M

Motiv på en vas som föreställer ett par stridande grekiska hopliter. Det var vanligt med rivalitet och krig mellan de grekiska stadsstaterna. Men när de hotades av yttre fiender, som i samband med perserkrigen, höll de vanligtvis ihop.

Antikens Grekland

Det antika Greklands storhetstid kan sägas börja redan under 700-talet f.Kr och varade fram till 300-talet f.Kr.

Greklands geografiska läge vid Medelhavet kom att spela en viktig roll för handeln och spridandet av idéer i området. Grekerna koloniserade dessutom stora områden runt Medelhavet vilket bidrog till att sprida den grekiska kulturen (se karta).

En gemensam grekisk kultur

Under antiken var Grekland politiskt splittrat och bestod av en mängd stadsstater vilka fungerade som självstyrande småriken. De grekiska stadsstaterna hade emellertid en delvis gemensam kultur som gav dem en grekisk identitet. Den grekiska kulturen bestod av olika delar. Huvudingredienserna var grekisk mytologi, litteratur, teater, arkitektur, konst, idrott och filosofi.

Det antika Greklands storhetstid kan sägas börja redan under 700-talet f.Kr och varade fram till 300-talet f.Kr.

Greklands geografiska läge vid Medelhavet kom att spela en viktig roll för handeln och spridandet av idéer i området. Grekerna koloniserade dessutom stora områden runt Medelhavet vilket bidrog till att sprida den grekiska kulturen (se karta).

En gemensam grekisk kultur

Under antiken var Grekland politiskt splittrat och bestod av en mängd stadsstater vilka fungerade som självstyrande småriken. De grekiska stadsstaterna hade emellertid en delvis gemensam kultur som gav dem en grekisk identitet. Den grekiska kulturen bestod av olika delar. Huvudingredienserna var grekisk mytologi, litteratur, teater, arkitektur, konst, idrott och filosofi.

ANNONS

ANNONS

Användbara begrepp

Hellenism: I samband med Alexander den stores erövringar spreds den grekiska kulturen över stora delar av Främre Orienten där den blandades med orientaliska traditioner och idéer. Denna blandkultur kallas hellenism.

Koloni: Ett område eller bosättning som lyder under en regering i moderlandet som vanligtvis ligger långt bort. Man kan flytta till kolonin eller utnyttja området för att hämta hem dyrbara råvaror. Grekerna skaffade kolonier runt Medelhavets kust.

Stadsstat: En stad som med sitt omgivande territorium utgör en självständig stat.

Den viktigaste faktorn för den grekiska identiteten var det gemensamma grekiska språket. Grekerna förenades dessutom vissa dagar på året vid olika kultorter. Där dyrkade de gudarna och organiserade olika atletiska tävlingar varav de olympiska spelen är mest känt.

Grekland var politiskt splittrat

De grekiska stadsstaterna enades aldrig i en gemensam stat. Greklands besvärliga geografiska förhållanden gjorde att stadsstaterna många gånger isolerades från varandra genom naturliga barriärer som bergskedjor och hav. Dessutom förekom det ofta rivalitet och krig mellan de olika stadsstaterna. Men när grekerna hotades av yttre fiender höll de vanligtvis ihop.

Perserkrigen

Omkring 500 f.Kr gjorde några grekiska stadsstater, belägna vid Mindre Asiens västkust, uppror mot perserna. Upproret stöttades av Aten och några andra stadsstater från det grekiska fastlandet. Revolten slogs dock snabbt ned av perserna, varefter perserkungen beslöt sig för att straffa Aten och de grekiska stadsstaterna. Perserna skulle därmed utvidga sitt territorium västerut och införliva Grekland i sitt stora välde.

Kriget som följde mellan perserriket och de grekiska stadsstaterna har inom västerländsk historieforskning blivit känt som ”perserkrigen”. Efter att grekerna till slut besegrat perserna vid Marathon 490 f.Kr, Salamis 480 f.Kr och Plataiai 479 f.Kr lyckades Grekland bevara sin självständighet.
 

