M

Arbete och boende

I det här avsnittet kan du läsa om olika boendeformer och vad de innebär för individen. Här förklaras också sambanden mellan socioekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Vi kommer också titta närmare på olika utbildningsvägar och yrkesval samt några orsaker till individens val av yrke och till löneskillnader.

Koppling till kursplaner för högstadiet och ämnesplaner för gymnasiet hittar du längre ner i texten.

Hur och var vi bor har förändrats kraftigt de senaste 150 åren. Innan den industriella revolutionens intåg bodde så gott som alla människor på landsbygden och arbetade som bönder. Majoriteten bodde i mindre hus, ofta tillsammans med resten av familjen i ett eller två rum. Man bodde trångt och smutsigt och saknade såväl rinnande vatten som andra bekvämligheter. Så ser det inte ut idag. Det finns fortfarande en del människor som lever under bristfälliga förhållanden, men jämfört med för 150 år sedan har vi alla överlag fått det bättre.

I det här avsnittet kan du läsa om olika boendeformer och vad de innebär för individen. Här förklaras också sambanden mellan socioekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Vi kommer också titta närmare på olika utbildningsvägar och yrkesval samt några orsaker till individens val av yrke och till löneskillnader.

Koppling till kursplaner för högstadiet och ämnesplaner för gymnasiet hittar du längre ner i texten.

Hur och var vi bor har förändrats kraftigt de senaste 150 åren. Innan den industriella revolutionens intåg bodde så gott som alla människor på landsbygden och arbetade som bönder. Majoriteten bodde i mindre hus, ofta tillsammans med resten av familjen i ett eller två rum. Man bodde trångt och smutsigt och saknade såväl rinnande vatten som andra bekvämligheter. Så ser det inte ut idag. Det finns fortfarande en del människor som lever under bristfälliga förhållanden, men jämfört med för 150 år sedan har vi alla överlag fått det bättre.

ANNONS

ANNONS

Var bor vi?

1850 bodde enbart 10 procent av befolkningen i städer. Idag är siffran motsatt och runt 85 procent bor i olika typer av tätorter. Samtidigt bor fortfarande många människor utanför städerna utan tillgång till de typer av service som tätorterna har.

Sverige är ett land där befolkningen är mycket ojämnt fördelad. I de delar som räknas till Norrland bor idag knappt 12 procent av Sveriges befolkning. Nästan hälften av befolkningen bor i Götaland och lite drygt 40 procent i Svealand. Av de som bor i Svealand bor mer än hälften i Stockholmsregionen.

De svenska kommunerna är väldigt olika i storlek. I statistiken framgår tydligt att nästan alla kommuner med minst antal invånare och som är mest glesbefolkade ligger i Norrland. Samtliga av de fem största kommunerna ligger i södra halvan av landet.

Kommuner med minst antal invånare 2019
Kommun Län Befolkningsantal
Bjurholms kommun Västerbottens län 2408
Sorsele kommun Västerbottens län 2489
Dorotea kommun Västerbottens län 2551
Arjeplogs kommun Norrbottens län 2785
Åsele kommun Västerbottens län 2794
Kommuner med flest antal invånare 2019
Kommun Län Befolkningsantal
Stockholms kommun Stockholms län 974 073
Göteborgs kommun Västra Götalands län 579 281
Malmö kommun Skåne län 344 166
Uppsala kommun Upplands län 230 767
Linköpings kommun Östergötlands län 163 051

Norrland, Svealand och Götaland
Bild: Lapplänning
Sveriges tre landsdelar.
Hur bor vi?

Även om man bor i en småstad, storstad eller på landet finns likheter mellan hur vi bor. Nästan hälften av alla svenska bor i ett mindre hus som deras familj äger. Det är vanligare att bo i villa på landsbygden än att bo i villa i en stad, men vissa förorter i större städer eller vissa delar av mindre städer är också helt dominerade av villor. På samma sätt finns det stadsområden där det helt saknas villor.

