+ Visa hela artikelserien

Sverige under medeltiden, del 2 av 3: Sverige kristnas

I början av Sveriges medeltid kom kristna missionärer från Tyskland och England för att sprida sin tro. Under 1100-talet lät allt fler svenskar döpa sig. Klangen från klockorna i nybyggda kyrkor började höras i byarna.
M

Kungen behövde kyrkans stöd för att ena riket. Del från en målning gjord av Gustaf Cederström (1845-1933).

Hela Sverige kristnades

Påven uppmuntrade tyska och engelska missionärer att kristna Sverige. Redan kring år 1000 sägs en svensk kung ha blivit döpt, Olof Skötkonung. Många stormän lät också döpa sig tidigt. Men först på 1100-talet vann missionen större framgång. Asagudarna Oden, Tor och andra var svåra att besegra, inte minst bland bönderna.

Ett sätt för missionärerna att visa att asagudarna inte längre hade någon kraft var att röja undan eller bränna det som var heligt för den gamla tron. Därför byggdes många av de nya kyrkorna på ställen där asagudarnas tempel stått.

ANNONS

ANNONS

Användbara begrepp

Biskop: Den högste kyrklige ledaren inom ett visst stift. I Sverige fanns under senmedeltiden sju stift: ärkestiftet Uppsala, Skara, Strängnäs, Linköping, Västerås, Växjö samt Åbo.

Fogde: En kunglig ämbetsman som bl.a. hade som uppgift att driva in skatt inom ett visst område åt kungen. Kungamakten hade flera fogdar som ansvarade för olika delar av landet.

Kansler: Högre ämbetsman, som en minister.

Marsk: En slags militär överbefälhavare.

Tionde: Extra skatt som bönder och borgare måste betala till kyrkan. Läs mer >

Ämbetsman: En högre tjänstemän som arbetar för staten.

Ärkebiskop: Den ledande biskopen inom varje kyrkoprovins. De sju stiften inom Sverige utgjorde tillsammans en kyrkoprovins.

Kungen behövde kyrkans stöd. Han kunde använda skrivkunniga och lärda präster och munkar för att nå ut till rikets alla delar. Om alla trodde på samma gud – Vite Krist - var risken för oro i landet mindre.

Hela landet kristnades långsamt under åren 1000 – 1200. Kyrkor och kloster hade nytta av att samarbeta med kungen. De slapp ifrån skatter till staten – och kunde själva ta upp tionde, en skatt som folket måste betala till kyrkan.

Biskoparna var ofta med i kungens råd. Många av dem var släkt med olika kungar. År 1164 hade påven utnämnt den första svenska ärkebiskopen. Han fick sitt säte i Uppsala. Vid denna utnämning omtalas den svenska kungen för första gången som kung över både svear och götar. Från 1200-talets början kröntes kungarna (fick kungakronan) och smordes av ärkebiskopen med helig olja. Det var ett tecken på att kungen fått sitt ämbete inte bara av folket utan även av Gud.

Kring år 1300 regerade krönta kungar och drottningar i Sverige. Till sin hjälp hade de höga ämbetsmän. Kanslern skötte ekonomin och sände bud till de befästa borgarna från vilka kungens trogna fogdar övervakade undersåtarna runt hela riket. Marsken ledde hären med vilken kungen hade utbrett sitt välde från Göta älvs mynning i väster till Finlands gräns mot Ryssland i öster.

Den första adeln

Åtminstone sedan vikingatiden fanns det storbönder som ägde flera gårdar, ibland hela byar. Många av dem sågs som hövdingar i sin trakt. En del av dessa storgodsägare - men även andra - fick tjänst hos de första svenska kungarna. Varje kung behövde fogdar, sändebud och ledare för sina soldater. Många av de här rika och mäktiga personerna kom att kallas adelsmän.

Kung Magnus Ladulås utfärdade nämligen en ny lag år 1280. I den gavs skattebefrielse åt alla som kunde ställa upp med rustning och stridshäst i krig. De bepansrade riddarna hade visat sin överlägsenhet i krigen ute i Europa. Nu ville även Sveriges kungar bygga upp en sådan armé.

Många rika stormän ställde själva upp som riddare eller skickade en eller flera andra riddare. Adeln bildade det världsliga frälset (frälsta - befriade - från vanliga skatter). Även klostren och kyrkorna slapp betala skatt för sin jord. Prästerna utgjorde det andliga frälset.

Under 1300-talet blev den nya adeln ett hot mot kungens makt.

Kungen var beroende av stormännen för att kunna styra riket.

Kungamakt mot adelsmakt

Tre år gammal valdes Magnus Eriksson till kung. Det skedde i Uppsala 1319. Som vuxen regerade han Sverige från 1332-1365. Landet var fattigt och glest befolkat. Under detta århundrade drabbades Sverige liksom övriga nordiska riken långa perioder av svår missväxt och av den fruktansvärda pesten - digerdöden. Det ledde till kraftig folkminskning.

Redan tidigt fann Magnus att statens inkomster inte räckte för alla utgifter. De många borgar som byggts i slutet av 1200-talet var dyra att underhålla. I borgarna vaktade dessutom beväpnade yrkessoldater som kostade stora summor.

ANNONS

ANNONS

När Magnus Eriksson kom till makten i Sverige höll det danska riket på att falla sönder. Han lyckades därför köpa Skåne för en ofantligt stor mängd silver. Men han tvingades ta upp stora lån från utlandet för att klara betalningen. Samtidigt ökade de nya adelsmännen snabbt sina rikedomar och fick allt större inflytande.

Biskoparna tillhörde prästeståndet och var de högsta kyrkliga ledarna i Sverige. Varje biskop ansvarade för ett stift. I Sverige fanns sex stift under senmedeltiden.

