M

Arbete och boende

I det här avsnittet kan du läsa om olika boendeformer och vad de innebär för individen. Här förklaras också sambanden mellan socioekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Vi kommer också titta närmare på olika utbildningsvägar och yrkesval samt några orsaker till individens val av yrke och till löneskillnader.

Koppling till kursplaner för högstadiet och ämnesplaner för gymnasiet hittar du längre ner i texten.

I det här avsnittet kan du läsa om olika boendeformer och vad de innebär för individen. Här förklaras också sambanden mellan socioekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Vi kommer också titta närmare på olika utbildningsvägar och yrkesval samt några orsaker till individens val av yrke och till löneskillnader.

Koppling till kursplaner för högstadiet och ämnesplaner för gymnasiet hittar du längre ner i texten.

ANNONS

ANNONS

Hur och var vi bor har förändrats kraftigt de senaste 150 åren. Innan den industriella revolutionens intåg bodde så gott som alla människor på landsbygden och arbetade som bönder. Majoriteten bodde i mindre hus, ofta tillsammans med resten av familjen i ett eller två rum. Man bodde trångt och smutsigt och saknade såväl rinnande vatten som andra bekvämligheter. Så ser det inte ut idag. Det finns fortfarande en del människor som lever under bristfälliga förhållanden, men jämfört med för 150 år sedan har vi alla överlag fått det bättre.

Var bor vi?

1850 bodde enbart 10 procent av befolkningen i städer. Idag är siffran motsatt och runt 85 procent bor i olika typer av tätorter. Samtidigt bor fortfarande många människor utanför städerna utan tillgång till de typer av service som tätorterna har.

Sverige är ett land där befolkningen är mycket ojämnt fördelad. I de delar som räknas till Norrland bor idag knappt 12 procent av Sveriges befolkning. Nästan hälften av befolkningen bor i Götaland och lite drygt 40 procent i Svealand. Av de som bor i Svealand bor mer än hälften i Stockholmsregionen.

De svenska kommunerna är väldigt olika i storlek. I statistiken framgår tydligt att nästan alla kommuner med minst antal invånare och som är mest glesbefolkade ligger i Norrland. Samtliga av de fem största kommunerna ligger i södra halvan av landet.

Kommuner med minst antal invånare 2021 [SCB]
Kommun Län Befolkningsantal
Bjurholms kommun Västerbottens län 2395
Dorotea kommun Västerbottens län 2459
Storsele kommun Västerbottens län 2460
Arjeplogs kommun Norrbottens län 2707
Åsele kommun Västerbottens län 2807
Kommuner med flest antal invånare 2021 [SCB]
Kommun Län Befolkningsantal
Stockholms kommun Stockholms län 978 770
Göteborgs kommun Västra Götalands län 587 549
Malmö kommun Skåne län 351 749
Uppsala kommun Upplands län 237 596
Linköpings kommun Östergötlands län 165 527

ANNONS

ANNONS

Hur bor vi?

Norrland, Svealand och Götaland
Bild: Lapplänning
Sveriges tre landsdelar.
Även om man bor i en småstad, storstad eller på landet finns likheter mellan hur vi bor. Nästan hälften av alla svenska bor i ett mindre hus som deras familj äger. Det är vanligare att bo i villa på landsbygden än att bo i villa i en stad, men vissa förorter i större städer eller vissa delar av mindre städer är också helt dominerade av villor. På samma sätt finns det stadsområden där det helt saknas villor.

Bland unga vuxna är lägenheter den vanligaste boendeformen. Ofta är dessa lite mindre och i regel hyr man bostaden. I takt med att det blivit sämre tillgång till hyresrätter har fler och fler köpt sina lägenheter. Idag kräver det dock att man har tillgång till ett högt startkapital eller någon som kan hjälpa till med lån. Detta medför att många inte har råd att köpa bostad eller lyckas få tag på en hyreslägenhet i närheten av sitt jobb. Istället måste man kanske bosätta sig i ett av städernas ytterområden eller i en förort där det kan finnas tillgång på hyresrätter. Det är också vanligt att man tvingas flytta och bosätta sig på en annan ort.

