Motiv på en vas som föreställer ett par stridande grekiska hopliter. Det var vanligt med rivalitet och krig mellan de grekiska stadsstaterna. Men när de hotades av yttre fiender, som i samband med perserkrigen, höll de vanligtvis ihop.
Antikens Grekland
Det antika Greklands storhetstid kan sägas börja redan under 700-talet f.Kr och varade fram till 300-talet f.Kr.
Greklands geografiska läge vid Medelhavet kom att spela en viktig roll för handeln och spridandet av idéer i området. Grekerna koloniserade dessutom stora områden runt Medelhavet vilket bidrog till att sprida den grekiska kulturen (se karta).
En gemensam grekisk kultur
Under antiken var Grekland politiskt splittrat och bestod av en mängd stadsstater vilka fungerade som självstyrande småriken. De grekiska stadsstaterna hade emellertid en delvis gemensam kultur som gav dem en grekisk identitet. Den grekiska kulturen bestod av olika delar. Huvudingredienserna var grekisk mytologi, litteratur, teater, arkitektur, konst, idrott och filosofi.
Det antika Greklands storhetstid kan sägas börja redan under 700-talet f.Kr och varade fram till 300-talet f.Kr.
Greklands geografiska läge vid Medelhavet kom att spela en viktig roll för handeln och spridandet av idéer i området. Grekerna koloniserade dessutom stora områden runt Medelhavet vilket bidrog till att sprida den grekiska kulturen (se karta).
En gemensam grekisk kultur
Under antiken var Grekland politiskt splittrat och bestod av en mängd stadsstater vilka fungerade som självstyrande småriken. De grekiska stadsstaterna hade emellertid en delvis gemensam kultur som gav dem en grekisk identitet. Den grekiska kulturen bestod av olika delar. Huvudingredienserna var grekisk mytologi, litteratur, teater, arkitektur, konst, idrott och filosofi.
ANNONS
ANNONS
Användbara begrepp
Koloni: Ett område eller bosättning som lyder under en regering i moderlandet som vanligtvis ligger långt bort. Man kan flytta till kolonin eller utnyttja området för att hämta hem dyrbara råvaror. Grekerna skaffade kolonier runt Medelhavets kust.
Stadsstat: En stad som med sitt omgivande territorium utgör en självständig stat.
Hellenism: I samband med Alexander den stores erövringar spreds den grekiska kulturen över stora delar av Främre Orienten där den blandades med orientaliska traditioner och idéer. Denna blandkultur kallas hellenism.
Den viktigaste faktorn för den grekiska identiteten var det gemensamma grekiska språket. Grekerna förenades dessutom vissa dagar på året vid olika kultorter. Där dyrkade de gudarna och organiserade olika atletiska tävlingar varav de olympiska spelen är mest känt.
Grekland var politiskt splittrat
De grekiska stadsstaterna enades aldrig i en gemensam stat. Greklands besvärliga geografiska förhållanden gjorde att stadsstaterna många gånger isolerades från varandra genom naturliga barriärer som bergskedjor och hav. Dessutom förekom det ofta rivalitet och krig mellan de olika stadsstaterna. Men när grekerna hotades av yttre fiender höll de vanligtvis ihop.
Perserkrigen
Omkring 500 f.Kr gjorde några grekiska stadsstater, belägna vid Mindre Asiens västkust, uppror mot perserna. Upproret stöttades av Aten och några andra stadsstater från det grekiska fastlandet. Revolten slogs dock snabbt ned av perserna, varefter perserkungen beslöt sig för att straffa Aten och de grekiska stadsstaterna. Perserna skulle därmed utvidga sitt territorium västerut och införliva Grekland i sitt stora välde.
Kriget som följde mellan perserriket och de grekiska stadsstaterna har inom västerländsk historieforskning blivit känt som ”perserkrigen”. Efter att grekerna till slut besegrat perserna vid Marathon 490 f.Kr, Salamis 480 f.Kr och Plataiai 479 f.Kr lyckades Grekland bevara sin självständighet.
Persiskt infanteri i kamp med grekiska hopliter (tungt bepansrade fotsoldater) under slaget vid Plataiai 479 f.Kr.
Tiden efter försvarskriget mot perserna på 400-talet f.Kr fick Aten en ledande ställning. Men efter flera långa inbördeskrig besegrades Aten slutligen år 404 f.Kr av sin främste rival bland de grekiska stadsstaterna, Sparta (se nedan). Under den här tiden utvecklades i Aten ett demokratiskt styrelseskick (se nedan).
