Bild:
Direktdemokrati är en metod för att fatta demokratiska beslut. Resultatet syns direkt. Majoriteten "vinner".
M

Demokratisk påverkan och demokratimodeller

Avsnittet handlar om individers och gruppers möjligheter att påverka politiska beslut på olika demokratiska nivåer.

Här berörs demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Vi ska också titta på olika demokratiska modeller samt några etiska och demokratiska dilemman.

Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.

Demokratiska fri- och rättigheter

Sverige är en demokrati. Det innebär inte bara att vi vart fjärde år får vara med och välja vilka som ska styra landet, utan också att vi har en rad rättigheter och möjligheter som medborgare. Av dessa är förmodligen rätten att påverka samhället en av de viktigaste. Denna rätt gäller oavsett vem man är eller vad man arbetar med, oavsett om man är ung eller gammal, fattig eller rik.

I skuggan av alla de brott mot mänskligheten som ägde rum under andra världskriget, formulerade FN 1948 deklarationen om de mänskliga rättigheterna. Ett av FN:s allra viktigaste uppdrag är att värna om individers säkerhet och rättigheter inom de enskilda staternas gränser runt om i världen. Sverige är ett av de många länder som förbundit sig att följa denna konvention, och sedan 1950 även europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Detta innebär att Sverige förbundit sig till en rad etiska regler och gjort dessa till centrala delar av det svenska rättssamhället och den svenska demokratin.

Den grundläggande principen är att alla svenska medborgare har samma fri- och rättigheter, oavsett ålder, kön eller härstamning. Dessa fri- och rättigheter innefattar framförallt följande:

Likhet inför lagen som innebär att alla individer juridiskt sett är jämlika.

Yttrandefrihet som ger rätten att i tal och skrift fritt uttrycka åsikter.

Informationsfrihet som ger rätt att fritt inhämta och ta emot andras åsikter och idéer.

Mötesfrihet som ger rätten att fritt anordna eller besöka politiska möten eller liknande.

Demonstrationsfrihet som ger rätten att fritt anordna eller delta i demonstrationer på allmän plats.

Föreningsfrihet som ger rätten att starta och driva politiska, eller andra, organisationer.

Religionsfrihet som ger rätten att fritt och gemensamt utöva religion, oavsett vilken religion det handlar om.

Dessutom ger de mänskliga rättigheterna skydd mot att behöva berätta om politiska eller religiösa uppfattningar. De mänskliga rättigheterna förbjuder också dödsstraff, kroppsstraff och tortyr.

Möjligheter till deltagande

Vi som lever i ett demokratiskt land har en självklar rätt att delta och försöka påverka. Det är själva hjärtat av demokratin och utan den rätten är demokratin död.

Eftersom Sverige är en demokrati är det fritt för var och en att starta och driva ett politiskt parti, eller att gå med i ett parti och försöka påverka den vägen.

Utöver de politiska partierna finns det i Sverige tusentals andra intresseorganisationer som driver olika politiska frågor. Exempel på sådana intresseorganisationer är nykterhetsrörelsen, funktionshinderrörelsen, Hyresgästföreningen och Naturskyddsföreningen.

En välutbildad medborgare har alltid lättare att delta, göra sin röst hörd och påverka. Därför är det viktigt att skola och all annan folkbildning i landet fungerar för att så många som möjligt ska få möjlighet att delta och påverka samhället. Intresseorganisationer brukar av den anledningen vara noggranna med att utbilda sina medborgare.

Dessvärre är inte heller demokratin utan brister. Vi människor har till exempel olika förutsättningar att påverka genom demokratiska processer. Människor som leder stora företag har lättare att nå politiker högt upp i samhället än en lärare eller snickare har. Därför blir intresseorganisationerna en väg för vanliga medborgare att påverka. Tillsammans kan människor utöva ett inflytande som de aldrig hade kunnat göra på egen hand.

Andra vägar för vanliga medborgare att påverka är att väcka opinion. Det innebär att man uppmärksammar andra medborgare om en politiskt viktig fråga. Det går att göra genom namninsamlingar, bloggande, genom att skriva insändare i olika tidningar eller att kontakta sina politiker eller en journalist. Dessutom kan man numera i många kommuner och landsting lämna in s.k. medborgarförslag som de lokala politikerna måste ta ställning till och fatta beslut om.