Olika förutsättningar?

För personer som bor på landsbygden innebär det att man får vissa andra typer av service och möjligheter än de som bor i en stad. Det kan till exempel innebära att det saknas möjligheter till kollektivtrafik eller att man får köra bil för att kunna handla eller komma till jobb och skola. Ju längre ifrån en större ort man bor desto sämre blir möjligheter och förutsättningar till skola. I en liten kommun kan det till exempel vara svårare att hitta lärare till skolan eller att kunna erbjuda sjukvård på samma sätt som i en storstadskommun. Å andra sidan är det billigare att bo på landet och man bor ofta mer rymligt än i städerna.

Sverige är också segregerat. Segregationen utgår både från klass och etnicitet. Många människor med samma etniska bakgrund bor ofta i samma områden, på samma sätt som människor med mycket pengar tenderar att bosätta sig i vissa andra områden. På så sätt blir det också svårare att bosätta sig i en del områden.

Det som påverkar individen allra hårdast är de ekonomiska förutsättningarna. I många områden där människor har dålig ekonomi är också skolorna mindre fungerande, tillgången på sjukvård sämre och medellivslängden kortare. För den som lever i dessa områden är det ofta svårare att bli en del av samhället. Elever som går på problemtyngda skolor får vanligtvis en sämre utbildning och därför svårare att studera vidare och skaffa sig ett bra jobb och en bra ekonomi. För de som lever i dessa områden påverkas också hälsan. Ett exempel på detta är skillnaden mellan Vårby gård och Danderyd i Stockholm. 45 minuter med kollektivtrafik skiljer orterna åt, men medellivslängden i Danderyd är 18 år högre.

ANNONS

ANNONS

Vägar till utbildning

Efter grundskolan påbörjas det första steget mot ett yrke. En del ungdomar vet redan då vilket deras drömjobb är. Det kan till exempel vara bagare, jurist, bilmekaniker eller journalist. För alla som vet vad de ska bli är det enkelt att välja väg. Gymnasiets praktiska linjer leder direkt in i arbetslivet, medan de som vill skaffa sig en eftergymnasial utbildning nästan alltid behöver läsa en teoretisk linje.

Har man valt fel väg på gymnasiet så går det att ändra sig eller justera i efterhand. De flesta praktiska gymnasieutbildningar ger möjligheten till vidare studier på universitet eller högskola och i det svenska utbildningssystemet finns det alltid möjligheten att byta bana.

Många unga har uppfattningar om olika drömjobb, men de flesta har svårt att förverkliga sina drömmar och arbeta inom dessa yrken. Det viktigaste är att hitta ett jobb som man trivs med. Att trivas med sitt jobb är för många viktigare än att ha hög lön eller status.

För den som vill studera på högskola eller universitet finns olika vägar. Många jobbar i några år innan de kommer på att de vill utbilda sig till ett visst yrke.

Om man i vuxen ålder vill skaffa sig en yrkesutbildning så kan man studera på folkhögskola eller yrkeshögskola. Folkhögskola är en skolform som riktar sig till vuxna och organiserar olika typer av yrkesutbildningar. Yrkeshögskolorna fungerar på ett liknande sätt. Dessa ska dock vara anpassade utifrån de behov som finns på den svenska arbetsmarknaden. Därför finns bara utbildningar inom branscher där man har goda möjligheter att få jobb. Utbudet av utbildningar varierar med tiden allteftersom behovet i samhället förändras. Idag bedrivs till exempel många IT-utbildningar i yrkeshögskolans regi.  

Många andra utbildningar kräver akademiska studier. Akademiska studier bedrivs på högskolor och universitet i Sverige och ger i många fall en examen. Ibland kan detta vara en yrkesexamen, som till exempel en lärarexamen eller läkarexamen, men det kan också innebära att man istället får en mer allmän akademisk examen. Dessa examina kan avläggas på flera olika nivåer och i flera olika ämnen och ger möjligheten till många olika typer av yrken. Många som arbetar inom den statliga eller kommunala byråkratin har sådana examina.