Spartanska krigare i strid. Stadsstaterna Aten och Sparta var varandras politiska motsatser. I Aten utvecklades det för de fria medborgarna ett demokratiskt styrelseskick. Medan Sparta var en militärdiktatur där varje medborgare fostrades från barnsben till att bli militär och tjäna staten.
Det klassiska Grekland
Perioden mellan de persiska krigen i början av 400-talet f.Kr och tiden fram till Alexander den stores död 323 f.Kr var full av krig och konflikter, först grekernas gemensamma kamp mot de invaderande perserna och därefter långa perioder av inbördes strider mellan olika grekiska stadsstater där Aten och Sparta utgjorde de främsta rivalerna.
Trots allt elände som drabbade grekerna under dessa århundraden så är det den här perioden som avses när vi pratar om det klassiska Grekland. Det var nämligen under den här tiden som det mesta av den konst, litteratur, filosofi och arkitektur som vi förknippar med antikens Grekland skapades. En viktig orsak till denna kulturella blomstringstid var det grekiska alfabetet som var lätt att lära sig då det bara innehöll 20 tecken. Idéer spred sig därför snabbt i antikens Grekland.
Grekisk religion
Religionen hade stor betydelse för grekerna, men det fanns en mängd olika sätt att dyrka gudarna och tolka den grekiska religionen. Traditionellt fanns de olympiska gudarna som fått sitt namn eftersom man förknippade dem med berget Olympen eller Olympos där de bodde. Övergud bland dessa gudar var Zeus. Under honom fanns en rad andra gudar och gudinnor, alla med sina speciella funktioner.
Därutöver fanns olika mysteriekulter. Den kanske mest kända var oraklet i Delfi som ansågs kunna förutse framtiden.
Filosofi
I Aten utvecklades under antiken ett självständigt kritiskt och ifrågasättande tänkande. Man vågade kritisera gudarna och naturfilosoferna hade för vana att fundera över hur allt blivit till och hur tillvaron fungerade. Greklands mest kända filosofer var Sokrates, Platon och Aristoteles som var verksamma under Atens storhetstid på 400 talet f.Kr. Filosofen Aristoteles var därtill lärare åt den makedoniske prinsen Alexander som så småningom skulle bli Alexander den store.
Alexander den store infogar Grekland i sitt välde
På 300-talet f.Kr var Grekland försvagat och sårbart efter årtionden av inbördeskrig mellan de ledande stadsstaterna Aten och Sparta. Stadsstaterna underkuvades då av kung Filip II av Makedonien, ett rike i norra utkanten av den grekiska världen. Han avled snart efter invasionen och efterträddes av sin son Alexander. Denne skapade genom erövringar i Främre Orienten ett av av de största imperier som världen dittills skådat (se karta). I den västerländska historieskrivningen har han därför blivit känd som Alexander den store.
Alexander den store (till vänster) i strid mot den persiska kungen Dareios III (i mitten på vagnen) under slaget vid Issos år 333 f.Kr, golvmosaik funnen i Pompeji.
Den grekiska kulturen sprids
Efter Alexander den stores död 323 f.Kr splittrades hans väldiga rike. Den grekiska kulturen hade då hunnit spridas över stora delar av Främre Orienten där den blandades med asiatiska influenser. Den grekiska kulturen fick därmed en ny form som kallas hellenism.
Den grekiska kulturen har varit av stor betydelse för det västerländska kulturarvet, inte minst genom romarna som övertog en stor del av den grekiska kulturen i dess hellenistiska form.
Arvet från antikens Grekland
Den antika kulturen har lämnat många spår efter sig. Den har format våra estetiska ideal, lyft fram och diskuterat frågor som rör politik och samhällsliv och lagt grunden till det vetenskapliga tänkandet. Vårt samhälle präglas därför än idag av grekernas kulturella arv.
Här följer några exempel på beståndsdelar i den grekiska kulturen som bidragit till att forma vår västerländska kultur:
- Demokrati
- Vetenskap
- Filosofi
- Konst
- Teater
- Litteratur
- Vårt alfabet har sina rötter i det grekiska.
- Byggnadskonst
- Idrott
Den atenska demokratin var något unikt för sin tid och byggde på medborgarnas direkta deltagande. Denna form av demokrati kallas idag för direktdemokrati.
Direktdemokrati= de involverade närvarar på plats och fattar beslut tillsammans.