Demokratiska modeller

Det finns olika syn på hur demokrati ska se ut och fungera. Det kan handla om frågor om vem eller vilka som ska få vara med och bestämma, vad man ska bestämma över, hur beslut ska fattas och hur mycket folket ska få vara med och bestämma över är frågor. Allt detta tar sig olika uttryck beroende på vilken demokratisk modell som tillämpas.

Här nedan ska vi titta lite på några demokratiska modeller. De är indelade efter två demokratiska grundprinciper: modeller för demokratiskt deltagande och modeller för demokratiskt beslutsfattande. Det finns många olika kombinationer och varianter av dessa modeller.

Modeller för demokratiskt deltagande

1. Deltagardemokrati
I denna modell förutsätts att medborgarna själva är ganska aktiva i det politiska livet utöver att bara välja sina demokratiska representanter vart fjärde år. Metoder för att få medborgarna mer engagerade i demokratin kan vara genom folkomröstningar eller att låta föreningar få större inflytande i politiken eller genom att bjuda in till större demokratiskt deltagande på skolor eller arbetsplatser.

2. Valdemokrati
Idén med valdemokrati är att folket ska delta i demokratin genom återkommande regelbundna val. Folket väljer sina demokratiska representanter för att dessa ska föra deras talan på en högre politisk nivå. Kritikerna av denna modell menar dock att systemet med valdemokrati leder till att en liten elit styr medan vanliga människor blir passiva åskådare.

3. Samtalsdemokrati
Precis som i deltagardemokrati är tanken bakom samtalsdemokrati att så många som möjligt ska delta i demokratin. Den stora skillnaden är att man här har samtalet och hur åsikter bildas i centrum. Utgångspunkten är att samtal mellan olika parter ska föras och att dessa sedan ska sammanfogas eller ställas mot varandra genom argumentation. För anhängarna av denna modell är respekten för allas åsikter väldigt viktig.

Modeller för hur demokratiska beslut ska fattas

Utöver de olika modellerna för demokratiskt deltagande finns också olika uppfattningar om hur beslut ska fattas. Man kan dela upp dem i två huvudspår; direkt eller indirekt demokrati.

1. Direktdemokrati
I en direktdemokrati (eller direkt demokrati) deltar medborgarna aktivt i själva beslutsfattandet. Det innebär att ett land eller område som styrs med direktdemokrati har många folkomröstningar där alla röstberättigade får delta i beslut om olika sakfrågor. Ett land där man har stora inslag av direktdemokrati är Schweiz.

2. Indirekt demokrati
I motsats till direktdemokrati finns uppfattningen om att demokratin ska styras indirekt. Indirekt demokrati kallas även för representativ demokrati eftersom det är folket som väljer vilka som ska representera dem indirekt inom politiken. Detta sker i regel genom olika former av regelbundna och återkommande politiska val där medborgarna väljer representanter som sedan styr ett land eller område. De styrandes politiska makt sätts alltid i proportion till hur mycket stöd de har bland folket, det vill säga hur stor andel av folkets röster de har fått i det senaste valet. Inom ramen för indirekt demokrati finns i sin tur en rad olika sätt att organisera valsystemet. Se statsskick >

Exempel på tillämpning av olika demokratimodeller

I ett land som Sverige tillämpas alla dessa demokratimodeller, men i olika hög grad och på olika demokratiska beslutsnivåer. Den svenska demokratin baseras på valdemokrati, men i den demokratiska processen finns också inslag av deltagardemokrati genom bland annat landets alla intresseorganisationer. Därtill förekommer även samtalsdemokrati som exempelvis inom kommunal stadsplanering där det blivit allt vanligare att diskutera olika idéer med städernas medborgare innan beslut fattas.

Direktdemokrati tillämpas på många politiska beslutsnivåer i Sverige - från skolans klassrum till allmänna folkomröstningar på lokal, regional eller landsomfattande nivå.

På motsvarande sätt förekommer indirekt demokrati eller s.k. representativ demokrati på olika politiska nivåer. Exempel på det är i skolans klassrum vid val av elevrådsrepresentanter, i kommunen vid val till kommunfullmäktige, i regionen vid val till landstingsfullmäktige, på riksnivå vid val till riksdagen och på överstatlig nivå vid val till Europaparlamentet (de som ska vara med och påverka EU:s politik).