Slaget vid Plataiai
Persiskt infanteri i kamp med grekiska hopliter (tungt bepansrade fotsoldater) under slaget vid Plataiai 479 f.Kr.

Tiden efter försvarskriget mot perserna på 400-talet f.Kr fick Aten en ledande ställning. Men efter flera långa inbördeskrig besegrades Aten slutligen år 404 f.Kr av sin främste rival bland de grekiska stadsstaterna, Sparta (se nedan). Under den här tiden utvecklades i Aten ett demokratiskt styrelseskick (se nedan).

ANNONS

ANNONS

Spartanska krigare i strid. Stadsstaterna Aten och Sparta var varandras politiska motsatser. I Aten utvecklades det för de fria medborgarna ett demokratiskt styrelseskick. Medan Sparta var en militärdiktatur där varje medborgare fostrades från barnsben till att bli militär och tjäna staten.

Det klassiska Grekland

Perioden mellan de persiska krigen i början av 400-talet f.Kr och tiden fram till Alexander den stores död 323 f.Kr var full av krig och konflikter, först grekernas gemensamma kamp mot de invaderande perserna och därefter långa perioder av inbördes strider mellan olika grekiska stadsstater där Aten och Sparta utgjorde de främsta rivalerna.

Trots allt elände som drabbade grekerna under dessa århundraden så är det den här perioden som avses när vi pratar om det klassiska Grekland. Det var nämligen under den här tiden som det mesta av den konst, litteratur, filosofi och arkitektur som vi förknippar med antikens Grekland skapades. En viktig orsak till denna kulturella blomstringstid var det grekiska alfabetet som var lätt att lära sig då det bara innehöll 20 tecken. Idéer spred sig därför snabbt i antikens Grekland.

Grekisk religion

Religionen hade stor betydelse för grekerna, men det fanns en mängd olika sätt att dyrka gudarna och tolka den grekiska religionen. Traditionellt fanns de olympiska gudarna som fått sitt namn eftersom man förknippade dem med berget Olympen eller Olympos där de bodde. Övergud bland dessa gudar var Zeus. Under honom fanns en rad andra gudar och gudinnor, alla med sina speciella funktioner.

Därutöver fanns olika mysteriekulter. Den kanske mest kända var oraklet i Delfi som ansågs kunna förutse framtiden.

ANNONS

Filosofi

I Aten utvecklades under antiken ett självständigt kritiskt och ifrågasättande tänkande. Man vågade kritisera gudarna och naturfilosoferna hade för vana att fundera över hur allt blivit till och hur tillvaron fungerade. Greklands mest kända filosofer var Sokrates, Platon och Aristoteles som var verksamma under Atens storhetstid på 400 talet f.Kr. Filosofen Aristoteles var därtill lärare åt den makedoniske prinsen Alexander som så småningom skulle bli Alexander den store.

Alexander den store infogar Grekland i sitt välde

På 300-talet f.Kr var Grekland försvagat och sårbart efter årtionden av inbördeskrig mellan de ledande stadsstaterna Aten och Sparta. Stadsstaterna underkuvades då av kung Filip II av Makedonien, ett rike i norra utkanten av den grekiska världen. Han avled snart efter invasionen och efterträddes av sin son Alexander. Denne skapade genom erövringar i Främre Orienten ett av av de största imperier som världen dittills skådat (se karta). I den västerländska historieskrivningen har han därför blivit känd som Alexander den store.

Alexander den store (till vänster) i strid mot den persiska kungen Dareios III (i mitten på vagnen) under slaget vid Issos år 333 f.Kr, golvmosaik funnen i Pompeji.

Den grekiska kulturen sprids

Efter Alexander den stores död 323 f.Kr splittrades hans väldiga rike. Den grekiska kulturen hade då hunnit spridas över stora delar av Främre Orienten där den blandades med asiatiska influenser. Den grekiska kulturen fick därmed en ny form som kallas hellenism.

