M

Existentialismen har blivit känd genom en rad filosofer, s.k. existentialister, av vilka Søren Kierkegaard och Jean-Paul Sartre är de mest berömda.

Existentialism

Målet i den existentialistiska människosynen är att våga välja det man själv tror på och inte bara göra det som man tror att andra förväntar sig att man ska göra.

Att själv ta ansvar för sitt liv

Vad innebär det för en människa att existera - mer än att bara vara till? Vad ska jag göra av mitt liv? Finns det ett mönster, en ordning i tillvaron som kan hjälpa mig att bättre förstå mitt liv och att leva fri från falska värderingar och invanda handlingsmönster? Eller är världen absurd och människan en främling i världen?

Oavsett om jag kan finna något mönster i tillvaron är det jag själv som måste komma fram till vad jag vill leva och dö för. Och detta oberoende av hur genomtänkta och riktiga svar jag kan överta från andra. Det är den kanske viktigaste tanken inom den livsåskådning som brukar kallas existentialism.

Målet i den existentialistiska människosynen är att våga välja det man själv tror på och inte bara göra det som man tror att andra förväntar sig att man ska göra.

Att själv ta ansvar för sitt liv

Vad innebär det för en människa att existera - mer än att bara vara till? Vad ska jag göra av mitt liv? Finns det ett mönster, en ordning i tillvaron som kan hjälpa mig att bättre förstå mitt liv och att leva fri från falska värderingar och invanda handlingsmönster? Eller är världen absurd och människan en främling i världen?

Oavsett om jag kan finna något mönster i tillvaron är det jag själv som måste komma fram till vad jag vill leva och dö för. Och detta oberoende av hur genomtänkta och riktiga svar jag kan överta från andra. Det är den kanske viktigaste tanken inom den livsåskådning som brukar kallas existentialism.

ANNONS

ANNONS

Determinism

Determinism är existentialismens motsats. Istället för att förespråka att människan är fri så menar determinismen att allting är förutbestämt. Människan har inga fria val, inga valmöjligheter. Istället bör hon försöka förstå vad "ödet" bestämt åt henne och vara nöjd med den roll livet tilldelat henne.

Determinism kallas ibland också för fatalism eller predestination. Även tanken om karma i vedisk filosofi kan sägas beskriva samma uppfattning.

Valet

Utmärkande för existentialismen är synen på människan som en fri varelse som själv är ansvarig för sina ställningstaganden och val av handlingsalternativ. Människan blir vad hon väljer att göra sig själv till. Väljer hon inte har hon ändå valt. Hon överlåter nämligen i det läget valet på någon annan eller på opersonliga yttre omständigheter. Andra människor, samhället och inlärda konventioner strävar nämligen ständigt efter att ta över valet och bestämma hur individen ska bete sig och vad hon ska bli. Faller människan för det yttre trycket, tappar hon bort sig själv och blir en dussinmänniska, ett opersonligt ting. Då har hon också förlorat sin specifikt mänskliga existens.

Att analysera den mänskliga existensen och att hjälpa sig själv och andra att ta konsekvenserna av sin "existensförståelse", har existentialisterna gjort till sin huvuduppgift. Teori och praktik hänger helt ihop. Det räcker inte med att tala om "existensen". Den måste också levas.

När det gäller den praktiska metoden hänvisar existentialisterna ofta till Sokrates (470-399 f.Kr), Platons lärare och frontfiguren för den västerländska filosofin ända in i vår tid. Sokrates kallade sin undervisningsmetod maievtik, som betyder förlossningskonst. Sokrates höll aldrig föreläsningar eller lektioner i vanlig mening för sina elever. Istället ställde han frågor på ett sådant sätt att eleven själv fick upptäcka lösningen. Han "förlossade" sanningen som eleven själv bar på. Någon högre sanning gick inte att finna.

De flesta existentialistiska texter är därför inte utredningar om existensen utan litterära eller dramatiska framställningar i hur människor lyckas eller misslyckas i den svåra konsten att vara människor. Avsikten är att i t.ex. dramats, filmens eller diktens form hjälpa läsaren eller lyssnaren att själv komma fram till sitt svar.

