M
Kategori

Direktdemokrati är en metod för att fatta demokratiska beslut. Resultatet syns direkt. Majoriteten "vinner".

Demokratisk påverkan och demokratiska modeller

Avsnittet handlar om individers och gruppers möjligheter att påverka politiska beslut på olika demokratiska nivåer. Här berörs demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Vi ska också titta på olika demokratiska modeller samt några etiska och demokratiska dilemman.

Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.

Avsnittet handlar om individers och gruppers möjligheter att påverka politiska beslut på olika demokratiska nivåer. Här berörs demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Vi ska också titta på olika demokratiska modeller samt några etiska och demokratiska dilemman.

Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.

ANNONS

Demokratiska fri- och rättigheter

Sverige är en demokrati. Det innebär inte bara att vi vart fjärde år får vara med och välja vilka som ska styra landet, utan också att vi har en rad rättigheter och möjligheter som medborgare. Av dessa är förmodligen rätten att påverka samhället en av de viktigaste. Denna rätt gäller oavsett vem man är eller vad man arbetar med, oavsett om man är ung eller gammal, fattig eller rik.

I skuggan av alla de brott mot mänskligheten som ägde rum under andra världskriget, formulerade FN 1948 deklarationen om de mänskliga rättigheterna. Ett av FN:s allra viktigaste uppdrag är att värna om individers säkerhet och rättigheter inom de enskilda staternas gränser runt om i världen. Sverige är ett av de många länder som förbundit sig att följa denna konvention, och sedan 1950 även europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Detta innebär att Sverige förbundit sig till en rad etiska regler och gjort dessa till centrala delar av det svenska rättssamhället och den svenska demokratin.

Den grundläggande principen är att alla svenska medborgare har samma fri- och rättigheter, oavsett ålder, kön eller härstamning. Dessa fri- och rättigheter innefattar framförallt följande:

  • Likhet inför lagen som innebär att alla individer juridiskt sett är jämlika.
     
  • Yttrandefrihet som ger rätten att i tal och skrift fritt uttrycka åsikter.
     
  • Informationsfrihet som ger rätt att fritt inhämta och ta emot andras åsikter och idéer.
     
  • Mötesfrihet som ger rätten att fritt anordna eller besöka politiska möten eller liknande.
     
  • Demonstrationsfrihet som ger rätten att fritt anordna eller delta i demonstrationer på allmän plats.
     
  • Föreningsfrihet som ger rätten att starta och driva politiska, eller andra, organisationer.
     
  • Religionsfrihet som ger rätten att fritt och gemensamt utöva religion, oavsett vilken religion det handlar om.

Dessutom ger de mänskliga rättigheterna skydd mot att behöva berätta om politiska eller religiösa uppfattningar. De mänskliga rättigheterna förbjuder också dödsstraff, kroppsstraff och tortyr.

Möjligheter till deltagande

Vi som lever i ett demokratiskt land har en självklar rätt att delta och försöka påverka. Det är själva hjärtat av demokratin och utan den rätten är demokratin död.

Eftersom Sverige är en demokrati är det fritt för var och en att starta och driva ett politiskt parti, eller att gå med i ett parti och försöka påverka den vägen.

Utöver de politiska partierna finns det i Sverige tusentals andra intresseorganisationer som driver olika politiska frågor. Exempel på sådana intresseorganisationer är nykterhetsrörelsen, funktionshinderrörelsen, Hyresgästföreningen och Naturskyddsföreningen.

En välutbildad medborgare har alltid lättare att delta, göra sin röst hörd och påverka. Därför är det viktigt att skola och all annan folkbildning i landet fungerar för att så många som möjligt ska få möjlighet att delta och påverka samhället. Intresseorganisationer brukar av den anledningen vara noggranna med att utbilda sina medborgare.

Dessvärre är inte heller demokratin utan brister. Vi människor har till exempel olika förutsättningar att påverka genom demokratiska processer. Människor som leder stora företag har lättare att nå politiker högt upp i samhället än en lärare eller snickare har. Därför blir intresseorganisationerna en väg för vanliga medborgare att påverka. Tillsammans kan människor utöva ett inflytande som de aldrig hade kunnat göra på egen hand.