ANNONS

ANNONS

Den grekiska kulturen har varit av stor betydelse för det västerländska kulturarvet, inte minst genom romarna som övertog en stor del av den grekiska kulturen i dess hellenistiska form.

Arvet från antikens Grekland

Den antika kulturen har lämnat många spår efter sig. Den har format våra estetiska ideal, lyft fram och diskuterat frågor som rör politik och samhällsliv och lagt grunden till det vetenskapliga tänkandet. Vårt samhälle präglas därför än idag av grekernas kulturella arv.

Här följer några exempel på beståndsdelar i den grekiska kulturen som bidragit till att forma vår västerländska kultur:

- Demokrati
- Vetenskap
- Filosofi
- Konst
- Teater
- Litteratur
- Vårt alfabet har sina rötter i det grekiska.
- Byggnadskonst
- Idrott

LÄS MER: Arvet från antiken


Fakta om Atens demokrati

Den atenska demokratin var något unikt för sin tid och byggde på medborgarnas direkta deltagande. Denna form av demokrati kallas idag för direktdemokrati.

Direktdemokrati = de involverade närvarar på plats och fattar beslut tillsammans.

Atens direktdemokrati var ändå en ganska exklusiv styrelseform eftersom bara en mindre del av Atens befolkning räknades som medborgare. Men för att vara medborgare krävdes å andra sidan att man aktiverade sig i stadens angelägenheter. Några förutsättningar som möjliggjorde detta var att det atenska samhället grundade sig på slavekonomi, att de deltagande fick ekonomisk ersättning och att hemmet styrdes av kvinnorna. Kvinnor och slavar var helt uteslutna från medborgarskap.

Modellen med direktstyre byggde på tre institutioner där medborgarna skulle delta: folkförsamlingen som var den lagstiftande makten, regeringen som styrde staten och domstolen som upprätthöll ordningen.

Grundprinciperna var att det skulle råda politisk jämlikhet och att alla skulle vara med. Viktigt var att man som medborgare skulle ha makt över andra samtidigt som man själv kunde bli styrd.

ANNONS

ANNONS

Direktdemokratin var ett styrelsesätt som endast lämpade sig för stadsstater eftersom de hade ett begränsat invånarantal och ganska små geografiska ytor. Detta var nödvändiga förutsättningar för att kunna samla medborgarna så att de kunde närvara regelbundet i folkförsamlingen.

Senare under antiken när stora riken började växa fram - som under den hellenistiska tiden och i romarriket - hade systemet med direktdemokrati redan förlorat sitt bruksvärde. Makten kom hädanefter att i första hand innehas av adel eller kungar. Detta ledde till att de demokratiska idéerna så småningom föll i glömska under väldigt lång tid.

Atens demokrati - direktdemokrati - tilltalade inte alla. En av dess främsta kritiker var filosofen Platon (427-347 f.Kr) som levde i Aten vid den här tiden. Platon liknade den atenska demokratin vid ett skepp där alla agerade som kapten och bestämde hur och vart skeppet skulle seglas. Platon ville istället införa ett expertstyre där kompetens och meriter skulle avgöra vilka som skulle bestämma. Han menade att folket var en korkad massa som i sin ignorans och avundsjuka på varandra inte kunde se till statens bästa. När sedan den vanskötta staten hade kollapsat skulle folket istället acceptera vilket annat styrelseskick som helst för att återställa ordningen. Platon ansåg därför att steget från demokrati till tyranni var mycket litet.

Akropolis-antikens-Aten
Antikens Aten med borgklippan Akropolis i bakgrunden.