Yrkesval

Människor jobbar med mängder av olika saker. Allt från konstnär och trädgårdsmästare till kirurg eller snickare. Ibland är det en slump vad man börjar arbeta med, och ibland är det planerat sedan ungdomen och noga genomtänkt. Många människor hinner dessutom testa en rad olika arbeten innan de faktiskt bestämmer sig vad de vill arbeta med. Och ibland utvecklas karriären till något annat än vad man tänkt sig från början.

För många unga kan också arbete vara något man gör vid sidan om studier, som sommarjobb eller kvällsarbete för att tjäna lite extra pengar.

ANNONS

ANNONS

Vad vi hamnar i för yrke är inte alltid något vi själva styr över. Det finns många faktorer som påverkar oss. Det kan handla om vilket kön vi har, vad våra föräldrar arbetar med, hur många i släkten som tidigare har studerat på universitet eller vilka inkomster våra föräldrar har. För en person som kommer från ett icke-akademiskt hem är vägen till akademiska studier och välavlönade jobb ofta svårare än för en som har föräldrar och släktingar med akademisk examen.

Att skaffa ett arbete

Yrkesarbete utgör en stor del av våra liv, det är därför viktigt att välja sin yrkesbana med omsorg.

Nästan alla arbeten i Sverige kräver idag någon form av utbildning. Antalet arbeten som inte kräver utbildning är ytterst få. Ibland räcker det med att ha läst en gymnasieutbildning för att få jobb, och ibland måste man studera vidare på en eftergymnasial utbildning under många år. Grundregeln är att ju fler yrkesvalmöjligheter man vill ha, desto större insats av studier måste man göra.

Utbildningar som leder till populära yrken kan många gånger vara svåra att komma in på och jobbiga att klara av. Att bli läkare är till exempel något som kräver både en lång och svår utbildning (ca 5-6 år) och mycket höga betyg för att bli antagen.

När man utför arbete får man lön. Lönen är en ersättning för den tid som man arbetar. För att få inkomst måste man alltså arbeta på ett eller annat sätt. Alla arbetar dock inte åt någon annan. Många startar egna företag och arbetar åt sig själva.

De som startar och driver företag kallas ibland entreprenörer. Den som driver ett eget företag jobbar förvisso åt sig själv, men är samtidigt ansvarig för att det kommer in pengar i företaget.

Löneskillnader

Olika arbeten ger varierande löner och möjligheter. Eftersom lönen är en viktig orsak till att många människor väljer vissa yrken innebär det också att den kan vara ett sätt att locka fler till att välja en viss bransch.

Ofta hänger lönen samman med hur lång eller svår en utbildning är, men inte alltid. Yrken inom den offentliga sektorn där många jobbar, som till exempel sjuksköterskor och lärare, är i regel sämre betalda än yrken med kortare eller lika långa utbildningar inom den privata sektorn.

Inom samma yrken är det också vanligt med löneskillnader. Allt fler yrken får individuella löner. Det betyder att två människor med samma yrke och arbetsuppgifter kan tjäna olika mycket, till och med på samma arbetsplats.

Det är ibland även skillnad mellan mäns och kvinnors löner, trots att kvinnor i snitt har högre utbildningsnivå. Totalt har kvinnor 89 procent av männens löner.

ANNONS

Många yrken som är kvinnodominerade har lägre löner, trots att de i vissa fall har långa utbildningar. Till exempel har en sjuksköterska med 3,5 års akademisk utbildning ca 39 500 kr i medellön 2023 medan en systemutvecklare, som man kan bli efter två år på yrkeshögskola, har en medellön på ca 49 200 kr [SCB].

Lågt betalda yrken påverkar inte bara löntagarens (den anställdas) livssituation utan också pensionen efter arbetslivet. Pensionen grundar sig på hur stor inkomst man haft under sitt verksamma yrkesliv. Eftersom kvinnor ofta tjänat mindre än män har de i genomsnitt lägre pension.