Andra vägar för vanliga medborgare att påverka är att väcka opinion. Det innebär att man uppmärksammar andra medborgare om en politiskt viktig fråga. Det går att göra genom namninsamlingar, bloggande, genom att skriva insändare i olika tidningar eller att kontakta sina politiker eller en journalist. Dessutom kan man numera i många kommuner och regioner lämna in s.k. medborgarförslag som de lokala politikerna måste ta ställning till och fatta beslut om.

Demokratiska modeller

Det finns olika syn på hur demokrati ska se ut och fungera. Det kan handla om frågor om vem eller vilka som ska få vara med och bestämma, vad man ska bestämma över, hur beslut ska fattas och hur mycket folket ska få vara med och bestämma över är frågor. Allt detta tar sig olika uttryck beroende på vilken demokratisk modell som tillämpas.

Här nedan ska vi titta lite på några demokratiska modeller. De är indelade efter två demokratiska grundprinciper: modeller för demokratiskt deltagande och modeller för demokratiskt beslutsfattande. Det finns många olika kombinationer och varianter av dessa modeller.

Modeller för demokratiskt deltagande

Deltagardemokrati

I denna modell förutsätts att medborgarna själva är ganska aktiva i det politiska livet utöver att bara välja sina demokratiska representanter vart fjärde år. Metoder för att få medborgarna mer engagerade i demokratin kan vara genom folkomröstningar eller att låta föreningar få större inflytande i politiken eller genom att bjuda in till större demokratiskt deltagande på skolor eller arbetsplatser.
 

Valdemokrati

Idén med valdemokrati är att folket ska delta i demokratin genom återkommande regelbundna val. Folket väljer sina demokratiska representanter för att dessa ska föra deras talan på en högre politisk nivå. Kritikerna av denna modell menar dock att systemet med valdemokrati leder till att en liten elit styr medan vanliga människor blir passiva åskådare.
 

Samtalsdemokrati

Precis som i deltagardemokrati är tanken bakom samtalsdemokrati att så många som möjligt ska delta i demokratin. Den stora skillnaden är att man här har samtalet och hur åsikter bildas i centrum. Utgångspunkten är att samtal mellan olika parter ska föras och att dessa sedan ska sammanfogas eller ställas mot varandra genom argumentation. För anhängarna av denna modell är respekten för allas åsikter väldigt viktig.

ANNONS

ANNONS

Modeller för hur demokratiska beslut ska fattas

Utöver de olika modellerna för demokratiskt deltagande finns också olika uppfattningar om hur beslut ska fattas. Man kan dela upp dem i två huvudspår; direkt eller indirekt demokrati.

Direktdemokrati

I en direktdemokrati (eller direkt demokrati) deltar medborgarna aktivt i själva beslutsfattandet. Det innebär att ett land eller område som styrs med direktdemokrati har många folkomröstningar där alla röstberättigade får delta i beslut om olika sakfrågor. Ett land där man har stora inslag av direktdemokrati är Schweiz.
 

Indirekt demokrati

I motsats till direktdemokrati finns uppfattningen om att demokratin ska styras indirekt. Indirekt demokrati kallas även för representativ demokrati eftersom det är folket som väljer vilka som ska representera dem indirekt inom politiken. Detta sker i regel genom olika former av regelbundna och återkommande politiska val där medborgarna väljer representanter som sedan styr ett land eller område. De styrandes politiska makt sätts alltid i proportion till hur mycket stöd de har bland folket, det vill säga hur stor andel av folkets röster de har fått i det senaste valet. Inom ramen för indirekt demokrati finns i sin tur en rad olika sätt att organisera valsystemet.

Exempel på tillämpning av olika demokratimodeller

I ett land som Sverige tillämpas alla dessa demokratimodeller, men i olika hög grad och på olika demokratiska beslutsnivåer. Den svenska demokratin baseras på valdemokrati, men i den demokratiska processen finns också inslag av deltagardemokrati genom bland annat landets alla intresseorganisationer. Därtill förekommer även samtalsdemokrati som exempelvis inom kommunal stadsplanering där det blivit allt vanligare att diskutera olika idéer med städernas medborgare innan beslut fattas.

