© 2026 SO-rummet.se
I det här avsnittet tittar vi på hur den svenska arbetsmarknaden har vuxit fram och hur den är utformad. Här förklaras också hur den svenska arbetsrätten ser ut och på vilka sätt man arbetar med att stärka arbetsmiljön i Sverige.
Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.
Idag kräver flertalet yrken på den svenska arbetsmarknaden en eftergymnasial utbildning på högskole- eller universitetsnivå. Men det finns många yrkesutbildningar på gymnasiet som inte kräver vidare studier och som leder in på den svenska arbetsmarknaden. Dit hör bland annat yrkesutbildningar inom bygg och anläggning, fordon och transport och vård och omsorg. De elever som läser studieförberedande program (samhällsvetenskapsprogrammet och naturvetenskapsprogrammet) behöver oftast studera vidare om de ska få ett arbete med normal eller bra lön. Detta beror på att de arbeten som inte kräver yrkesutbildning eller högskolestudier i regel är kopplade till låga löner.
I Sverige delas arbetsmarknaden in i den privata och den offentliga sektorn. Den privata sektorn, som till skillnad från den offentliga sektorn är vinstdrivande, sysselsätter flest människor i Sverige. Till den privata sektorn räknas både mindre och större företag som inte ägs av staten. Dit räknas även alla företag som drivs av egenföretagare. Ungefär 10 procent av arbetskraften i Sverige arbetar som ensamföretagare.
Den offentliga sektorn utgörs av alla verksamheter som drivs av kommuner, regioner och staten. Kommunerna har till exempel hand om grund- och gymnasieskolor som inte är friskolor och äldreomsorg som inte drivs i privat regi. Regionerna driver i första hand sjukvården medan den statliga verksamheten bland annat står för polis, rättsväsen och den svenska försvarsmakten. Den offentliga sektorn finansieras av befolkningen via skatterna.
Ökad invandring ställer större krav på arbetsmarknadenInvandringen till Sverige har ökat markant under de senaste decennierna. Det är därför viktigt att den svenska arbetsmarknaden lyckas integrera alla arbetsföra människor som kommer utifrån. Utan en lyckad integration på den svenska arbetsmarknaden riskerar en stor mängd invandrare att hamna i långvarig arbetslöshet, vilket i sin tur kommer att påverka hela det svenska samhället. |
Sverige har en lång historia (som går tillbaka till Saltsjöbadsavtalet 1938) av att fackförbunden (t.ex. LO, TCO och Kommunal) förhandlar med arbetsgivarorganisationerna (som idag representeras av Svenskt Näringsliv) om löner och om problem som uppstår på arbetsmarknaden. Denna samverkan brukar benämnas den svenska modellen. Tillsammans kommer fackförbunden och arbetsgivarorganisationerna överens om kollektivavtal, som reglerar löner och anställningsvillkor för de anställda som är verksamma inom respektive fackförbunds område.
Facken kan ta till olika stridsåtgärder om arbetsgivarna inte uppfyller de förhandlade kollektivavtalen. Två sådana stridsåtgärder är strejk och blockad.
Det finns också ett antal lagar i Sverige som gäller alla anställda. Dessa lagar utgör arbetsrätten och har tillkommit som ett skydd för de anställda. Medbestämmandelagen (MBL) slår fast att de anställda har rätt att påverka sin arbetssituation genom kollektivt inflytande (genom fackligt deltagande). Lagen om anställningsskydd (LAS) reglerar uppsägningstider och anger att den anställde inte får vara visstidsanställd hur länge som helst (att vara visstidsanställd innebär bland annat att man inte är fast anställd). Vid neddragningar inom ett företag blir de som är sist anställda uppsagda först. Andra lagar som finns är arbetstidslagen (som bland annat begränsar hur många timmar i rad man får arbeta), semesterlagen (alla tillsvidareanställda har rätt till 25 dagars semester samt semesterlön) och föräldraledighetslagen (en arbetstagare har som nybliven förälder rätt att vara ledig från sitt arbete ett visst antal dagar).
Sverige har också starka regler och lagar för hur arbetsmiljön på en arbetsplats får se ut. I många av världens länder finns inga sådana lagar. I dessa länder har de anställda ofta mycket långa arbetsdagar i en usel arbetsmiljö som till och med kan utgöra en direkt livsfara för personalen. Undermåliga verktyg, farliga maskiner, avsaknad av skydd, dålig luft och gifter med mera kan göra att de anställda skadas eller blir sjuka och i värsta fall avlider.