De tio bäst betalda yrkena 2021 [SCB]
Typ av arbete Medellön i månaden
Chefer inom bank, finans och försäkring 144 900 kr
General-, landstings- och kommundirektörer m.fl. 99 900 kr
Mäklare inom finans 91 300 kr
Verkställande direktörer m.fl. 87 300 kr
Ekonomi- och finanschefer 85 300 kr
Specialistläkare 83 200 kr
Informations-, kommunikations- och PR-chefer 81 600 kr
Chefer inom bank, finans och försäkring 81 300 kr
Forsknings- och utvecklingschefer 78 500 kr
Driftchefer inom bygg, anläggning och gruva 78 000 kr

De tio sämst betalda yrkena 2021 [SCB]

Typ av arbete

Medellön i månaden
Marknadsundersökare och intervjuare 22 600 kr
Kafé- och konditoribiträden 23 300 kr
Övrig hemservicepersonal m.fl. 23 600 kr
Kassapersonal m.fl. 23 700 kr
Bilrekonditionerare, fönsterputsare och övriga rengöringsarbetare 24 100 kr
Övriga servicearbetare 24 200 kr
Bärplockare och plantörer m.fl. 24 300 kr
Maskinoperatörer, blekning, färgning och tvättning 24 700 kr
Restaurang- och köksbiträden m.fl. 24 800 kr
Städare 24 800 kr

ANNONS

ANNONS

Användbara begrepp

Akademisk yrkesutbildning: Leder till en legitimation eller yrkesexamen, exempelvis ingenjör, sjukgymnast, socionom och lärare.

Akademiska studier: Teoretiska studier på högre nivå som bedrivs vid universitet eller på högskola.

Bostadsrätt: En lägenhet som man köpt. Vid sidan av eventuell månadsvis ränta och amortering av banklån måste man också betala månadsavgift till bostadsrättsföreningen som man är medlem i (i samband med köpet av bostadsrätt blir man medlem i bostadsrättsföreningen som äger fastigheten som lägenheten finns i).

Bransch: Näringsgren, yrken inom samma verksamhetsområde.

Hyresrätt: En bostad (i regel en lägenhet) som man som hyresgäst varaktigt hyr av en hyresvärd.

Inkomst: Pengar som en person får in, vanligtvis genom lönearbete.

Lön: Ersättning (i regel genom pengar) som betalas för utförande av arbete eller beredskap att utföra arbete (t.ex. jour).

Offentliga sektorn: Verksamheter som bedrivs av staten, regionen eller kommunen. Den offentliga sektorn bekostas av befolkningen med skatter.

Privata sektorn: Hit hör alla företag som ägs privat och som inte är skattefinansierade. Privata företag kan vara både små och stora företag med en eller flera ägare.

Segregation: När olika folkgrupper lever skilda från varandra inom samma område.

Villa: Enfamiljshus

Yrkesarbete (förvärvsarbete): Lönearbete, d.v.s. arbete som utförs i utbyte mot en lön.

Yrkesutbildning: En utbildning som ska leda till ett som regel praktiskt orienterat yrke.
 

ANNONS

ANNONS

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Hur är befolkningen i Sveriges landsdelar fördelad?
     
  2. Hur bor vi i Sverige (om förhållandet mellan landsbygd stad samt lägenhet och hus)?
     
  3. Vad är skillnaden mellan en hyresrätt och en bostadsrätt?
     
  4. Sverige är segregerat. Motivera.
     
  5. Vilka vägar till utbildning beskrivs i texten?
     
  6. Ge exempel på faktorer som påverkar våra yrkesval.
     
  7. Vilket samband nämns i texten mellan utbildning och arbete?
     
  8. Varför råder det löneskillnader på arbetsmarknaden? Nämn flera olika orsaker till detta.

Fundera på:

  1. Hur vill du själv bo när du blir äldre och flyttar hemifrån? Motivera.
     
  2. Vilket är ditt drömyrke? Motivera.

Ta reda på:

  1. Vad menas med marknadshyror och varför är det ett så kontroversiellt ämne?
     
  2. Vilken utbildning krävs för att du ska kunna jobba med ditt drömyrke?

Diskutera:

  1. Är det bra eller dåligt att införa marknadshyror på hyresrätter i Sverige? Motivera.
     