"Att våga, är att förlora fotfästet ett litet tag, att inte våga, är att förlora sig själv." Sören Kierkegaard (1813-1855)

Ångest

Inför ett viktigt val känner människan ångest, inte alltid av rädsla för konsekvenserna, utan som symptom på att hon är medveten om valets betydelse och inser att inget absolut svar finns på om valet var det rätta. Hon är utlämnad åt sig själv. Människan har själv det yttersta ansvaret för sina val och för sitt liv.

Det finns två sätt att lindra den existentiella ångesten:

  • Den ena är att följa med strömmen, att göra som alla andra. Då man slutar att ta ansvar för sig själv reduceras ångesten, men man reduceras också själv som människa.
  • Det andra sättet är att "våga språnget på 70 000 famnars djup" (Kierkegaard) ut i det okända, att inte helt kunna överblicka konsekvenserna, att inte i absolut mening veta vad som är rätt, men ändå välja.

Sören Kierkegaard

Dansken Sören Kierkegaard (1813-1855) var teolog och filosof och lyckades i sitt skönlitterära författarskap förena en psykologisk insikt om människan med sina filosofiska idéer och sin existentialistiska kristendomstolkning. Han var kristen, men långtifrån någon vanlig kyrkokristen.

Kristenheten har avskaffat kristendomen utan att egentligen veta det själv. Följden har blivit att om något ska göras, måste man försöka att åter införa kristendomen i kristenheten.
[ur Indøvelse i Christendom]

Hans sökande efter en kristendomstolkning som inte bestod av döda dogmer utan av "nytt liv" i förhållande till Gud, medmänniskor och det egna jaget, drev honom, liksom Luther på sin tid, till stark opposition mot den etablerade kyrkan.

ANNONS

ANNONS

Människan är fri

Mest känd och inflytelserik bland 1900-talets existentialister är fransmannen Jean-Paul Sartre (1905-1979). Det är i Frankrike som existentialismen har fått sin största betydelse. Den är en självklar, dock ofta utspädd, ingrediens i det franska kulturlivet.

Sartre uppehöll sig framförallt vid två frågeställningar. Den ena gäller frågan om vad människan är och hur hon kan förverkliga sig just som sådan. Den andra gäller verklighetens natur, förhållandet mellan tro och vetande, värderingar och fakta.

Människan är dömd att vara fri.
[ur L'étre et le néant]

Friheten är människans mest utmärkande egenskap. Insikten om detta kan upplevas både positivt och negativt. Om hon ger upp sin frihet, ger hon också upp sig själv just som människa. Människans mest unika attribut är hennes medvetande. Med dess hjälp kan hon upptäcka sin frihet. Genom självständiga val, där hon vågar vara sig själv, kan hon förverkliga friheten.

"Problemet är inte vad livet gjort med oss, utan vad vi gör av det som livet gjort med oss." Jean-Paul Sartre (1905-1980)

Existensen föregår essensen

I sin bok Existentialismen är en humanism (utkom 1945) gör Sartre ett försök att sammanfatta existentialismens huvudtankar. Det gör han genom ett uttryck som för en tid blev existentialisternas slagord:

Existensen föregår essensen.

Existensen är liktydigt med det faktum att människan finns till. Essensen, vad människan blir, är inget i förväg givet, den kommer efterhand. När ett barn föds står alla möjligheter öppna för det. Barnet har, med existentialistiskt språkbruk, existens, men har ännu inte skaffat sig en egen essens. Bara om barnet blir medvetet om sin slumrande frihet kan det stå emot yttre tryck och bli en självständig person, eller med existentialistisk terminologi - få en "autentisk existens".

Att våga välja det man själv tror på och inte bara göra det som man tror att andra förväntar sig att man ska göra, det är att leva ett "autentiskt liv". Detta är målet i den existentialistiska människosynen.