Direktdemokrati tillämpas även i kommunfullmäktige, landstingsfullmäktige och så vidare, när politikerna röstar och beslutar om något.  Men det är ändå folket som bestämmer indirekt eftersom det är de som har röstat på vilka som ska vara deras politiska representanter, alltså vilka som ska föra deras talan i kommunfullmäktige, landstingsfullmäktige, riksdagen och Europaparlamentet där de politiska besluten avgörs genom direktdemokrati.

Demokratiska dilemman

Demokratin är inte perfekt. Med demokratin kommer också en del problem som inte är helt enkla att lösa. Ett problem är att demokratin förutsätter rätten att uttrycka sina åsikter fritt, oavsett vilken åsikt det rör sig om.

Den rätten utnyttjas även av personer med extrema åsikter. Det kan till exempel röra sig om nazister som begär demonstrationstillstånd, trots att de vill avskaffa demokratin. I många länder har man därför infört förbud mot nazistiska organisationer. De som är kritiska till detta menar att demokratin inskränker sig själv om inte även de som vill avskaffa den får rätten att uttrycka sig.

När det kommer till yttrandefriheten finns också problem med gränsen för vad som är okej att skriva eller säga. Under senare delen av 1900-talet har informationstekniken genomgått en revolutionsartad utveckling. I tak med att tekniken har förbättrats har också möjligheten för människor att uttrycka sig ökat. Det innebär att ryktesspridning och liknande blivit mer vanligt än tidigare, inte minst idag då många lägger ner mycket tid på sociala medier. I svensk lag finns därför en del begränsningar av vad en person får säga eller skriva.

Till exempel får man inte skriva saker som kan räknas som hets mot folkgrupp eller hot. Det är också förbjudet att peka ut någon som brottslig eller uttryckligen grovt förolämpa någon (det kallas förtal inom juridiken). Så även om vi har en demokrati med vissa friheter, finns det också inskränkningar i den. Medborgarna har alltså även demokratiska skyldigheter vid sidan av sina demokratiska rättigheter.

I Sveriges grundlagar [regeringsformen 2 kap. 23 §] anges att man får begränsa yttrandefriheten med hänsyn till rikets säkerhet, folkförsörjningen, allmän ordning och säkerhet, enskildas anseende, privatlivets helgd eller förebyggandet och beivrandet av brott.

Det handlar helt enkelt om att i vissa situationer sätta vissa demokratiska värden högre än andra.
 

Användbara begrepp

Opinionsbildning: Att få många att tycka likadant i en politisk fråga för att försöka påverka debatter och beslut.

Medborgarförslag:  I somliga kommuner ett medel för medborgare i kommunerna att väcka talan i kommunfullmäktige.

Direktdemokrati: Alla röstar på en och samma gång om ett beslut, t.ex. i klassrummet eller i riksdagen. Majoriteten ”vinner”.

Folkomröstning: Omröstning där alla röstberättigade medborgare får delta. Folkomröstningar kan anordnas i vissa frågor både på lokal nivå och i hela landet. Det är riksdagen som fattar beslut om en folkomröstning ska hållas i hela landet. Man skiljer mellan rådgivande folkomröstningar och folkomröstningar i grundlagsfrågor. Hittills har sex rådgivande folkomröstningar ägt rum i Sverige.

Beslutsnivåer: I Sverige finns tre politiska beslutsnivåer.

  1. Kommunfullmäktige, fattar beslut som gäller kommunen.
  2. Landstingsfullmäktige eller regionfullmäktige, fattar beslut som gäller landstinget/regionen.
  3. Riksdag, fattar beslut som gäller hela Sverige.

Kommun: Det närmsta området runt en tätort. I Sverige finns idag (2018) 290 kommuner. En kommun har ansvaret för politiska frågor och beslut som berör tätorten och området runt omkring.

Landsting/region: Flera kommuner inom ett område samarbetar kring politiska frågor som kan lösas bäst genom gemensamma satsningar, som t.ex. kollektivtrafik och sjukvård.

Riksdag: Där landets folkvalda samlas och fattar beslut (diskuterar och bestämmer olika saker, främst lagar). I Sverige finns 349 platser i riksdagen. En av riksdagens viktigaste uppgifter är att kontrollera regeringen så att de sköter sig och inte gör saker som de inte får.