  2. Är det bra eller dåligt att ha individuell lönesättning (löneskillnader) när det gäller olika personer som utför samma slags jobb? Motivera.
     
  3. Är det bra eller dåligt att arbete som utförs inom den offentliga sektorn ofta värderas lägre än arbete som utförs i den privata sektorn? Motivera.

 

 

Källor:
https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2015/Urbanisering--fran-land-till-stad/
https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/boende-i-sverige/
https://www.migrationsinfo.se/valfard/boende/effekter-av-boendesegregation/
https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/utbildning-jobb-och-pengar/medelloner-i-sverige/
https://www.folkhogskola.nu/
Per Kornhall och German Bender, Ett söndrat land : skolval och segregation i Sverige. [Elektronisk resurs], Arena idé. 2018
Birgitta Furuhagen (red.), Äventyret Sverige: en ekonomisk och social historia. Utbildningsradion, 1993
Ove Sernhede och Ingegerd Tallberg Broman, Segregation, utbildning och ovanliga lärprocesser. Liber, 2014
Statistiska centralbyrån, På tal om kvinnor och män: lathund om jämställdhet, Statistiska centralbyrån, 2018
Christofer Edling och Fredrik Liljeros (red.). Ett delat samhälle: makt, intersektionalitet och social skiktning. Liber, 2016
Caroline Liberg, Ulf P Lundgren, Roger Säljö (red.), Lärande, skola, bildning. Natur & kultur, 2017

 

Text: Mikael Bruér, SO-lärare, universitetsadjunkt, författare och föreläsare

Webbplats: gothiafortbildning.se

Boken SO-ämnena i blickfånget av Mikael Bruér innehåller konkreta tips på hur du kan utveckla din undervisning. Tillsammans med lektionsförslag och didaktiska reflektioner presenteras en tydlig och nytänkande modell för användningen av Lgr 11 i arbetet med de fyra SO-ämnena.. Med utgångspunkt i författarens eget förhållningssätt till SO-ämnet behandlas historik, styrdokument och bedömning.

SO-ämnena i blickfånget är i första hand inriktad mot lärare på högstadiet, men även lärare på mellanstadiet och gymnasiet kan ha nytta av boken. Den har en tydlig koppling till skolans styrdokument och är skriven för att passa alla som jobbar med SO.

 

Koppling till skolans styrdokument

Innehållet är kopplat till grundskolans kursplan för Samhällskunskap åk 7-9 samt till gymnasiets ämnesplaner för Samhällskunskap 1a1 och Samhällskunskap 1b

Sidan uppdaterad: 21 februari 2023
Ursprungligen publicerad: 11 september 2018

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Arbete och boende

Serie A - Ö om arbetslivet

av: Arena Skolinformation
Gymnasiet

I Arena Skolinformations tecknade serie A - Ö om arbetslivet går vi igenom olika begrepp som det kan vara bra att känna till när du jobbar.

+ Läs mer

Skolmaterial för dialog och reflektion om alkohol och narkotika i trafiken

av: Trafikverket
Högstadiet, Gymnasiet

Det här materialet är tänkt att inspirera och vägleda dig som pedagog till ett aktivt arbete mot alkohol och narkotika i trafiken. Du som möter många ungdomar kan göra skillnad. Din insats är viktig.

+ Läs mer

Ljudbok om arbetslivet

av: Arena Skolinformation
Gymnasiet

Nu finns materialet "Arbetslivet – om arbetsmarknaden i Sverige och världen" inläst som ljudbok.

+ Läs mer

Ljudbok om arbetsmiljö

av: Arena Skolinformation
Gymnasiet

Nu finns materialet "Arbetsmiljö – så funkar det" inläst som ljudbok.

