Bild:
Under 1900-talet genomgick den svenska arbetsmarknaden två stora strukturförändringar: från jordbrukssamhälle till industrisamhälle och därefter till ett informations- och tjänstesamhälle.
M

Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö

Här kommer vi kortfattat men kärnfullt lyfta fram hur den svenska arbetsmarknaden har vuxit fram, hur den är utformad samt hur den svenska arbetsrätten ser ut och på vilka sätt man arbetar med att stärka arbetsmiljön i Sverige. Avslutningsvis finns frågor och diskussionsuppgifter som är kopplade till detta område och till det centrala innehållet i kursplanen för samhällskunskap åk 7-9, samt till ämnesplanerna för samhällskunskap 1a1 och 1b på gymnasiet.

Den svenska arbetsmarknadens utveckling

Sverige har sedan slutet av 1800-talet gått från att ha varit ett jordbrukssamhälle till att bli ett industrisamhälle och därefter ett globaliserat tjänstesamhälle. Den svenska arbetsmarknaden har genomgått vad som skulle kunna kallas för två stora strukturomvandlingar sedan 1800-talets slut. Den industriella revolutionen som tog sin början i Storbritannien spred sig till Sverige och bidrog till att landet industrialiserades relativt snabbt med början under 1800-talet. Sverige är ett land med rika naturtillgångar vilket bidrog till att påskynda industrialiseringen.

I samband med att landet industrialiserades genomgick Sverige den första större strukturomvandlingen på arbetsmarknaden; urbaniseringen och övergången från jordbrukssamhälle till industrisamhälle. Det innebar att bönder och landsortsbefolkning lämnade landsbygden och sökte sig till städerna i hopp om att få jobb inom den växande industrin. Under slutet av 1800-talet var närmare 90 procent av Sveriges befolkning bönder, en siffra som hundra år senare uppgick till knappt två procent av befolkningen.

Under 1980- och 1990-talen upplevde Sverige den andra större strukturomvandlingen på arbetsmarknaden. Datoriseringen och nya kommunikationer minskade behovet av anställda inom den svenska industrin. Istället växte det fram andra typer av arbeten inom den växande informations- och tjänstesektorn. Samtidigt steg lönerna i Sverige vilket medförde att många större industriföretag flyttade delar av eller hela verksamheten till låglöneländer (outsourcing). Detta medförde i sin tur att ännu fler arbetstillfällen försvann utomlands.

Den svenska staten och svenskt näringsliv arbetade, och arbetar fortfarande, för att skapa nya arbetstillfällen genom att utveckla ett gynnsamt företagsklimat i landet. Det finns många fördelar med att driva företag i Sverige. Landet har en mycket välutbildad arbetskraft och den svenska infrastrukturen med t.ex. elförsörjning, IT, vägar, järnvägar och andra kommunikationer håller hög standard jämfört med i många låglöneländer. Sverige har också ett väl fungerade rättsväsen och har en politisk stabilitet som många stora företag ser som en trygghet och fördel.

De nackdelar som brukar lyftas fram då den svenska arbetsmarknaden diskuteras ur ett företagsperspektiv, är de höga lönerna och skattetrycket samt att utländska investerare ibland upplever Sveriges lagar om anställningsrätt och arbetsmiljö (se nedan) som krävande och därmed som en nackdel.

Den svenska arbetsmarknaden idag

Idag kräver flertalet yrken på den svenska arbetsmarknaden en eftergymnasial utbildning på högskole- eller universitetsnivå. Men det finns såklart flera yrkesutbildningar på gymnasiet som inte kräver vidare studier och som leder in på den svenska arbetsmarknaden. Dit hör bland annat yrkesutbildningar inom bygg- och anläggning, fordon- och transport och vård- och omsorg, med flera. De elever som läser studieförberedande program (samhällsvetenskapsprogrammet och naturvetenskapsprogrammet) behöver oftast studera vidare om de ska få ett arbete med normal eller bra lön. Detta beror på att de arbeten som inte kräver yrkesutbildning eller högskolestudier i regel är kopplade till låga löner.