ANNONS

Lätta fakta om Aten och Sparta

Visste du att:

  • Aten, som var den största stadsstaten, låg på halvön Attika. I stadsstaten Aten hade man omkring år 500 f.Kr. kommit på ett nytt sätt att styra sin stat. De kallade detta demokrati. Grekiskans demos betyder folk och kratein betyder härska. Demokrati betyder alltså att ”folket härskar”. Men det var inte alla som fick vara med och bestämma. Slavar och kvinnor var utestängda från demokratin.
  • Under Atens storhetstid på 400-talet f.Kr. hade staden omkring 315 000 invånare. 115 000 av dem var slavar, som till största delen arbetade i gruvor och stenbrott. Slavarna behandlades hyggligt. Det hände ibland att en manlig atenare gifte sig med en slavinna. Sönerna till ett sådant par kunde emellertid inte bli medborgare. Inom poliskåren arbetade ca 300 slavar. Slavarna hade inte samma skydd i lagen som de fria, våldtäkt mot slavinnor betraktades som ett lindrigt brott med endast låga böter som följd.
  • I Aten kunde man landsförvisa misshagliga politiker i tio år. En gång om året röstade man om vilka politiker som skulle utvisas. Det krävdes 6 000 röster för att kunna tvinga en politiker till landsflykt.
  • Sparta var en av de främsta grekiska stadsstaterna och låg på halvön Peloponnesos (karta). Sparta var en krigarstat och alla fria män måste bli soldater. Den största folkgruppen icke-spartaner var heloterna. De var ett folk som spartanerna hade besegrat. Heloterna var ett slags slavar till spartanerna och de tvingades att odla jorden åt dem. Vid flera tillfällen försökte heloterna göra uppror. Ibland förklarade spartanerna krig mot heloterna för att få tillfälle att döda sådana som vågade kritisera dem.
  • Sparta var ett militärsamhälle. Redan vid sju års ålder togs pojkarna från sina mammor för att uppfostras till soldater. Under tio år utbildades de till krigare. De härdades och stärktes med kroppsövningar och krigiska idrotter. Om natten sov de på sina sköldar, precis som de skulle göra när de skulle ut och kriga. Dessutom fick de lära sig enkel matematik, läsning och skrivning.
  • Flickorna i Sparta fick samma uppfostran som pojkarna. Det var ovanligt bland de grekiska stadsstaterna under antiken. Kroppslig träning, som löpning, brottning och spjutkastning, var lika viktigt för flickorna. Meningen med flickornas träning var att de skulle föda friska och starka barn. Man ansåg också att träningen skulle göra det lättare för kvinnorna att uthärda förlossningens smärtor. Flickorna uppmuntrades tidigt att vara modiga. De tävlade tillsammans med pojkarna och alla tävlade nakna. Det var ingen skam för en pojke att bli besegrad av en flicka – jämlikheten var djupt rotad i Sparta.
  • Äktenskapen i Sparta arrangerades av familjerna och måste godkännas av staten. Kvinnorna var uteslutna från politik och krig, men de betraktades som fullgoda medborgare. Äktenskapsbrott var ett okänt begrepp i Sparta eftersom det accepterades att man hade sexuella förbindelser utanför äktenskapet och det betraktades som en välsignelse om en kvinna fick friska och starka barn med fler än en man. Männen som envisades med att förbli ogifta bestraffades. Den som hade en äldre bror som var gift och hade söner, kunde lättare slippa äktenskap.
  • Spartanerna föraktade bekvämlighet, läcker mat och mjuka kläder. Vårt uttryck ”att leva spartanskt” betyder att leva enkelt, närmast fattigt.
     

LÄS MER: Perserkrigen

LÄS MER: Antikens Aten

LÄS MER: Sparta

LÄS MER: Alexander den store

LÄS MER: Grekisk mytologi och religion

LÄS MER: Atens demokrati

LÄS MER: Forntidens och antikens huvudlinjer

LÄS MER: Handeln under antiken: grekerna och romarna

PODCAST: Demokratin i antikens Aten

ANNONS

ANNONS

Tidslinje antikenBild: SO-rummet.se
Tidslinje över antiken 700 f.Kr - 500 e.Kr.
Ladda ner en högupplöst version av tidslinjen >
SO-rummets tidslinjer får givetvis användas i skolan, men uppge alltid källan.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Nämn några viktiga orsaker till att den grekiska kulturen kunde spridas runt Medelhavet?
     
