I det här avsnittet kan du läsa om olika boendeformer och vad de innebär för individen. Här förklaras också sambanden mellan socioekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Vi kommer också titta närmare på olika utbildningsvägar och yrkesval samt några orsaker till individens val av yrke och till löneskillnader.
Koppling till kursplaner för högstadiet och ämnesplaner för gymnasiet hittar du längre ner i texten.
Arbete och boende
ANNONS
ANNONS
Hur och var vi bor har förändrats kraftigt de senaste 150 åren. Innan den industriella revolutionens intåg bodde så gott som alla människor på landsbygden och arbetade som bönder. Majoriteten bodde i mindre hus, ofta tillsammans med resten av familjen i ett eller två rum. Man bodde trångt och smutsigt och saknade såväl rinnande vatten som andra bekvämligheter. Så ser det inte ut idag. Det finns fortfarande en del människor som lever under bristfälliga förhållanden, men jämfört med för 150 år sedan har vi alla överlag fått det bättre.
Var bor vi?
1850 bodde enbart 10 procent av befolkningen i städer. Idag är siffran motsatt och runt 85 procent bor i olika typer av tätorter. Samtidigt bor fortfarande många människor utanför städerna utan tillgång till de typer av service som tätorterna har.
Sverige är ett land där befolkningen är mycket ojämnt fördelad. I de delar som räknas till Norrland bor idag knappt 12 procent av Sveriges befolkning. Nästan hälften av befolkningen bor i Götaland och lite drygt 40 procent i Svealand. Av de som bor i Svealand bor mer än hälften i Stockholmsregionen.
De svenska kommunerna är väldigt olika i storlek. I statistiken framgår tydligt att nästan alla kommuner med minst antal invånare och som är mest glesbefolkade ligger i Norrland. Samtliga av de fem största kommunerna ligger i södra halvan av landet.
| Kommun | Län | Befolkningsantal |
|---|---|---|
| Bjurholms kommun | Västerbottens län | 2408 |
| Sorsele kommun | Västerbottens län | 2489 |
| Dorotea kommun | Västerbottens län | 2551 |
| Arjeplogs kommun | Norrbottens län | 2785 |
| Åsele kommun | Västerbottens län | 2794 |
| Kommun | Län | Befolkningsantal |
|---|---|---|
| Stockholms kommun | Stockholms län | 974 073 |
| Göteborgs kommun | Västra Götalands län | 579 281 |
| Malmö kommun | Skåne län | 344 166 |
| Uppsala kommun | Upplands län | 230 767 |
| Linköpings kommun | Östergötlands län | 163 051 |
Hur bor vi?
Sveriges tre landsdelar.
Bland unga vuxna är lägenheter den vanligaste boendeformen. Ofta är dessa lite mindre och i regel hyr man bostaden. I takt med att det blivit sämre tillgång till hyresrätter har fler och fler köpt sina lägenheter. Idag kräver det dock att man har tillgång till ett högt startkapital eller någon som kan hjälpa till med lån. Detta medför att många inte har råd att köpa bostad eller lyckas få tag på en hyreslägenhet i närheten av sitt jobb. Istället måste man kanske bosätta sig i ett av städernas ytterområden eller i en förort där det kan finnas tillgång på hyresrätter. Det är också vanligt att man tvingas flytta och bosätta sig på en annan ort.
Olika förutsättningar?
För personer som bor på landsbygden innebär det att man får vissa andra typer av service och möjligheter än de som bor i en stad. Det kan till exempel innebära att det saknas möjligheter till kollektivtrafik eller att man får köra bil för att kunna handla eller komma till jobb och skola. Ju längre ifrån en större ort man bor desto sämre blir möjligheter och förutsättningar till skola. I en liten kommun kan det till exempel vara svårare att hitta lärare till skolan eller att kunna erbjuda sjukvård på samma sätt som i en storstadskommun. Å andra sidan är det billigare att bo på landet och man bor ofta mer rymligt än i städerna.
Sverige är också segregerat. Segregationen utgår både från klass och etnicitet. Många människor med samma etniska bakgrund bor ofta i samma områden, på samma sätt som människor med mycket pengar tenderar att bosätta sig i vissa andra områden. På så sätt blir det också svårare att bosätta sig i en del områden.