Bland unga vuxna är lägenheter den vanligaste boendeformen. Ofta är dessa lite mindre och i regel hyr man bostaden. I takt med att det blivit sämre tillgång till hyresrätter har fler och fler köpt sina lägenheter. Idag kräver det dock att man har tillgång till ett högt startkapital eller någon som kan hjälpa till med lån. Detta medför att många inte har råd att köpa bostad eller lyckas få tag på en hyreslägenhet i närheten av sitt jobb. Istället måste man kanske bosätta sig i ett av städernas ytterområden eller i en förort där det kan finnas tillgång på hyresrätter. Det är också vanligt att man tvingas flytta och bosätta sig på en annan ort.

PODCAST: Att bo i hyresrätt

PODCAST: Att bo i bostadsrätt

Olika förutsättningar?

För personer som bor på landsbygden innebär det att man får vissa andra typer av service och möjligheter än de som bor i en stad. Det kan till exempel innebära att det saknas möjligheter till kollektivtrafik eller att man får köra bil för att kunna handla eller komma till jobb och skola. Ju längre ifrån en större ort man bor desto sämre blir möjligheter och förutsättningar till skola. I en liten kommun kan det till exempel vara svårare att hitta lärare till skolan eller att kunna erbjuda sjukvård på samma sätt som i en storstadskommun. Å andra sidan är det billigare att bo på landet och man bor ofta mer rymligt än i städerna.

ANNONS

Användbara begrepp

Villa: Enfamiljshus

Hyresrätt: En bostad (i regel en lägenhet) som man som hyresgäst varaktigt hyr av en hyresvärd.

Bostadsrätt: En lägenhet som man köpt. Vid sidan av eventuell månadsvis ränta och amortering av banklån måste man också betala månadsavgift till bostadsrättsföreningen som man är medlem i (i samband med köpet av bostadsrätt blir man medlem i bostadsrättsföreningen som äger fastigheten som lägenheten finns i).

Segregation: När olika folkgrupper lever skilda från varandra inom samma område.

Yrkesutbildning: En utbildning som ska leda till ett som regel praktiskt orienterat yrke.

Akademiska studier: Teoretiska studier på högre nivå som bedrivs vid universitet eller på högskola.

Akademisk yrkesutbildning: Leder till en legitimation eller yrkesexamen, exempelvis ingenjör, sjukgymnast, socionom och lärare.

Yrkesarbete (förvärvsarbete): Lönearbete, d.v.s. arbete som utförs i utbyte mot en lön.

Lön: Ersättning (i regel genom pengar) som betalas för utförande av arbete eller beredskap att utföra arbete (t.ex. jour).

Inkomst: Pengar som en person får in, vanligtvis genom lönearbete.

Bransch: Näringsgren, yrken inom samma verksamhetsområde.

Offentliga sektorn: Verksamheter som bedrivs av staten, landstinget eller kommunen. Den offentliga sektorn bekostas av befolkningen med skatter.

Privata sektorn: Hit hör alla företag som ägs privat och som inte är skattefinansierade. Privata företag kan vara både små och stora företag med en eller flera ägare.

Sverige är också segregerat. Segregationen utgår både från klass och etnicitet. Många människor med samma etniska bakgrund bor ofta i samma områden, på samma sätt som människor med mycket pengar tenderar att bosätta sig i vissa andra områden. På så sätt blir det också svårare att bosätta sig i en del områden.

Det som påverkar individen allra hårdast är de ekonomiska förutsättningarna. I många områden där människor har dålig ekonomi är också skolorna mindre fungerande, tillgången på sjukvård sämre och medellivslängden kortare. För den som lever i dessa områden är det ofta svårare att bli en del av samhället. Elever som går på problemtyngda skolor får vanligtvis en sämre utbildning och därför svårare att studera vidare och skaffa sig ett bra jobb och en bra ekonomi. För de som lever i dessa områden påverkas också hälsan. Ett exempel på detta är skillnaden mellan Vårby gård och Danderyd i Stockholm. 45 minuter med kollektivtrafik skiljer orterna åt, men medellivslängden i Danderyd är 18 år högre.

PODCAST: Segregation

Vägar till utbildning

Efter grundskolan påbörjas det första steget mot ett yrke. En del ungdomar vet redan då vilket deras drömjobb är. Det kan till exempel vara bagare, jurist, bilmekaniker eller journalist. För alla som vet vad de ska bli är det enkelt att välja väg. Gymnasiets praktiska linjer leder direkt in i arbetslivet, medan de som vill skaffa sig en eftergymnasial utbildning nästan alltid behöver läsa en teoretisk linje.