I Sverige delas arbetsmarknaden in i den privata och den offentliga sektorn. Den privata sektorn, som till skillnad mot den offentliga sektorn är vinstdrivande, sysselsätter flest människor i Sverige. Till den privata sektorn räknas både mindre och större företag som inte ägs av staten. Dit räknas även alla företag som drivs av egenföretagare. Ungefär 10 procent av arbetskraften i Sverige arbetar som ensamföretagare.

Den offentliga sektorn utgörs av alla verksamheter som drivs av kommunerna, landstingen och staten. Kommunerna har till exempel hand om grund- och gymnasieskolor som inte är friskolor och äldreomsorg som inte drivs i privat regi. Landstingen driver i första hand sjukvården medan den statliga verksamheten bland annat står för polis, rättsväsen och den svenska försvarsmakten. Den offentliga sektorn finansieras av befolkningen via skatterna.

Arbetslösheten i Sverige (6,5 procent av den arbetsföra befolkningen i januari 2018 enligt Statistiska centralbyrån) ligger under genomsnittet i EU (7,4 procent av befolkningen i oktober 2017 enligt Eurostat). Invandringen till Sverige som har ökat i spåren av konflikten i Syrien och i de omkringliggande områdena, kommer att kräva att den svenska arbetsmarknaden lyckas integrera de människor som kommer utifrån. Många invandrare som kommer till Sverige är välutbildade och kan tillföra arbetsmarknaden mycket kunskaper. De invandare som är lågutbildade genomgår först undervisning i det svenska språket för att lättare kunna etablera sig i Sverige. Utan en lyckad integration på den svenska arbetsmarknaden riskerar en stor mängd invandrare att hamna i långvarig arbetslöshet, vilket i sin tur kommer att påverka hela den svenska samhället.

Arbetsrätt på den svenska arbetsmarknaden

Sverige har en lång historia (som går tillbaka till Saltsjöbadsavtalet 1938) av att fackförbunden (t.ex. LO, TCO och Kommunal) förhandlar med arbetsgivarorganisationerna (som idag representeras av Svenskt Näringsliv) om löner och om problem som uppstår på arbetsmarknaden. Denna samverkan brukar benämnas för den svenska modellen. Tillsammans kommer fackförbunden och arbetsgivarorganisationerna överens om kollektivavtal, vilka reglerar löner och anställningsvillkor för de anställda som är verksamma inom respektive fackförbunds område.

Facken kan ta till olika stridsåtgärder om arbetsgivarna inte uppfyller de förhandlade kollektivavtalen. Två sådana stridsåtgärder är strejk och blockad.

Det finns också ett antal lagar i Sverige som gäller alla anställda. Dessa lagar utgör arbetsrätten och har tillkommit som ett skydd för de anställda. Medbestämmandelagen (MBL) slår fast att de anställda har rätt att påverka sin arbetssituation genom kollektivt inflytande (genom fackligt deltagande). Lagen om anställningsskydd (LAS) reglerar uppsägningstider och att den anställde inte får vara visstidsanställd hur länge som helst (att vara visstidsanställd innebär bland annat att man inte är fast anställd). Vid neddragningar inom ett företag blir de som är senast anställda uppsagda först. Andra lagar som finns är arbetstidslagen (som bland annat begränsar hur många timmar i rad man får arbeta), semesterlagen (alla tillsvidareanställda har rätt till 25 dagars semester samt semesterlön) och föräldraledighetslagen (en arbetstagare har som nybliven förälder rätt att vara ledig från sitt arbete ett visst antal dagar).

Arbetsmiljön - en viktig fråga

Sverige har också starka regler och lagar för hur arbetsmiljön på ett företag får se ut. I många av världens länder finns inga sådana lagar. I dessa länder har de anställda ofta mycket långa arbetsdagar i en usel arbetsmiljö som till och med kan utgöra en direkt livsfara för personalen. Undermåliga verktyg, farliga maskiner, avsaknad av skydd, dålig luft och gifter med mera, kan göra att de anställda skadas eller blir sjuka och i värsta fall avlider.