Arbetsmiljölagen (AML) tillkom för att förebygga ohälsa och olycksfall på den svenska arbetsmarknaden. Den här lagen innehåller tydliga regler som ska gälla på alla svenska arbetsplatser. De anställda ska ges rätt utbildning i hur de maskiner och verktyg som används i arbetet ska hanteras, och skulle en olycka inträffa ska det finnas tydliga rutiner för hur personalen ska agera.
Det finns också en diskrimineringslag i Sverige som tillkom för att motverka nedsättande behandling av människor med exempelvis funktionsnedsättningar, religiös tillhörighet och sexuell läggning. Trots denna lag förekommer det diskriminering på den svenska arbetsmarknaden. Även jämställdhet mellan män och kvinnor har varit ett viktigt utvecklingsområde på den svenska arbetsmarknaden. I ett internationellt perspektiv präglas den svenska arbetsmarknaden av hög grad av jämställdhet mellan män och kvinnor. Det finns dock fortfarande mycket kvar att utveckla för att den svenska arbetsmarknaden ska bli helt jämställd. Fortfarande finns det en överrepresentation av män på olika chefspositioner. Dessutom har många kvinnodominerade yrken (exempelvis inom vård och omsorg) lägre löner än de yrkesområden som domineras av män.
Jämställdhetsarbetet på den svenska arbetsmarknaden är ett viktigt utvecklingsområde om vi i Sverige ska få en arbetsmiljö där alla människor – oavsett funktionsnedsättning, sexuell läggning, könstillhörighet, religionstillhörighet eller härkomst – känner sig inkluderade och där lönerna är rättvisa.
Arbetsrätt: De lagar och regler som reglerar (styr) förhållandet mellan arbetsgivarna och de anställda. Viktiga lagar inom arbetsrätten är bland annat Medbestämmandelagen (MBL) och Lagen om anställningsskydd (LAS).
Blockad: Innebär att facket hindrar arbetsgivaren från att nyanställa personal eller från att beställa varor och tjänster från underleverantörer.
Diskriminering: När en individ blir utsatt för olika former av trakasserier på grund av exempelvis sin sexuella läggning, religionstillhörighet, könstillhörighet eller funktionshinder. Enligt svensk lag (diskrimineringslagen) är det olagligt att diskriminera människor.
Fackförening: En sammanslutning av arbetare inom ett visst yrkesområde. Fackföreningarna stödjer de anslutna medlemmarna vad gäller löner och arbetsvillkor på arbetsplatserna. Arbetstagaren (den anställde) kan också få juridisk hjälp via facket om han eller hon hamnar i konflikt med arbetsgivaren.
Infrastruktur: Enkelt förklarat är infrastrukturen de system med vägar och kommunikationer, energisystem samt vatten- och avloppsnät som ligger till grund för samhället.
Jämställdhet: Att män och kvinnor ska ha samma rättigheter i samhället och på arbetsmarknaden.
Kollektivavtal: Ett avtal som har upprättats mellan arbetsgivarorganisationerna och facken och som gäller löner och villkor för de anställda som tillhör respektive fackförenings område.
Kunskapssamhälle: Kallas även informationssamhälle eller it-samhälle (it står för informationsteknik). Med kunskapssamhälle menas ett samhälle där yrken inom tillverkningsindustrin har bytts ut mot yrken där kommunikation och information står i centrum.
Offentliga sektorn: All verksamhet som drivs av kommuner, regioner eller staten och som bekostas av befolkningen med skatter.
Outsourcing: När företag flyttar hela eller delar av sin tillverkning till länder med lägre löner för att dra ned på kostnaderna.
Privata sektorn: Hit hör alla företag som ägs privat och som inte är skattefinansierade. Privata företag kan vara både små och stora företag med en eller flera ägare.
Strejk: Innebär att medlemmarna inom ett visst fackförbund arbetsvägrar på fackets begäran. De arbetstagare som går ut i strejk får betalt från fackets strejkkassa så länge strejken pågår. Genom strejken hoppas facket att arbetsgivaren ska gå med på fackets krav. Arbetsgivaren (företaget) som drabbas av strejk tvingas i regel avbryta eller dra ned på sin verksamhet så länge strejken pågår eftersom det saknas arbetskraft.
Strukturomvandling: En omfattande förändring inom ett land som påverkar samhällsekonomin. De främsta strukturomvandlingarna i Sverige har varit övergången från jordbrukssamhälle till industrisamhälle och från industrisamhälle till tjänste- och kunskapssamhälle.