Har man valt fel väg på gymnasiet så går det att ändra sig eller justera i efterhand. De flesta praktiska gymnasieutbildningar ger möjligheten till vidare studier på universitet eller högskola och i det svenska utbildningssystemet finns det alltid möjligheten att byta bana.

Många unga har uppfattningar om olika drömjobb, men de flesta har svårt att förverkliga sina drömmar och arbeta inom dessa yrken. Det viktigaste är att hitta ett jobb som man trivs med. Att trivas med sitt jobb är för många viktigare än att ha hög lön eller status.

För den som vill studera på högskola eller universitet finns olika vägar. Många jobbar i några år innan de kommer på att de vill utbilda sig till ett visst yrke.

Om man i vuxen ålder vill skaffa sig en yrkesutbildning så kan man studera på folkhögskola eller yrkeshögskola. Folkhögskola är en skolform som riktar sig till vuxna och organiserar olika typer av yrkesutbildningar. Yrkeshögskolorna fungerar på ett liknande sätt. Dessa ska dock vara anpassade utifrån de behov som finns på den svenska arbetsmarknaden. Därför finns bara utbildningar inom branscher där man har goda möjligheter att få jobb. Utbudet av utbildningar varierar med tiden allteftersom behovet i samhället förändras. Idag bedrivs till exempel många IT-utbildningar i yrkeshögskolans regi.  

Många andra utbildningar kräver akademiska studier. Akademiska studier bedrivs på högskolor och universitet i Sverige och ger i många fall en examen. Ibland kan detta vara en yrkesexamen, som till exempel en lärarexamen eller läkarexamen, men det kan också innebära att man istället får en mer allmän akademisk examen. Dessa examina kan avläggas på flera olika nivåer och i flera olika ämnen och ger möjligheten till många olika typer av yrken. Många som arbetar inom den statliga eller kommunala byråkratin har sådana examina.

Yrkesval

Människor jobbar med mängder av olika saker. Allt från konstnär och trädgårdsmästare till kirurg eller snickare. Ibland är det en slump vad man börjar arbeta med, och ibland är det planerat sedan ungdomen och noga genomtänkt. Många människor hinner dessutom testa en rad olika arbeten innan de faktiskt bestämmer sig vad de vill arbeta med. Och ibland utvecklas karriären till något annat än vad man tänkt sig från början.

För många unga kan också arbete vara något man gör vid sidan om studier, som sommarjobb eller kvällsarbete för att tjäna lite extra pengar.

ANNONS

ANNONS

Vad vi hamnar i för yrke är inte alltid något vi själva styr över. Det finns många faktorer som påverkar oss. Det kan handla om vilket kön vi har, vad våra föräldrar arbetar med, hur många i släkten som tidigare har studerat på universitet eller vilka inkomster våra föräldrar har. För en person som kommer från ett icke-akademiskt hem är vägen till akademiska studier och välavlönade jobb ofta svårare än för en som har föräldrar och släktingar med akademisk examen.

Att skaffa ett arbete

Yrkesarbete utgör en stor del av våra liv, det är därför viktigt att välja sin yrkesbana med omsorg.

Nästan alla arbeten i Sverige kräver idag någon form av utbildning. Antalet arbeten som inte kräver utbildning är ytterst få. Ibland räcker det med att ha läst en gymnasieutbildning för att få jobb, och ibland måste man studera vidare på en eftergymnasial utbildning under många år. Grundregeln är att ju fler yrkesvalmöjligheter man vill ha, desto större insats av studier måste man göra.

Utbildningar som leder till populära yrken kan många gånger vara svåra att komma in på och jobbiga att klara av. Att bli läkare är till exempel något som kräver både en lång och svår utbildning (ca 5-6 år) och mycket höga betyg för att bli antagen.

När man utför arbete får man lön. Lönen är en ersättning för den tid som man arbetar. För att få inkomst måste man alltså arbeta på ett eller annat sätt. Alla arbetar dock inte åt någon annan. Många startar egna företag och arbetar åt sig själva.

De som startar och driver företag kallas ibland entreprenörer. Den som driver ett eget företag jobbar förvisso åt sig själv, men är samtidigt ansvarig för att det kommer in pengar i företaget.