LÄS MER: Existentialismen - fördjupning

LÄS MER: Jean-Paul Sartre

LÄS MER: Humanism

Användbara begrepp

Ansvar: Varje människa har själv det yttersta ansvaret för sitt liv. Försöker hon skjuta ifrån sig det ansvaret har hon ändå ansvar för att hon inte tar ansvar.

Dussinmänniska: En människa som lever med strömmen och som rättar sina val efter vad andra tycker.

Essens: Vad en människa, eller ett ting är. För människan gäller att "existensen föregår essensen", d.v.s. det faktum att hon finns till (existensen) föregår vad hon är (essensen).

Existens är vad människan är. Inom existentialismen skiljer man ofta mellan mänsklig existens och tingets existens. Det autentiska mänskliga existensen kännetecknas av ett medvetet förhållningssätt till de egna valmöjligheterna, till den egna friheten och det därmed följande ansvaret. Den inautentiska existensen liknar tingexistensen, den är omedveten och styrs av yttre påverkan i stället för den egna viljan.

Existentialism är en humanistiskt inspirerad livsåskådning där synen på människans unika existensmöjligheter är central.

Flykt: Valet är alltid förenat med ångest som människan försöker fly ifrån. Om hon gör det blir hon en dussinmänniska.

Frihet är människans mest fundamentala egenskap, även om många inte är medvetna om den eller utnyttjar den.

Jean-Paul Sartre (1905-1979) var en fransk filosof och författare. Han är vår tids mest kände existentialistiske teoretiker.

Medvetande: Individens subjektiva gestaltning tillvaron som helhet.

Människosyn: Varje människa är unik eftersom hon är summan av sina egna unika val. Varje människa måste därför skapa sina egna normer inför varje särskilt val.

Søren Kierkegard (1813-1855) var en dansk författare och filosof. Hans betonande av valets betydelse och ångestens plats i den mänskliga existensen har betytt mycket för existentialismen.

Valet är ett av existentialismens nyckelbegrepp. Det förklaras av att vägen till en autentisk existens bara kan gå genom medvetna, ansvarsfyllda val i full frihet och medvetenhet.

Ångest ses inte som något primärt ont, utan som ett symptom på att individen är medveten om sitt absoluta ansvar och sin frihet att ta det ansvaret eller att överlåta det på någon annan.
 

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Varför är det så viktigt att välja själv enligt existentialismen?
     
  2. Vad menas med en "dussinmänniska"?
     
  3. Vad innebär det att människans existens föregår hennes essens?
     
  4. Varför kan man betrakta determinism som existentialismens motsats?

Diskutera:

  1. Tycker du att existentialismen har något att säga dagens människor? Motivera.

 

Text: Lennart Koskinen, teologie doktor i tros- och livsåskådningsvetenskap, läromedelsförfattare och f.d. biskop
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i läromedlet "Religionskunskap för gymnasieskolan - Vad ska man tro?"

 

Sidan uppdaterad: 5 oktober 2021
Ursprungligen publicerad: 14 oktober 2010

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Existentialism

M

Existentialismen - fördjupning

av: Leif Löwegren
2021-09-29

Existentialismen är en humanistiskt inspirerad livsåskådning där synen på människans unika existensmöjligheter är central. Inom existentialismen betonas att människan är fri i sina val och därför alltid ansvarig för sina beslut och sin livsbana. Med valfriheten följer ångest. Att våga välja det man själv tror på och inte bara göra det som man tror att andra förväntar sig att man ska göra, det är att leva ett "autentiskt liv". Detta är målet i den existentialistiska människosynen...

+ Läs mer

Länkar om Existentialism

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Politiska ideologier

En politisk ideologi är ett sammanhängande system av politiska idéer om hur samhället ska vara. Här presenteras några...

Relaterade taggar

Ideologier

En ideologi är ett sammanhängande system av idéer och värderingar som berättar varför samhället ser...

Människosyn

Människosyn är ett brett begrepp och en sammanfattande benämning på olika uppfattningar om...

Jean-Paul Sartre

Den franske författaren och filosofen Jean-Paul Sartre (1905-1980) är för evigt förknippad med...