Rösta och val: I Sverige har vi val vart 4:e år. När det är politiskt val i Sverige kan alla som är över 18 år och svenska medborgare rösta på vilka de vill ska styra landets tre beslutsnivåer: statligt (riksdagsvalet), landstinget/regionen (landstingsvalet) och kommunen (kommunalvalet). I riksdagsvalet röstar DU på vilka som ska representera DIG i riksdagen. I landstingsvalet, vilka som ska representera dig i landstinget (som i regel bl.a. sköter sjukvården och kollektivtrafiken). I kommunvalet röstar man på vilka som ska bestämma i kommunen.

Yttrandefrihet: Yttrandefriheten är vår viktigaste grundlag (dvs. en lag de styrande INTE kan ändra så lätt). Med yttrandefrihet menas lite förenklat att alla i samhället får tycka och tänka som man vill utan att bli straffad, och att massmedierna övervakar och granskar alla de som styr i samhället (politiker, företag m.m. som har mycket makt). För att det ska kunna råda yttrandefrihet måste det även råda tryckfrihet, alltså att man även i skrift får uttrycka sig fritt.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Ge exempel på vilka demokratiska rättigheter du har i Sverige.
     
  2. Vid sidan av att rösta finns även andra sätt att påverka den demokratiska processen. Förklara följande begrepp:
         a) Intresseorganisationer
         b) Opinionsbildning
         c) Medborgarförslag
     
  3. Förklara kortfattat hur de tre modellerna för demokratiskt deltagande fungerar:
         a) Deltagardemokrati
         b) Valdemokrati
         c) Samtalsdemokrati
     
  4. Vad är skillnaden mellan direktdemokrati och indirekt demokrati?
     
  5. Ge exempel på minst två demokratiska dilemman.

Ta reda på:

  1. Vad heter de politiska partierna som har representanter i kommunfullmäktige i din kommun?
     
  2. Räkna upp ytterligare minst tre rikstäckande intresseorganisationer än de som nämns i texten.
  3. Har du själv någon gång varit med och försökt skapa opinion kring en fråga? Berätta vad det handlade om.
     
  4. Har det någonsin varit en folkomröstning i din kommun? Vad handlade den eller de om och vad blev resultatet?
     
  5. Vilka stora folkomröstningar har ägt rum i Sverige och vad blev resultaten?
     
  6. Går det att lämna in medborgarförslag i din kommun?

Diskutera:

  1. Känner du att det går att påverka beslutsfattandet på din skola? Motivera.
     
  2. Arbeta parvis eller i grupper och kom med minst tre förslag på hur elevdemokratin på er skola kan förbättras.
     
  3. Man måste vara 18 år för att rösta i politiska val i Sverige. Är åldern lagom eller ska den sänkas eller höjas? Motivera.
     
  4. Tycker du att det borde vara fler folkomröstningar i din kommun eller i Sverige? Försök också komma på en intressant fråga som en lokal eller rikstäckande folkomröstning skulle kunna handla om.

 

Källor:
Olof Petersson, Vår demokrati, SNS förlag, 2009
David Held, Demokratimodeller: från klassisk demokrati till demokratisk autonomi, Daidalos, 1997
Mikael Gilljam och Jörgen Hermansson, Demokratins mekanismer, Liber, 2003
SOM-institutet, Demokratitrender, SOM-institutet, Göteborgs universitet, 2003
https://www.regeringen.se/sa-styrs-sverige/det-demokratiska-systemet-i-sverige/grundlaggande-fri--och-rattigheter/ 2018-10-01

 

Text: Mikael Bruér, SO-lärare, universitetsadjunkt, författare och föreläsare

Webbplats: gothiafortbildning.se

Boken SO-ämnena i blickfånget av Mikael Bruér innehåller konkreta tips på hur du kan utveckla din undervisning. Tillsammans med lektionsförslag och didaktiska reflektioner presenteras en tydlig och nytänkande modell för användningen av Lgr 11 i arbetet med de fyra SO-ämnena.. Med utgångspunkt i författarens eget förhållningssätt till SO-ämnet behandlas historik, styrdokument och bedömning.