  2. De grekiska stadsstaterna var politiskt splittrade, men tillhörde en gemensam grekisk kultur. Vad bestod den grekiska kulturen av?
     
  3. Berätta kortfattat om perserkrigen.
     
  4. Nämn några skillnader mellan grekisk filosofi och religion.
     
  5. Varför pratar vi än idag om Alexander den store tror du?
     
  6. Vad karaktäriserade det s.k. klassiska Grekland?
     
  7. Omkring 500 f.Kr förändrades styrelsesättet i Aten som nu blev en demokrati. Vilka deltog i stadens styrelse och fick rösta? Vilka saknade inflytande?
     
  8. Förklara begreppet hellenism.
     
  9. Nämn några likheter och skillnader mellan Aten och Sparta. Var skulle du helst vilja bo om du fick resa tillbaka i tiden? Varför?
     
  10. Varför tror du att det är viktigt att kunna så mycket om antikens Grekland?

Ta reda på:

  1. Använd en historisk Atlas eller den här kartan och ge exempel på orter där greker slog sig ner när de koloniserade områden runt Medelhavet. Nämn också några moderna städer som ligger på samma platser idag.
     
  2. Marathon, Thermopyle och Salamis är tre kända platser där grekerna kämpade mot perserna. Skriv några fakta om de berömda slagen.
     
  3. Välj ut några bland de många berömda personerna i antikens Grekland och berätta lite om dem.
     
  4. Gymnasium är för oss idag en skolform som kommer efter grundskolan. Redan under antiken fanns det gymnasier. Men på den tiden innebar gymnasium något helt annat. Ta reda på vad ett gymnasium var i antikens Grekland.
     
  5. Blicka ut över världen och beskriv några kulturer i Europa eller i andra världsdelar som var samtida med den antika grekiska. Hur levde t.ex. människorna i Norden vid den här tiden?

Diskutera:

  1. Nämn några likheter och skillnader mellan Atens demokrati och svensk demokrati idag.
     
  2. Kom på exempel som visar att vi har ärvt delar av vår kultur från antikens Grekland.
     
  3. Tänk dig att du växte upp i Grekland under antiken. Var skulle du vilja bo - i Aten eller Sparta? Varför?
     
  4. Vilka svårigheter finns det för nutidens historiker att skriva om kvinnor i antikens Grekland? Vilken grupp i dagens svenska samhälle tror du blir svårast att beskriva för historiker om två tusen år?
     

 

Litteratur:
Åke Holmberg, Vår världs historia – från urtid till nutid, Natur och Kultur, 1995
Hugo Montgomery, Medelhavsvärldens historia till omkring 400 e.Kr, Almqvist & Wiksell, 1995
William J Duiker, World History: To 1500, Thomson/Wadsworth Publishing, 2006

David Held, Demokratimodeller. Från klassisk demokrati till demokratisk autonomi, Daidalos, 2005
Terence Ball och Richard Dagger, Political Ideologies and the Democratic Ideal, 2004


Text: Robert de Vries (red.)
Faktagranskad av: Fredrik Helander, museipedagog vid Medelhavsmuseet
Lätta fakta är skrivet av Carsten Ryytty, historielärare och författare, känd för att göra historia roligt. Fler fascinerande historiska fakta hittar du i hans bok Historiens underbara värld.