Arbetsmiljölagen (AML) tillkom för att förebygga ohälsa och olycksfall på den svenska arbetsmarknaden. Den här lagen innehåller tydliga regler som ska gälla på alla svenska arbetsplatser. De anställda ska ges rätt utbildning till de maskiner och verktyg som används i arbetet och skulle en olycka inträffa ska det finnas tydliga rutiner för hur personalen ska agera.

Det finns också en diskrimineringslag i Sverige som tillkom för att motverka nedsättande behandling av människor med exempelvis funktionsnedsättningar, religiös tillhörighet och sexuell läggning. Trots denna lag så förekommer det diskriminering på den svenska arbetsmarknaden. Även jämställdhet mellan män och kvinnor har varit ett viktigt utvecklingsområde på den svenska arbetsmarknaden. I ett internationellt perspektiv så präglas den svenska arbetsmarknaden av hög grad av jämställdhet mellan män och kvinnor. Det finns dock fortfarande mycket kvar att utveckla för att den svenska arbetsmarknaden ska bli helt jämställd. Fortfarande finns det till en överrepresentation av män på olika chefspositioner. Dessutom har många kvinnodominerade yrken (exempelvis inom vård och omsorg) lägre löner än de yrkesområden som domineras av män.

Jämställdhetsarbetet på den svenska arbetsmarknaden är ett viktigt utvecklingsområde om vi i Sverige ska få en arbetsmiljö där alla människor - oavsett funktionsnedsättning, sexuell läggning, könstillhörighet, religionstillhörighet eller härkomst - känner sig inkluderade och där lönerna är rättvisa.
 

Viktiga begrepp

Tjänstesamhälle: Kännetecknas av att en stor del av befolkningen inte arbetar inom industrin utan i stället säljer eller förmedlar tjänster. Yrken som säljer och förmedlar tjänster finns inom handel, service och transport samt företag som säljer tjänster till andra företag.

Kunskapssamhälle: Även kallat för informationssamhälle eller IT-samhälle (IT står för informationsteknik). Med kunskapssamhälle menas ett samhälle där yrken inom tillverkningsindustrin bytts ut mot yrken där kommunikation och information står i centrum.

Strukturomvandling: En omfattande förändring inom ett land som påverkar samhällsekonomin. De främsta strukturomvandlingarna i Sverige har varit övergången från jordbrukssamhälle till industrisamhälle och från industrisamhälle till tjänste- och kunskapssamhälle.

Urbanisering: När folk (t.ex. bönder och landsortsbefolkning) lämnar landsbygden och flyttar till tätorter och städer.

Outsourcing: Företag som flyttar hela eller delar av sin tillverkning till länder med lägre löner för att dra ner på kostnaderna.

Infrastruktur: Enkelt förklarat är infrastrukturen de system med vägar och kommunikationer, energisystem, vatten- och avloppsnät som ligger som grund för samhället.

Den privata sektorn: Hit hör alla företag som ägs privat och som inte är skattefinansierade. Privata företag kan vara både små och stora företag med en eller flera ägare.

Den offentliga sektorn utgörs av all verksamhet som drivs av kommuner, landsting eller staten och som bekostas av befolkningen med skatter.

Fackförening: En sammanslutning av arbetare inom ett visst yrkesområde. Fackföreningarna stödjer de anslutna medlemmarna vad gäller löner och arbetsvillkor på arbetsplatserna. Arbetstagaren (den anställda) kan också få juridisk hjälp via facket om hen hamnar i konflikt med arbetsgivaren.

Strejk innebär att medlemmarna inom ett visst fack arbetsvägrar, på fackets begäran. De arbetstagare som går ut i strejk får betalt från fackets strejkkassa så länge strejken pågår. Genom strejken hoppas facket att arbetsgivaren ska gå med på fackets krav. Arbetsgivaren (företaget) som drabbas av strejk tvingas i regel avbryta eller dra ner på sin verksamheten så länge strejken pågår eftersom det saknas arbetskraft.

Blockad innebär att facket hindrar arbetsgivaren från att nyanställa personal eller från att beställa varor och tjänster från underleverantörer.

Kollektivavtal: Ett avtal som upprättats mellan arbetsgivarorganisationerna och facken och som gäller löner och villkor för de anställda som tillhör respektive fackförenings område.

