Ett inbördeskrig är en väpnad konflikt som främst utkämpas inom ett land, antingen mellan regeringens styrkor och en eller flera organiserade väpnade grupper eller mellan sådana grupper. Inbördeskrig har sett olika ut under historiens gång. Under antiken och medeltiden handlade många av dem om maktkamper mellan rivaliserande fältherrar, stormän eller mäktiga släkter. Befolkningen i stort kunde tvingas delta i striderna och drabbades ofta hårt av våld, plundring och förstörda skördar, men hade vanligtvis litet inflytande över varför kriget fördes och vilka mål de stridande parterna hade.
I takt med att staterna blivit bättre organiserade, propagandamedlen utvecklats och nationalismen börjat göra sig gällande har inbördeskrigen ändrat karaktär och i många fall kommit att involvera större delar av befolkningen.
Under efterkrigstiden, särskilt efter kalla kriget, har det skett en ökning av konflikter runt om i världen. Dessa konflikter har i regel varit inomstatliga till sin natur istället för mellan stater. Konflikter utkämpas alltså idag vanligtvis mellan olika grupper inom en stat och grundar sig ofta på olikheter gällande etnicitet och identitet vilket också gör att det är svårt att urskilja några fronter.
Generellt handlar många inbördeskrig om vem som ska styra staten eller kontrollera ett visst område. Ideologi kan fortfarande spela en viktig roll, men konflikter kan också handla om självständighet, politiskt inflytande, makt eller kontroll över naturresurser. I en svag stat kan rivaliserande väpnade grupper exempelvis kämpa om territorier, inkomster och statliga institutioner.
Många nutida inbördeskrig påverkas starkt av aktörer utanför landet. Andra stater kan bidra med soldater, vapen, pengar eller militär rådgivning. Även privata militärföretag och legosoldater kan delta i striderna, medan företag kan ha ekonomiska intressen i området. Bistånds- och hjälporganisationer har en annan roll: de försöker hjälpa människor som drabbas av konflikten. Därtill kan internationella medier rapportera från konflikten, vilket bidrar till en global debatt med fokus på folkrätt och mänskliga rättigheter. Det kan öka trycket på omvärlden att agera, exempelvis genom humanitärt bistånd, medling, sanktioner eller en FN-insats.
När blir ett uppror ett inbördeskrig?Det finns ingen enda gräns som alla forskare, medier och organisationer använder. Enligt krigets lagar krävs det att striderna når en viss intensitet och att de väpnade grupperna är tillräckligt organiserade. Enstaka upplopp, kravaller eller korta våldsutbrott räknas därför inte automatiskt som ett inbördeskrig. Forskare kan använda tydligare siffergränser för att kunna jämföra konflikter. Uppsala Conflict Data Program räknar en väpnad konflikt som aktiv om striderna orsakar minst 25 stridsrelaterade dödsfall under ett år. Om minst 1 000 människor dödas i strider under ett år klassas konflikten som ett krig. Olika definitioner gör att samma händelser ibland kan kallas uppror, väpnad konflikt eller inbördeskrig i olika källor. När våldet juridiskt har blivit en väpnad konflikt måste däremot alla sidor följa krigets lagar, bland annat förbudet mot att avsiktligt angripa civila.
|
S LÄS MER: Folkrätt och krigets lagar
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet.
Litteratur:
Svante Karlsson, Freds- och konfliktkunskap, Studentlitteratur, 2004
Helena Lindholm Schulz, Krig i vår tid, Studentlitteratur, 2002
FÖRFATTARE
Text: Robert de Vries (red.)
