Att studera olika tiders stil, hur man byggde hus och samhällen och hur man inredde och klädde sig, säger ofta mer än kungarnas och krigens historia. Att upptäcka former omkring oss idag som är mer än tusen år gamla ger oss perspektiv, för saker lever mycket längre än människan och formen mycket längre än sakerna själva. Tusen år är ingen ålder för en form.
Vi kan se tidens stil i konsten och arkitekturen, men också i alla de saker vi använder varje dag: i våra redskap, i kläder och frisyrer, i bilar och mobiltelefoner, i möbler och serviser, i frisyrer och tatueringar.
Stilhistoria och stilar kan liknas vid varje tids skrivstil. Kan man tyda den, kan man också förstå hur folk tänkte och levde. Att studera stilhistoria och kulturhistoria är att lära sig konsten att se och därmed kanske också konsten att förstå. Hur vi lever och har levt speglar sig i de föremål vi har runt omkring oss.
Antika ideal
Grekisk demokrati och antika ideal från 400-talet f.Kr har påverkat och genomsyrat västerlandet. Grundformerna för många föremål kom ofta från ännu äldre kulturer, till exempel från gamla Egypten för 3000 – 4000 år sedan, men under antiken fick många av våra vanliga föremål sin yttre utformning som vi är vana vid än i dag. Inom arkitekturen och i stilhistorien kan man efter antiken följa hur varje senare stil genom århundradena förhållit sig till - för eller emot - de antika, s.k. klassiska idealen.
1900-talet
På 1900-talet förändrades världen snabbt och dramatiskt inom flera områden - politiskt, tekniskt och socialt. Kring sekelskiftet 1900 ville man befria sig från 1800-talets stilimitationer och skapa något helt nytt. Flera olika strömningar kunde urskiljas bl.a. jugendstilen och inte minst modernismen. Mycket av det som skrivs om 1900-talets arkitektur och formgivning handlar just om modernismen eller funktionalismen. Industrialismen och de tekniska möjligheterna till massproduktion var en förutsättning för modernismen. Under senare delen av 1900-talet kom en reaktion mot modernismen och i fortsättningen förhåller vi oss kanske inte till antika och klassicistiska ideal utan beskriver stilhistorien för eller emot modernismen?
När vi närmar oss vår egen tid är det alltid svårt att urskilja olika, långsiktiga stilar och kortare trender. Det är som ett berg som på avstånd ser ut att vara enhetligt, men på närmare håll visar sig bestå av en mängd små bergslandskap. Man ser många olika stilar och trender på en gång med influenser från tidigare epoker, från främmande kulturer och då och då något mer nyskapande.
Tekniska uppfinningar och nya material leder ofta till skapandet av nya stilar
Det som givit upphov till trendbrott och mer nyskapande stilar inom arkitektur och stilhistoria har ofta föregåtts av tekniska uppfinningar och nya material. Romarna använde betong redan under antiken och krigsindustrin under 1900-talet gav upphov till många nya material.När man delar in arkitektur- och stilhistorien i epoker och ger dem olika namn, är det värt att komma ihåg att det ofta är etiketter som skapats långt senare. Man vill kunna kategorisera och beskriva tidigare skeden och ibland har det skett med ganska grova penseldrag. Stilarna har också länge levt sida vid sida och gränserna har inte alltid varit så tydliga. Vi studerar ofta varje område för sig och tror nästan att politiken hade sin egen tid, litteraturen sin, musiken sin, arkitekturen sin, stilhistorien sin osv. Men just att allt hände samtidigt och påverkade och påverkades av varandra gör att det är intressant att fläta ihop olika kulturområden.
Litteratur:
Hartvig Frisch, Europas kulturhistoria I – IV, 1963
Rudolf Broby-Johansen, Vardagskonst världskonst, 1942
Text: Eva Atle Bjarnestam, författare
Webbplats: Drängahusets design och stilhistoria