Atens direktdemokrati var ändå en ganska exklusiv styrelseform eftersom bara en mindre del av Atens befolkning räknades som medborgare. Men för att vara medborgare krävdes å andra sidan att man aktiverade sig i stadens angelägenheter. Några förutsättningar som möjliggjorde detta var att det atenska samhället grundade sig på slavekonomi, att de deltagande fick ekonomisk ersättning och att hemmet styrdes av kvinnorna. Kvinnor och slavar var helt uteslutna från medborgarskap.
Modellen med direktstyre byggde på tre institutioner där medborgarna skulle delta: folkförsamlingen som var den lagstiftande makten, regeringen som styrde staten och domstolen som upprätthöll ordningen.
Grundprinciperna var att det skulle råda politisk jämlikhet och att alla skulle vara med. Viktigt var att man som medborgare skulle ha makt över andra samtidigt som man själv kunde bli styrd.
Direktdemokratin var ett styrelsesätt som endast lämpade sig för stadsstater eftersom de hade ett begränsat invånarantal och ganska små geografiska ytor. Detta var nödvändiga förutsättningar för att kunna samla medborgarna så att de kunde närvara regelbundet i folkförsamlingen.
Senare under antiken när stora riken började växa fram - som under den hellenistiska tiden och i romarriket - hade systemet med direktdemokrati redan förlorat sitt bruksvärde. Makten kom hädanefter att i första hand innehas av adel eller kungar. Detta ledde till att de demokratiska idéerna så småningom föll i glömska under väldigt lång tid.
Atens demokrati - direktdemokrati - tilltalade inte alla. En av dess främsta kritiker var filosofen Platon (427-347 f.Kr) som levde i Aten vid den här tiden. Platon liknade den atenska demokratin vid ett skepp där alla agerade som kapten och bestämde hur och vart skeppet skulle seglas. Platon ville istället införa ett expertstyre där kompetens och meriter skulle avgöra vilka som skulle bestämma. Han menade att folket var en korkad massa som i sin ignorans och avundsjuka på varandra inte kunde se till statens bästa. När sedan den vanskötta staten hade kollapsat skulle folket istället acceptera vilket annat styrelseskick som helst för att återställa ordningen. Platon ansåg därför att steget från demokrati till tyranni var mycket litet.
Antikens Aten med borgklippan Akropolis i bakgrunden.
Lätta fakta om Aten och Sparta
Visste du att:
Aten, som var den största stadsstaten, låg på halvön Attika. I stadsstaten Aten hade man omkring år 500 f.Kr. kommit på ett nytt sätt att styra sin stat. De kallade detta demokrati. Grekiskans demos betyder folk och kratein betyder härska. Demokrati betyder alltså att ”folket härskar”. Men det var inte alla som fick vara med och bestämma. Slavar och kvinnor var utestängda från demokratin.
Under Atens storhetstid på 400-talet f.Kr. hade staden omkring 315 000 invånare. 115 000 av dem var slavar, som till största delen arbetade i gruvor och stenbrott. Slavarna behandlades hyggligt. Det hände ibland att en manlig atenare gifte sig med en slavinna. Sönerna till ett sådant par kunde emellertid inte bli medborgare. Inom poliskåren arbetade ca 300 slavar. Slavarna hade inte samma skydd i lagen som de fria, våldtäkt mot slavinnor betraktades som ett lindrigt brott med endast låga böter som följd.
I Aten kunde man landsförvisa misshagliga politiker i tio år. En gång om året röstade man om vilka politiker som skulle utvisas. Det krävdes 6 000 röster för att kunna tvinga en politiker till landsflykt.
Sparta var en av de främsta grekiska stadsstaterna och låg på halvön Peloponnesos (karta). Sparta var en krigarstat och alla fria män måste bli soldater. Den största folkgruppen icke-spartaner var heloterna. De var ett folk som spartanerna hade besegrat. Heloterna var ett slags slavar till spartanerna och de tvingades att odla jorden åt dem. Vid flera tillfällen försökte heloterna göra uppror. Ibland förklarade spartanerna krig mot heloterna för att få tillfälle att döda sådana som vågade kritisera dem.
Sparta var ett militärsamhälle. Redan vid sju års ålder togs pojkarna från sina mammor för att uppfostras till soldater. Under tio år utbildades de till krigare. De härdades och stärktes med kroppsövningar och krigiska idrotter. Om natten sov de på sina sköldar, precis som de skulle göra när de skulle ut och kriga. Dessutom fick de lära sig enkel matematik, läsning och skrivning.
