M
Kategori
Interiör från ett museum - en målning.

Stilhistoria och stilar kan liknas vid varje tids skrivstil. Kan man tyda den, kan man också förstå hur folk tänkte och levde. Målning av Giovanni Paolo Pannini (1691-1765).

Arkitektur- och stilhistoria

klocka
Lästid 4 minuter

Stilhistoria visar hur folk har levt

Att studera olika tiders stil, hur man byggde hus och samhällen och hur man inredde och klädde sig, säger ofta mer än kungarnas och krigens historia. Att upptäcka former omkring oss idag som är mer än tusen år gamla ger oss perspektiv, för saker lever mycket längre än människan och formen mycket längre än sakerna själva. Tusen år är ingen ålder för en form.

Vi kan se tidens stil i konsten och arkitekturen, men också i alla de saker vi använder varje dag: i våra redskap, i kläder och frisyrer, i bilar och mobiltelefoner, i möbler och serviser, i frisyrer och tatueringar.

Stilhistoria visar hur folk har levt

Att studera olika tiders stil, hur man byggde hus och samhällen och hur man inredde och klädde sig, säger ofta mer än kungarnas och krigens historia. Att upptäcka former omkring oss idag som är mer än tusen år gamla ger oss perspektiv, för saker lever mycket längre än människan och formen mycket längre än sakerna själva. Tusen år är ingen ålder för en form.

Vi kan se tidens stil i konsten och arkitekturen, men också i alla de saker vi använder varje dag: i våra redskap, i kläder och frisyrer, i bilar och mobiltelefoner, i möbler och serviser, i frisyrer och tatueringar.

ANNONS

ANNONS

Stilhistoria och stilar kan liknas vid varje tids skrivstil. Kan man tyda den, kan man också förstå hur folk tänkte och levde. Att studera stilhistoria och kulturhistoria är att lära sig konsten att se och därmed kanske också konsten att förstå. Hur vi lever och har levt speglar sig i de föremål vi har runt omkring oss.

Antika ideal

Grekisk demokrati och antika ideal från 400-talet f.Kr har påverkat och genomsyrat västerlandet. Grundformerna för många föremål kom ofta från ännu äldre kulturer, till exempel från gamla Egypten för 3000 – 4000 år sedan, men under antiken fick många av våra vanliga föremål sin yttre utformning som vi är vana vid än i dag. Inom arkitekturen och i stilhistorien kan man efter antiken följa hur varje senare stil genom århundradena förhållit sig till - för eller emot - de antika, s.k. klassiska idealen.

1900-talet

På 1900-talet förändrades världen snabbt och dramatiskt inom flera områden - politiskt, tekniskt och socialt. Kring sekelskiftet 1900 ville man befria sig från 1800-talets stilimitationer och skapa något helt nytt. Flera olika strömningar kunde urskiljas bl.a. jugendstilen och inte minst modernismen. Mycket av det som skrivs om 1900-talets arkitektur och formgivning handlar just om modernismen eller funktionalismen. Industrialismen och de tekniska möjligheterna till massproduktion var en förutsättning för modernismen. Under senare delen av 1900-talet kom en reaktion mot modernismen och i fortsättningen förhåller vi oss kanske inte till antika och klassicistiska ideal utan beskriver stilhistorien för eller emot modernismen?

När vi närmar oss vår egen tid är det alltid svårt att urskilja olika, långsiktiga stilar och kortare trender. Det är som ett berg som på avstånd ser ut att vara enhetligt, men på närmare håll visar sig bestå av en mängd små bergslandskap. Man ser många olika stilar och trender på en gång med influenser från tidigare epoker, från främmande kulturer och då och då något mer nyskapande.

Tekniska uppfinningar och nya material leder ofta till skapandet av nya stilar

Det som givit upphov till trendbrott och mer nyskapande stilar inom arkitektur och stilhistoria har ofta föregåtts av tekniska uppfinningar och nya material. Romarna använde betong redan under antiken och krigsindustrin under 1900-talet gav upphov till många nya material.När man delar in arkitektur- och stilhistorien i epoker och ger dem olika namn, är det värt att komma ihåg att det ofta är etiketter som skapats långt senare. Man vill kunna kategorisera och beskriva tidigare skeden och ibland har det skett med ganska grova penseldrag. Stilarna har också länge levt sida vid sida och gränserna har inte alltid varit så tydliga. Vi studerar ofta varje område för sig och tror nästan att politiken hade sin egen tid, litteraturen sin, musiken sin, arkitekturen sin, stilhistorien sin osv. Men just att allt hände samtidigt och påverkade och påverkades av varandra gör att det är intressant att fläta ihop olika kulturområden.