Direktdemokrati tillämpas på många politiska beslutsnivåer i Sverige - från skolans klassrum till allmänna folkomröstningar på lokal, regional eller landsomfattande nivå.

På motsvarande sätt förekommer indirekt demokrati eller s.k. representativ demokrati på olika politiska nivåer. Exempel på det är i skolans klassrum vid val av elevrådsrepresentanter, i kommunen vid val till kommunfullmäktige, i regionen vid val till regionfullmäktige, på riksnivå vid val till riksdagen och på överstatlig nivå vid val till Europaparlamentet (de som ska vara med och påverka EU:s politik).

Direktdemokrati tillämpas även i kommunfullmäktige, regionfullmäktige och så vidare, när politikerna röstar och beslutar om något.  Men det är ändå folket som bestämmer indirekt eftersom det är de som har röstat på vilka som ska vara deras politiska representanter, alltså vilka som ska föra deras talan i kommunfullmäktige, regionfullmäktige, riksdagen och Europaparlamentet där de politiska besluten avgörs genom direktdemokrati.

ANNONS

ANNONS

Demokratiska dilemman

Demokratin är inte perfekt. Med demokratin kommer också en del problem som inte är helt enkla att lösa. Ett problem är att demokratin förutsätter rätten att uttrycka sina åsikter fritt, oavsett vilken åsikt det rör sig om.

Den rätten utnyttjas även av personer med extrema åsikter. Det kan till exempel röra sig om nazister som begär demonstrationstillstånd, trots att de vill avskaffa demokratin. I många länder har man därför infört förbud mot nazistiska organisationer. De som är kritiska till detta menar att demokratin inskränker sig själv om inte även de som vill avskaffa den får rätten att uttrycka sig.

När det kommer till yttrandefriheten finns också problem med gränsen för vad som är okej att skriva eller säga. Under senare delen av 1900-talet har informationstekniken genomgått en revolutionsartad utveckling. I tak med att tekniken har förbättrats har också möjligheten för människor att uttrycka sig ökat. Det innebär att ryktesspridning och liknande blivit mer vanligt än tidigare, inte minst idag då många lägger ner mycket tid på sociala medier. I svensk lag finns därför en del begränsningar av vad en person får säga eller skriva.

Till exempel får man inte skriva saker som kan räknas som hets mot folkgrupp eller hot. Det är också förbjudet att peka ut någon som brottslig eller uttryckligen grovt förolämpa någon (det kallas förtal inom juridiken). Så även om vi har en demokrati med vissa friheter, finns det också inskränkningar i den. Medborgarna har alltså även demokratiska skyldigheter vid sidan av sina demokratiska rättigheter.

I Sveriges grundlagar [regeringsformen 2 kap. 23 §] anges att man får begränsa yttrandefriheten med hänsyn till rikets säkerhet, folkförsörjningen, allmän ordning och säkerhet, enskildas anseende, privatlivets helgd eller förebyggandet och beivrandet av brott.

Det handlar helt enkelt om att i vissa situationer sätta vissa demokratiska värden högre än andra.
 

Lobbying

Lobbying innebär att man direkt eller indirekt påverkar makthavare och beslutsfattare i en viss riktning i en viss intressefråga. Uttrycket kommer ursprungligen från 1800-talets England. På den tiden kunde både väljare och organisationer som företrädde olika frågor i samhället träffa medlemmarna i parlamentet (the lobby). Sedan dess har metoden utvecklats och förfinats och används idag flitigt av organisationer och företag för att få politikerna att fatta "rätt" beslut i viktiga frågor.
 

ANNONS

ANNONS

LÄS MER: Demokrati

LÄS MER: Sveriges politiska system

LÄS MER: Demokratiska system och olika statsskick

LÄS MER: Media och påverkan

LÄS MER: Folkomröstningar

PODCAST: Folkomröstningar i Sverige

PODCAST: Val i Sverige

PODCAST: Demonstrationsfrihet

PODCAST: Demokrati och demokratins principer

Användbara begrepp

Beslutsnivåer: I Sverige finns tre politiska beslutsnivåer.