Det som påverkar individen allra hårdast är de ekonomiska förutsättningarna. I många områden där människor har dålig ekonomi är också skolorna mindre fungerande, tillgången på sjukvård sämre och medellivslängden kortare. För den som lever i dessa områden är det ofta svårare att bli en del av samhället. Elever som går på problemtyngda skolor får vanligtvis en sämre utbildning och därför svårare att studera vidare och skaffa sig ett bra jobb och en bra ekonomi. För de som lever i dessa områden påverkas också hälsan. Ett exempel på detta är skillnaden mellan Vårby gård och Danderyd i Stockholm. 45 minuter med kollektivtrafik skiljer orterna åt, men medellivslängden i Danderyd är 18 år högre.
ANNONS
ANNONS
Vägar till utbildning
Efter grundskolan påbörjas det första steget mot ett yrke. En del ungdomar vet redan då vilket deras drömjobb är. Det kan till exempel vara bagare, jurist, bilmekaniker eller journalist. För alla som vet vad de ska bli är det enkelt att välja väg. Gymnasiets praktiska linjer leder direkt in i arbetslivet, medan de som vill skaffa sig en eftergymnasial utbildning nästan alltid behöver läsa en teoretisk linje.
Har man valt fel väg på gymnasiet så går det att ändra sig eller justera i efterhand. De flesta praktiska gymnasieutbildningar ger möjligheten till vidare studier på universitet eller högskola och i det svenska utbildningssystemet finns det alltid möjligheten att byta bana.
Många unga har uppfattningar om olika drömjobb, men de flesta har svårt att förverkliga sina drömmar och arbeta inom dessa yrken. Det viktigaste är att hitta ett jobb som man trivs med. Att trivas med sitt jobb är för många viktigare än att ha hög lön eller status.
För den som vill studera på högskola eller universitet finns olika vägar. Många jobbar i några år innan de kommer på att de vill utbilda sig till ett visst yrke.
Om man i vuxen ålder vill skaffa sig en yrkesutbildning så kan man studera på folkhögskola eller yrkeshögskola. Folkhögskola är en skolform som riktar sig till vuxna och organiserar olika typer av yrkesutbildningar. Yrkeshögskolorna fungerar på ett liknande sätt. Dessa ska dock vara anpassade utifrån de behov som finns på den svenska arbetsmarknaden. Därför finns bara utbildningar inom branscher där man har goda möjligheter att få jobb. Utbudet av utbildningar varierar med tiden allteftersom behovet i samhället förändras. Idag bedrivs till exempel många IT-utbildningar i yrkeshögskolans regi.
Många andra utbildningar kräver akademiska studier. Akademiska studier bedrivs på högskolor och universitet i Sverige och ger i många fall en examen. Ibland kan detta vara en yrkesexamen, som till exempel en lärarexamen eller läkarexamen, men det kan också innebära att man istället får en mer allmän akademisk examen. Dessa examina kan avläggas på flera olika nivåer och i flera olika ämnen och ger möjligheten till många olika typer av yrken. Många som arbetar inom den statliga eller kommunala byråkratin har sådana examina.
Yrkesval
Människor jobbar med mängder av olika saker. Allt från konstnär och trädgårdsmästare till kirurg eller snickare. Ibland är det en slump vad man börjar arbeta med, och ibland är det planerat sedan ungdomen och noga genomtänkt. Många människor hinner dessutom testa en rad olika arbeten innan de faktiskt bestämmer sig vad de vill arbeta med. Och ibland utvecklas karriären till något annat än vad man tänkt sig från början.
För många unga kan också arbete vara något man gör vid sidan om studier, som sommarjobb eller kvällsarbete för att tjäna lite extra pengar.
Vad vi hamnar i för yrke är inte alltid något vi själva styr över. Det finns många faktorer som påverkar oss. Det kan handla om vilket kön vi har, vad våra föräldrar arbetar med, hur många i släkten som tidigare har studerat på universitet eller vilka inkomster våra föräldrar har. För en person som kommer från ett icke-akademiskt hem är vägen till akademiska studier och välavlönade jobb ofta svårare än för en som har föräldrar och släktingar med akademisk examen.
Att skaffa ett arbete
Yrkesarbete utgör en stor del av våra liv, det är därför viktigt att välja sin yrkesbana med omsorg.
Nästan alla arbeten i Sverige kräver idag någon form av utbildning. Antalet arbeten som inte kräver utbildning är ytterst få. Ibland räcker det med att ha läst en gymnasieutbildning för att få jobb, och ibland måste man studera vidare på en eftergymnasial utbildning under många år. Grundregeln är att ju fler yrkesvalmöjligheter man vill ha, desto större insats av studier måste man göra.
Utbildningar som leder till populära yrken kan många gånger vara svåra att komma in på och jobbiga att klara av. Att bli läkare är till exempel något som kräver både en lång och svår utbildning (ca 5-6 år) och mycket höga betyg för att bli antagen.