 

Kartor

Tidslinjer

Sidan uppdaterad: 2 februari 2023
Ursprungligen publicerad: 3 oktober 2010

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Antikens Grekland

L

Odysseus irrfärder

av: Kaj Hildingson och Lars Hildingson
2022-10-25

Diktverket Odysséen skrevs troligen på 700-talet före vår tideräkning. Iliaden och Odysséen räknas som Europas första böcker. Precis som för Iliaden brukar man ange Homeros som författare, men moderna forskare är inte säkra på att han verkligen skrivit de stora diktverken. Hjälten Odysseus har deltagit i belägringen vid Troja. Nu ska han återvända hem till ön Ithaka utanför Greklands kust. Men Odysseus råkar reta upp gudarna och som straff måste han irra omkring på havet. Under sin tio år långa färd råkar Odysseus ut för en mängd märkliga äventyr. Det här är bara det första av dem...

+ Läs mer

L

Drömmen om Troja

av: Kaj Hildingson och Lars Hildingson
2022-10-25

Paris var yngste son till Trojas kung Priamos. Paris fick i uppdrag att avgöra vem av de tre gudinnorna Hera, Athena och Afrodite som var vackrast. Till den vackraste av dem skulle han ge ett gyllene äpple. Det var ett mycket svårt val och alla de tre gudinnorna ville vinna tävlingen. Hera lovade att göra Paris till Asiens härskare om hon fick äpplet, Athena lovade att göra honom till jordens störste hjälte och Afrodite lovade att han skulle få jordens vackraste kvinna, den sköna Helena, om han valde henne. Paris föll för frestelsen och gav det gyllene äpplet till Afrodite. Med Afrodites hjälp rövade Paris bort den sköna Helena från Sparta i Grekland. Han förde henne till sin stad Troja i nuvarande Turkiet där kung Priamos härskade. Men Helena hade redan en make - kung Menelaos av Sparta. Kungen blev rasande och begärde hjälp från andra grekiska kungar. Tillsammans samlade de en armé som belägrade Troja under tio år...

+ Läs mer

L

Handeln under antiken: grekerna och romarna

av: Kaj Hildingson
2022-07-05

Sedan den mykenska civilisationen gått under omkring 1200 f.Kr kastades Grekland in i vad som kallats "den mörka tidsåldern". De flesta greker var fattiga och levde på att sköta får och getter. De grekiska samhällena styrdes av lokala krigsherrar, som motsatte sig alla tankar på en central makt. Efter flera hundra år började små samhällen slå sig samman till större. På 900-talet hade den grekiska världen delats upp i ett antal stadsstater...

+ Läs mer

L

Handelsförbindelser över Medelhavet under forntiden: minoerna, mykenarna, egyptierna och fenicierna

av: Kaj Hildingson
2022-07-03

På den bergiga Medelhavsön Kreta som ligger mellan Grekland och Egypten bodde ett folk som kallades minoerna. Deras civilisation var helt beroende av havet. Minoerna sökte bland annat efter stenarten obsidian på öarna i Egeiska havet utanför Grekland. Den hårda stenen användes till skär- och huggverktyg innan konsten att smida metall blivit känd. Från 3500 år f.Kr finns det bevis på handel mellan Kreta och Egypten...

+ Läs mer

SO-rummet bok
L

Mat och matvanor under antiken och medeltiden

av: Kaj Hildingson
2022-03-20

Vi brukar beundra tempel, palats och akvedukter från stora civilisationer som Egypten, Grekland och Rom. Men vi brukar inte tänka på deras sädesbingar. Ändå vilade de stora civilisationerna på sina sädesförråd och på de människor som arbetade med att fylla dem. Egypten byggde sitt välstånd tack vare Nilen, som regelbundet sjönk och steg. I det näringsrika flodslammet kunde bönderna odla. Egyptierna kunde själva odla all säd de behövde. Så var det inte i Grekland. Ungefär 650 f.Kr hade befolkningen ökat på flera håll. De träd som täckte kullarna hade huggits ner...