+ Läs mer

Serie om arbetsmiljö

av: Arena Skolinformation
Gymnasiet

I Arena Skolinformations tecknade serie om arbetsmiljö får du lära dig mer om lagar och regler kring arbetsmiljö och trakasserier.

+ Läs mer

Allas lika rätt! - Ett läromedel om diskriminering från Amnesty

av: Amnesty International
Gymnasiet, Lättläst

I det här materialet får du lära dig om diskriminering och varför människor diskrimineras runt om i världen - samt vad vi kan göra för att motverka det.

+ Läs mer

Artiklar om Arbete och boende

SO-rummet bok
L

Hemberedskap

av: MSB och Statens Försvarshistoriska museer
2023-04-11

Om det skulle hända något allvarligt likt en kris eller ett krig behöver du ha hemberedskap. Det innebär att du kan klara dig i en vecka utan samhällets hjälp. Även vid kortare kriser som till exempel strömavbrott är det bra att ha det viktigaste hemma. Vatten, mat, värme och kommunikation är fyra ledord för att ha en bra hemberedskap...

+ Läs mer

S

Arbetsmiljö förr och idag

av: Johanna Lindell m.fl.
2023-01-30

De senaste årtiondena har olyckor på jobbet som leder till att människor dör minskat kraftigt. Det beror på att arbetsplatserna har blivit säkrare för anställda, men också på att jobbens karaktär har förändrats. De tunga och farliga jobben i ojusterat bullriga dammiga fabriker finns inte längre i Sverige, även om det på vissa delar av arbetsmarknaden fortfarande finns yrken och arbetsplatser där det förekommer många olyckor. I många delar av världen liknar arbetsmiljön den vi hade i Sverige i början av 1900-talet...

+ Läs mer

M

Lagar och regler om lön och lönesättning

av: Staffan Kahn m.fl.
2023-01-28

Vem bestämmer din lön? Finns det minimilöner i Sverige? Vad är lönediskriminering? Det och mycket mer får du svar på i denna artikel som handlar om löner...

+ Läs mer

M

Gigekonomi - digitaliseringen av arbetsmarknaden

av: Amanda Sonesson
2022-08-16

Du kanske någon gång har hört om musiker eller band som ”tar ett gig” på en fest eller tillställning? Ordet ”gig” kommer ursprungligen från musikbranschen. Det beskriver en arbetsform där den som arbetar tar ett jobb - ett gig - i taget, istället för att ha en fast anställning. Under det senaste decenniet har det blivit allt vanligare att man pratar om just gig utan att det har med musik att göra. I takt med att en rad företag utvecklat affärsmodeller som går ut på att anlita folk på uppdragsbasis via digitala plattformar, har det blivit vanligare att prata om gigekonomi och en gigifiering av arbetsmarknaden...

+ Läs mer

M

Fackföreningarna och arbetsmarknaden förr och idag

av: Anna Danielsson Öberg, Bengt Lindman m.fl.
2021-06-09

För ungefär 150 år sedan bestämde arbetsgivarna i stort sett allting på arbetsplatserna i Sverige. Om någon blev dåligt behandlad på sin arbetsplats fanns det ingen att vända sig till. Men genom gemensam organisering lyckades arbetarna vända maktfördelningen. I den här artikeln kan du läsa om framväxten av den svenska modellen. Vad hände på vägen och hur arbetar fackförbunden idag?

+ Läs mer

M

Kvinnor och män i arbetslivet

av: Hans Thorbjörnsson
2014-05-14

För oss idag är det självklart att kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att utbilda sig och skaffa arbete. Men så har det inte alltid varit. Vi behöver bara blicka hundra år tillbaka i tiden för att märka enorma skillnader. I den här artikeln kan du läsa om hur det gick till när kvinnorna tog sig in på den svenska arbetsmarknaden...