Arbetsrätt: De lagar och regler som reglerar (styr) förhållandet mellan arbetsgivarna och de anställda. Viktiga lagar inom arbetsrätten är bland annat Medbestämmandelagen (MBL) och Lagen om anställningsskydd (LAS).

Diskriminering: När en individ blir utsatt för olika former av trakasserier på grund av exempelvis sin sexuella läggning, religionstillhörighet, könstillhörighet eller funktionshinder. Enligt svensk lag (diskrimineringslagen) är det olagligt att diskriminera människor.

Jämställdhet handlar främst om att män och kvinnor ska ha samma rättigheter i samhället och på arbetsmarknaden.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vilka är de två stora strukturomvandlingar har Sverige genomgått på arbetsmarknaden?
     
  2. Vilka fördelar och nackdelar finns det med att driva företag i Sverige?
     
  3. Vad är skillnaden mellan offentlig och privat sektor?
     
  4. Vad innebär ett kollektivavtal och hur skulle arbetsmarknaden se ut om det inte fanns några sådana avtal tror du?
     
  5. Vad innebär lagarna MBL, LAS och AML? Funder på hur den anställdes situation skulle se ut om dessa lagar inte fanns.
     
  6. Varför är det viktigt att det finns en diskrimineringslag på den svenska arbetsmarknaden?
     
  7. Tycker du att Sverige har en jämställd arbetsmarknad? Motivera ditt svar.
     
  8. Varför är det viktigt att arbetsmiljön på en arbetsplats är bra och håller hög standard?

Diskussionsfrågor:

  1. Hur påverkas den enskilde människan av att vara arbetslös under lång tid?
     
  2. Vilka tror ni är de främsta orsakerna till att människor blir arbetslösa?
     
  3. Hur ska vi arbeta i Sverige för att minska arbetslösheten? Diskutera och ta fram olika alternativ.
     
  4. På vilka sätt kan vi påverka tillsammans för att skapa en mera jämställd arbetsmarknad i Sverige?
     
  5. När ni börjar söka jobb, vad är det först och främst en arbetsgivare utgår ifrån då hen anställer er? Vilka misstag ska man inte göra på en anställningsintervju? Diskutera.
     
  6. Hur skulle ni gå tillväga om ni blev diskriminerade eller illa behandlade på en arbetsplats? Sök gärna på nätet och hitta tänkbara möjligheter.

 

Litteratur:
Arbetsrätt 2018 - Lagar och regler, Lars Åhnberg förlag, 2018
Agnes Arpi, Viktor Bernhardtz m.fl., Skitliv: Ungas villkor på en förändrad arbetsmarknad, Bokförlaget Atlas, 2015
Birgitta Furuhagen (red.), Äventyret Sverige - En ekonomisk och social historia, Bra Böcker, 1996
Gabriella Pifrader, Maria Mattsson Mähl, Så funkar svensk arbetsmarknad, Alpha CE Publishing, 2014
Kurt Almqvist, Lotta Gröning, Framtidens arbetsmarknad, Axess Publishing AB, 2011
Magnus Sverke, Medlemmen, facket och flexibiliteten: svensk fackföreningsrörelse i det moderna arbetslivet, Arkiv förlag, 2002
Olav Fumarola Unsgaard, Karin Thorasdotter m.fl., Den feministiska utmaningen; mot en jämställd arbetsmarknad, Premiss, 2013
Peter Sandberg, Joacim Waara, Industri och arbetsmarknad i förändring: den västsvenska regionen 1945-2010, Gidlunds förlag
Stefan Eriksson, Oskar Nordström m.fl., Konjunkturrådets rapport 2017 - Åtgärder för en funge-rande arbetsmarknad, SNS, 2017
 

Text: Carl-Henrik Larsson, fil.mag i historia. Leg. gymnasielärare i historia, religion och samhällskunskap samt skribent i kulturtidskriften Nordisk Filateli

Här kommer vi kortfattat men kärnfullt lyfta fram hur den svenska arbetsmarknaden har vuxit fram, hur den är utformad samt hur den svenska arbetsrätten ser ut och på vilka sätt man arbetar med att stärka arbetsmiljön i Sverige. Avslutningsvis finns frågor och diskussionsuppgifter som är kopplade till detta område och till det centrala innehållet i kursplanen för samhällskunskap åk 7-9, samt till ämnesplanerna för samhällskunskap 1a1 och 1b på gymnasiet.