  1. Kommunfullmäktige, fattar beslut som gäller kommunen.
     
  2. Regionfullmäktige fattar beslut som gäller regionen.
     
  3. Riksdag, fattar beslut som gäller hela Sverige.

Direktdemokrati: Alla röstar på en och samma gång om ett beslut, t.ex. i klassrummet eller i riksdagen. Majoriteten ”vinner”.

Folkomröstning: Omröstning där alla röstberättigade medborgare får delta. Folkomröstningar kan anordnas i vissa frågor både på lokal nivå och i hela landet. Det är riksdagen som fattar beslut om en folkomröstning ska hållas i hela landet. Man skiljer mellan rådgivande folkomröstningar och folkomröstningar i grundlagsfrågor. Hittills har sex rådgivande folkomröstningar ägt rum i Sverige.

Kommun: Det närmsta området runt en tätort. I Sverige finns idag (2021) 290 kommuner. En kommun har ansvaret för politiska frågor och beslut som berör tätorten och området runt omkring.

Region: Flera kommuner inom ett område samarbetar kring politiska frågor som kan lösas bäst genom gemensamma satsningar, som t.ex. kollektivtrafik och sjukvård.

Medborgarförslag:  I somliga kommuner ett medel för medborgare i kommunerna att väcka talan i kommunfullmäktige.

Opinionsbildning: Att få många att tycka likadant i en politisk fråga för att försöka påverka debatter och beslut.

Riksdag: Där landets folkvalda samlas och fattar beslut (diskuterar och bestämmer olika saker, främst lagar). I Sverige finns 349 platser i riksdagen. En av riksdagens viktigaste uppgifter är att kontrollera regeringen så att de sköter sig och inte gör saker som de inte får.

Rösta och val: I Sverige har vi val vart 4:e år. När det är politiskt val i Sverige kan alla som är över 18 år och svenska medborgare rösta på vilka de vill ska styra landets tre beslutsnivåer: statligt (riksdagsvalet), regionen (regionvalet) och kommunen (kommunalvalet). I riksdagsvalet röstar DU på vilka som ska representera DIG i riksdagen. I regionvalet, vilka som ska representera dig i regionen (som i regel bl.a. sköter sjukvården och kollektivtrafiken). I kommunvalet röstar man på vilka som ska bestämma i kommunen.

Yttrandefrihet: Yttrandefriheten är vår viktigaste grundlag (dvs. en lag de styrande INTE kan ändra så lätt). Med yttrandefrihet menas lite förenklat att alla i samhället får tycka och tänka som man vill utan att bli straffad, och att massmedierna övervakar och granskar alla de som styr i samhället (politiker, företag m.m. som har mycket makt). För att det ska kunna råda yttrandefrihet måste det även råda tryckfrihet, alltså att man även i skrift får uttrycka sig fritt.
 

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Ge exempel på vilka demokratiska rättigheter du har i Sverige.
     
  2. Vid sidan av att rösta finns även andra sätt att påverka den demokratiska processen. Förklara följande begrepp:

         a) Intresseorganisationer

         b) Opinionsbildning

         c) Medborgarförslag
     
  3. Förklara kortfattat hur de tre modellerna för demokratiskt deltagande fungerar:

         a) Deltagardemokrati

         b) Valdemokrati

         c) Samtalsdemokrati
     
  4. Vad är skillnaden mellan direktdemokrati och indirekt demokrati?
     
  5. Ge exempel på minst två demokratiska dilemman.

Ta reda på:

  1. Vad heter de politiska partierna som har representanter i kommunfullmäktige i din kommun?
     
  2. Räkna upp ytterligare minst tre rikstäckande intresseorganisationer än de som nämns i texten.
     
  3. Har du själv någon gång varit med och försökt skapa opinion kring en fråga? Berätta vad det handlade om.
     
  4. Har det någonsin varit en folkomröstning i din kommun? Vad handlade den eller de om och vad blev resultatet?
     
  5. Vilka stora folkomröstningar har ägt rum i Sverige och vad blev resultaten?
     
  6. Går det att lämna in medborgarförslag i din kommun?

Diskutera:

  1. Känner du att det går att påverka beslutsfattandet på din skola? Motivera.
     
  2. Arbeta parvis eller i grupper och kom med minst tre förslag på hur elevdemokratin på er skola kan förbättras.
     
  3. Man måste vara 18 år för att rösta i politiska val i Sverige. Är åldern lagom eller ska den sänkas eller höjas? Motivera.
     