LÄS MER: Berömda byggnadsverk

ANNONS

ANNONS

Ord och begrepp

Antika ideal: Tanken om skönhet, harmoni och balans som fanns i antikens Grekland och Rom, och som har påverkat konst och byggnader i många tider efteråt.

Arkitektur: Konsten att rita och bygga hus och andra byggnader.

Epok: En längre tidsperiod i historien som har typiska kännetecken, till exempel en viss stil eller politisk utveckling.

Funktionalism: En stil inom arkitektur och design från 1900-talet där allt skulle vara praktiskt, enkelt och utan onödig dekoration.

Ideal: En förebild eller tanke om hur något borde vara, till exempel hur ett hus ska se ut eller vad som är vackert.

Imitation: Efterlikning eller kopia av något, t.ex. en äldre stil.

Industrialiseringen: En period när samhället förändrades genom att många maskiner började användas i fabriker för att tillverka varor snabbare.

Jugendstil: En konst- och arkitekturstil runt sekelskiftet 1900.

Klassicism: En stil som hämtar inspiration från antikens Grekland och Rom och betonar symmetri och enkelhet.

Modernism: En stil från 1900-talet som ville bryta med gamla traditioner och skapa något helt nytt och modernt.

Stilhistoria: Läran om hur konst, form, kläder, arkitektur och design har förändrats över tid.

Stilimitation: När man försöker efterlikna en äldre eller redan etablerad stil i något nytt, till exempel i möbler eller byggnader.

Trendbrott: När en ny riktning eller stil tar över och blir vanlig, samtidigt som den tidigare riktningen eller stilen tappar inflytande.
 

Litteratur:
Hartvig Frisch, Europas kulturhistoria I – IV, 1963
Rudolf Broby-Johansen, Vardagskonst världskonst, 1942
 

FÖRFATTARE

Text: Eva Atle Bjarnestam, författare
Webbplats: Stilspaning - alla tiders stilar och design

 

Sidan uppdaterad: 11 maj 2025
Ursprungligen publicerad: 14 oktober 2010

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Arkitektur- och stilhistoria

Historiebruk på gator och torg

av: Stockholmskällan
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet

Våra gator och torg är öppna för alla. De fungerar som stadens skyltfönster ungefär. Deras namn är valda med omsorg. Så varför heter de som de gör, tror du?

+ Läs mer

Hundra år av samhällsutveckling

av: Stockholmskällan
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet

1913 placerade någon en kamera mitt på Slussen och filmade gatulivet. På mindre än tre minuter får du inblick i hur samhället har förändrats de senaste 100 åren. Vad är sig likt och vad är sig olikt? Hur tog sig människor fram i staden? Och var är brudarna?

+ Läs mer

Artiklar om Arkitektur- och stilhistoria

L
Lutande tornet

Lätta fakta om lutande tornet i Pisa

av: Carsten Ryytty
2023-08-09
klocka Lästid 3 minuter

Världens mest ryktbara torn, det 55 meter höga lutande tornet i Pisa, har lutat i över 800 år utan missöde. Men under slutet av 1900-talet var experterna överens om att medeltidens största fuskbygge skulle falla senast år 2010 om ingenting gjordes. Under åren 1990-2001 utfördes därför ett restaureringsarbete som fick tornets lutning att minska en aning, från 5,5 grader till 5 grader (från centrumlinjen)...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Romerska akvedukter, vattenledningar och badhus

av: Kaj Hildingson
2023-02-16
klocka Lästid 9 minuter

Romarna byggde vattenledningar som överträffade allt som dittills skådats. När Rom stod på sin höjdpunkt första århundradet efter Kristus, ledde åtta stora akvedukter eller vattenledningar in vatten i staden. Romarnas akvedukter var byggnadstekniska mästerverk. Eftersom vattnet hela tiden måste rinna nedåt måste akvedukten luta jämnt under många mil. Totalt var Roms akvedukter 435 kilometer långa...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Maten förr: I borgarens hem