Den svenska arbetsmarknadens utveckling

Sverige har sedan slutet av 1800-talet gått från att ha varit ett jordbrukssamhälle till att bli ett industrisamhälle och därefter ett globaliserat tjänstesamhälle. Den svenska arbetsmarknaden har genomgått vad som skulle kunna kallas för två stora strukturomvandlingar sedan 1800-talets slut. Den industriella revolutionen som tog sin början i Storbritannien spred sig till Sverige och bidrog till att landet industrialiserades relativt snabbt med början under 1800-talet. Sverige är ett land med rika naturtillgångar vilket bidrog till att påskynda industrialiseringen.

Publicerad: 20 april 2018

Annons

Lärarmaterial om Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö

av:
Arena Skolinformation
Målgrupp:
Gymnasiet
På lika villkor - Jämställdhet genom livet tar ett helhetsgrepp kring området jämställdhet, med fokus på arbetslivet. För att få förståelse för villkoren i arbetslivet måste strukturer på samhällsnivå synas så väl som val på det personliga planet. Med detta nya undervisningsmaterial hoppas Arena Skolinformation att elever ska göra medvetna val i sitt kommande arbetsliv.
av:
Arena Skolinformation
Målgrupp:
Gymnasiet
Materialet ger en bild av hur dagens arbetsmarknad fungerar, vad man ska tänka på som arbetstagare och förklarar saker som den svenska modellen och hur lön sätts. En ökad förståelse för samtiden ges också genom en historisk beskrivning och en internationell utblick.
av:
Arena Skolinformation
Målgrupp:
Gymnasiet
Materialet kan användas på gymnasieskolan, såväl på yrkesförberedande som studieförberedande program. Det tar upp: hur arbetsmiljöarbetet fungerar på en arbetsplats, internationella utblickar och en historisk tillbakablick. I den tillhörande lärarhandledningen görs tydliga kopplingar till läroplaner i till exempel samhällskunskap.
av:
Arena Skolinformation
Målgrupp:
Gymnasiet
Syftet med det här materialet är att erbjuda fördjupande uppgifter i samhällsfrågor kopplade till arbetsliv och arbetsmarknad. Det handlar till exempel om hur den svenska välfärden vuxit fram, hur jämställd den svenska arbetsmarknaden är med mera.
av:
Arena Skolinformation
Målgrupp:
Gymnasiet
Loppet är ett spel som vill diskutera olika former av diskriminering och fördomar. Det ger inga färdiga svar till spelarna, utan syftar till att väcka tankar om fördomar och ställa frågor om hur diskriminering egentligen fungerar.
av:
Arena Skolinformation
Målgrupp:
Gymnasiet
Beslutsfattarna är ett rollspel som vill väcka frågor om vad man behöver veta när man ska gå ut i arbetslivet. Vilka lagar och regler gäller? Vilka grupper finns på en arbetsplats och vad har de för makt/möjligheter/viljor?
av:
Arena Skolinformation
Målgrupp:
Gymnasiet
Anställa eller anställas är ett rollspel som syftar till att på ett lekfullt sätt få igång tankeprocesser om vägen till en anställning. Hur tänker de som intervjuar dig? Hur tänker du som söker jobbet?
av:
Union to Union
Målgrupp:
Gymnasiet
I den här skriften kan eleverna läsa om fackliga hjältar i världen och om de svenska fackens internationella arbete.
av:
Union to Union
Målgrupp:
Gymnasiet
Under de senaste årtionden har globaliseringen förändrat den globala arbetsmarknaden. Arbetskraften i världen har blivit mer rörlig och industrialiseringen har skjutit fart i flera låg- och medelinkomstsländer. Den här skriften handlar om en global arbetsmarknad i förändring.
av:
Union to Union
Målgrupp:
Gymnasiet
Utan kontakter med ett lands fackliga organisationer är det svårt att förstå vad som sker i arbetslivet. Kort broschyr för utskrift om fackföreningsrörelsen på olika kontinenter och i olika länder.
av:
Union to Union
Målgrupp:
Gymnasiet
Den här skriften handlar om den globala fackföreningsrörelsen – som är världens största folkrörelse. Ingen annan global rörelse har lika många enskilda medlemmar.
av:
Union to Union
Målgrupp:
Gymnasiet
Vägen till ett bättre arbetsliv är en skrift utgiven av Union to Union om den svenska fackföreningsrörelsens historia i Sverige och i världen.
av:
Union to Union
Målgrupp:
Gymnasiet
Det är en mänsklig rättighet att organisera sig och vara med i facket. Samtidigt är det i många länder ingen självklarhet, och till och med förknippat med livsfara...
av:
Factlab skola
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Syftet med uppgiften är att ge eleverna kunskap om den svenska arbetsmarknaden samt vilka lagar och regler som gäller på arbetsmarknaden. Även jämställdhet mellan män och kvinnor på arbetsmarknaden står i fokus.