+ Läs mer

L

Atens demokrati

av: Kaj Hildingson och Lars Hildingson
2021-10-28

Den atenska demokratin var något unikt för sin tid och byggde på medborgarnas direkta deltagande. Endast en mindre del av Atens befolkning räknades som medborgare. Kvinnor och slavar var helt uteslutna från medborgarskap. Grundprinciperna var att det skulle råda politisk jämlikhet bland de fria männen och att alla skulle vara med. Viktigt var att man som medborgare skulle ha makt över andra samtidigt som man själv kunde bli styrd...

+ Läs mer

Podcast om Antikens Grekland

SO-rummet podcast icon
L

Demokratin i antikens Aten

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2015-10-14

I fokus första avsnitt handlar om atensk demokrati. Julia, Mattias och Kristoffer pratar om vad ordet demokrati betyder och hur den atenska demokratin fungerade. Var det verkligen demokrati i antikens Aten?

+ Läs mer

Länkar om Antikens Grekland

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Forntiden och antiken

Tidiga civilisationer och imperier från forntiden till slutet av antiken (3000 f.Kr - 500 e.Kr).

Romarriket

Romarriket, även kallat det romerska riket (500 f.Kr - 500 e.Kr), var antikens dominerande stormakt. Rikets medelpunkt...

Grekisk mytologi

Religionen som utövades i antikens Grekland innefattar den grekiska mytologin samt den kult och de ritualer som omgav...

Greklands historia

Fördjupa dig i Greklands historia. Här finns material som behandlar landets historia i små och stora drag.

Antikens Persien

Det persiska riket var en stormakt under antiken. Persien låg i nuvarande Iran, men det persiska riket mer omfattade...

Kända personer på forntiden och antiken

Historia om några av forntidens och antikens mest kända personer och deras levnadsöden.

Forntidens och antikens huvudlinjer

Forntidens och antikens huvuddrag i form av utmärkande tidstypiska företeelser och viktiga händelser.

Relaterade taggar

Fenicier

Fenicierna var ett handels- och sjöfararfolk som under antiken levde vid östra delen av Medelhavet...

Olympiska spelen

De olympiska spelen (OS) är idag det största internationella idrottsarrangemanget, och tävlingarna...

Alexander den store

Alexander den store (356-323 f.Kr) eller Alexander III som var hans egentliga kunganamn, var en...

Slaveri

Slaveri innebär att en människa görs till en annan människas egendom. Slaveri har förekommit i hela...

Imperier

Med ett imperium menas ofta en större stat som omfattar flera nationer eller folkslag....

Sparta

Stadsstaten Sparta var en politisk och militär stormakt i antikens Grekland (se karta). Hela det...

Arkeologi

Arkeologi handlar inte bara om skatter och berömda upptäckter kring forntida kungar och drottningar...

Slaget vid Thermopyle

Under antiken låg bergspasset Thermopyle i norra Grekland närmare kusten än vad det gör idag. För...

Perserkrigen

Perserkrigen var en serie utdragna konflikter mellan flera av de grekiska stadsstaterna och det...

Slaget vid Marathon

Efter att den persiska storkungen Darius I hade krossat det joniska upproret (se bakgrunden till...

Slaget vid Salamis

Trots det grekiska nederlaget i norra Grekland vid Thermopyle och nedbränningen av Aten var kriget...

Slaget vid Plataiai

Efter persernas katastrofala nederlag mot grekerna under sjöslaget vid Salamis i september 480 f.Kr...

Aristoteles

Aristoteles är en av de mest kända vetenskapspersonerna genom tiderna. Han var en vetenskapsman som...

Antikens Aten

I antikens Grekland var Aten den största stadsstaten. Aten låg på halvön Attika i södra Grekland (...

Sokrates

Sokrates (469-399 f.Kr) var moralfilosofins grundare. Han införde också metoden att försöka komma...

Akropolis

Akropolis var den högst belägna befästa delen i de grekiska städerna under antiken. Mest berömd är...

Palatset i Knossos

För ca 4 000 år sedan fanns det ett enormt palats i staden Knossos på ön Kreta i Medelhavet, ca 5...