Kung Magnus försökte skaffa pengar genom att lägga beslag på stora jordar som ägts av den avlidne Bo Jonsson Grip (två tredjedelar av Sverige hade denne roffat åt sig). Därmed började en kamp mellan kung och adel, som skulle fortsätta hela medeltiden. I början tycktes kungen segra. De förnämsta herrarna drevs i landsflykt. Men de kom tillbaka och hade då inbjudit en tysk furste, Albrekt av Mecklenburg, att bli svensk kung. Med en här av bepansrade riddare besegrade han Magnus Eriksson och besteg Sveriges tron.

De fyra stånden

Under senare delen av medeltiden skedde en indelning av folket I fyra grupper - fyra stånd: adel, präster, borgare och bönder. Flest var bönderna - allmogen – som utgjorde minst 90 procent av landets befolkning. Borgarståndet bestod av köpmän och hantverkare i städerna.

Riksmöten – ett slag riksdagar – började anordnas från mitten av 1400-talet och troligen kallades företrädare för alla fyra stånden till åtminstone en del av dem. Varje adelssläkt skickade sin huvudman. De övriga stånden skickade representanter - för prästeståndet kom biskoparna och ett antal präster. Stånden sammanträdde var för sig och hade en röst var när riksmötet skulle besluta. Endast män deltog.

ANNONS

ANNONS

Heliga Birgitta

Birgitta Birgersdotter (död 1373) gifte sig med adelsmannen Ulf Gudmarsson. Hon födde åtta barn och gjorde1ånga pilgrimsresor, bl.a. till Jerusalem.

I sina nedskrivna uppenbarelser talade hon med Jungfru Maria och Jesus. Hon inrättade en klosterorden och började bygga ett kloster i Vadstena.

Utifrån sina uppenbarelser kritiserade hon häftigt kung Magnus Eriksson. Av påven blev hon senare förklarad som helgon. Idag är hon mest känd som heliga Birgitta.

LÄS MER: Heliga Birgitta
 

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vad måste kungarna göra för att Sverige skulle bli ett enat rike?
     
  2. Hur fick Sverige en adelsklass?
     
  3. Vilka var de fyra stånden?
     
  4. Vad hade de fyra stånden för funktion på ett riksmöte?
     


Text: Hans Thorbjörnsson, medförfattare till bl.a. Direkt Historia, Sanoma Utbildning
Texten ingår i läroboken Direkt Historia.

Senast uppdaterad: 3 december 2022
Publicerad: 21 februari 2016

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

M

Sverige och Tyskland - grannar vid Östersjön under 800 år

På Hansans många kontor runtom i hela det stora handelsområdet var språket tyska. För svenskar som...

S

Skolans och läraryrkets historia i Sverige

Kan du läsa det här har du säkert gått i skola. Eller så går du i skolan nu. Idag går alla i skolan...

S

Matilda av Toscana - härförare i påvens tjänst

Matildas äktenskap blev en katastrof, men när hon lämnat maken var hon den enda arvtagaren till det...

S

Den senmedeltida kyrkans förfall, reformationen och splittringen

Under senmedeltiden förföll den katolska kyrkan. Flera av påvarna levde på ett sätt som stod i...

M

Medeltidens sillmarknad i Skanör

Den 24 augusti varje år började sillfisket i Öresund. Det pågick till den 9 oktober. Den danske...

S

Kristina Nilsdotter Gyllenstierna - svensk regent i en mörk tid

Kristina Nilsdotter Gyllenstierna levde i gränslandet mellan medeltiden och den tidigmoderna tiden...

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Kyrkan och klostren på medeltiden

Kristendomens, kyrkans och klostrens roll i medeltidens Europa. Under medeltiden dominerade kyrkan och kristendomen...

Sverige och Norden på medeltiden

Nordens medeltid (1050-1520) räknas senare än i övriga Europa eftersom det tog lång tid för det som utmärker medeltiden...

Nordens kristnande

Under vikingatiden började kristendomen införas i Norden av europeiska missionärer. På 1000-talet fick kristendomen...

Relaterade taggar

Adel och aristokrati

Adel och aristokrati är benämningar som syftar på det översta och mäktigaste sociala...

Birger jarl

Birger jarl (ca 1210-1266), egentligen Birger Magnusson, tillhörde den mäktiga Folkungaätten och...

Magnus Eriksson

Magnus Eriksson (1316-1374) var Sveriges kung 1319-1364 och den siste svenske kungen av...

Magnus Ladulås

Magnus Ladulås, egentligen Magnus Birgersson (död 1290). var son till Birger jarl. Han ärvde efter...

Alsnö stadga

Alsnö stadga var den stadga genom vilken Magnus Ladulås instiftade det världsliga frälset (adeln) i...

Olof Skötkonung

Olof Skötkonung (död omkring år 1022) var en svensk kung av Ynglingaätten. Olof Skötkonung är den...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
L

Vad var vikingatiden?

av: Mattias Axelsson
2022-09-27

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om vikingatiden.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Introduktion till Sveriges medeltid

av: Mattias Axelsson
2021-10-13

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om Sveriges medeltid.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Stockholms blodbad 1520 - orsaker, händelseförlopp och följder

av: Mattias Axelsson
2020-11-06

Nu i helgen är det 500 år sedan Stockholms blodbad ägde rum. Mattias Axelsson (gymnasielärare i historia) går igenom vad som hände och bakgrunden.

 

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Sveriges kristnande

av: Mattias, Julia och Kristoffer
2017-05-23

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om hur det gick till när Sverige blev kristet.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Den stora schismen år 1054 - kyrkans delning

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-03-01

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om splittringen av den kristna kyrkan i en katolsk och en ortodox gren 1054.

+ Lyssna