av: Jane Fredlund
2022-02-19
klocka Lästid 25 minuter

Under 1800-talets sista decennier och sekelskiftet 1900 skedde stora omvälvningar både i Sverige och ute i Europa. Industrierna var på frammarsch, landsbygdens folk flyttade till städerna där fabrikerna fanns. En nyrik medelklass av fabrikörer och handelsmän växte fram. Den sociala klyftan mellan arbetsgivare och arbetare var enorm, fattigdomen och trångboddheten ökade i städerna. Svår missväxt 1868-1873 och kris för sågverken och järnbruken på 1880-talet medförde att emigrationen till Amerika kulminerade. Men när man föreställer sig livet under den oskarianska epoken, som Oscar II:s långa regeringstid 1872-1907 brukar kallas, tänker man kanske främst på övermöblerade bostäder med plysch, fransar och pynt, på stora middagar med många rätter, pomp och ståt...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Maten förr: I herrgårdens kök

av: Jane Fredlund
2022-02-18
klocka Lästid 12 minuter

Följ med på ett besök i herrgårdsköket där vi möter matos, rök som sticker i ögonen, slammer av kastruller och idogt arbete. Men pass på rangordningen. Bäst att visa respekt för husmamsellen med nyckelknippan skramlande i ett band kring midjan. På mindre herrgårdar låg köket enligt gammal tradition inrymt i en särskild flygel. Det var främst för brandfarans skull, för maten lagades över öppen eld. Dessutom slapp man matos och sotig rök i sal och förmak. I köksflygeln fanns också diverse ekonomiutrymmen och tjänstefolkets sovrum...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Maten förr: På bondens bord

av: Jane Fredlund
2022-02-18
klocka Lästid 23 minuter

Mest karakteristiskt för gångna tiders mathållning på landsbygden var nog att kosten var så ensidig. Dag efter dag samma mat, mål efter mål. Enformigheten bröts bara till helgerna och vid en och annan fest. Matvanorna skilde sig åt från trakt till trakt och kosten var mycket olika sammansatt beroende på vad som odlades och vad som i övrigt fanns att tillgå. "Man tager vad man haver" var den gyllene regeln...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Så bodde man förr, del 4: De fattigas och arbetarnas bostäder

av: Jane Fredlund
2022-02-17
klocka Lästid 12 minuter

Det känns som att förflyttas över hundra år bakåt i tiden, när man en solig vårdag stiger in i Emilias mörka men prydliga lilla kyffe vid Stigbergsgatan på Söder i Stockholm. När man ser barnens enkla leksaker, de nätta skolkängorna från fattighjälpen och den ensamstående fembarnsmoderns slitna svarta kappa på väggen, och framförallt, när man känner den isande kylan trots vårvärmen utanför. Just så måste det ha varit att bo i Stockholms fattigkvarter i början av 1920-talet...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Så bodde man förr, del 3: Det borgerliga hemmet

av: Jane Fredlund
2022-02-16
klocka Lästid 11 minuter

En bekväm och ombonad värld med svällande mjuka sittmöbler, tjocka textiler i mustiga färger, tofsar och fransar i överflöd och dekorativt småpynt på varje ledig plats, sådan var 1800-taissalongen. Allt mjukt inbäddat i plysch, siden och stoppning. En praktfull, ombonad och bekväm inredning med många dekorativa detaljer var vad som eftersträvades. Då i mycket högre grad än idag var representation och prestige utslagsgivande när sällskapsrummen inreddes. Man möblerade för umgängeskretsen, och det gällde att visa upp familjefaderns ekonomiska status och fruns smak och sinne för det moderna på fördelaktigaste sätt...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Så bodde man förr, del 2: Herrgården

av: Jane Fredlund
2022-02-13
klocka Lästid 10 minuter

I slutet av 1700-talet hade Sverige drygt två miljoner invånare. Landet var glest bebott. Nittio procent av befolkningen bodde på landsbygden. De sociala skillnaderna var enorma, även om ståndsprivilegierna började luckras upp. Fem procent av befolkningen räknades till ståndspersonerna. Det var ett gynnat fåtal som bodde på herrgårdarna. I herrgårdens domäner ingick åkrar, ängar, betesmarker och skog. I trakter med järnhantering hörde gruvor, masugnar och smedjor till ägorna. Herrgården var ett stort ekonomiskt företag som krävde stor tjänarstab...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Så bodde man förr, del 1: Bondens stuga

av: Jane Fredlund
2022-02-13
klocka Lästid 26 minuter

Vill vi göra oss en uppfattning om hur våra förfäder levde och bodde förr i tiden får vi försöka föreställa oss en bond- eller torpstuga eller kanske en liten oansenlig backstuga någonstans ute på landsbygden. De flesta i Sverige livnärde sig av jordbruk eller boskapsskötsel. Hantverkarna och industriarbetarna var få och städerna var enligt vårt sätt att se små och obetydliga. Låt oss alltså böja huvudet i den låga dörröppningen, lyfta foten över den höga tröskeln och stiga in i halvdunklet i våra förfäders bondstuga. Håll för säkerhets skull också för näsan, för doften som slår emot oss är mer mustig än behaglig...