Flickorna i Sparta fick samma uppfostran som pojkarna. Det var ovanligt bland de grekiska stadsstaterna under antiken. Kroppslig träning, som löpning, brottning och spjutkastning, var lika viktigt för flickorna. Meningen med flickornas träning var att de skulle föda friska och starka barn. Man ansåg också att träningen skulle göra det lättare för kvinnorna att uthärda förlossningens smärtor. Flickorna uppmuntrades tidigt att vara modiga. De tävlade tillsammans med pojkarna och alla tävlade nakna. Det var ingen skam för en pojke att bli besegrad av en flicka – jämlikheten var djupt rotad i Sparta.
Äktenskapen i Sparta arrangerades av familjerna och måste godkännas av staten. Kvinnorna var uteslutna från politik och krig, men de betraktades som fullgoda medborgare. Äktenskapsbrott var ett okänt begrepp i Sparta eftersom det accepterades att man hade sexuella förbindelser utanför äktenskapet och det betraktades som en välsignelse om en kvinna fick friska och starka barn med fler än en man. Männen som envisades med att förbli ogifta bestraffades. Den som hade en äldre bror som var gift och hade söner, kunde lättare slippa äktenskap.
Spartanerna föraktade bekvämlighet, läcker mat och mjuka kläder. Vårt uttryck ”att leva spartanskt” betyder att leva enkelt, närmast fattigt.
Nämn några viktiga orsaker till att den grekiska kulturen kunde spridas runt Medelhavet?
De grekiska stadsstaterna var politiskt splittrade, men tillhörde en gemensam grekisk kultur. Vad bestod den grekiska kulturen av?
Berätta kortfattat om perserkrigen.
Nämn några skillnader mellan grekisk filosofi och religion.
Varför pratar vi än idag om Alexander den store tror du?
Vad karaktäriserade det s.k. klassiska Grekland?
Omkring 500 f.Kr förändrades styrelsesättet i Aten som nu blev en demokrati. Vilka deltog i stadens styrelse och fick rösta? Vilka saknade inflytande?
Förklara begreppet hellenism.
Nämn några likheter och skillnader mellan Aten och Sparta. Var skulle du helst vilja bo om du fick resa tillbaka i tiden? Varför?
Varför tror du att det är viktigt att kunna så mycket om antikens Grekland?
Ta reda på:
Använd en historisk Atlas eller den här kartan och ge exempel på orter där greker slog sig ner när de koloniserade områden runt Medelhavet. Nämn också några moderna städer som ligger på samma platser idag.
Marathon, Thermopyle och Salamis är tre kända platser där grekerna kämpade mot perserna. Skriv några fakta om de berömda slagen.
Välj ut några bland de många berömda personerna i antikens Grekland och berätta lite om dem.
Gymnasium är för oss idag en skolform som kommer efter grundskolan. Redan under antiken fanns det gymnasier. Men på den tiden innebar gymnasium något helt annat. Ta reda på vad ett gymnasium var i antikens Grekland.
Blicka ut över världen och beskriv några kulturer i Europa eller i andra världsdelar som var samtida med den antika grekiska. Hur levde t.ex. människorna i Norden vid den här tiden?
Diskutera:
Nämn några likheter och skillnader mellan Atens demokrati och svensk demokrati idag.
Kom på exempel som visar att vi har ärvt delar av vår kultur från antikens Grekland.
Tänk dig att du växte upp i Grekland under antiken. Var skulle du vilja bo - i Aten eller Sparta? Varför?
Vilka svårigheter finns det för nutidens historiker att skriva om kvinnor i antikens Grekland? Vilken grupp i dagens svenska samhälle tror du blir svårast att beskriva för historiker om två tusen år?
Litteratur:
Åke Holmberg, Vår världs historia – från urtid till nutid, Natur och Kultur, 1995
Hugo Montgomery, Medelhavsvärldens historia till omkring 400 e.Kr, Almqvist & Wiksell, 1995
William J Duiker, World History: To 1500, Thomson/Wadsworth Publishing, 2006
David Held, Demokratimodeller. Från klassisk demokrati till demokratisk autonomi, Daidalos, 2005
Terence Ball och Richard Dagger, Political Ideologies and the Democratic Ideal, 2004
Text: Robert de Vries (red.) Faktagranskad av: Fredrik Helander, museipedagog vidMedelhavsmuseet Lätta faktaär skrivet av Carsten Ryytty, historielärare och författare, känd för att göra historia roligt. Fler fascinerande historiska fakta hittar du i hans bok Historiens underbara värld.