  4. Tycker du att det borde vara fler folkomröstningar i din kommun eller i Sverige? Försök också komma på en intressant fråga som en lokal eller rikstäckande folkomröstning skulle kunna handla om.
     

 

Källor:
Olof Petersson, Vår demokrati, SNS förlag, 2009
David Held, Demokratimodeller: från klassisk demokrati till demokratisk autonomi, Daidalos, 1997
Mikael Gilljam och Jörgen Hermansson, Demokratins mekanismer, Liber, 2003
SOM-institutet, Demokratitrender, SOM-institutet, Göteborgs universitet, 2003
https://www.regeringen.se/sa-styrs-sverige/det-demokratiska-systemet-i-sverige/grundlaggande-fri--och-rattigheter/ 2018-10-01

 

FÖRFATTARE

Text: Mikael Bruér, SO-lärare, universitetsadjunkt, författare och föreläsare

Webbplats: gothiafortbildning.se
Boken SO-ämnena i blickfånget av Mikael Bruér innehåller konkreta tips på hur du kan utveckla din undervisning. Tillsammans med lektionsförslag och didaktiska reflektioner presenteras en tydlig och nytänkande modell för användningen av Lgr 11 i arbetet med de fyra SO-ämnena.. Med utgångspunkt i författarens eget förhållningssätt till SO-ämnet behandlas historik, styrdokument och bedömning.

SO-ämnena i blickfånget är i första hand inriktad mot lärare på högstadiet, men även lärare på mellanstadiet och gymnasiet kan ha nytta av boken. Den har en tydlig koppling till skolans styrdokument och är skriven för att passa alla som jobbar med SO.

 

Koppling till skolans styrdokument

Innehållet är kopplat till grundskolans kursplan för samhällskunskap åk 7-9 samt till gymnasiets ämnesplaner för Samhällskunskap 1a1 och Samhällskunskap 1b.
 

Sidan uppdaterad: 19 maj 2024
Ursprungligen publicerad: 11 september 2018

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Demokratisk påverkan och demokratimodeller

Så arbetar riksdagen - filmer om riksdagens arbete och demokratins historia

av: Sveriges riksdag
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet

På riksdagens Youtube-kanal finns pedagogiska filmer som beskriver riksdagens uppgifter, de folkvaldas arbete och riksdagens roll i vår demokrati.

+ Läs mer

Demokrati pågår

av: Sveriges riksdag
Högstadiet, Gymnasiet

Demokrati pågår är en filmserie som handlar om riksdagens roll, funktion, arbete och beslut. De tre filmerna riktar sig till den som vill lära sig mer om riksdagen och framför allt till elever i åk 7–9 och gymnasiet. De tre filmerna Riksdagen och demokratin, Ledamotsuppdraget och Riksdagens fem grundläggande uppgifter kan användas i undervisningen om riksdagen och vår demokrati.

+ Läs mer

Upplev riksdagen

av: Sveriges riksdag
Högstadiet, Gymnasiet

Upplev riksdagen är en digital rundvandring i riksdagens hus. Här kan man titta runt i kammaren, finansutskottet och andra rum i 360 grader och följa med på en guidad tur bakom kulisserna i riksdagen. Här möter vi ledamöter i deras vardag samt får en kortare introduktion till utskottsarbete och om rösträttens införande och rundvandringen ger en bra förståelse för hur riksdagen och den demokratiska processen fungerar.