+ Läs mer

L

Hemmets stilhistoria, del 1: Bondehemmet

av: Eva Atle Bjarnestam
2022-01-28
klocka Lästid 6 minuter

Bondehemmen har varit sig ganska lika från medeltiden och långt in på 1800-talet. Mitt på golvet hade man under forntiden och tidig medeltid en eldstad där man fick värme och lyse och där man lagade sin mat. Röken gick ut genom ett hål i taket. Hur stora husen än blev och hur många rum en bondgård än hade så användes till vardags bara stugan (dagligstugan eller storstugan) som var det enda rum som hade en eldstad. Här lagades maten, här åts den, här sov alla, åtminstone under den kalla årstiden, här spanns, vävdes och slöjdades det om kvällarna; kort sagt här tillbringade man all sin tid inomhus. Och ett hushåll kunde bestå av ett stort antal personer...

+ Läs mer

L

Lätta fakta om Louvren

av: Carsten Ryytty
2019-06-29
klocka Lästid 3 minuter

Louvren, beläget längs floden Seine i Paris, är Frankrikes och världens största och förnämsta konstmuseum. I Louvren finns drygt 460 000 konstverk från alla världsdelar och civilisationer, från forntiden och antiken till slutet av 1800-talet...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M
Pelarbelagd romerskt tempel vid ett torg med en stor fontän i förgrunden.

Romersk arkitektur och vattenförsörjning

av: Hans Thorbjörnsson
2016-04-06
klocka Lästid 4 minuter

Romarna har gått till historien som duktiga arkitekter och mästare inom vattenförsörjningskonsten. Många av de romerska byggnaderna, akvedukterna, fontänerna och badhusen står kvar än idag, två tusen år efter att de byggdes...

+ Läs mer

S
Vy över några gator och ett torg i Wien

Sekelskiftets Wien - Europa går in i en ny tid

av: Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-09-20
klocka Lästid 7 minuter

Låt oss besöka Wien under sekelskiftet 1900. Det är en stad som vi bara inte kan undvika. Wien är sekelskiftets stad - Wien under fin-de-siècle. Sekelskiftet är början på det nya - den moderna tiden...

+ Läs mer

Länkar om Arkitektur- och stilhistoria

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Relaterade taggar

Hi
Kinesiska muren

Berömda byggnadsverk

Människans kreativitet och drivkraft att bygga bestående monument har resulterat i att det finns...

Hi
Smed

Hantverk

Hantverk är handens verk, handens arbete. Under hela människans existens har hantverk varit...

Hi
Adel under 1600-talet

Adel och aristokrati

Adel och aristokrati är benämningar som syftar på det översta och mäktigaste sociala...

Hi
Borgare i olika tider.

Borgare

Från början var begreppet borgare (från tyskans bürger; borginnevånare) synonymt med att vara...

Hi
bönder med hölass

Bönder

Benämningen bonde har använts (och används fortfarande) på olika sätt och vi ska här på ett...

Hi
Porträtt

Leonardo da Vinci

Leonardo di ser Piero da Vinci (1452-1519), mest känd som bara Leonardo da Vinci, föddes i Toscana...

Re
Pyramiderna vid Giza.

Egyptens pyramider

Egyptens pyramider är de största byggnadsverk människan någonsin skapat förutom kinesiska muren....

Hi
Betongkomplex

Miljonprogrammet

Miljonprogrammet var ett bostadspolitiskt program som genomfördes av socialdemokraterna 1965-1974...

Hi
Porträtt

Johan Tobias Sergel

Johan Tobias Sergel (före adlandet 1808 Sergell) (1740-1814) var bildhuggare och den gustavianska...

Hi
Slottet

Stockholms slott

Stockholms slott är det kungliga slott som ersatte Tre kronor efter slottsbranden 1697. Slottet är...

Hi
Akvedukt

Akvedukter

Under romarrikets storhetstid, omkring år 75 e.Kr levererade elva akvedukter (vattenledningar)...

Hi
Forntida stridsvagn

Teknikhistoria

Mycket av människans tidiga teknik har gått ut på att göra det lättare att flytta föremål. Det kan...