Artiklar om Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö

S
Ekonomifakta
2017-03-21
Låt oss för en kort stund resa bakåt i tiden till det sena 1860-talets Sverige. Ungefär tre av fyra jobb fanns inom jordbruket. Den svenska ekonomin var nästan helt beroende av vädrets makter,...
M
Hans Thorbjörnsson
2016-05-30
Från ca 1980 har industrin blivit högteknologisk och mer IT-styrd. En stor del av personalen sitter framför sina datorskärmar, för att ta reda på exakt hur kunderna vill ha sina varor....
M
Hans Thorbjörnsson
2016-05-29
Under 1900-talets första hälft effektiviserades den svenska industrin genom ökad arbetsfördelning och specialisering. Decennierna efter andra världskriget rådde högkonjunktur och industrin gick...
M
Hans Thorbjörnsson
2016-05-22
Vid sekelskiftet 1900 arbetade runt 50 procent av förvärvsarbetande svenskar med jordbruk. År 2010 var siffran lägre än 2 procent. Vad är det för slags arbetsplatser och yrken som tidigt fanns...
M
Hans Thorbjörnsson
2014-05-14
För oss idag är det självklart att kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att utbilda sig och skaffa arbete. Men så har det inte alltid varit. Vi behöver bara blicka hundra år tillbaka i...

Podcast om Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2017-03-21

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om arbetslöshet. Vad är arbetslöshet och varför har vi arbetslöshet? Vad gäller för att få A-kassa?

SO-rummet podcast icon
S
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2017-03-07

Mattias, Julia och Kristoffer går igenom hur den svenska arbetsmarknaden fungerar. Vi pratar om kollektivavtal och lagar.

Länkar om Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö

Sortera efter:
          

Avsnitt på Stockholmskällans webbplats där du bl.a. hittar källmaterial om fackföreningar och arbetsrätt på 1800-talet. Vad krävs för att vi ska ha demokrati? Att vi får träffa vem vi vill och bilda föreningar. Till exempel föreningar som arbetar för att förändra samhället, som politiska partier och fackförbund...

Spara som favorit
          

Historiska lönedatabasen (HILD) innehåller den viktigaste svenska officiella lönestatistiken för åren 1865–1990. HILD innehåller tabeller med digitaliserade lönedata (excel-filer) och originaltabellerna som skannade bilder (pdf-filer). Statistiken är uppdelad efter ekonomisk sektor/näringsgren, län/storstäder, yrke/anställningskategori och kön. Databasen drivs av Göteborgs universitet.

Spara som favorit
          

Att känna den egna historien gör det lättare att förstå vad som händer i världen idag. Kolla in @Uniontounion:s crashcourse i sveriges fackliga historia och hur den hör samman med globalt fackligt arbete idag.