+ Läs mer

Demokratin i samhället

av: Sveriges riksdag
Högstadiet, Gymnasiet

Ett fördjupande studiehäfte som tar upp vad demokrati är och hur demokratin genomsyrar samhället.

+ Läs mer

Demokrativerkstaden i klassrummet

av: Sveriges riksdag
Högstadiet, Gymnasiet

Pröva gärna rollspelet Demokrativerkstaden. I rollen som riksdagsledamöter får eleverna arbeta med olika förslag i partigrupper, utskott och kammare.

+ Läs mer

Demokratin står aldrig stilla

av: Sveriges riksdag
Högstadiet, Gymnasiet

För hundra år sedan beslutade riksdagen att införa allmän och lika rösträtt. Hur gick det till när Sverige blev en demokrati? Vilken roll vill du spela i folkstyrets framtid?

+ Läs mer

Artiklar om Demokratisk påverkan och demokratimodeller

S
Möte

Så fungerar en förening och dess styrelse

av: Riksdagsförvaltningen
2024-05-19

Föreningen består av medlemmarna som med utgångspunkt från stadgarna bestämmer vad föreningen ska göra. Styrelsen, som är vald av föreningen, verkställer de beslut som föreningen beslutar...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M
Votering i riksdagen

Sveriges riksdag - en representativ demokrati

av: Riksdagsförvaltningen
2024-05-18

I Sverige har vi en representativ demokrati. Det innebär att vi väljer våra representanter till riksdagen, kommunerna, landstingen och Europaparlamentet. I regeringsformen står det att all offentlig makt utgår från folket och att riksdagen är dess främsta företrädare. Vart fjärde år är det val till riksdagen, kommunerna och landstingen. Vart femte år är det val till Europaparlamentet...

+ Läs mer

SO-rummet bok
S
Metoo-demonstration

Dagens och morgondagens folkrörelser

av: Riksdagsförvaltningen
2024-05-04

Åtminstone sedan 1960-talet har man talat om ”folkrörelsernas kris”. Det råder ingen tvekan om att de klassiska folkrörelserna har tappat både medlemsantal och inflytande sedan storhetstiden. Är folkrörelserna på väg utför - eller söker de bara efter nya former?

+ Läs mer

SO-rummet bok
M
Demokrati

Framtidens folkstyre

av: Riksdagsförvaltningen
2024-05-03

Vad kommer det att stå om vår tids demokrati i framtidens historieböcker? Det vet förstås ingen. Vi har kommit en bit på väg, men den moderna demokratin är fortfarande ung. För att slå de gamla grekerna lär vi behöva såväl uthållighet som mod och uppfinningsrikedom...

+ Läs mer

SO-rummet bok
L
EU:s flagga.

Sverige och EU

av: Bengt Fredrikson
2024-02-01

1994 röstade svenska folket om att gå med i Europeiska unionen. Ja-sidan vann folkomröstningen och Sverige blev medlem i EU 1995. Nu påverkar EU många delar av vardagen, som vad som säljs i butiker och regler för resor och utbildning. Sverige betalar massor med pengar i medlemsavgift, men får också mycket tillbaka från EU...

+ Läs mer

SO-rummet bok
L
EU:s flagga.

Hur styrs EU?

av: Bengt Fredrikson
2024-01-30

Europeiska unionen (förkortat EU) har fyra viktiga grupper som hjälper till att fatta beslut inom organisationen. De kallas EU-kommissionen, ministerrådet, EU-parlamentet och Europeiska rådet. Dessa grupper jobbar tillsammans för att bestämma lagar och regler som påverkar människor i EU-länderna...

+ Läs mer

Podcast om Demokratisk påverkan och demokratimodeller

SO-rummet podcast icon
L

Att rösta

av: Mattias Axelsson
2022-09-06

Mattias Axelsson, gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap, går igenom hur det går till att rösta den andra söndagen i september.

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
M

Demonstrationsfrihet

av: Mattias Axelsson
2021-03-08

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) om demonstrationsfrihet.

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
S

Hur fungerar en misstroendeförklaring i riksdagen?

av: Mattias Axelsson
2020-10-11

I veckans avsnitt går Mattias Axelsson (gymnasielärare i samhällskunskap) igenom hur en misstroendeförklaring i den svenska riksdagen fungerar.