När man utför arbete får man lön. Lönen är en ersättning för den tid som man arbetar. För att få inkomst måste man alltså arbeta på ett eller annat sätt. Alla arbetar dock inte åt någon annan. Många startar egna företag och arbetar åt sig själva.
De som startar och driver företag kallas ibland entreprenörer. Den som driver ett eget företag jobbar förvisso åt sig själv, men är samtidigt ansvarig för att det kommer in pengar i företaget.
Löneskillnader
Olika arbeten ger varierande löner och möjligheter. Eftersom lönen är en viktig orsak till att många människor väljer vissa yrken innebär det också att den kan vara ett sätt att locka fler till att välja en viss bransch.
Ofta hänger lönen samman med hur lång eller svår en utbildning är, men inte alltid. Yrken inom den offentliga sektorn där många jobbar, som till exempel sjuksköterskor och lärare, är i regel sämre betalda än yrken med kortare eller lika långa utbildningar inom den privata sektorn.
Inom samma yrken är det också vanligt med löneskillnader. Allt fler yrken får individuella löner. Det betyder att två människor med samma yrke och arbetsuppgifter kan tjäna olika mycket, till och med på samma arbetsplats.
Det är ibland även skillnad mellan mäns och kvinnors löner, trots att kvinnor i snitt har högre utbildningsnivå. Totalt har kvinnor 89 procent av männens löner.
Många yrken som är kvinnodominerade har lägre löner, trots att de i vissa fall har långa utbildningar. Till exempel har en sjuksköterska med 3,5 års akademisk utbildning ca 39 000 kr i medellön 2022 medan en systemutvecklare, som man kan bli efter två år på yrkeshögskola, har en medellön på ca 46 500 kr [SCB].
Lågt betalda yrken påverkar inte bara löntagarens (den anställdas) livssituation utan också pensionen efter arbetslivet. Pensionen grundar sig på hur stor inkomst man haft under sitt verksamma yrkesliv. Eftersom kvinnor ofta tjänat mindre än män har de i genomsnitt lägre pension.
| Typ av arbete | Medellön i månaden |
|---|---|
| Chefer inom bank, finans och försäkring | 144 700 kr |
| General-, landstings- och kommundirektörer m.fl. | 95 500 kr |
| Mäklare inom finans | 91 100 kr |
| Chefer inom bank, finans och försäkring, nivå 2 | 80 500 kr |
| Ekonomi- och finanschefer, nivå 1 | 79 300 kr |
| Specialistläkare | 79 200 kr |
| Fastighets- och förvaltningschefer, nivå 1 | 79 000 kr |
| Traders och fondförvaltare | 77 100 kr |
| Verkställande direktörer m.fl. | 76 700 kr |
| Driftchefer inom bygg, anläggning och gruva, nivå 1 | 75 800 kr |
De tio sämst betalda yrkena 2022 [SCB]
Typ av arbete
Användbara begrepp
Akademisk yrkesutbildning: Leder till en legitimation eller yrkesexamen, exempelvis ingenjör, sjukgymnast, socionom och lärare.
Akademiska studier: Teoretiska studier på högre nivå som bedrivs vid universitet eller på högskola.
Bostadsrätt: En lägenhet som man köpt. Vid sidan av eventuell månadsvis ränta och amortering av banklån måste man också betala månadsavgift till bostadsrättsföreningen som man är medlem i (i samband med köpet av bostadsrätt blir man medlem i bostadsrättsföreningen som äger fastigheten som lägenheten finns i).
Bransch: Näringsgren, yrken inom samma verksamhetsområde.
Hyresrätt: En bostad (i regel en lägenhet) som man som hyresgäst varaktigt hyr av en hyresvärd.
Inkomst: Pengar som en person får in, vanligtvis genom lönearbete.
Lön: Ersättning (i regel genom pengar) som betalas för utförande av arbete eller beredskap att utföra arbete (t.ex. jour).
Offentliga sektorn: Verksamheter som bedrivs av staten, regionen eller kommunen. Den offentliga sektorn bekostas av befolkningen med skatter.
Privata sektorn: Hit hör alla företag som ägs privat och som inte är skattefinansierade. Privata företag kan vara både små och stora företag med en eller flera ägare.
Segregation: När olika folkgrupper lever skilda från varandra inom samma område.
Villa: Enfamiljshus
Yrkesarbete (förvärvsarbete): Lönearbete, d.v.s. arbete som utförs i utbyte mot en lön.