Spara som favorit
          

Visste du att du som medlem i ett svenskt fackförbund är del av världens största demokratiprojekt? Ditt förbunds engagemang för schysta arbetsvillkor slutar inte vid Sveriges gränser. Du är även del av en global rörelse som jobbar tillsammans med andra fackförbund i hela världen för goda arbetsvillkor, demokrati, en rättvis fördelning av makt och resurser och en hållbar utveckling. Totalt är det 181 miljoner medlemmar som är med i den demokratiska fackliga rörelsen. Materialet presenteras av Union to Union.

Spara som favorit
          

Genomgång (12:39 min) där gymnasieläraren Fredrik Andersson berättar om hur Sveriges arbetsmarknad är organiserad - den svenska modelen.

Spara som favorit
          

Lyft arbetsmiljö i klassrummet genom att låta eleverna se fyra nya kortfilmer, alla tar upp arbetsmiljö på olika sätt. Mobbning, hot och våld, säkerhet och schyssta villkor är aktuella ämnen på många av våra arbetsplatser runt om i Sverige. Genom att se kortfilmerna, diskutera och undersöka vidare om vad som gäller på Sveriges arbetsplatser, får eleverna en ökad förståelse och kunskap kring olika områden som alla kan benämnas som arbetsmiljö. Till varje film finns en lärarhandledning.

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (15:11) där läraren Mattias Axelsson berättar kortfattat om svensk arbetsmarknadshistoria, om fack, om konflikter (strejk och lockout) samt olika anställningsformer och LAS.

Spara som favorit
          

Genomgång (4:14 min) kring de fackliga organisationeras uppgifter. Genomgången är gjord av SO-läraren Mikael Larsson. Obs! Ljudet är lågt inspelat på denna redovisning så du måste höja själv.

Spara som favorit
          

Presentation (5:01 min) om hur den globala arbetsmarknaden kan påverka Sverige och vad som gäller vid arbete utomlands. Genomgången är gjord av SO-läraren Mikael Larsson. Obs! Ljudet är lågt inspelat på denna redovisning så du måste höja själv.

Spara som favorit
          

Kort förklaring (3:11 min) om vad fysisk- och psykisk arbetsmiljö samt skyddsombudets uppgift. Genomgången är gjord av SO-läraren Mikael Larsson. Obs! Ljudet är lågt inspelat på denna redovisning så du måste höja själv.

Spara som favorit
          

Kortfattad pedagogisk genomgång (2:37 min) där det berättas om arbetsmarknaden idag och faktorer som påverkar. Materialet presenteras av Studi.se.

Spara som favorit
          

Tillväxtguiden är ett statistiskt verktyg för att snabbt kunna göra jämförelser mellan olika delar av Sverige vad gäller en mängd faktorer som påverkar tillväxten. Här kan du analysera det rådande läget för områdets arbetsmarknad, befolkningsstruktur, tillgång till arbetskraft, utbildningsgrad och en mängd ekonomiska faktorer som kan påverka tillväxtklimatet.

Spara som favorit
          

På Svenskt Näringslivs hemsida kan du ta del av arbetsgivarsidans perspektiv på hur löner och arbetsformer påverkar Sveriges ekonomi. Här kan du även undersöka långsiktig statistik över hur bl.a. konflikter på arbetsmarknaden och löneutvecklingen utvecklats i Sverige.

Spara som favorit

Relaterade ämneskategorier

Under 1900-talets början demokratiserades Sverige samtidigt som landets ekonomi blev allt bättre. Vid mitten av 1900-talet hade Sverige blivit ett...

1900-talets förbättrade kommunikationer ökade globaliseringen och skapade en världsekonomi.

Lag och rätt - om juridik, kriminalitet och rättsväsende i Sverige och internationellt.

Med globalisering menas att moderna kommunikationer har gjort att världens länder och folk bundits samman och fått en mer gemensam ekonomi, kultur...

Grundläggande och övergripande fakta om ekonomi och handel. Fokus ligger på samhällsekonomi.

Om världsekonomi och handel mellan länder. Internationell ekonomi handlar om varuhandel mellan olika länder, men också om investeringar och...

Privatekonomin rymmer många delar som är viktiga att känna till när man får ansvar för sin egen ekonomi.

Om vad begreppen regler och lagar innebär inom juridiken och i vårt samhälle. Här berörs framförallt lagstiftningsprocessen samt Sveriges...