 

+ Läs mer

Länkar om Demokratisk påverkan och demokratimodeller

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Sh

Media och påverkan

Medias uppgift, ansvar och påverkan.

Sh

Politiska ideologier

En politisk ideologi är ett sammanhängande system av politiska idéer om hur samhället ska vara. Här presenteras några...

Sh

Demokrati

Om demokratins grunder, Sveriges politiska system, politiska partier i Sveriges riksdag, demokratisk påverkan,...

Sh

Demokratins grunder

Avsnittet handlar om demokratins grundläggande principer. Vad är demokrati och vad får den att fungera?

Sh

Sveriges politiska system

Här kan du lära dig mer om svensk demokrati på rikstäckande nivå. Avsnittet handlar om hur Sverige styrs, med fokus på...

Sh

Politiska partier i Sveriges riksdag

I avsnittet ska vi titta på den moderna partipolitikens uppkomst samt sambandet mellan de politiska ideologierna och...

Hi

Demokratins historia

Historia om demokratins utveckling och kampen för rösträtt. Demokrati betyder att det är folket som styr. Den moderna...

Sh

Svenska välfärdssamhället och välfärdsstrukturer

Avsnittet handlar om hur det svenska välfärdssystemet fungerar och om välfärdssamhällets delar och uppbyggnad. Här...

Sh

Mediernas uppbyggnad och funktion

Om vad media är, vilka uppgifter media har samt om vilka olika typer av media det finns i dagens samhälle.

Sh

Demokratiska system och olika statsskick

Här presenteras några statsskick och styrelseskick i världen. Vi ska också titta på maktfördelning och...

Relaterade taggar

Hi
Kvinna som läser tidningen.

Kommunikation och information

Meddelanden i skriftlig form har funnits i tusentals år. En föregångare till våra dagars tidningar...

Hi
Riksdag

Riksdagens historia

Ståndsriksdagen Det hölls flera så kallade herredagar och riksmöten från 1200-talet och framåt,...

Hi
propagandaposter nsdap

Propaganda

Propaganda är en form av politiska eller nationalistiska budskap vars syfte är att påverka ett...

Hi
Hänglås

Censur och yttrandefrihet

Censur innebär motsatsen till yttrandefrihet och tryckfrihet. Om det råder censur, som till exempel...

Hi
Branting

Sveriges demokratisering

Vägen mot Sveriges demokratisering påbörjades under perioden 1870-1914 i samband med att ett...

Sh
Civil olydnad

Civil olydnad

Civil olydnad är en form av motstånd utan våld som går ut på att öppet trotsa en av myndigheterna...

Sh
Karta

Fakta om kommuner

Sverige är indelat i 290 kommuner (2024, se karta). Alla kommuner har ett visst mått av självstyre...

Sh
Logga

Globala målen

Tidigare historiaPrecis efter millennieskiftet (år 2000) antog Förenta nationerna ett antal mål för...

Sh
Symbol

Riksdag och regering

Vart fjärde år har vi val till riksdagen, regionerna och till kommunerna, det vill säga år 2026,...

Hi
Demonstration

Folkrörelser

Folkrörelserna var frivilliga och demokratiskt uppbyggda massorganisationer med riksanslutning och...

Sh
Skåpbil med propaganda

Folkomröstningar

Folkomröstningar är val då de röstberättigade tar ställning till en enskild politisk fråga. I...

Hi
ABF loggotyp

ABF

ABF, Arbetarnas bildningsförbund, bildades 1912 på initiativ av bl.a. Rickard Sandler för att ordna...

Hi
ATP

ATP-striden

ATP-striden kallas den politiska konflikt som rådde vid slutet av 1950-talet kring den allmänna...

Hi
Demonstration

Rösträttsfrågan

Rösträttsfrågan var en av de stora politiska frågorna under slutet av 1800-talet och de första...

Sh
Valsedlar

Allmänna val och valrörelser

I den här texten får du veta vad det svenska valsystemet består av och vilka olika politiska val...