SO-ämnena i blickfånget är i första hand inriktad mot lärare på högstadiet, men även lärare på mellanstadiet och gymnasiet kan ha nytta av boken. Den har en tydlig koppling till skolans styrdokument och är skriven för att passa alla som jobbar med SO.

 

Koppling till skolans styrdokument

Innehållet är kopplat till grundskolans kursplan för samhällskunskap åk 7-9 samt till gymnasiets ämnesplaner för Samhällskunskap 1a1 och Samhällskunskap 1b.
 

Avsnittet handlar om individers och gruppers möjligheter att påverka politiska beslut på olika demokratiska nivåer.

Här berörs demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Vi ska också titta på olika demokratiska modeller samt några etiska och demokratiska dilemman.

Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.

Demokratiska fri- och rättigheter

Sverige är en demokrati. Det innebär inte bara att vi vart fjärde år får vara med och välja vilka som ska styra landet, utan också att vi har en rad rättigheter och möjligheter som medborgare. Av dessa är förmodligen rätten att påverka samhället en av de viktigaste. Denna rätt gäller oavsett vem man är eller vad man arbetar med, oavsett om man är ung eller gammal, fattig eller rik.

Uppdaterad: 23 oktober 2018
Publicerad: 11 september 2018

Annons

Lärarmaterial om Demokratisk påverkan och demokratimodeller

av:
Sverok och Sveriges elevråd
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
I spelen "Republiken skolan" och "Rådet" ställs eleverna inför scenarion som engagerar och skapar debatt; demokratiarbete i skolan efter ett landsomfattande elevuppror och en omskakande framtid i yttre rymden.
av:
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Information och tips på material och aktiviteter till dig som är lärare i åk 7-9 och gymnasiet och som undervisar om val, demokrati och politik.
av:
Arena Skolinformation
Målgrupp:
Gymnasiet
Ett utbildningsmaterial som riktar sig till SFI och andra elever på gymnasiet i behov av lättlästa texter.
av:
Stockholmskällan
Målgrupp:
Högstadiet
Partiernas valaffischer försöker ofta sammanfatta det politiska budskapet i några korta slagord. Har valaffischernas propaganda alltid sett likadan ut?
av:
Sveriges riksdag
Målgrupp:
Gymnasiet
För snart hundra år sedan beslutade riksdagen att införa allmän och lika rösträtt. Hur gick det till när Sverige blev en demokrati? Vilken roll vill du spela i folkstyrets framtid?
av:
Natur & Kultur
Målgrupp:
Mellanstadiet, Högstadiet
Med hjälp av det här lektionstipset kan du beskriva hur det går till att rösta.
av:
Natur & Kultur
Målgrupp:
Mellanstadiet, Högstadiet
Lektionstips där du kan introducera eller sammanfatta vad val handlar om.
av:
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Detta metodmaterial är ett stöd för lärare som vill bjuda in politiska partier till sina skolor.
av:
Stockholmskällan
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Varför införde Sverige allmän och lika rösträtt för kvinnor och män 1918-1919? Vad ser vi för olika anledningar? Och vilka faktorer var viktigast?
av:
Sveriges riksdag
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Ett fördjupande studiehäfte som tar upp vad demokrati är och hur demokratin genomsyrar samhället.
av:
Sveriges riksdag
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Pröva gärna rollspelet Demokrativerkstaden. I rollen som riksdagsledamöter får eleverna arbeta med olika förslag i partigrupper, utskott och kammare.
av:
Sveriges riksdag
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Det här är en handbok i påverkan och demokratiskt inflytande. I många andra länder skulle en sådan skrift vara förbjuden.
av:
Naturskyddsföreningen
Målgrupp:
Högstadiet
I den här övningen arbetar eleverna med att skapa uppmärksamhet kring någonting de anser behöver förändras.
av:
Sveriges riksdag
Målgrupp:
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet
Kunskap är makt. I denna broschyr presenteras riksdagens arbete på ett övergripande och lättförståeligt vis.
av:
Forum för levande historia
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
22 workshopar för klassrummet som utvecklar elevernas kunskap och reflektion om samhällsfrågor. Demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter problematiseras utifrån historiska händelser och levnadsöden.

Artiklar om Demokratisk påverkan och demokratimodeller

M
Martin Nyblom
2018-08-08
Katarina Taikon fick inte gå i skolan, men blev känd författare och kämpade för romernas rättigheter i samhället. Hon skrev böckerna om Katitzi. Böckerna bygger på hennes egna upplevelser...