Tjänstesamhälle: Ett samhälle som kännetecknas av att en stor del av befolkningen inte arbetar inom industrin utan i stället säljer eller förmedlar tjänster. Yrken som säljer och förmedlar tjänster finns inom handel, service och transport samt i företag som säljer tjänster till andra företag.
Urbanisering: När människor (t.ex. bönder och landsbygdsbefolkning) lämnar landsbygden och flyttar till tätorter och städer.
Frågor till texten:
Diskussionsfrågor:
M LÄS MER: Lag och rätt
S LÄS MER: Regler och lagar
M LÄS MER: Privatekonomi
S LÄS MER: Samhällsekonomi
M LÄS MER: Arbete och boende
S LÄS MER: Jämställdhet i Sverige – hur ser det ut idag?
M PODCAST: Arbetslöshet
M PODCAST: Avtalsrörelse, kollektivavtal, strejk och lock-out
S PODCAST: Arbetsmarknaden i Sverige
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
Litteratur:
Arbetsrätt 2018 – Lagar och regler, Lars Åhnberg förlag, 2018
Agnes Arpi, Viktor Bernhardtz m.fl., Skitliv: Ungas villkor på en förändrad arbetsmarknad, Bokförlaget Atlas, 2015
Birgitta Furuhagen (red.), Äventyret Sverige – En ekonomisk och social historia, Bra Böcker, 1996
Gabriella Pifrader, Maria Mattsson Mähl, Så funkar svensk arbetsmarknad, Alpha CE Publishing, 2014
Kurt Almqvist, Lotta Gröning, Framtidens arbetsmarknad, Axess Publishing AB, 2011
Magnus Sverke, Medlemmen, facket och flexibiliteten: svensk fackföreningsrörelse i det moderna arbetslivet, Arkiv förlag, 2002
Olav Fumarola Unsgaard, Karin Thorasdotter m.fl., Den feministiska utmaningen; mot en jämställd arbetsmarknad, Premiss, 2013
Peter Sandberg, Joacim Waara, Industri och arbetsmarknad i förändring: den västsvenska regionen 1945-2010, Gidlunds förlag
Stefan Eriksson, Oskar Nordström m.fl., Konjunkturrådets rapport 2017 – Åtgärder för en fungerande arbetsmarknad, SNS, 2017
FÖRFATTARE
Text: Carl-Henrik Larsson, fil.mag i historia. Leg. gymnasielärare i historia, religion och samhällskunskap samt skribent i kulturtidskriften Nordisk Filateli
Innehållet är kopplat till grundskolans kursplaner för Samhällskunskap åk 7-9, samt till gymnasiets ämnesplaner för Samhällskunskap 1a1 och Samhällskunskap 1b.
© 2026 SO-rummet.se
Kunskap om privatekonomi kan vara avgörande för hur enskilda individers framtid utvecklar sig. Använd Konsumentverkets lektioner för att öka dina elevers förmåga att hantera privatekonomiska frågor.
Filmer och annat material om försäkringar för dig som är gymnasielärare i samhällskunskap.
Materialet tar upp hur arbetsmiljöarbetet fungerar på en arbetsplats och på skolor. Med internationella utblickar och en historisk tillbakablick.
Hur ser demokratin i vardagen ut och hur är vi en del av den? Vilken roll spelar föreningsliv, fackföreningar och folkbildning för en levande demokrati? Vilka är demokratins utmaningar och hur kan de mötas? Det får du svar på i Vi skapar demokratin – ett utbildningsmaterial om vardagsdemokrati.
Loppet är ett spel som vill diskutera olika former av diskriminering och fördomar. Det ger inga färdiga svar till spelarna, utan syftar till att väcka tankar om fördomar och ställa frågor om hur diskriminering egentligen fungerar.
När skrevs Sveriges första kollektivavtal och när infördes föräldraledighet? Vad kom först, tillverkningen av blixtlås eller den första kvinnliga ministern i en svensk regering? I spelet När fick vi rättigheter på jobbet? gäller det att gissa när en viss händelse inträffade och om det var före eller efter andra händelser.
Lästid 10 minuter
Varför är det så ovanligt med strejker i Sverige och hur fungerar en strejk? Det får du svar på i den här artikeln där vi även tar upp några historiska och nutida exempel på strejker och konflikter på arbetsmarknaden...