+ Läs mer

Podcast om Arbete och boende

SO-rummet podcast icon
M

Avtalsrörelse, kollektivavtal, strejk och lock-out

av: Mattias Axelsson
2020-11-17

Gymnasieläraren Mattias Axelsson pratar om hur avtalsrörelser fungerar i Sverige och om stridsåtgärder som strejk och lock-out.

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
M

Att bo i bostadsrätt

av: Mattias och Daniel
2018-03-31

Mattias har besök av en gäst - Daniel Carlenfors från Pennypodden. Tillsammans pratar de om att bo i bostadsrätt. Vad innebär det att bo i bostadsrätt? Vad är det du betalar för? Vad är fördelarna och vad är nackdelarna?

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
M

Att bo i hyresrätt

av: Mattias och Daniel
2018-03-20

Mattias har besök av en gäst - Daniel Carlenfors från Pennypodden. Tillsammans pratar de om att bo i hyresrätt. Vad innebär det att bo i hyresrätt? Vad är det du betalar för? Vad är fördelarna och vad är nackdelarna?

+ Läs mer

Länkar om Arbete och boende

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Samhällsekonomi

Om hur hushållens, företagens och det offentligas ekonomi hänger samman. Vi ska också titta på pengars värde,...

Privatekonomi

Om hushåll, inkomst, utgifter, skatt samt relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion.

Historia om relationer, kärlek och sex

Historiens människor har ofta haft en annan syn på sexualitet och relationer än vad vi som svenskar har idag. Men...

Fakta om Sverige

Aktuell samhällsfakta om Sverige. Här hittar du en kortfattad politisk och ekonomisk bakgrund om landet samt en del...

Sveriges nationella minoriteter

Sveriges nationella minoriteter utgörs av: samer, Sverigefinnar, romer, Tornedalingar och judar. Bland skolans...

Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö

Här kan du läsa om hur den svenska arbetsmarknaden har vuxit fram, hur den är utformad samt hur den svenska...

Individers och gruppers identitet och relationer

Om identitet, sexualitet, könsroller, jämställdhet, minoriteter, arbete, boende, välfärdsstrukturer, migration,...

Sexualitet, könsroller och jämställdhet

Om socialisation, normer, genus och identitet. Vi reder ut begreppen jämlikhet och jämställdhet och hur sexualitet och...

Svenska välfärdssamhället och välfärdsstrukturer

Avsnittet handlar om hur det svenska välfärdssystemet fungerar och om välfärdssamhällets delar och uppbyggnad. Här...

Sveriges befolkning, migration och integration

Avsnittet handlar om Sveriges befolkning, dess storlek, sammansättning och geografiska fördelning. Vi ska även titta på...

Migration, urbanisering och städer

Om migration och dess bakomliggande orsaker samt drivkrafterna bakom urbanisering och vilka konsekvenser förflyttningen...

Relaterade taggar

SO-rummet tag typ

Jordbruk

Här hittar du material som kan relateras till jordbruk förr eller idag.

Hantverk

Hantverk är handens verk, handens arbete. Under hela människans existens har hantverk varit...

Arbetsliv

Arbetet har alltid varit centralt för många människor, både som vardagsverksamhet och som livsstil...

Sociala strukturer

Med sociala strukturer menas här fördelning av olika klasser eller sociala stånd i ett samhälle....

Industrialism

Industrialisering eller industrialism kännetecknas av fabriker, maskiner och masstillverkning....

Samhällsstatistik

Statistik handlar om kalkyler, analyser och presentation av data och information. Resultatet...

Entreprenörskap

Ordet entreprenörskap har sitt ursprung i franskans entreprendre, som betyder att börja något eller...

Globala målen

Tidigare historia: Precis efter millennieskiftet (år 2000) antog Förenta nationerna ett antal mål...

Miljonprogrammet

Miljonprogrammet var ett bostadspolitiskt program som genomfördes av socialdemokraterna 1965-1974...

Arbetsrättsreformer

1900-talets arbetsrättsreformer - lagstiftning på arbetsmarknadsområdet - ledde bland annat fram...