Podcast om Demokratisk påverkan och demokratimodeller

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Mattias och Kristoffer
2018-05-24

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om val i Sverige - riksdagsval samt val till landsting och kommun.

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-10-12

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om folkomröstningar i Sverige.

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-05-04

Julia, Mattias och Kristioffer pratar om införandet av allmän och lika rösträtt i Sverige.  Hur kunde det ske och hur gick det till?

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2015-12-09

Julia, Mattias och Kristoffer tar sig an demokrati och de demokratiska principerna. Det pratas om demokratisk pluralism, yttrandefrihet, valhemlighet och en hel del annat. Vad krävs för att ett land ska kallas för en “demokrati”?

Länkar om Demokratisk påverkan och demokratimodeller

Sortera efter:
          

Ny omfattande webbplats som drivs av Sveriges riksdag där du tas med på en resa genom vår demokratis historia. Här finns studiematerial (inkl lärarhandleding) i form av filmer och massor av fakta efter olika TEMAN som är relaterade till DEMOKRATINS GENOMBROTT:
Vad är demokrati? Folkstyrets grundläggande frågor, Demokratins kännetecken, Synen på medborgarskapet
Tidiga tecken på folkstyre: Ting och stämmor, Landlagar, Edsöres- och fridslagar, Ståndssamhället, Ståndsriksdagen
Sverige förändras: Enväldets slut och ny regeringsform, Från stånd till klass, Förberedande beslut och reformer under 1800-talet, Vägen till tvåkammarriksdagen, Höga inkomster gav fler röster, Revolutionstider, Politiska partier växer fram
Folkrörelsernas tid: Människorna samlar sig och ställer krav, Den tidiga rösträttsrörelsen, Kvinnorörelsen tar form, LKPR bildas
Argumentationen om rösträtten: Rösträtt - ett stående inslag i riksdagen, Värnplikten som argument för rösträtt, Männen får rösträtt, Argument - för eller emot?
Överenskommelsen om rösträtten: Kungens löfte om parlamentarism, Fortsatt konservativt motstånd,  Revolution innebär dåliga affärer, En oväntad öppning, Den 17 december 1918, Ett avgörande klubbslag, Några personer runt överenskommelsen om allmän och lika rösträtt
Det första demokratiska valet: Valarbetet, Nya skiljelinjer i politiken, De fem första kvinnorna, Demokratiska utmaningar
Grupper utan rösträtt: Varför uteslöts människor från att få rösta?, Begränsningar i rösträtten
Rösträtt i en globaliserad värld: Var ska man ha rösträtt? Emigrationen från Sverige, Invandringen ökar, Utlandssvenskar, Nya svenskar i politiken, Övernationell demokrati

Spara som favorit
          

I Filmarkivet.se hittar du korta politiska propagandafilmer från äldre svenska valrörelser. Kännetecknande för många av filmerna på webbplatsen är att de består av kända politiker som talar direkt till publiken, som Per Albin Hanssons uppmaning till deltagande i 1944 års val och Thorbjörn Fälldins förklaringar i Fritt fram för Centern 3 (1966). Ett annat utmärkande drag är att det i flera filmer förs samtal mellan familjemedlemmar där någon till slut övertygar de andra om ett visst partis förträfflighet framför andra partier...

Spara som favorit
          

I Sverige kan alla säga, skriva och tycka nästan vad de vill. Men så är det inte i alla länder. Det beror på att det i Sverige finns en lag som heter något så långt som - Yttrandefrihetsgrundlagen - och den förklarar Lilla Aktuellt i det här klippet.

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (6:18 min) där SO-läraren Björn Andersson berättar om värdet av att ifrågasätta och få tänka fritt i ett samhälle. Varför kan de styrande i ett land bli rädda för att folk får tänka fritt? Vad är makt? Vilka har makten i samhället? Vad är en demokrati? Vad är en diktatur? Hur kan en diktatur uppstå?