Löneskillnader

Olika arbeten ger varierande löner och möjligheter. Eftersom lönen är en viktig orsak till att många människor väljer vissa yrken innebär det också att den kan vara ett sätt att locka fler till att välja en viss bransch.

Ofta hänger lönen samman med hur lång eller svår en utbildning är, men inte alltid. Yrken inom den offentliga sektorn där många jobbar, som till exempel sjuksköterskor och lärare, är i regel sämre betalda än yrken med kortare eller lika långa utbildningar inom den privata sektorn.

Inom samma yrken är det också vanligt med löneskillnader. Allt fler yrken får individuella löner. Det betyder att två människor med samma yrke och arbetsuppgifter kan tjäna olika mycket, till och med på samma arbetsplats.

Det är ibland även skillnad mellan mäns och kvinnors löner, trots att kvinnor i snitt har högre utbildningsnivå. Totalt har kvinnor 89 procent av männens löner.

ANNONS

Många yrken som är kvinnodominerade har lägre löner, trots att de i vissa fall har långa utbildningar. Till exempel har en sjuksköterska med 3,5 års akademisk utbildning 38 000 kr i medellön 2020 medan en systemutvecklare, som man kan bli efter två år på yrkeshögskola, har en medellön på 44 000 kr [SCB].

Lågt betalda yrken påverkar inte bara löntagarens (den anställdas) livssituation utan också pensionen efter arbetslivet. Pensionen grundar sig på hur stor inkomst man haft under sitt verksamma yrkesliv. Eftersom kvinnor ofta tjänat mindre än män har de i genomsnitt lägre pension.

De tio bäst betalda yrkena 2020
Typ av arbete Medellön i månaden
Chefer inom bank, finans och försäkring 132 100 kr
Mäklare inom finansbranschen 109 600 kr
General-, landstings- och kommundirektörer 88 400 kr
Verkställande direktör 78 000 kr
Specialistläkare 77 100 kr
Ekonomi- och finanschefer 75 200 kr
Forsknings- och utvecklingschefer 74 800 kr
Informations-, kommunikations- och PR-chefer 72 800 kr
Chefer inom bank, finans och försäkring, lägre nivå 72 800 kr
Flygledare 70 700 kr

De tio sämst betalda yrkena 2020

Typ av arbete

Medellön i månaden
Övrig hemservicepersonal m.fl. 20 200 kr
Kafé- och konditoribiträden 21 500 kr
Övriga servicearbetare 22 600 kr
Trädgårdsodlare 23 200 kr
Restaurang- och köksbiträden m.fl. 23 200 kr
Croupierer och oddssättare m.fl. 23 500 kr
Marknadsundersökare och intervjuare 23 600 kr
Barnskötare 23 600 kr
Uppfödare och skötare av lantbrukets husdjur 23 600 kr
Guider och reseledare 23 700 kr

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Hur är befolkningen i Sveriges landsdelar fördelad?
     
  2. Hur bor vi i Sverige (om förhållandet mellan landsbygd stad samt lägenhet och hus)?
     
  3. Vad är skillnaden mellan en hyresrätt och en bostadsrätt?
     
  4. Sverige är segregerat. Motivera.
     
  5. Vilka vägar till utbildning beskrivs i texten?
     
  6. Ge exempel på faktorer som påverkar våra yrkesval.
     
  7. Vilket samband nämns i texten mellan utbildning och arbete?
     
  8. Varför råder det löneskillnader på arbetsmarknaden? Nämn flera olika orsaker till detta.

Fundera på:

  1. Hur vill du själv bo när du blir äldre och flyttar hemifrån? Motivera.
     
  2. Vilket är ditt drömyrke? Motivera.

Ta reda på:

  1. Vad menas med marknadshyror och varför är det ett så kontroversiellt ämne?
     
  2. Vilken utbildning krävs för att du ska kunna jobba med ditt drömyrke?

Diskutera:

  1. Är det bra eller dåligt att införa marknadshyror på hyresrätter i Sverige? Motivera.
     
  2. Är det bra eller dåligt att ha individuell lönesättning (löneskillnader) när det gäller olika personer som utför samma slags jobb? Motivera.
     
