M

Turkiet idag

Antal invånare: 83 429 615 (2019)
Huvudstad: Ankara

Det stora Turkiet är bron mellan Europa och Asien. Där Medelhavet möter Svarta havet ligger den gamla kulturstaden Istanbul strategiskt i två världsdelar. Större delen av landet tillhör Västasien, men Turkiet räknar sig till Europa. Väntan på EU-medlemskap ser dock ut att bli lång. Turkisk politik präglas av maktkamp mellan den sekulära statsideologin kemalismen och det regerande islamkonservativa partiet AKP. Under 2010-talet har AKP framträtt som allt mer auktoritärt och demokratin har urholkats.

Antal invånare: 83 429 615 (2019)
Huvudstad: Ankara

Det stora Turkiet är bron mellan Europa och Asien. Där Medelhavet möter Svarta havet ligger den gamla kulturstaden Istanbul strategiskt i två världsdelar. Större delen av landet tillhör Västasien, men Turkiet räknar sig till Europa. Väntan på EU-medlemskap ser dock ut att bli lång. Turkisk politik präglas av maktkamp mellan den sekulära statsideologin kemalismen och det regerande islamkonservativa partiet AKP. Under 2010-talet har AKP framträtt som allt mer auktoritärt och demokratin har urholkats.

ANNONS

ANNONS

Befolkning

Turkiets befolkning uppskattades 2021 till cirka 85 miljoner. Tätast befolkade är Marmararegionen i nordväst, inklusive Istanbul, och kusterna i väster och söder. Inlandet öster om Ankara är glest befolkat.

Turkiets invånare är yngre och befolkningstillväxten högre än i EU-länderna.

Turkiets flagga.

Religion

Nästan alla turkar är muslimer, även om långtifrån alla är utövande troende.

Under den turkiska republiken sedan 1923 har det paradoxala förhållandet rått att staten kontrollerar religionen, trots att religionen officiellt är skild från staten. Och trots att en stor majoritet av befolkningen är religiös betraktades religionsutövandet länge närmast med viss misstänksamhet av de styrande.

Politiskt system

Turkiet är en parlamentarisk demokrati, men en demokrati med begränsningar. Landet har ett starkt auktoritärt arv, där militärer och domare ofta satt folkviljan ur spel. Arvet från landsfadern Kemal Atatürk har präglat Turkiet och hans efterföljare, kemalisterna, har värnat om den sekulära stat som skapades ur Osmanska rikets spillror. Först under 2000-talet har staten i viss mån påverkats av muslimska traditioner. 2018 stärktes presidentens makt igen, nu med en islamist på posten.
Fördjupning om aktuell politik i landet hittar du i Landguiden

Demokrati och rättigheter

Turkiet är ömsom tolerant, ömsom strängt. Friheten att välja livsstil är ganska stor, men i politiska sammanhang är gränserna bestämda. För närvarande är det en religiös president som anger tonen, och rättsväsendet och andra myndigheter används till att bestraffa presidentens motståndare och tysta kritiska röster.

Utrikespolitik och försvar

I två omgångar sedan början av 2000-talet har Turkiets ställning i världen förändrats dramatiskt. Under seklets första decennium sammanföll starkt förbättrad ekonomi med ökad aktivitet av turkiska företag i omvärlden och intensiv diplomatisk verksamhet präglad av stort självförtroende och en ambition till "noll problem med grannarna". Från början av 2010-talet började det gå utför. Konflikter uppstod med nästan alla länder i regionen och alltmer auktoritär politik inom landet har skapat beröringsångest i västvärlden.

ANNONS

ANNONS

Ekonomi

Turkiet har genomgått en snabb ekonomisk utveckling sedan 1990-talet. En intensiv byggverksamhet har gett stora delar av landet en ny profil. Städerna binds samman av nya vägar och den allmänna levnadsstandarden har ökat markant. Men under 2016 lade sig ett mörkt moln över landet. Flera stora terrorattentat skrämde bort turister, och politisk oro samt en regering som uppfattades som alltmer auktoritär fick utländska investerare att tveka om nya satsningar.
Läs om naturresurser och näringar i avsnittet om Turkiets geografi >

Utrikeshandel

Utrikeshandeln började avregleras på 1980-talet. Exporten steg, men importen ökade ännu snabbare. Pengar som emigranter skickade hem uppvägde en del av underskottet. Turistinkomsterna var viktiga av samma skäl. Emigranternas hemsändningar var dock som störst 1998 och har sedan dess sjunkit kraftigt.

Sociala förhållanden

Turkiet är ett på många sätt ojämlikt samhälle. Inkomstnivåerna ligger långt under dem i Västeuropa. Skillnaderna är också stora inom landet. Pensionsåldern har varit låg, men ska höjas. Aborter är tillåtna och homosexualitet är inte förbjuden, men båda är omgivna av hårdnande attityder. Kvinnoorganisationer och sekulära partier ser behov av att slå vakt även om den lagliga giftasåldern på 18 år och om lagar som ska motverka kvinnomisshandel.

Besök Landguiden och läs mer om Turkiet.
Konflikter : Cypern
Konflikter : kurderna
 

Text: utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Landguiden logga

 


 

Läs mer om

 

Sidan uppdaterad: 24 augusti 2021
Ursprungligen publicerad: 14 oktober 2010

ANNONS

ANNONS

Länkar om Fakta om Turkiet

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Turkiets geografi

Geografi med fokus på Turkiet. Här hittar du texter och faktamaterial som behandlar Turkiets geografi ur olika...

Internationella relationer

Ämnet internationella relationer (IR) handlar om internationell säkerhetspolitik och om förhållandet mellan olika...

Turkiets historia

Här hittar du material som behandlar Turkiets (inkl. Osmanska rikets) historia i små och stora perspektiv. Få en...

Fakta om Cypern

Aktuell samhällsfakta om Cypern. Här hittar du en kortfattad politisk och ekonomisk bakgrund om landet samt en del...