Spara som favorit
          

Visste du att du som medlem i ett svenskt fackförbund är del av världens största demokratiprojekt? Ditt förbunds engagemang för schysta arbetsvillkor slutar inte vid Sveriges gränser. Du är även del av en global rörelse som jobbar tillsammans med andra fackförbund i hela världen för goda arbetsvillkor, demokrati, en rättvis fördelning av makt och resurser och en hållbar utveckling. Totalt är det 181 miljoner medlemmar som är med i den demokratiska fackliga rörelsen. Materialet presenteras av Union to Union.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Forskning och Framsteg där du kan läsa om demokratisering i världen idag. Demokratiseringen i världen ser ut att stanna upp. En ny svensk studie pekar ut ett av de viktigaste fundamenten för en levande demokrati: att kvinnor har garanterade rättigheter...

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (4:36 min) som handlar om de kanske två viktigaste grundlagarna - tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Materialet presenteras av Studi.se.

Spara som favorit
          

Ska ni arbeta med demokrati och riksdagen i skolan? Beställ gärna deras broschyrer, eller ladda ner dem som pdf. Riksdagen erbjuder studiematerial för olika kunskapsnivåer. Materialet är kan beställas i klassuppsättningar och hålls ständigt aktuellt. Studiematerialet är helt kostnadsfritt.

Spara som favorit
          

Genomgång (5:44 min) där SO-Sara förklarar hur ett val går till i Sverige. Filmen passar bra för mellan- och högstadiet.

Spara som favorit
          

Genomgång (10:29 min) av SO-läraren Mikael Bruér som berättar om det svenska valsystemet och alla dess nivåer.

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (6:49 min) där gymnasieläraren Mattias Axelsson berättar kortfattat om yttrandefrihet. Yttrandefrihet är en av de mänskliga rättigheterna, men vad innebär det egentligen? 

Spara som favorit
          

Genomgång (5:10 min) där SO-läraren Martin Södertörn berättar lättförståeligt om Sveriges grundlagar. Ljudet är bra men lite lågt inspelat.

Spara som favorit
          

Genomgång (13:18 min) av SO-läraren Mikael Bruér som berättar om demokrati och diktatur.

Spara som favorit
          

Genomgång om hur du kan påverka beslut i samhället (3:02 min). Vad kan du göra om du inte kan rösta, eller om du vill göra mer än att rösta för att påverka? Filmen är gjord av SO-läraren Göran Strömberg.

Spara som favorit
          

Genomgång om våra demokratiska skyldigheter (4:12 min). För att en demokrati ska fungera har vi vissa skyldigheter. Filmen är gjord av SO-läraren Göran Strömberg.

Spara som favorit
          

Föreläsning (11:12 min) där läraren Eva Lindahl fortsätter berätta om vårt statsskick. Här förklaras: madat, valkretsar, proportionella val, partispärr, partibildning, personval m.m.

Spara som favorit
          

Kortfattad pedagogisk genomgång (2:41 min) där du kan lära dig lite om hur yttrandefrihet fungerar i Sverige jämfört med andra länder och medias roll när det gäller pressetik. Materialet presenteras av Studi.se.

Spara som favorit
          

Folkrörelsestudiegruppens hemsida om folkrörelser och protester. Här kan du läsa om det mesta som har med folkrörelser att göra – från dess födelse på 1800-talet till dagens folkrörelser och NGO:s.

Spara som favorit

Relaterade ämneskategorier

Om hur vi påverkas av reklam och medierna som idag upptar en stor del av våra liv.

En politisk ideologi är ett sammanhängande system av politiska idéer om hur samhället ska vara. Här presenteras några av de mest kända politiska...

Om demokrati i allmänhet och hur demokratin fungerar i Sverige. Avsnittet är delvis under uppbyggnad och beräknas vara helt klart ht 2018.

Avsnittet handlar om demokratins grundläggande principer. Vad är demokrati och vad får den att fungera?

Här kan du lära dig mer om svensk demokrati på rikstäckande nivå. Avsnittet handlar om hur Sverige styrs, med fokus på riksdag, regering,...

I avsnittet ska vi titta på den moderna partipolitikens uppkomst samt sambandet mellan de politiska ideologierna och partipolitik.

Historia om demokratins utveckling och kampen för rösträtt.

Avsnittet handlar om hur det svenska välfärdssystemet fungerar och om välfärdssamhällets delar och uppbyggnad. Här presenteras bland annat...

Under uppbyggnad...

Här presenteras några statsskick och styrelseskick i världen. Vi ska också titta på maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika demokratiska...