Lästid 13 minuter
På vilket sätt styr AI och algoritmer vårt arbete? Vad förbättras av ny teknik i arbetslivet och vilka är de största riskerna? Den här artikeln handlar om hur införandet av ny teknik påverkar våra arbeten och hur framtidens arbetsplatser kommer se ut.
Lästid 13 minuter
Den här artikeln handlar om hur det ser ut med jämställdheten i Sverige inom områdena politik, arbetsliv, hem och hälsa. Artikeln bygger på aktuell fakta och statistik...
Den här artikeln handlar om hur du kan skapa trygghet och goda arbetsvillkor även om du inte är anställd. Den tar upp vad det kan vara bra att tänka på när du ska ta ett uppdrag, vilka verksamhetsformer som finns och hur du gör för att anställa andra.
Lästid 17 minuter
Tittar vi bakåt i historien så ser vi att Sverige inte har varit ett speciellt jämställt samhälle. För hundra år sedan hade kvinnor betydligt sämre villkor än idag. I den här artikeln får du följa kampen för ett mer jämställt samhälle från 1800-talet fram till idag...
Lästid 11 minuter
De senaste årtiondena har olyckor på jobbet som leder till att människor dör minskat kraftigt. Det beror på att arbetsplatserna har blivit säkrare för anställda, men också på att jobbens karaktär har förändrats. De tunga och farliga jobben i ojusterat bullriga dammiga fabriker finns inte längre i Sverige, även om det på vissa delar av arbetsmarknaden fortfarande finns yrken och arbetsplatser där det förekommer många olyckor. I många delar av världen liknar arbetsmiljön den vi hade i Sverige i början av 1900-talet...
Lästid 8 minuter
Vem bestämmer din lön? Finns det minimilöner i Sverige? Vad är lönediskriminering? Det och mycket mer får du svar på i denna artikel som handlar om löner...
Lästid 8 minuter
Du kanske någon gång har hört om musiker eller band som ”tar ett gig” på en fest eller tillställning? Ordet ”gig” kommer ursprungligen från musikbranschen. Det beskriver en arbetsform där den som arbetar tar ett jobb – ett gig – i taget, istället för att ha en fast anställning. Under det senaste decenniet har det blivit allt vanligare att man pratar om just gig utan att det har med musik att göra. I takt med att en rad företag utvecklat affärsmodeller som går ut på att anlita folk på uppdragsbasis via digitala plattformar, har det blivit vanligare att prata om gigekonomi och en gigifiering av arbetsmarknaden...
Lästid 9 minuter
För ungefär 150 år sedan bestämde arbetsgivarna i stort sett allting på arbetsplatserna i Sverige. Om någon blev dåligt behandlad på sin arbetsplats fanns det ingen att vända sig till. Men genom gemensam organisering lyckades arbetarna vända maktfördelningen. I den här artikeln kan du läsa om framväxten av den svenska modellen. Vad hände på vägen och hur arbetar fackförbunden idag?
Lästid 10 minuter
Från 1800-talets jordbruksdominerade samhälle till dagens avancerade ekonomi har Sverige genomgått enorma förändringar. Både människors livslängd och ekonomin har förbättrats avsevärt genom förändringar inom hälsa, teknologi och politik. Spannmålet vi äter, jobben vi gör, och till och med hur länge vi lever - allt har ändrats. Här dyker vi djupare in i denna fascinerande resa och tittar lite närmare på hur Sverige har omvandlats över åren...
Lästid 3 minuter
Från ca 1980 har industrin blivit högteknologisk och mer IT-styrd. En stor del av personalen sitter framför sina datorskärmar, för att ta reda på exakt hur kunderna vill ha sina varor. Maskinerna styrs av datorer. Det gäller att vara flexibel – snabbt kunna ändra tillverkning och service...
Lästid 5 minuter
Under 1900-talets första hälft effektiviserades den svenska industrin genom ökad arbetsfördelning och specialisering. Decennierna efter andra världskriget rådde högkonjunktur och industrin gick på högvarv, men under 1970- och 1980-talen drabbades flera branscher av nedläggningar till följd av ökad internationell konkurrens. Den svenska industrin har därefter genomgått stora omstruktureringar för att anpassa sig till globaliseringen.
Lästid 2 minuter
Vid sekelskiftet 1900 arbetade runt 50 procent av förvärvsarbetande svenskar med jordbruk. År 2010 var siffran lägre än 2 procent. Vad är det för slags arbetsplatser och yrken som tidigt fanns vid sidan av jordbruket – och som fångat upp dem som lämnat lantarbetet?