  3. Är det bra eller dåligt att arbete som utförs inom den offentliga sektorn ofta värderas lägre än arbete som utförs i den privata sektorn? Motivera.

 

 

Källor:
https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2015/Urbanisering--fran-land-till-stad/
https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/boende-i-sverige/
https://www.migrationsinfo.se/valfard/boende/effekter-av-boendesegregation/
https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/utbildning-jobb-och-pengar/medelloner-i-sverige/
https://www.folkhogskola.nu/
Per Kornhall och German Bender, Ett söndrat land : skolval och segregation i Sverige. [Elektronisk resurs], Arena idé. 2018
Birgitta Furuhagen (red.), Äventyret Sverige: en ekonomisk och social historia. Utbildningsradion, 1993
Ove Sernhede och Ingegerd Tallberg Broman, Segregation, utbildning och ovanliga lärprocesser. Liber, 2014
Statistiska centralbyrån, På tal om kvinnor och män: lathund om jämställdhet, Statistiska centralbyrån, 2018
Christofer Edling och Fredrik Liljeros (red.). Ett delat samhälle: makt, intersektionalitet och social skiktning. Liber, 2016
Caroline Liberg, Ulf P Lundgren, Roger Säljö (red.), Lärande, skola, bildning. Natur & kultur, 2017

 

Text: Mikael Bruér, SO-lärare, universitetsadjunkt, författare och föreläsare

Webbplats: gothiafortbildning.se

Boken SO-ämnena i blickfånget av Mikael Bruér innehåller konkreta tips på hur du kan utveckla din undervisning. Tillsammans med lektionsförslag och didaktiska reflektioner presenteras en tydlig och nytänkande modell för användningen av Lgr 11 i arbetet med de fyra SO-ämnena.. Med utgångspunkt i författarens eget förhållningssätt till SO-ämnet behandlas historik, styrdokument och bedömning.

SO-ämnena i blickfånget är i första hand inriktad mot lärare på högstadiet, men även lärare på mellanstadiet och gymnasiet kan ha nytta av boken. Den har en tydlig koppling till skolans styrdokument och är skriven för att passa alla som jobbar med SO.

 

Koppling till skolans styrdokument

Innehållet är kopplat till grundskolans kursplan för Samhällskunskap åk 7-9 samt till gymnasiets ämnesplaner för Samhällskunskap 1a1 och Samhällskunskap 1b

Sidan uppdaterad: 6 juni 2020
Ursprungligen publicerad: 11 september 2018

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Arbete och boende

Digitaliseringens påverkan på arbetslivet

av:
Gymnasiet

Digitaliseringens påverkan på arbetslivet är ett arbetsmaterial som ska komplettera och bredda perspektiven i undervisningen om arbetslivet.

+ Läs mer

Arbetsmiljö - så funkar det

av: Arena Skolinformation
Gymnasiet

Materialet kan användas på gymnasieskolan, såväl på yrkesförberedande som studieförberedande program. Det tar upp: hur arbetsmiljöarbetet fungerar på en arbetsplats, internationella utblickar och en historisk tillbakablick. I den tillhörande lärarhandledningen görs tydliga kopplingar till läroplaner i till exempel samhällskunskap.

+ Läs mer

Jämställdhet i arbetslivet

av: Arena Skolinformation
Gymnasiet

På lika villkor - Jämställdhet genom livet tar ett helhetsgrepp kring området jämställdhet, med fokus på arbetslivet. För att få förståelse för villkoren i arbetslivet måste strukturer på samhällsnivå synas så väl som val på det personliga planet. Med detta nya undervisningsmaterial hoppas Arena Skolinformation att elever ska göra medvetna val i sitt kommande arbetsliv.

+ Läs mer

Artiklar om Arbete och boende

M

Kvinnor och män i arbetslivet

av: Hans Thorbjörnsson
2014-05-14

För oss idag är det självklart att kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att utbilda sig och skaffa arbete. Men så har det inte alltid varit. Vi behöver bara blicka hundra år tillbaka i tiden för att märka enorma skillnader. I den här artikeln kan du läsa om hur det gick till när kvinnorna tog sig in på den svenska arbetsmarknaden...