Du kanske någon gång har undrat varför antikens Grekland och romarriket fortfarande är så viktigt i historieundervisningen? Svaret är att det västerländska samhället än idag genomsyras av ett idé- och stilmässigt arv från antikens Grekland och Rom. I den här artikeln har vi sammanfattat de viktigaste delarna av det antika arvet...
De främsta grekiska gudarna bodde på berget Olympen. Deras namn - Zeus, Ares, Afrodite och så vidare - har blivit en del av det stora grekiska arvet av myter och sagor som vi har i Europa. Det märkliga med dessa karaktärer är att de är mycket mänskliga. De grekiska gudarna skiljer sig därför stort från Gamla testamentets gud...
Religionen som tillämpades i antikens Grekland innefattar den grekiska mytologin samt den kult och de ritualer som omgav den. Till den grekiska mytologin räknas alla de sagor och berättelser som berättades på 800-talet f.Kr fram till 300-talet e.Kr...
Alexander den store hade ett mål, att erövra världen, varken mer eller mindre. När han dog i Babylon år 323 f.Kr hade han skapat ett nästan ofattbart stort rike. Alexander var en genial härförare som senare kom att beundras av både Napoleon och Hitler...
Många är det som genom historien dömts för olika typer av brott (en del riktiga och en del påhittade). Här kommer listan över den fem viktigaste rättegångarna i historien.
I fokus första avsnitt handlar om atensk demokrati. Julia, Mattias och Kristoffer pratar om vad ordet demokrati betyder och hur den atenska demokratin fungerade. Var det verkligen demokrati i antikens Aten?
Genomgång (6:32 min) där mellanstadieläraren Tobias berättar kortfattat om slaveriets historia med fokus på antikens Grekland och triangelhandeln under tidigmodern tid.
Genomgång (17:28 min) där du kan lära dig historien kring olika företeelser som vi ärvt från antikens Grekland. Här berörs demokrati, Iliaden, Odysséen, teater, olympiska spelen, vetenskap m.m.
Genomgång (6:11 min) där SO-läraren Mikael Larsson berättar kortfattat och snabbt om antikens Grekland deras gudar, filosofer, teatrar, tävlingar politik och familjeliv.
Artikel i tidningen Allt om Historia där du kan läsa om antikens Sparta. Spartas soldater var fruktade över hela den antika världen. De var kända för att aldrig dra sig tillbaka från slagfältet. Pojkar fostrades till soldater redan från sju års ålder och hela samhället var inriktat på att rusta sina medborgare för krig...
Prinsen av det lantliga Makedonien som blev världens mest kända härförare. En historia om krig, ära och död – och om rastlösa pojkdrömmar som kostade hundratusentals människor livet.
I P3 Historia leder Cecilia Düringer lyssnarna genom världshistoriens vindlande berättelser. Vid sin sida har hon skådespelaren Pablo Leiva Wenger som förhöjer dramatiken med scener ur historien. Varje avsnitt handlar om ett historiskt skeende, med en historisk person i fokus.
Vill du veta mer om Alexande den store? Här är några av de böcker som legat till grund för avsnittet: Alexander den store av Bengt Liljegren; Alexander the great av Nick Sekunda; A history of world societies av John McKay; Alexander den store av Arrianos
Genomgång (5:04 min) av SO-läraren Håkan som berättar om grekisk vetenskap och arvet från grekerna. Varför ska man egentligen lära sig om antikens Grekland?
Genomgång (12:30 min) av SO-läraren Håkan som fortsätter berätta om antikens Grekland. Här med fokus på Atens demokrati, Peloponnesiska kriget och Alexander den store.
Genomgång (5:42 min) där SO-Sture berättar förenklat och lättförståeligt om perserkrigen. Här berörs slaget vid Marathon, slaget vid Thermopyle och slaget vid Salamis.
Pedagogisk genomgång (27:54 min) där SO-läraren Magnus Söderbom berättar om stadsstaten Sparta. En ganska djupgående genomgång om hur livet kunde se ut för de spartanska männen som tillhörde samhällsklassen spartiater, dvs de som ingick i den spartanska armén. Även de andra samhällsklasserna diskuteras, men fokus ligger på männen som ingick i armén.