Lästid 6 minuter
För oss idag är det självklart att kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att utbilda sig och skaffa arbete. Men så har det inte alltid varit. Vi behöver bara blicka hundra år tillbaka i tiden för att märka enorma skillnader. I den här artikeln kan du läsa om hur det gick till när kvinnorna tog sig in på den svenska arbetsmarknaden...
Gymnasieläraren Mattias Axelsson pratar om hur avtalsrörelser fungerar i Sverige och om stridsåtgärder som strejk och lock-out.
Som en avslutning på terminen pratar Julia, Mattias och Kristoffer om semester i Sverige. Hur länge har vi haft det och hur funkar det idag?
Mattias, Julia och Kristoffer pratar om arbetslöshet. Vad är arbetslöshet och varför har vi arbetslöshet? Vad gäller för att få A-kassa?
Kunskap om privatekonomi kan vara avgörande för hur enskilda individers framtid utvecklar sig. Använd Konsumentverkets lektioner för att öka dina elevers förmåga att hantera privatekonomiska frågor.
Genomgång (10:32 min) där SO-läraren Fredrik Andersson berättar om ekonomiska sektorer: lantbruk, industri, service och forskning. Här förklaras även privat sektor och offentlig sektor.
På Försäkringskassans webbplats hittar du fakta och en skolanpassad film (4 min) om sjukförsäkringen. Sjukpenning är en tillfällig ersättning från Försäkringskassan. Den ska ersätta förlorad arbetsinkomst tills du kan börja jobba igen. Om du kan få sjukpenning beror på hur mycket din sjukdom påverkar din förmåga att arbeta. 1955 fick Sverige en allmän sjukförsäkring. I filmen berättar olika personer om hur det fungerade innan sjukförsäkringen infördes och hur systemet fungerar idag.
På Försäkringskassans webbplats hittar du fakta och skolanpassade filmer (några minuter långa) om socialförsäkringen. Här får du veta vad som ingår i den svenska socialförsäkringen, hur mycket Försäkringskassan betalar ut varje år och vem som betalar för den, samt varför Sverige har en socialförsäkring och hur den fungerar.
Med “Upptäck en värld med praktiska yrken som bygger vårt samhälle” kan du som elev upptäcka olika yrken inom bygg- och anläggningsbranschen.
Myndigheten för arbetsmiljökunskap har tagit fram ett utbildningsmaterial om arbetsmiljö för elever mellan 13 och 16 år. Genom teoretisk och praktisk övning får elever kunskaper om vad arbetsmiljö är, hur man kan påverka den och vad som kan vara risker, respektive friskfaktorer på arbetet.
Genomgång (17:37 min) där gymnasieläraren Victor Fritz förklarar medbestämmandelagen och lagen om anställningsskydd. Här berörs bland annat föreningsrätt och förhandlingsrätt, brott mot mbl (medbestämmandelagen), las (lagen om anställningsskydd), anställningsavtal, uppsägning, anställningens upphörande, att arbeta svart (svartarbete)...
Genomgång (9:50 min) där gymnasieläraren Victor Fritz förklarar vad ett kollektivavtal är. Här berörs bland annat vilka som förhandlar om ett avtal, vilka som berörs, stridsåtgärder, viktiga begrepp...
Klas Eklund förklarar (3:59 min) vilka som tillhör arbetskraften, hur arbetslösheten beräknas och när den kan leda till problem för samhället. Klippet är producerat av Ekonomifakta som ägs av Svenskt Näringsliv.
Klas Eklund förklarar (4:35 min) hur förutsättningarna skiljer sig åt mellan olika typer av invandring och hur man kan underlätta en snabbare integration på arbetsmarknaden. Klippet är producerat av Ekonomifakta som ägs av Svenskt Näringsliv.
Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om entreprenörskap. Med entreprenör menas en person som tar initiativ till och organiserar en nyskapande verksamhet. Entreprenörskap handlar om kreativitet, initiativkraft, experiment och mångfald. Entreprenörer finns i alla grupper: män och kvinnor, svenskfödda och invandrade, unga och gamla, högutbildade och lågutbildade, rika och fattiga, storstadsbor och landsbygdsbor...
En flippad film (15:14 min) där SO-läraren Anders Larsson berättar om arbetslivets grunder. Här berörs arbetsmarknaden, lön, fackförbund, avtal, arbetsmarknadens parter, kollektivavtal, LAS, MBL, A-kassa och olika former av arbetslöshet.