+ Läs mer

S

Privatekonomi: Inkomst, utgifter och boendeformer

av: Jonas Ahlberg och Robert de Vries (red)
2014-02-28

Privatekonomin styrs av inkomster och utgifter där arbete och boende är de viktigaste delarna...

+ Läs mer

Podcast om Arbete och boende

SO-rummet podcast icon
M

Att bo i bostadsrätt

av: Mattias och Daniel
2018-03-31

Mattias har besök av en gäst - Daniel Carlenfors från Pennypodden. Tillsammans pratar de om att bo i bostadsrätt. Vad innebär det att bo i bostadsrätt? Vad är det du betalar för? Vad är fördelarna och vad är nackdelarna?

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
M

Att bo i hyresrätt

av: Mattias och Daniel
2018-03-20

Mattias har besök av en gäst - Daniel Carlenfors från Pennypodden. Tillsammans pratar de om att bo i hyresrätt. Vad innebär det att bo i hyresrätt? Vad är det du betalar för? Vad är fördelarna och vad är nackdelarna?

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
M

Arbetslöshet

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-03-21

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om arbetslöshet. Vad är arbetslöshet och varför har vi arbetslöshet? Vad gäller för att få A-kassa?

+ Läs mer

Länkar om Arbete och boende

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Samhällsekonomi

Om hur hushållens, företagens och det offentligas ekonomi hänger samman. Vi ska också titta på pengars värde,...

Privatekonomi

Om hushåll, inkomst, utgifter, skatt samt relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion.

Historia om relationer, kärlek och sex

Relationer, romantik, kärlek, äktenskap, skilsmässor, erotik och sexualitet genom historien.

Fakta om Sverige

Aktuell samhällsfakta om Sverige. Här hittar du en kortfattad politisk och ekonomisk bakgrund om landet samt en del...

Sveriges nationella minoriteter

Sveriges nationella minoriteter utgörs av: samer, Sverigefinnar, romer, Tornedalingar och judar. Bland skolans...

Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö

Här kan du läsa om hur den svenska arbetsmarknaden har vuxit fram, hur den är utformad samt hur den svenska...

Individers och gruppers identitet och relationer

Om identitet, sexualitet, könsroller, jämställdhet, minoriteter, arbete, boende, välfärdsstrukturer, migration,...

Sexualitet, könsroller och jämställdhet

Om socialisation, normer, genus och identitet. Vi reder ut begreppen jämlikhet och jämställdhet och hur sexualitet och...

Svenska välfärdssamhället och välfärdsstrukturer

Avsnittet handlar om hur det svenska välfärdssystemet fungerar och om välfärdssamhällets delar och uppbyggnad. Här...

Sveriges befolkning, migration och integration

Avsnittet handlar om Sveriges befolkning, dess storlek, sammansättning och geografiska fördelning. Vi ska även titta på...

Migration, urbanisering och städer

Om migration och dess bakomliggande orsaker samt drivkrafterna bakom urbanisering och vilka konsekvenser förflyttningen...

Relaterade taggar

SO-rummet tag typ

Jordbruk

Här hittar du material som kan relateras till jordbruk förr eller idag.

Hantverk

Hantverk är handens verk, handens arbete. Under hela människans existens har hantverk varit...

Arbetsliv

Arbetet har alltid varit centralt för många människor, både som vardagsverksamhet och som livsstil...

Sociala strukturer

Med sociala strukturer menas här fördelning av olika klasser eller sociala stånd i ett samhälle....

SO-rummet tag typ

Förhållanden och äktenskap

Här hittar du material som kan relateras till förhållanden och äktenskap förr och idag.

Industrialism

Industrialisering eller industrialism kännetecknas av fabriker, maskiner och masstillverkning....

Samhällsstatistik

Statistik handlar om kalkyler, analyser och presentation av data och information. Resultatet...

Entreprenörskap

Ordet entreprenörskap har sitt ursprung i franskans entreprendre, som betyder att börja något eller...

Globala målen

Tidigare historia: Precis efter millennieskiftet (år 2000) antog Förenta nationerna ett antal mål...

Miljonprogrammet

Miljonprogrammet var ett bostadspolitiskt program som genomfördes av socialdemokraterna 1965-1974...

Arbetsrättsreformer

1900-talets arbetsrättsreformer - lagstiftning på arbetsmarknadsområdet - ledde bland annat fram...