Yrkesutbildning: En utbildning som ska leda till ett som regel praktiskt orienterat yrke.
ANNONS
ANNONS
LÄS MER: Sveriges befolkning, migration och integration
LÄS MER: Privatekonomi
LÄS MER: Privatekonomi: Inkomst, utgifter och boendeformer
LÄS MER: Kvinnor och män i arbetslivet
LÄS MER: Svenska välfärdssamhället och välfärdsstrukturer
LÄS MER: Sexualitet, könsroller och jämställdhet
LÄS MER: Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö
PODCAST: Att bo i hyresrätt
PODCAST: Att bo i bostadsrätt
PODCAST: Segregation
PODCAST: Avtalsrörelse, kollektivavtal, strejk och lock-out
PODCAST: Arbetsmarknaden i Sverige
PODCAST: Arbetslöshet
PODCAST: Fakta om skatt i Sverige
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
- Hur är befolkningen i Sveriges landsdelar fördelad?
- Hur bor vi i Sverige (om förhållandet mellan landsbygd stad samt lägenhet och hus)?
- Vad är skillnaden mellan en hyresrätt och en bostadsrätt?
- Sverige är segregerat. Motivera.
- Vilka vägar till utbildning beskrivs i texten?
- Ge exempel på faktorer som påverkar våra yrkesval.
- Vilket samband nämns i texten mellan utbildning och arbete?
- Varför råder det löneskillnader på arbetsmarknaden? Nämn flera olika orsaker till detta.
Fundera på:
- Hur vill du själv bo när du blir äldre och flyttar hemifrån? Motivera.
- Vilket är ditt drömyrke? Motivera.
Ta reda på:
- Vad menas med marknadshyror och varför är det ett så kontroversiellt ämne?
- Vilken utbildning krävs för att du ska kunna jobba med ditt drömyrke?
Diskutera:
- Är det bra eller dåligt att införa marknadshyror på hyresrätter i Sverige? Motivera.
- Är det bra eller dåligt att ha individuell lönesättning (löneskillnader) när det gäller olika personer som utför samma slags jobb? Motivera.
- Är det bra eller dåligt att arbete som utförs inom den offentliga sektorn ofta värderas lägre än arbete som utförs i den privata sektorn? Motivera.
Källor:
https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2015/Urbanisering--fran-land-till-stad/
https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/boende-i-sverige/
https://www.migrationsinfo.se/valfard/boende/effekter-av-boendesegregation/
https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/utbildning-jobb-och-pengar/medelloner-i-sverige/
https://www.folkhogskola.nu/
Per Kornhall och German Bender, Ett söndrat land : skolval och segregation i Sverige. [Elektronisk resurs], Arena idé. 2018
Birgitta Furuhagen (red.), Äventyret Sverige: en ekonomisk och social historia. Utbildningsradion, 1993
Ove Sernhede och Ingegerd Tallberg Broman, Segregation, utbildning och ovanliga lärprocesser. Liber, 2014
Statistiska centralbyrån, På tal om kvinnor och män: lathund om jämställdhet, Statistiska centralbyrån, 2018
Christofer Edling och Fredrik Liljeros (red.). Ett delat samhälle: makt, intersektionalitet och social skiktning. Liber, 2016
Caroline Liberg, Ulf P Lundgren, Roger Säljö (red.), Lärande, skola, bildning. Natur & kultur, 2017
Text: Mikael Bruér, SO-lärare, universitetsadjunkt, författare och föreläsare
Webbplats: gothiafortbildning.se
Boken SO-ämnena i blickfånget av Mikael Bruér innehåller konkreta tips på hur du kan utveckla din undervisning. Tillsammans med lektionsförslag och didaktiska reflektioner presenteras en tydlig och nytänkande modell för användningen av Lgr 11 i arbetet med de fyra SO-ämnena.. Med utgångspunkt i författarens eget förhållningssätt till SO-ämnet behandlas historik, styrdokument och bedömning.
SO-ämnena i blickfånget är i första hand inriktad mot lärare på högstadiet, men även lärare på mellanstadiet och gymnasiet kan ha nytta av boken. Den har en tydlig koppling till skolans styrdokument och är skriven för att passa alla som jobbar med SO.
Koppling till skolans styrdokument
Innehållet är kopplat till grundskolans kursplan för Samhällskunskap åk 7-9 samt till gymnasiets ämnesplaner för Samhällskunskap 1a1 och Samhällskunskap 1b
Sidan uppdaterad:
4 december 2022
Ursprungligen publicerad:
11 september 2018