Pedagogisk genomgång (29:00 min) där SO-läraren Elisabeth Karlström berättar om den svenska arbetsmarknaden. Här berörs begrepp, historisk bakgrund, strukturomvandlingar, sektorer, facket, arbetsmarknadskonflikter, lön, skatt, utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden, diskriminering m.m.
Övergripande presentation (3:46) från SO och IKT-kanalen där det berättas om hur det fungerar när arbetsgivare och arbetstagare förhandlar om nya avtal.
Pedagogisk genomgång (6:08 min) där gymnasieläraren Mattias Axelsson berättar om LAS (Lagen om anställningsskydd), MBL (Medbestämmandelagen) och AML (Arbetsmiljölagen).
Under 1900-talets början demokratiserades Sverige samtidigt som landets ekonomi blev allt bättre. Vid mitten av 1900-...
1900-talets förbättrade kommunikationer ökade globaliseringen och skapade en världsekonomi.
Om regler, lagar, rättssystemet, domstolarna, rättegång, brottslighet, brottsoffer och kriminalvård.
Med globalisering menas att moderna kommunikationer har gjort att världens länder och folk bundits samman och fått en...
Avsnittet fokuserar på privatekonomi, samhällsekonomi, internationell ekonomi och handel. Vi ska också titta närmare på...
Om hur hushållens, företagens och det offentligas ekonomi hänger samman. Vi ska också titta på pengars värde,...
Om världsekonomin och internationella handelsrelationer och hur länders och regioners ekonomier hänger samman i en...
Om hushåll, inkomst, utgifter, skatt samt relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion.
Aktuell samhällsfakta om Sverige. Här hittar du en kortfattad politisk och ekonomisk bakgrund om landet samt en del...
Om vad begreppen regler och lagar innebär inom juridiken och i vårt samhälle. Här berörs framförallt...
Avsnittet handlar om hur det svenska välfärdssystemet fungerar och om välfärdssamhällets delar och uppbyggnad. Här...
Avsnittet handlar om Sveriges befolkning, dess storlek, sammansättning och geografiska fördelning. Vi ska även titta på...
Avsnittet handlar om olika boendeformer och vad de innebär för individen samt sambanden mellan socioekonomisk bakgrund...
Nationalekonomiska teorier om självhushållning, penningekonomi, merkantilism, ekonomisk liberalism, marxism,...
Hur produktion, transport och konsumtion av varor och tjänster hänger nära samman med globaliseringen.
Arbetet har alltid varit centralt för många människor, både som försörjning, vardaglig syssla och...
Industrialisering eller industrialism kännetecknas av fabriker, maskiner och masstillverkning....
En arbetsmarknadskonflikt eller arbetskonflikt är en konflikt mellan arbetsgivare och arbetare. En...
Rättvis handel är en form av etisk handel som går ut på att förbättra villkoren (arbetsmiljö,...
Diskriminering och trakasserier är beteenden som har samband med någon av diskriminerings-grunderna...
Statistik handlar om kalkyler, analyser och presentation av data och information.Resultatet...
Ordet entreprenörskap har sitt ursprung i franskans entreprendre, som betyder att börja något eller...
Sveriges industrialisering påbörjades ganska sent, cirka hundra år efter Storbritannien. Men när...
Tidigare historiaPrecis efter millennieskiftet (år 2000) antog Förenta nationerna ett antal mål för...
Konjunktur är ett begrepp som syftar på det rådande ekonomiska tillståndet i en ekonomi.En...
Arbetarna organiserar sigSveriges första fackförening bildades av de tidigt organiserade...
Det svenska folkhemmet och den svenska modellen hänger ihop men är inte synonyma. Man kan säga att...
Saltsjöbadsavtalet var ett historiskt avtal som ingicks 1938 mellan SAF och LO om reglerna för...
Landsorganisationen (LO) är en sammanslutning av fackliga arbetstagarorganisationer i Sverige.LO:s...
SAF, Svenska arbetsgivareföreningen, var en sammanslutning för privata arbetsgivare grundad 1902...
1900-talets arbetsrättsreformer – lagstiftning på arbetsmarknadsområdet – ledde bland annat fram...
Multinationella företag är viktiga aktörer på den internationella arenan. Förutom att de svarar för...
Industrialiseringen av samhället ledde till en omfördelning av arbetskraften och produktionen –...
Här nere har vi listat alla skolmaterial inom ämnet religionskunskap från externa svenska aktörer....
